D- uppsats Gunilla Nordenram 2004 Odontologiska institutionen Karolinska Institutet

Vackrare tänder! Kan det ha något att göra med hur tandläkare och tandtekniker kommunicerar? En kvantitativ enkätundersökning med tandtekniker och tandläkare. Tandteknikerutbildningen Författare: Karin Nordin Ivanow Huddinge Handledare: D- uppsats Gunilla Nordenram 2004 Odontologiska institutionen Karolinska Institutet 1

Förord Jag vill tacka min handledare Gunilla Nordenram för det stora stöd som jag upplevt när detta arbete växt fram. Det är en ynnest att ha någon närstående som är intresserad av ens arbete och studier, i mitt fall är det min make Thomas Ivanow som varit mitt stöd under medoch motgång. Ni har båda två varit ett stort stöd i att vägleda mig i textens utformning och läsbarhet. Ni mina arbetskamrater, Margaretha Seiden, Jan Ringvall, Ove Lind, Fadi el Homsi och Eva Adamchak är också värda ett tack för att ni har kunnat göra det möjligt för mig att genomföra detta arbete men också för alla goda råd, tankar och datahjälp. Tack Sverker Toreskog för att du gav dig tid att ställa upp på en intervju med mig. Tack också alla ni som gav er tid att ställa upp på min pilotstudie och ni som svarade på enkäten. Än en gång tack till er alla Järna februari 2004 2

Sammanfattning Syftet med denna studie var att söka kunskap om hur kliniskt verksamma tandtekniker och tandläkare ser på vikten av en inbördes kommunikation. Kan man med ökad kommunikation få fram bättre tandtekniska konstruktioner? I denna kvantitativa studie ingick en teorigenomgång, en kvalitativ intervju med en kliniskt verksam tandläkare med inriktning på estetik och en enkät till sextio tandtekniker och sextio tandläkare. Studiens syfte var att undersöka samstämmigheten mellan de åsikter som framkommit i en tidigare kvalitativ intervjuundersökning om betydelse av inbördes kommunikation ( Nordin Ivanow 2001) med hur man i realiteten kommunicerar. Både tandläkare och tandtekniker i enkäten var i stor utsträckning (78 %) överens om att kommunikationen behöver utökas om man vill ha tandtekniska arbeten med hög kvalitet. Många tyckte dock, ej lika många (59 %), att man dessutom behöver hitta flera olika sätt att kommunicera på. För att man skall uppnå ett riktigt bra tandtekniskt arbete behöver tandläkaren och tandteknikern kommunicera mycket och tandteknikern behöver som ett minimum träffa patienten i inledningsskedet och dessutom se det färdiga arbetet i munnen enligt resultatet i min tidigare kvalitativa studie men även enligt Sverker Toreskog som intervjuats i detta ämne. I denna enkät framgick att mycket få tandtekniker träffar patienten i inledningsskedet eller ser det färdiga arbetet i munnen. Drygt hälften, femtiotre procent, av tandteknikerna anser att de inte får tillräcklig information i arbetes inledningsskede medan sextiosju procent av tandläkarna anser att tandtekniker får tillräcklig information. Här finns således en diskrepans i synsättet. Det var också mycket färre tandläkare än tandtekniker som ansåg att det är utvecklande för tandteknikern att se det färdiga arbetet i munnen. Få arbetar i samma lokaler vilket innebär att man borde hitta alternativa sätt för tandteknikern att se det färdiga arbetet i munnen. Det var dock få som såg möjligheter i att dokumentera med bilder som skickas via post eller Internet. Hoppingivande är dock att sjuttioen procent av tandteknikerna och femtioen procent av tandläkarna ser möjligheter i att man är ömsesidigt beroende av varandra för att det skall bli ett bra arbete. Hinder finns dock, t.ex. ser tandteknikerna ekonomin som ett problem. Att ständigt behöva förhandla med varandra om priser är ingen bra förutsättning för ett bra samarbete. Frågan är skulle tandtekniker och tandläkare ha nytta av att tänka igenom och rannsaka hur de fungerar när de kommunicerar, eftersom en del brister framkom inom det kommunikationsteoretiska området? 3

Innehåll Inledning... 5 Syfte... 7 Teoretisk referensram 8 Problemanalys 8 A. Kommunikationsteoretiskt perspektiv. 9 B. Yrkeskulturer... 16 C. Maktperspektiv 18 D. Genusekonomiskt perspektiv... 19 Ett bra samarbetssystem mellan tandl. o tandtekn. tät kommunikation 21 En tandläkares synsätt.. 23 Genomförande och metod 30 Resultat... 35 I. Svarsfrekvens... 35 II. Bakgrundsvariabler. 36 Antal år inom yrket 36 Typ av anställning.. 37 Typ av terapi som kräver samarbete.. 37 Antal samarbetspartners. 37 Antal avslutade samarbetspartners. 38 Skäl till varför ett samarbete avslutas 38 Valt bort terapi där tandtekniker måste kopplas in 38 III. Hur går samarbetet till idag finns en tät kommunikation?... 39 A. Kommunikationsteoretiskt perspektiv.. 39 Har tandtekn. o tandl. en tät kommunikation idag?... 39 Psykologiskt tät kommunikation. 41 Geografiskt avstånd. 41 Beslutsfattare vid terapibeslut.. 42 Presenter av patienten.. 42 IV. Olika synsätt kring tät kommunikation 43 A. Kommunikationsteoretiskt perspektiv... 43 Får tandtekn. tillräckligt med information?... 43 Vem skall ta terapibeslutet?... 43 Ska tandtekniker se det färdiga arbetet i munnen?... 44 Viktiga psykologiska komponenter i ett effektivt samarbete. 45 Möjligheter att höja och förbättra kvaliteten på tandtekn.arb. 45 Attityder till tät kommunikation... 46 A. Kommunikationsteoretiskt perspektiv, B. Yrkeskulturer, C. Maktperspektiv och D. Genusekonomiskt perspektiv.. 46 Hinder för effektiv kommunikation 46 Prioritering av funktion kontra estetik 47 Har olika kulturell bakgrund någon betydelse för samarbetet?... 47 Diskussion 48 Tillförlitlighetsfrågor... 53 Slutsats 55 Litteratur 58 Bilaga 1, följebrev till enkäten 60 Bilaga 2, enkät. 61 4

Inledning Är det möjligt att genom en ökad kommunikation mellan tandläkare och tandtekniker åstadkomma ett ännu bättre tandtekniskt arbete i munnen men med en så hög kvalitet som möjligt, ur funktionell och materialteknisk och estetisk synpunkt? Om så är fallet uppnås säkert bästa resultatet om hela tandvårdsteamet och patienten är involverade i kommunikationen om hur arbetet skall utformas. I detta arbete ligger intresset fokuserat på relationen tandläkare tandtekniker. Hur har kommunikationen utvecklats mellan tandläkare och tandtekniker genom åren? Det finns inte mycket skrivet om eller undersökt om kommunikationens betydelse inom tandvårdsteamet. En historisk återblick av hur de två yrkena växt fram finns sammanställd i min tidigare kvalitativa studie (Nordin Ivanow 2001). Sammanfattningsvis kan dock nämnas att tandläkaryrket i Sverige började utvecklas i början av 1800-talet, år 1898 öppnades den första statliga tandläkarutbildningen i Sverige. Om en patient behövde en tandteknisk konstruktion i munnen så gjorde tandläkare hela behandlingen själva i början av 1800-talet men någon gång kring mitten av 1800-talet började tandläkare lära upp tandtekniskt kunniga personer. På detta sätt har tandteknikeryrket växt fram sakta och diffust. Så småningom blev det dock en kamp mellan tandläkare och dessa tandtekniskt kunniga personer om den tandtekniska professionen, år 1888 bildades därför Svenska Tandteknikerföreningen. Först 1947/48 startades en statlig svensk tandteknikerutbildning. Inte förrän 1993 har landets samtliga fyra skolor genomfört en reform samtidigt så att de nu har likadan organisation och ett mer enhetligt upplägg av undervisningen Ett av målen med att flytta in tandteknikerutbildningen och tandläkarutbildningen under samma tak, var att man ville öka integreringen mellan utbildningarna, och därmed skapa mer förståelse för att problemen är gemensamma och löses bäst tillsammans. Kommunikationens funktion och betydelse mellan tandläkare och tandtekniker har inte belysts särskilt ingående på utbildningarna. I Huddinge har samarbetsövningar påbörjats mellan tandläkar- och tandteknikerstudenter sen 1995. Den mest omfattande övningen innebär att tandläkarstudenten preparerar för en guldkrona på en fantom och tar avtryck. Därefter framställer tandteknikerstudenten en krona på denna modell och då skall tandläkarstudenten närvara och följa arbetet. Tandtekniker- och tandläkarstudenten visar upp det färdiga resultatet tillsammans för en lärare. Enligt lagen om medicintekniska produkter SOSFS 1993:584 har tandläkaren idag det slutgiltiga ansvaret för den behandling patienten får, även när patienten får en tandteknisk konstruktion. Vilken betydelse har dessa traditioner för relationen mellan tandläkare och tandtekniker? I Socialstyrelsens rapport 1999-00-095 Framtida kompetensfördelning och utbildningskapacitet för olika yrkeskategorier inom tandvården gjordes en probleminventering av läget inom dagens tandvård. Bland svagheterna omnämndes konflikter mellan olika yrkeskategorier. Dålig lönsamhet, låga löner och låg yrkesstatus var andra exempel på svagheter. Som möjligheter framhölls ett ökat munhälsomedvetande hos befolkningen samt att tandvården bör kunna få en ökad roll i folkhälsoarbetet. Patienter blir mer medvetna och kunniga. Bland de viktigaste förändringarna av tandvården nämndes att patienternas makt kommer att öka. I denna rapport nämns bara tandläkare, tandhygienister och 5

tandsköterskor men ovanstående påverkar även tandtekniker. Behöver kommunikationen mellan tandläkare och tandtekniker utvecklas? Hur mycket kan utbildningarna påverka att ett bra samarbete utvecklas redan när studenterna befinner sig i startgroparna? Jag har varit med om att initiera kommunikationsövningen på Odontologiska institutionen i Huddinge inom det protetiska området. Min förhoppning är att vi kan utveckla avsnittet som handlar om samarbetet mellan tandläkare och tandtekniker, för att, om möjligt, fördjupa studenternas insikter om vikten av en god kommunikation redan under utbildningen. Min bedömning är att en utgångspunkt i detta arbete skulle kunna vara en undersökning av hur det ser ut på fältet. Därför började jag med att göra kvalitativa intervjuer år 2001 och utifrån dessa svar vill jag nu gå vidare och fråga flera tandtekniker och tandläkare om deras synpunkter. 6

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om kliniskt verksamma tandtekniker och tandläkare uppfattar kvaliteten på sin kommunikation som betydelsefull för det tandtekniska slutresultatet ur estetisk, funktionell och materialteknisk synpunkt. Anser tandläkare och tandtekniker i gemen att det blir bättre kvalitet på det tandtekniska arbetet om de kommunicerar tätare? 7

Teoretisk referensram Problemanalys: Denna studie fokuserar på fenomenet kommunikation mellan tandläkare och tandtekniker och på de eventuella mönster, som antingen kan vara konstruktiva eller destruktiva med avseende på samarbetet och dess mål, dvs. det färdiga arbetsresultatet, t.ex. i form av återkommande missförstånd mellan just dessa två yrkesgrupper. I undersökningen finns också tankar kring möjliga orsaker till varför kommunikationen ser ut som den gör. Kan orsaker finnas inom: A: B: Ett kommunikationsteoretiskt Yrkeskulturer perspektiv/ram Bra eller mindre bra metoder i kom- Traditioner i kommunikamunikationen och samarbetet. tionen mellan tandläkare och tandtekniker. Dvs. Vi har alltid gjort så här! Effektiv kommunikation är det något som den enskilde individen kan påverka? Samhälleliga och historiska orsaker? Fördomar Fördomar C: D: Ett maktperspektiv Ett genus/ekonomiskt perspektiv -Betydelse av hierarkiska Position: skillnader mellan de båda yrkesgrupperna -Manligt/Kvinnligt -Yrkesfantasier om varandra -Anställd/Egen företagare -Etnisk/kulturell bakgrund Figur 1. Modell över denna studies fyra tänkta perspektiv. De fyra olika tänkta perspektiven ger upphov till nedanstående följdfrågor. A. Kommunikationsteoretiskt perspektiv Hur fungerar effektiv kommunikation? Hur ser en effektiv verksamhet ut? Vilka individuella behov styr oss människor? Social kompetens/emotionell kompetens går de att utveckla? Hur ser effektiv konflikthantering ut? 8

Kan vägledande teorier vara ett verktyg och hjälpa oss att förbättra vår kommunikation? B: Yrkeskulturer Gör traditionerna att vi har svårt att se andra lösningar? Uppstår så låsta positioner/roller i inarbetade arbetsmönster att inte någon har mod, vilja eller ser att man kan bryta dem? Det sitter i väggarna Vi tandläkare/tekniker har alltid gjort så här Vi och Dom tänkande C: Maktperspektiv Anser tandläkare respektive tandtekniker att det finns en hierarkisk skillnad mellan de två yrkesgrupperna? Vari består i så fall denna skillnad? Har den eventuella skillnaden stor betydelse vid kommunikation? Eventuella yrkesfantasier dvs. Hur ser man på varandras yrken Hur ser jag som tandtekniker på tandläkare, vad tror tandläkare om oss tandtekniker? Hur ser jag som tandläkare på tandtekniker vad tror tandtekniker om oss tandläkare? Vilken betydelse har den etnisk/kulturella och språkliga bakgrunden? D: Genus/Ekonomiskt perspektiv Kvinnor och män, ger en viss könsposition låsningar? Skiljer sig män och kvinnors kommunikation, i så fall hur? Finns tillräckliga ekonomiska resurser och därmed tid för att göra både estetiska och funktionella konstruktioner till hela befolkningen? Dessa fyra antagna orsaksområden finns med för att söka få en så bred belysning av tandteknikers och tandläkares kommunikation som möjligt och utgör alltså denna studies teoriram. A. Kommunikationsteoretiskt perspektiv Denna teorigenomgång inleds med olika synpunkter på fenomenet kommunikation med avseende på, å ena sidan mellanmänsklig kommunikation i arbetsgrupper å andra sidan kommunikation mellan olika yrkesgrupper. Vilka behov styr oss när vi kommunicerar? Hur kan en effektiv kommunikation se ut? Därpå följer en genomgång av några möjliga orsaker till varför konflikter uppstår. Kommunikation Kommunikation definieras som överföring av information mellan människor, djur, växter eller apparater, ömsesidigt utbyte, göra gemensamt, låta få del i, få del av, meddela. Människan har ett primärt behov av att kommunicera. Detta märks redan hos det nyfödda barnet vars tillfredställande i olika former under hela livet utgör en förutsättning för en fullvärdig psykisk, social och kulturell utveckling. Under historiens gång har människan utvecklat olika språk och koder för kommunikation (Nationalencyklopedin, 1993). 9

Kommunikation betyder stå i förbindelse med detta innebär att det finns någon form av kanaler eller nätverk mellan människor. Det är viktigt att kanaler, kontakter och förbindelser finns. Man bör vara generös med kommunikationen så att dessa vägar och kanaler går att hitta enkelt. Detta innebär att funktionen ställs i fokus (Brännlund, 1991). Vilken funktion har kommunikation? Brännlund frågar sig Varför pratar vi så mycket med varandra på arbetet? Det skulle vara så lugnt och skönt och inget trassel om var och en gjorde sitt. Vi vill genom att prata med varandra skapa en känsla av kontakt, öppenhet och delaktighet inom organisationen. Brännlund menar också att det vi kanske framför allt behöver är att kunna signalera våra känslor och behov till andra. Detta skulle i så fall betyda att direkt kommunikation mellan människor ligger på en känslomässig nivå. Olika kommunikationsnivåer Vad skiljer kommunikation och information? När någon vill ha kommunikation uttrycks behov av kontakt, uppmärksamhet och delaktighet. Vid önskan om information vill vederbörande ha fakta. Information --- Faktaförmedling --- Innehållet --- Intellektuell (=upplysning) i fokus nivå Kommunikation --- Kanaler --- Funktionen --- Känslomässig (=stå i förbindel- i fokus nivå se med) Skapa: Kontakt Öppenhet Delaktighet Signalera: Känslor och behov Figur 2 Våra båda kommunikationsnivåer (Brännlund) Sändaren Brännlund menar att vi ofta byter kommunikationsnivå medvetet eller omedvetet. Vi börjar ofta i en ände när vi har behov att förmedla något till någon men efter några sekunder kommer vi på vad vi egentligen vill säga. Detta medför att huvudbudskapet kommer i slutet av vårt inlägg. Ofta ligger då också huvudbudskapet på en annan nivå än när vi började. I såna fall blir det lätt missförstånd, feltolkningar och i värsta fall konflikt. Mottagaren Kommunikationsforskare världen över konstaterar att genomsnittsmottagaren i en genomsnittlig kommunikationssituation endast lyssnar på ca tjugofem procent av det sända budskapet. Sedan börjar mottagaren att behandla dessa tjugofem procent av budskapet, samt räknar ut ett svar. När sändaren kommit halvvägs med sitt budskap, är mottagaren redan klar med sitt svar och väntar otåligt på att få svara. När svaret sedan kommer känner sändaren sig ofta missförstådd eller avvisad. Svaret gäller något annat än sändarens avsåg med sitt budskap. 10

Figur 3. Kommunikativa nivåer och uttryckssätt, 20 % verbal, 40 % vokal (dvs. hur vi använder vår röst med olika styrka, tonfall, fraseringar och pauseringar), 40 % kroppsspråk (Brännlund) Sändare - mottagare filter Vid en kommunikationssituation bär mottagaren ett filter inom sig genom vilket sändarens budskap filtreras. Det som sägs överensstämmer inte alltid med det som uppfattas av mottagaren, att motta ett budskap innebär att tolka det som sägs, dvs. filtrera budskapet. Filtren som vi alla bär med oss växer fram ur de erfarenheter vi gör genom livet, vi stoppar dessa erfarenheter i vår ryggsäck och bär det med oss genom livet, detta sker ibland medvetet ibland omedvetet (Ahrenfeldt, Berner,1992). Figur 4. Det är det som finns under ytan som bestämmer utfallet av kommunikationen.(ahrenfeldt, Berner, 1992) Brännlund menar att vi har tre filter. Vi utelämnar, förvränger och generaliserar frekvent och omedvetet inkommande budskap efter egna referensramar och aktuella behov. Om vi hör något som vi inte riktigt uppfattade, t.ex. en nonsensmening så som Katten år råttan då försöker vi snabbt och omedvetet att tolka innebörden så att det får en mening och struktur för oss, dvs. Katten åt råttan. Det vanligaste är då att vi anpassar våra tolkningar efter de egna referensramarna, egna ryggsäcken. Vi generaliserar utifrån våra erfarenheter så att innehållet passar in i den egna världsbilden. Var och en uppfattar världen helt subjektivt och är ofta mycket säker på riktigheten i sin egen uppfattning. Det stämmer med ens egna kriterier men ofta inte med andras. På detta sätt börjar ofta ett stort antal konflikter i världen. Konflikter kan ha sin grund i bristfällig kommunikation och därur uppkomna missuppfattningar. 11

Feedback Återkoppling Mottagaren kan bekräfta det budskap sändaren skickat ut, dvs. repetera vad den uppfattat. Om mottagaren reagerar med synpunkter på sändarens uttalande eller beteende, kallas detta feedback. Vår uppfattning och identitet är en produkt av omgivningens feedback, dvs. den återkoppling och det gensvar vi får på vår person och våra handlingar. Feedbacken är en högst subjektiv reaktion från en medmänniska och inte en sanning. Medmänniskan reagerar på min person, eller mitt beteende utifrån sina egna subjektiva referensramar. Det gäller att kunna analysera vad medmänniskans reaktion (återkoppling) står för. 1. Är det en generös gåva till mig? Någon som tar risken och engagerar sig i mig och påtar sig den vanskliga uppgiften att ge mig något jag kan ha nytta av. Med risk att bli otacksamt bemött. 2. Reaktionen är inte alltid given i ett konstruktivt syfte, utan kan vara projektioner av givarens sämre egenskaper, som givaren vill slippa och försöker behäfta andra med. 3. Det kan också vara ett försök att tillfoga andra skada för att skydda sig själv. Brännlund (1991) Kommunikation ur ett filosofiskt perspektiv Jurgen Habermas (1990) menar enligt Thurén, (1995) att det går att resonera rationellt om kommunikation även om det är svårt. Det centrala är språket och vi människor kan anta fem olika förhållningssätt. 1. Mot den objektiva världen handlar vi sakligt, instrumentellt och målrationellt. T.ex. att få en apparat att fungera, bygga en bro eller leta fakta i en databas. Man kan inte imponera på en databas eller utbyta tankar med den. Men när en människa behandlas på samma sätt som en maskin är det oerhört kränkande, som t.ex. när en arbetsgivare behandlar sina medarbetare som produktionsfaktorer, jämförbara med maskinparken. 2. Gentemot människor kan man handla normativt reglerat, det vill säga man tänker inte efter, man bara gör som det förväntas av en. Man gör som Svensson gör. 3. Gentemot människor kan man även handla strategiskt. Man tar hänsyn till andra människors tankar och känslor men gör det bara för att vinna egna fördelar. I spel och politik handlar man ofta strategiskt. En del cyniker menar att all mänsklig kommunikation i grund och botten är strategisk. Man syftar bara till att vinna egna fördelar. 4. Habermas menar att det finns något utöver det instrumentella handlandet. Det är det kommunikativa handlandet, där båda parter befinner sig på jämställd fot. De vill inte vinna fördelar av varandra utan i stället byta tankar med varandra och uttrycka känslor. Vänskaps- och kärleksrelationer är kommunikativa relationer. 5. För att det man gör ska kunna kallas kommunikativt krävs: -sanning. Man ska inte ljuga, undanhålla väsentliga uppgifter eller förvränga verkligheten. -normmässig riktighet. Man ska hålla sig till de moralregler som gäller i det samhälle där man lever. 12

-sannfärdighet. Man ska mena vad man säger. Den som hycklar och låtsas känslor och åsikter är inte kommunikativ. -begriplighet. Man ska lägga sig vinn om att vara tydlig så att mottagaren verkligen har en möjlighet att förstå. Vad styr individen och oss i grunden när vi kommunicerar? Brännlund (1991) menar att vi har tre grundbehov som vi hela tiden söker tillfredställa. Dessa behov styrs av våra känsloupplevelser. För att fungera i en kommunikationssituation måste vi bli bemötta med respekt. När det gäller de tre första behoven nedan skall behovet på den lägre nivån vara tillfredställt innan vi går vidare till nästa nivå. I annat fall fixerar man sig på den nivå som ej tillgodosetts. Grundbehov: Trygghetsbehovet De sociala behoven Behovet av mål och mening Känsloupplevelser: Våra känslor Vårt behov av att bli sedda, bekräftade, respekterade och att få känna oss delaktiga. Trygghetsbehovet För vår överlevnad behöver vi föda, dryck, vila och sömn. Detta räcker dock ej för att vi ska bli grundtrygga och ha god självtillit. Vi behöver också värme, kärlek, närhet, kroppskontakt, beröring och ömhet. Vi föds med trygghetsbehovet, vi signalerar, någon måste höra och vi behöver gensvar. Grundtryggheten är beroende av hur snabbt vi får svar. Vad är trygghet? Trygghet är vad jag känner, när jag vet att jag kan få det jag behöver. För lite grundtrygghet i vårt första livsskede leder oftast till att vi försöker få makt och kontroll på olika sätt. Pengar, makt, status och kontroll ökar chimärt vår trygghetskänsla. Vi människor tycks allt för ofta styras av de otryggaste bland oss. Kanske är det bara sådana människor, som kan tänka sig att avstå så mycket av ett naturligt liv. De är i många fall inte primärt inriktade på att skapa oss människor en bättre värld, utan främst på att öka den egna känslan av trygghet. Först när individen uppnått en viss grad av trygghet, kan den börja utveckla nästa kategori av behov. De sociala behoven Social utveckling är att få en identitet i gruppen, veta vem man är i förhållande till andra och känna att man duger som man är. Därför söker vi också på olika sätt göra oss oumbärliga för gruppen och gör vad vi kan för att få medlemmarnas uppskattning. Under hela livet söker vi oss till olika grupptillhörigheter. Det kan vara inom musik, idrott, politik eller religion, hela tiden med den centrala känslan att få bekräftat att jag duger och behövs. 13

Behovet av mål och mening Detta behov handlar om de existentiella frågorna. Behovet att ha något att leva för och något att kämpa för. Vad som är väsentligt att leva för varierar för olika individer. Huvudfunktionen är att få kämpa för något, självförverkligande, utveckla idéer och att kunna sätta sina egna mål. Lämna spår i historien I meningsfull kommunikation är grunden för nya insikter att man respekterar och utnyttjar åsiktsskillnader ty dessa kan berika och utveckla individen. I en havererad kommunikation inriktar man sig på att visa hur fel alla andra har, gärna genom misstolkning och förvrängning. För att få jämvikt i en effektiv organisation behövs individer som befinner sig inom ovanstående 3 behovsnivåer. Det är viktigt med några som är drivande men för att nå framgång behövs också ett visst mått av eftertänksamhet. Det kan bli friktioner och låsningar mellan den drivande och bromsande individen och då behövs den sociala, smörjande kraften. Känslor och intellekt, våra funktionsnivåer Enligt Brännlund (1991) har vi två funktionsnivåer i vårt mentala liv. En medveten nivå och en omedveten nivå. I den medvetna nivån tänker vi och har vårt intellekt. Intellektet representerar vår medvetna, viljestyrda funktion. Vi kan tänka på något som vi bestämmer oss för. I västerlandet har många av oss en hög intellektuell nivå med hög utbildning och mycket kunskaper. Med den höga levnadsstandard vi har borde vi må mycket bra. Det finns dock skäl att tvivla på detta om man t.ex. studerar statistik på självmord, drogmissbruk, kriminalitet och skilsmässor. Vi missar tydligen något i vår strävan efter välfärd. I den omedvetna nivån finns bl.a. våra känslor, drömmar och intuition som icke viljestyrda aktiviteter. Att vi både tänker och känner är allmänt erkänt, ändå inrättar vi våra liv och samhällen som om känslor var något ovidkommande och störande. Vi tycks ofta premiera dem som håller inne med känslor och straffa dem som visar känslor. Det kan tyckas självklart det som sägs här om känslor men det skadar inte att fördjupa frågan. Figur 5. Våra två funktionsnivåer, det medvetna och det omedvetna. (Brännlund 1991) 14

Vad är en känsla? En känsla är en enkel stimulus-responsmekanism vilket här betyder det gensvar, som följer på en retning, av något slag. -Allt väsentligt i vårt liv börjar med en känsla. -Känslor finns lagrade i det omedvetna som ett kroppsminne. -De är spontana, ofrivilliga och oplanerade. -De är utanför vår viljemässiga kontroll. -Känslor är energi som om de ej uttrycks finns kvar, styr och påverkar omedvetet. De måste hanteras och få ett utlopp. -Du känner alltid rätt! Känslor går ej att ifrågasätta. En tokig handling som kan vara ett resultat av en känsla kan däremot ifrågasättas. Hur bör vi hantera känslor? -Vi kan endast respektera varandras känslor. Vi kan inte göras ansvariga för hur vi känner men för hur vi handlar. -Känslor kan enbart konstateras inte åläggas värderingar eller moraliska aspekter, de ligger utanför viljemässig kontroll. -Att kväva känslor sätter en människa i vanmakt eftersom det inte går att viljemässigt styra sina känslor. -Vi tycks vara det vi känner det betyder, att när mina känslor blir avvisade, ifrågasatta, förnekade eller förlöjligade, är det hela jag som drabbas. -Ingen vet vad någon annan känner eftersom känslor är helt subjektiva produkter av vars och ens egna, högst unika referensramar. Effektiva kommunikationsmönster Behov av bemötande för att fungera effektivt Vi behöver bli: Hörda Bekräftade Respekterade Känna oss delaktiga Hörd och bekräftad För att lyckas bra i alla typer av relationer behöver vi bli bemötta på alla fyra ovanstående punkter. När det gått mindre bra, har vi missat någon eller flera av dem, vilket är lätt hänt om man själv är i affekt. Den första förutsättningen för att kunna förstå varandra är någon som lyssnar och ser oss. Det är också viktigt att bli bekräftad, dvs. lyssnaren återger vad den uppfattat och avsändaren kontrollerar om budskapet gått fram. Avsändaren har nu möjlighet att korrigera och komplettera det som saknas. Ibland tror vi oss vinna tid på att inte bekräfta det vi hört men det kan vara en tidsvinst på flera månader eller år att lägga ett par minuter extra på att bekräfta. Att bekräfta är enbart att, helt utan egna värderingar och synpunkter, visa hur vi uppfattat budskapet. Bekräftelse är helt skilt ifrån att acceptera budskapet. Respekt Att respektera andra är att tillåta andra känslor än de egna. Först när vi slipper andras avvisanden, ifrågasättanden eller förlöjliganden av våra känslomässiga behov, känner vi oss respekterade. Även om våra behov inte alltid kan tillmötesgås, så behöver vi känna att de uppfattas och blir respekterade. Vi kan förstås inte 15

acceptera vad som helst och viss typ av känslostyrt beteende måste man sätta gränser för. När vi känner oss respekterade kan vi tänka oss att kompromissa. Delaktighet För att utvecklas till en självständig individ med stark självtillit behöver man få uppleva omvärldens tilltro till den egna förmågan. För att bry sig om ett problem måste man känna att det man gör är viktigt. Känslan av delaktighet ökar motivationen att göra det bästa, även om det är ett motigt problem. Ömsesidig tillit och respekt är bästa tänkbara utgångspunkt för samtal, samarbete och för relationer över huvudtaget. Dessa fyra punkter utgör en bra hjälp vid konflikthantering och de bidrar till att minska känslan av hot och vanmakt hos parterna i en konflikt (Brännlund, 1991). Lyssna Att lyssna är en konst. När vi skall lyssna på en annan människa behöver vi ha alla sinnen påkopplade (Steinberg, 1987). Lyssna på det verbalt sagda men iaktta också hur det sägs och läs av kroppsspråket. En fälla vi ofta går i när vi lyssnar är enligt (Ash, 1998) att de flesta lyssnar för att kunna svara inte för att kunna förstå. Ash menar också att när vi lyssnar är det viktigt att i första hand lyssna efter underliggande känslor. Hur övertyga? Det finns enl Brännlund (1991) tre gyllene regler för att lyckas med information det är att, BEGRÄNSA, FÖRENKLA och KONCENTRERA sitt budskap eller projekt maximalt. Tar man med för mycket, för säkerhets skull, kan det vara just detta, som stjälper det hela. Retorik handlar om att känna respekt för medmänniskan. För att bli stark i sitt budskap och kunna övertyga någon om något bör man handla i 3 steg (Langer, 2000). Sätta den man vill övertyga i en förflyttning, ge en bild av en situation. När jag gjorde din förra procerakrona blev den för opak minns du det Berätta helt kort lite fakta. En procerakeram kräver utrymme för både aluminiumkärnan och porslinet Visa engagemang. Jag vill göra kronor som hamnar så nära verkligheten som möjligt, men det kräver vissa förutsättningar, visst vore det kul om vi lyckades B. Yrkeskulturer På en arbetsplats överförs både ett tekniskt praktiskt kunnande men också normer som växt fram på arbetsplatsen under, kanske mycket lång tid. Det handlar om överföring av kollektiva erfarenheter, t.ex. att på den här arbetsplatsen sätter sig aldrig tandtekniker och tandläkare vid samma fikabord. Det kan också vara att man som tandtekniker så småningom efter lång erfarenhet lär sig vad begreppet lagom innebär när man frågar hur mycket ska jag ta bort. I ett pedagogiskt sammanhang kan man enligt Höghielm (1998) se yrkeskultur som förhållanden och uppfattningar i samhället som på ett smygande sätt påverkar individen men som inte är tydligt 16

uttalat. Detta blir effektivt eftersom det förekommer i människors vardagssituationer. När man vistas i en viss yrkesmiljö påverkas människors uppfattningar och värderingar på ett sätt som är yrkesrelaterade och skapar en yrkesidentitet. Roller Man tar på sig olika roller i olika sammanhang utifrån det arbete som ska uträttas. För individen är rollerna en hjälp i strävan att undgå osäkerhet och ångest. För en grupp är det en möjlighet att fördela det arbete som ska göras så att alla inte behöver känna ansvar för allt arbete. En vanlig rollkonflikt är att motstridiga förväntningar riktas från olika håll mot en och samma person. Olika intressenter har sina speciella värderingar och övertygelser om att det finns ett bästa sätt att fylla rollen, så att den blir så funktionell som möjligt Det finns självklart också historiska rolltraditioner som ibland kan upplevas som föråldrade av medlemmar ur den yngre generationen. De vill forma sin yrkesroll utifrån andra förutsättningar. Detta leder till att yrkesrollskonflikter och generationskonflikter ofta går hand i hand i arbetslivet (Lenneer-Axelson, Thylefors, 1991). Detta kan vara orsaken till att påståenden som Det sitter i väggarna på denna arbetsplats förekommer. Så fort någon slutar i en grupp tar en annan individ på sig den roll som plötsligt försvann. På så sätt kan ett rollmönster leva kvar trots att medlemmar slutar och nya kommer in. Vi och dom Ett fenomen som lätt uppstår mellan grupper där gränserna är låsta och kommunikationen bristfällig, brukar kallas för ett Vi och Domtänkande. Vi- gruppen är den egna gruppen och Vi är aktiva, engagerade, ansvarsfulla och målmedvetna. Gentemot våra medlemmar uttrycks stor förståelse och tolerans. Dom-gruppen är en eller flera andra grupper. De anses vara passiva, oengagerade, tar inte sitt ansvar utan försöker bara sko sig och skaffa egna fördelar (A. Sjölund, 1979). Vi och dom tänkande är vanligt mellan olika enheter i en organisation, där man har begränsad direktkunskap om varandras arbetsvillkor. Istället odlas lätt fantasier av negativ karaktär. Dessa kan ses som projektioner av egna känslor av underlägsenhet och bristande kompetens. Nedvärderingen av andra får den självbedrägligt positiva konsekvensen att de egna förmågorna kan framhävas eller skulden lastas på andras inkompetens. Men vi och dom tänkandet är inte möjligt, när det finns positiva relationer till och kunskap om den andra gruppen. Fenomenet förutsätter (liksom fördomar överhuvudtaget) att det finns en okunnighet om andra. (R. Granér, 1991) I Socialstyrelsens rapport 1999-00-095 blir kliniskt verksamma tandläkare, tandhygienister och tandsköterskor tillfrågade om bl.a. vilka svagheter svensk tandvård har idag. Både tandhygienister och tandsköterskor nämner då, revirtänkande mellan olika yrkeskategorier. Tandläkaryrket har som vi sett ovan växt fram inom en akademisk yrkestradition emedan tandteknikeryrket mer växt fram som ett yrke inom en hantverkstradition. Inte förrän år 1993 ligger tandteknikerutbildningen i Sverige på högskolenivå och 17

det krävs gymnasium för att komma in på utbildningen. Att förändra den tandtekniska yrkeskulturen till att uppleva sig och att upplevas av andra som ett akademiskt yrke kommer att ta tid. Två yrkeskårer skall samarbeta, de har olika akademisk status och olika yrkeskulturer har växt fram inom respektive yrke. Detta innebär att två olika yrkeskulturer skall interagera och då kan ett vi och dom tänkande växa fram mellan dem. C. Maktperspektiv Ett av de vanligaste sätten att förenkla verkligheten är att dela upp den i två delar, dikotomisering. Detta bygger på vårt behov av jämförelser. Vi använder dikotomisering både till vardags och inom vetenskap, ofta utan att ens tänka på det, trots att verkligheten är mera komplicerad än så (Thurén, 1995). Exempel på grova generaliseringar kan vara förr och nu, rätt och fel, vi och dom, manligt och kvinnligt, chef och anställd eller konflikt - konsensus. Konflikt konsensus Frågan är om tillvaron uppfattas som i grunden konfliktfylld eller som väsentligen harmonisk. Den som resonerar i termer av konflikt ser maktrelationer och intressemotsättningar i de flesta sammanhang mellan förälder och barn, lärare och elev, man och hustru, chef och anställd, politiker och väljare, mellan stater, samhällsklasser, kulturer och religioner. Konsensusteoretikern, däremot betonar inte konflikterna utan uppfattar det mesta som frid och harmoni. Man kan därför säga att det inte handlar om hur det förhåller sig där ute, utan att konflikt och konsensus är konstruktioner där inne i människornas tankar. Ingendera uppfattningen kan bevisas vara sann (Thurén, 1995). Enligt det postmoderna tänkandet, som idag utgör en bred rörelse i nutidens filosofi och humanvetenskaper, finns ingen objektiv sanning. Verkligheten består istället av hur olika människor tänker och utifrån sin syn på verkligheten handlar man.(kvale, 1997) Alla konflikter är inte lika viktiga. Därför måste man göra klart för sig var man anser att den väsentliga konfliktlinjen går, när man ska analysera en konfliktfylld situation. En del konflikter är skenkonflikter som döljer vad de egentligen handlar om. Vissa grupper kanske utses till syndabockar som får skulden för problem som andra bär ansvaret för. I dag finns t.ex. tendenser att i flera länder, även Sverige, ge invandrarna skulden för landets svårigheter. (Thurén, 1995) Exempel på verkliga konflikter kan vara: Mellan dem som har makt och dem som saknar makt Mellan samhällsklasser Mellan religioner Mellan män och kvinnor Mellan rika och fattiga Den som har en konsensusinställning förnekar inte att det finns konflikter. Det kan ingen vettig människa göra som världen ser ut idag. Men han eller hon anser att det finns gemensamma intressen som är viktigare än konflikterna. (Thurén 1995). Med en annan utgångspunkt kan konflikter ses på två olika sätt. Antingen som något man vill undvika och förneka. De kan också ses som något positivt, en möjlighet till att utvecklas. (Lenner-Axelsson, Thylefors, 1991) 18

I Socialstyrelsens rapport 1999-00-095 om framtida kompetensfördelning nämner tandhygienister och tandsköterskor bl.a. följande som svaga sidor inom svensk tandvård. - Stark hierarki som fullständigt förhindrar en utveckling. Det måste bli en mycket mer jämställd organisation med andra karriärmöjligheter. - Dåliga ledare, innebär att det återstår mycket att göra när det gäller tandvårdens ledarskap. Det finns en konservatism så att man inte fullt ut använder de kompetenser som idag redan finns ute på fältet. Etnisk/kulturell bakgrund Ända sedan slutet på 1970-talet har utbildningen för tandläkare och tandtekniker haft ett stort inslag av studenter med utländsk bakgrund. Detta har naturligtvis lett till att det finns många med olika etnisk bakgrund ute i arbetslivet på tandläkarpraktikerna och laboratorierna i Sverige idag. Jim Cummins i Sjöqvist, (2001) menar, när han talar om arbete i skolan, att man måste utgå från elevers etniska/kulturella och språkliga bakgrund historiskt, ekonomiskt och politiskt. För att förstå varför vissa elevgrupper inte lyckas i skolan måste man förstå de bakomliggande maktrelationerna som finns och har funnits. Detta ställer höga krav på lärares kunskaper men kanske framför allt på den goda viljan att lära sig förstå dessa maktrelationer. Idag måste vi se betydelsen av etnisk/kulturell bakgrund som en viktig faktor för skolframgång. Dessa teorier bör kunna överföras på tandteknikers och tandläkares arbetssituation. Den etniska bakgrunden påverkar även maktrelationerna inom tandvårdsteamet. Öppenhet för olika etniska synsätt är viktigt för tandvårdspersonalen, viljan att se att mångfald är en resurs. D. Genus/ekonomiskt perspektiv Kvinnligt-manligt Män och kvinnor kommunicerar olika. Med en grov generalisering kan man säga att kvinnor talar i känslotermer medan män oftast utelämnar dessa. Skillnaderna har troligen sitt ursprung i både biologi och i inlärda könsroller. Ofta används ordet kön för det biologiska könet och genus för det inlärda (Thurén 1995). Man skulle kunna tro att män och kvinnor kommer från två helt olika kulturer, med helt olika kommunikation och konversationssätt. Dessa skillnader leder lätt till missförstånd, frustration och konflikter. Båda könen har sina starka och svaga sidor när det gäller kommunikation. Vi har mycket att lära av varandra (Ahrenfeldt & Berner 1992). Brännlund (1991) gör en kort sammanfattande och generaliserad uppdelning i manligt och kvinnligt beteende. 19

Manligt: Logik och detaljsyn Sinnesorientering Analytisk förmåga och strukturerat tänkande Absoluta normer Resultat- och effektivitetsinriktning Hierarkisk världsbild med klara roller och gränser Statustänkande Kvinnligt: Intuition och helhetssyn Känslo- och behovsorientering Kreativitet och flexibelt tänkande Relativa normer Social medvetenhet och omsorg Social nätverkssyn med diffusa och flexibla roller och gränser Omsorgstänkande Det är lätt att förstå när man läser ovanstående lista att en hel del av vardagslivets konflikter kan ha sin grund i dessa skilda könsrollsbeteenden, biologiskt eller inlärt betingat. Det är också lätt att förstå att de olika könen har helt olika konfliktbeteenden. Det är också lätt att inse att en kombination av manligt och kvinnligt beteende bör kunna ge maximal utdelning både i samarbets- och kommunikationsfrågor över huvud taget. Att ensidigt hävda den ena sidans förträfflighet ger inte alls lika stor utdelning som en kombination av manligt och kvinnligt beteende utan leder bara till meningslösa och tröttsamma låsningar. Ekonomi Sedan början av 90-talet har Sverige gått in i en period med sämre ekonomi. Detta har lett till stora neddragningar inom vård och omsorg. Den fasta tandtekniska taxan som ersattes av försäkringskassan togs bort 1996 och varje tandtekniker och tandläkare skall idag själva komma överens om priset. Ungefär samtidigt dec 1997, reducerades ersättningen från försäkringskassan för patienterna. Första januari 1999 kom ytterligare reduktion av ersättningsnivån och en fri prissättning för tandläkarna gentemot patienterna. I Socialstyrelsens två rapporter 1998-0-109 Rapport från en enkätundersökning om besöksfrekvens, attityder, kostnader och betalningsvillighet avseende tandvård inom vissa landsting och 2000-00-34 Tandvården i fyra län. En intervjuundersökning 1999, rapporteras vuxna svenskars betalningsvillighet m.m. vad gäller tandvård relaterat till socioekonomiska bakgrundsfaktorer. Båda studierna som gällde fyra län i Sverige visade att en fjärdedel av befolkningen, tjugofyra procent inte hade varit hos tandläkaren det senaste året och dessa befann sig bland låginkomsttagarna. Den reducerade tandvårdsförsäkringen, allmänhetens försämrade köpkraft och tandteknikernas benägenhet att börja dumpa priser, har vare sig underlättat eller ökat möjligheter och tillfälle eller tid till att utveckla kommunikationen mellan tandläkare och tandtekniker. Många tandteknikerlabb har under denna period lagts ned. Den verksamma tandteknikergruppen i Sverige har reducerats från 2 500 till 1 500 under 90-talet. Dessa neddragningar har skett både inom folktandvården och på den privata sidan. 20

Inom folktandvården har resurserna stramats åt på grund av hårdare ekonomiska villkor, vilket lett till att tandläkarna känner sig än mer pressade att producera mera och snabbare. Det finns då inte mycket tid att utveckla samarbetet med tandteknikerna. Upphandlingen på senare delen av nittiotalet som innebar en central styrning av vilka tandtekniker tandläkare inom den offentliga tandvården får anlita, har ytterligare försämrat villkoren när det gäller möjligheten att bygga upp goda relationer mellan tandtekniker och tandläkare. Många tandläkare blev tvungna att sluta att samarbeta med de tandtekniker som de var inarbetade med och inleda nya kontakter som var centralt styrda. Underleverantörer blev en lösning där man kunde fortsätta med sin gamla tandtekniker som underleverantörer till upphandlade laboratorier. Detta blev dock ofta en dyrare lösning i slutändan. Ett bra samarbetssystem I min tidigare kvalitativa studie (Nordin Ivanow, 2001) myntade några av respondenterna begreppet tät kommunikation. Med detta ville man peka på att en tät kommunikation mellan tandläkare och tandtekniker kan öppna upp nya möjligheter för det tandtekniska slutresultatet. Flera av respondenterna menade också att dessa nya möjligheter ser man nog inte om man inte provat en tätare arbetsform eller om man hamnar i olika problem som gör att man börjar fördjupa sina tankegångar kring denna problematik. Här följer en sammanställning över vad begreppet en tät kommunikation kan stå för. Men först några ord om hur ett traditionellt kommunikationssystem kan se ut idag mellan våra kliniker och lab. Även detta kommer från intervjuerna i min kvalitativa studie. Traditionellt kommunikationssystem Ett traditionellt kommunikationssystem där tandtekniker och tandläkare inte befinner sig i samma lokaler består oftast av: Möjligen ett telefonsamtal om vilken tid man kan sätta på arbetet. En skriven beställningssedel. Möjligen ett telefonsamtal om något speciellt behöver kommenteras eller om tandteknikern undrar över något. Tät kommunikation Den täta kommunikationen kan delas upp i en psykologisk aspekt och en geografisk. Den psykologiska: att ha ett nära samarbete och ta tag i varandra så fort minsta lilla problem uppstår kan underlättas om man befinner sig geografiskt nära varandra. Den psykologiska aspekten sker dock inte automatiskt utan kräver som nämnts tidigare ömsesidighet och respektfullhet för att fungera som effektiv tät kommunikation. Det går att arbeta tätt även om man inte befinner sig i samma lokaler men det kräver stor medvetenhet kring problematiken att våga kontakta varandra även vid små problem för att därigenom ytterligare höja kvaliteten på det tandtekniska arbetet. 21

Tät kommunikation vid fast protetik Följande arbetsgång underlättas om tandläkaren och tandteknikern befinner sig i samma hus, men kan naturligtvis, i möjligaste mån, genomföras ändå. Tandteknikern är med vid metod- och materialdiskussionen, t.ex. vid planeringen av ett implantat, kan en diskussion om var fixturerna ska placeras kirurgiskt, vara bra för att uppnå optimal estetik. Ett annat exempel är diskussionen om vilken keramisk konstruktion som skall väljas, utifrån hur arbetet skall cementeras och hur preparationen då ska se ut. Vid problem som syns, när modellen slagits ut, kan tandteknikern och tandläkaren ha en problemlösande diskussion. Om det finns speciella problem med patienten, så informeras tandteknikern om dem, för att kunna ta hänsyn till dessa vid sitt möte med denna patient. Tandteknikern tar färg innan preparationen. Om problem uppstår under det tandtekniska arbetet diskuterar tandteknikern och tandläkaren detta direkt, gärna när båda studerar modellen. Tandteknikern färgar in keramikkonstruktionen innan cementering, gärna då med patienten närvarande. Tandteknikern studerar sitt arbete i cementerat skick, och kan på detta sätt dra lärdom av slutresultatet till kommande arbeten. Tandteknikern och tandläkaren kan tillsammans på detta sätt, bygga upp en gemensam erfarenhetsbank som diskussionsunderlag för kommande problem. Om man inte befinner sig i samma hus. Det är bra att prata om material och teknikval. Det är även i detta fall viktigt att ringa varandra så fort man ser problem. En positiv inställning är att, så fort man kan formulera ett problem, så kan man också lösa det tillsammans. Det bästa resultatet uppnås om patienten personligen kommer till tandteknikern för färgtagning. Detta är särskilt viktigt när det gäller tänder i fronten. Det är också en fördel att göra den slutliga infärgningen hos tandteknikern. Om det är för långt avstånd mellan tandläkaren och tandteknikern, bygger det nära samarbetet på att tala mycket i telefon. Per telefon meddelar tandteknikern ifall färgproverna ändrat nyans osv. Tandläkaren och tandteknikern samtalar då noga om de avvikelser som önskas i t.ex. färg, vilken färg de olika delarna av tanden har incisalt, mitt på och cervikalt. Det är även bra att skicka med bilder på just sådana detaljer. Idag finns system för bra patientbilder på Internet, där man t.ex. kan se på vilket sätt just den aktuella patientens incisala område breder ut sig och ser ut. Det är också viktigt att ha ett efterprat, om hur resultatet blev och kanske också skicka bilder på hur det såg ut i munnen, med tanke på den gemensamma erfarenhetsbakgrunden. Tät kommunikation vid avtagbar protetik Tandteknikern ser först patienten, för att få en bild av hela patientens utseende, innan tanduppsättningen och det eventuella valet av stil och färg på tänder. (Mycket ovanligt att det sker) Tandteknikern behöver se tanduppsättningen i vax i munnen för att bättre kunna göra funktionella eller estetiska justeringar. Justeringar går att göra snabbt om tandteknikern och tandläkaren finns på samma plats. Det är ofta svårt att rätt beskriva tydligt de justeringar som önskas, 22

skriftligt eller per telefon. Slutresultatet blir bättre om tandteknikern sett patienten. Allmän tät kommunikation som underlättar arbetet Tandläkare och tandtekniker som arbetar i samma hus ses dagligen t.ex. i fikarummet vid lunchen eller vid putsmaskiner, blästrar osv. De kan då otvunget diskutera sådana småproblem som man aldrig annars skulle ringa om, men om man ses ofta, blir det av och det höjer kvalitén ytterligare ett steg. Det är bra för tandläkare och tandtekniker att träffas vid klinikmöten, seminarier, fester och resor. Här finns möjlighet att utveckla en avspänd samarbetsatmosfär men även möjligheter att tillsammans kläcka nya djärva idéer. Bra med gemensam kompetensutbildning för tandläkare och tandtekniker. En tandläkares synsätt på hur ett bra kommunikationssätt kan vara Tandläkare Sverker Toreskog är privatpraktiserande protetiker och har ett stort kunnande inom området. För detta blev han år 2000 utnämnd till odontologie hedersdoktor vid medicinska fakulteten i Göteborg. Sverker Toreskog har vid sina föreläsningar och kurser om estetisk tandvård ofta kommit in på frågor kring kommunikation mellan tandläkare och tandtekniker. Han har inte dokumenterat mycket kring detta och därför genomfördes en intervju i denna studie. Intervjun används här som en komplettering av teoribakgrunden inför enkätens framställande. Sverker Toreskogs svar i intervjun redovisas här utifrån denna studies teoretiska referensram, för att få samma röda tråd som följer arbetet igenom. I redovisningen av intervjun finns insprängt teoretiska kommentarer från litteratur om kommunikation. En tandläkare eller en tandtekniker kan naturligtvis vara en kvinna eller en man, i följande text har dock han använts genomgående. På följande sju sidor redovisas intervjun med Sverker Toreskog. A. Kommunikationsteoretiskt perspektiv, enligt Toreskogs synsätt Förutsättningar för ett bra samarbete Ett gott slutresultat kräver god kommunikation mellan patienten tandläkaren, tandsköterskan och tandteknikern. En förutsättning för att kunna föra en bra dialog med patienten om vad som går att göra och vad som inte går att göra, är att tandläkaren har en trygghet där han precis vet vad han kan göra tillsammans med tandteknikern. Den tryggheten mellan tandläkare och tandtekniker är viktigare än att tandteknikern och tandläkaren var för sig är skickliga hantverkare. Om tandläkaren är en duktig tandläkare men inte kan kommunicera med sin tekniker blir slutresultat i patientens mun inte bra. Har tandläkaren och tandteknikern en bra kommunikation uppstår den växeldragning som finns i ett fungerande samarbete. Växeldragningen innebär att man som tandläkare och tandtekniker kan säga till varandra att just nu är det inte lika bra som det brukar vara, eller just nu är du inte lika bra som du brukar vara. I många samarbeten blir det en låsning om man kommunicerar på det sättet men det bör istället fungera som en källa till inspiration. Det innebär att man är så trygga med varandra att man vet att vi fungerar ihop, vi vet vad vi vill åstadkomma tillsammans, vi vill utvecklas ihop, vi vill bli bättre. Feed-back För att tandläkaren och tandteknikern skall bli bättre ihop måste tandläkaren och tandteknikern ha möjlighet till feedback. Detta kan bl.a. innebära att tandteknikern 23