Kommunikation Hur blir vi effektiva i kommunikationen? MoS Människa och samhälle Måndag 29 augusti Karin Nordin Ivanow Tandteknikerprogrammet

Transkript

1 Kommunikation Hur blir vi effektiva i kommunikationen? MoS Människa och samhälle Måndag 29 augusti Karin Nordin Ivanow Tandteknikerprogrammet

2 Kommunikationsteori Kommunikation = Överföring av information mellan människor, djur, växter o apparater. Människor - Stå i förbindelse med Tandl Sköterska Ttekn Nationalencyklopedin Brännlund, L. (1991) Patient Thyg

3 Kommunikation Individnivå - mellan två individer I gruppen mellan flera personer i ett team

4 Kommunikation på individnivå Funktion mellan två individer

5 Effektiv Kommunikation på individnivå Människans 2 kommunikationsnivåer Intellekt Känslor Vad styr oss när vi kommunicerar? Feedback-Återkoppling Lyssna är en konst Effektiva kommunikationsmönster Brännlund, L. (1991)

6 Människans två kommunikationsnivåer Intellekt: -Information -Fakta Känslor: -Behov av kontakt -Önskan om uppmärksamhet -Känsla av delaktighet

7 Intellekt - Känslor

8 Känslor o intellekt Inte ovanligt att vi: Premierar dem som inte visar känslor Straffar dem som visar känslor Vi inrättar gärna våra liv o samhällen som om känslor var något ovidkommande o störande.

9 Vad är en Känsla? Individnivå Gensvar på en retning Allt väsentligt i vårt liv börjar med en känsla Finns lagrat i det omedvetna kroppsminnet Spontana, ofrivilliga o oplanerade Utanför vår viljemässiga kontroll

10 Forts. Vad är en känsla? Individnivå Känslor är energi som om de ej uttrycks finns kvar och: Styr o påverkar omedvetet. Alltså måste de hanteras o få utlopp. Du känner alltid rätt! Går ej att ifrågasätta känslor.

11 Praktisk konsekvens av kunskap om känslor. Känslor kan enbart konstateras. Ingen vet vad någon annan känner. Alla känslor är äkta. Vi tycks vara det vi känner. Ställa känslomässiga krav sätter människan i vanmakt - går ej viljemässigt styra sina känslor. Vi kan endast respektera varandras känslor.

12 Vad styr oss i grunden när vi kommunicerar? - Våra behov Vårt behov av trygghet De sociala behoven Behovet av mål och mening Brännlund, L. (1991)

13 Trygghet Skapas genom att vi under vårt första år i livet får: Föda Dryck Vila o sömn Värme o Kärlek Närhet, beröring o ömhet

14 Vi föds med trygghetsbehov Vi signalerar - Någon måste höra Gensvar. Vår grundtrygghet beroende av hur snabbt vi får svar. Vi måste veta att vi blir hörda på rätt sätt. BEKRÄFTADE

15 Vad är trygghet? Trygghet är en känsla. Känslan att jag vet att jag kan få det jag behöver.

16 Fått för lite trygghet Då söker vi kompensera på olika sätt: Pengar Makt o Status Kontroll

17 Sociala behov Identitet i gruppen Oumbärlig för gruppen Söker vid olika åldrar olika grupper för att känna att man duger o behövs Musik Idrott Politik Religion

18 Vårt sociala sätt Beroende av vilken pedagogik vi utsätts för: Vi föds nyfikna med stor inlärningskapacitet. Pedagogiken kan vara: Konstruktiv Destruktiv

19 Konstruktiv o kreativ pedagogik Fokuserar på det önskvärda. Klandrar aldrig vällovliga, mindre lyckade försök. Möter svagheter med humor o respekt. Erbjuder oss möjlighet att själva hitta mer konstruktiva alternativ. Frågar mer än ger färdiga svar. Stimulerar vår nyfikenhet söka rätt svar.

20 Destruktiv pedagogik Söker fel o brister Så får man inte göra Ointresserad av sin elev lyssnar inte på elevens nivå. - Ger att ett växande är ointressant för eleven. Detta mönster skapar dålig självkänsla. Meningslöst lära allt man ändå inte ska göra - oanvändbart

21 Behov av mål o mening Något att leva o kämpa för Vad som är väsentligt? - Varierar Huvudfunktion Lämna spår i historien

22 Hur tar vi oss fram i livet? MÅL Uppnående= att uppnå det önskvärda Undvikande= Att undvika det oönskade MÅL

23 Målet står i fokus De som har utsatts för kreativ pedagogik har Målet i fokus Blir trygga stark självkänsla Medvetna individer

24 Undvikande beteende Den negativa pedagogiken ger att vi: Skapar en fokusering på projektets risker. Detta gör målet allt mer avlägset o svårt att nå.

25 Sändare - mottagare - Feedback Kommunikativa nivåer och uttryckssätt, 20 % verbal 40 % vokal 40 % kroppsspråk Brännlund, L. (1991)

26 Att Lyssna är en konst Individnivå Fälla: De flesta lyssnar för att kunna svara Inte för att kunna förstå När du lyssnar ha alla sinnen påkopplade: Fakta, hur det sägs o iaktta kroppsspråket Lyssna i första hand efter underliggande känslor Ash (1998)

27 Sändare - mottagare - filter

28 Omedvetna mottagarfilter Vi, Utelämnar Förvränger Generaliserar Frekvent och omedvetet inkommande budskap efter egna referensramar o aktuella behov. Dessutom är vi ofta tvärsäkra på vår sak.

29 Effektiv Feedback Vinn tid på att mottagaren talar om vad den hört o uppfattat. Detta kan spar månader av missförstånd. Då kan nämligen mottagaren både Repetera vad den hört Reagera med synpunkter på sändarens uttalande = Feedback

30 Feedback - Återkoppling Feedback en subjektiv reaktion från en medmänniska inte en sanning. Generös gåva Projektion Skada

31 Kommunikativa relationer Då befinner sig båda på jämställd fot. Krävs då: Sanning - ej förvränga verkligheten Normmässig riktighet - följa moralregler Sannfärdighet - ej hyckla känslor o åsikter Begriplighet - lägga sig vinn om att vara tydlig så mottagaren verkligen förstår Thurén, T. 1995

32 Effektiva kommunikationsmönster Hörd Bekräftad Respekterad Känna sig delaktig Brännlund, L. (1991)

33 Hörd Behövs någon som lyssnar och ser mig

34 Bekräftad Lyssnaren återger vad den uppfattat Avsändaren kollar om budskapet gått fram. Ev. korrigering o komplettering. Tidsvinst på flera månader. Bekräfta helt skilt från Acceptera. Att bekräfta är enbart att utan egna värderingar visa hur jag uppfattat budskapet.

35 Respekterad Att tillåta andra känslor än de egna. Vi behöver känna oss respekterade även om behovet inte kan tillmötesgås.

36 Delaktig Känsla av delaktighet ökar motivation att göra det bästa vid ett motigt problem.

37 Sammanfattning av Effektiv Kommunikation på individnivå Människans 2 kommunikationsnivåer Intellekt Känslor Vad styr oss när vi kommunicerar? Feedback-Återkoppling Lyssna är en konst Effektiva kommunikationsmönster

38 Kommunikation i gruppen I gruppen mellan flera personer i ett team

39 Samarbetets möjligheter o risker Kan lätt bli tävling/kamp istället för samarbete Kan med otur leda till ett försvarsinriktat, negativt gruppklimat Viktigt att försöka hitta hur bli effektiva ihop i gruppen söka samarbete

40 Effektiva grupper Nödvändig kunskap finns i gruppen Både vad man tänker o känner är viktigt Man lyssnar till alla inlägg oberoende av personen Inläggen bygger på varandra Man pratar i jag form Gruppen tar sig tid att bearbeta störningar Beslut uppnås genom samstämighet

41 Kommunikation i en effektiv arbetsgrupp, Team - Tandvård Här behövs: Visionärer Mål o mening Gasare Eftertänksamhet o noggrann planering Trygghetsbehovsnivån Bromsare Smörjande krafter Socialt orienterade Smörjare

42 När kommunikationen upphör vidtar fantasin! Då projicerar vi gärna på andra.

43 Konflikter Konflikter som inte hanteras adekvat finns kvar o styr på ett okontrollerat sätt. Ofta mer i det fördolda.

44 Konflikter uppstår ur: Rena sakfrågor Värderingsmotsättningar Behovskollisioner Oftast blir det kollision mellan dessa.

45 Konflikters innehåll Sakfrågor 10% Känslor 90%

46 Konflikter 2 olika synsätt RÄTT eller FEL Konfliktskapande synsätt! Vems facit skall gälla? Konflikter kan ge möjlighet till utveckling. Alla konflikter dock ej utvecklande Undvik!

47 När konflikter måste årgärdas, Utagerande i form av ilska Direkta angrepp Förakt Arrogans Nedlåtenhet Avvisanden genom ironier, skämt o förlöjliganden