Hygienkonferens hösten 2013

Relevanta dokument
Vancomycinresistenta enterokocker (VRE) och SKABB. Anna Lindström Vårdhygien

Skabb vårdhygieniska riktlinjer i kommunal vård och omsorg

Utredning av utlandsresenär

Mona Insulander. Epidemiolog / Smittskyddssjuksköterska. Smittskydd Stockholm. 16 maj

Rutiner vid skabb på särskilda boenden och korttidsboenden. Bakgrund. Smittspridning. Definition av utbrott. Smittväg.

Objudna gäster i tarmen vilka är vi?

Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Marie Nordahl Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog

Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog

Utgåva 01. Fastställd Denna rutin är ett komplement till den nationella Vårdhandboken, se avsnittet Skabb.

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer

MRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård

Tarmsmitta. Malin Bengnér Smittskyddsläkare

EHEC - sjuka människor

VRE - hygienrekommendationer

Smittspårning mag-tarm sjukdomar

Smådjur som gillar människor

Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare

MRSA. Information till patienter och närstående

Calici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Nya städrutiner vid Clostridium

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm

Huvudlöss och skabb. Göteborg Lill-Marie Persson Dermato-venereolog Tidigare överläkare, Hudkliniken, Skaraborgs sjukhus

Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA

MAGITASKOLAN. Allmänna och särskilda hygienråd. Allmänna råd

Vad kan finnas under ytan?

Smittskydd Värmland TARMSMITTA

Hygienkonferens hösten 2014

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Smittspårningskurs 2015

Tipspromenad lila. Hör gärna av er till oss på Vårdhygien om Ni har några frågor!

Malin Tihane Hygien i förskolan. Malin Tihane

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm.

VON 2016/ Vård och kontrollodlingar avseende vårdtagare som är bärare av MRSA

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning!

Riskfaktorer. Normalflora. Hur förebygger vi smitta?

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Influensa A och B samt RS-virus

Vattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer

Basala hygienrutiner

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Talmanus Basala hygienrutiner

Rena händer och rätt klädd

Så kan vi minska spridning av

VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

Bromma Planeten Sjukdomspolicy

Clostridium Difficile

Lokal anvisning

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner i förskolan

Stafylokocker. Helena Ernlund bitr. smittskyddsläkare öl Infektionskliniken

Dokumentet innehåller 12 frågor, tipstalonger och facit. Frågorna är inskrivna på enskilda ark, färdiga att skrivas ut.

Smittspårningsutbildning 2011

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Bakterier i maten. #AntibiotikaSkolan

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Om infektioner och smitta i förskolan

Tarminfektioner, inledning

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA

Ny faecesdiagnostik med PCR

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning.

Smittspårning Mag- och tarminfektioner. Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Tvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Kategori: Vård Skapat av: Birgitta Lytsy, vårdhygien Skapat den: Granskad av: Reviderat av: Reviderat den:

Virusorsakad Gastroenterit inom vården

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

Fastställd

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

Självklart! Läs det i alla fall

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Lokal anvisning

Tvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland

Godkänt datum: Ansvarig läkare: Nästa rev.datum:

Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset

Introduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta?

Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

Hygienrutiner på förskolan

Hygienkonferens våren 2012

MRSA. Information till patienter och närstående

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Ebola Viral hemorragisk feber (VHF)

Smittskydd & Vårdhygien. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

Smittskyddsdag Tarminfektioner Resistenta bakterier

Multiresistenta bakterier

Basala hygienrutiner och klädregler

Enterohemorragisk E Coli (EHEC) 2016

Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning lokala anvisningar

Transkript:

Hygienkonferens hösten 2013

Program EHEC Vad innebär det? EHEC-utbrott i Dalarna Kaffe Skabb Övriga frågor Anders Lindblom Marianne Janson Annica Blomkvist Gunnar Hagström

EHEC

Enterohemorragisk E. coli (EHEC) 200-500 fall per år i Sverige. Ökning sker Flest fall per innevånare i Halland (Jönköpings län, Västra Götaland) I Dalarna 18 fall i år (senaste åren 1-7 fall per år) VTEC Verotoxinproducerande E. coli STEC Shiga toxin bildande E. coli

EHEC Bildar toxiner (gifter) som ger symtomen Verotoxin eller Shiga like toxin

EHEC Finns hos idisslare framför allt nötkreatur (även får) Djuren blir inte sjuka Förorenade livsmedel - opastöriserad mjölk, opastöriserad äppelcider, yoghurt, sallad, salami, medvurst, böngroddar, rostbiff och hamburgare Även person till personsmitta har förekommit Låg smittdos 10 100 bakterier

EHEC symtom 2-4 dygn (-10) diarréer som ofta är blodiga Buksmärtor Feber kan förekomma Hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS) uppträder efter 2-14 dygn Asymtomatiskt (symtomfritt) bärarskap förekommer

HUS Framför allt barn< 5 år Drabbbar ca 5-10 % av de med EHEC Njursvikt Hemolys (sönderfall av röda blodkroppar) Låga trombocyter Neurologiska symtom (kramper, sänkt medvetande) 5% dödlighet

Diagnostik Faecesprov odling, PCR Sertypning verotoxin Frågeställning EHEC på remissen

Behandling Symtomatisk vätska, intensivvård Antibiotika kan förvärra symtomen och saknar effekt

EHEC Anmäls enligt Smittskyddslagen Personer med riskyrken (livsmedelsarbetare eller vård- och omsorgspersonal som arbetar med spädbarn, immunsupprimerade) omplaceras eller avstängs Förskolebarn får inte vistas på dagis I dessa fall tas kontrollprov

Annica Blomkvist Hygiensjuksköterska

Skabb orsakas Sarcoptes scabiei Ett kvalster spindeldjur 0,3-0,4 mm Förekommer både bland människor och djur Husdjursskabben kan sprida sig till människan men inte föröka sig

Skabb honan gräver gångar i huden för att lägga sina ägg. Äggen kläcks efter 3-4 dagar larverna stannar i gången ca 1 dygn Efter 10-14 dagar är de färdigvuxna Hanen håller sig på hudens yta Honorna befruktas och gräver ner sig i huden.

Symtom Svår klåda, särskilt på kvällar och nätter Små knottror och blåsor Ibland synliga skabbgångar Ibland eksem liknande förändringar Sekundär infektioner Efter 2-10 veckor uppkommer symtom

Vanligtvis lokaliseras gångarna till fingrarna och handleder insidor armar och ben runt naveln midjan runt bröstvårtorna hos kvinnor genitalia hos män ansikte på fotsulor och handflator hos barn

Klassisk skabb 5-15 skabbdjur Krustös skabb (Norsk skabb) 1000-100 000 skabbdjur drabbar äldre personer senildementa neurologiskt handikappade nedsatt immunförsvar Krustös skabb är mycket smittsam

Smittspridning Direkt kontaktsmitta hud mot hud Indirekt kontaktsmitta kläder, handdukar eller sängkläder Djuret dör efter 2-3 dagar utanför sin värd

Då skabbfall misstänks i slutenvård på sjukhus bör diagnos ställas av hudläkare. Då krustös skabb konstateras hos patient som vårdas på sjukhus eller kommunalt boende bör vårdpersonal och medpatienter som varit i direktkontakt med patienten behandlas profylaktiskt utan att först invänta symtom.

Vårdrutiner Långärmad skyddsrock med mudd och handskar vid närkontakt med obehandlad/ofullständigt behandlad vårdtagare hantering av kläder och textilier

Vård Enkelrum med egen toalett och dusch Patientbunden utrustning Isolerad på rummet tills behandlingen är avslutad

Smutstvätt är smittförande Läggs i gul tvättsäck (plast) med självupplösande innerpåse Smittförande hantering tills behandlingen slutförts med gott resultat

Behandling ordineras av läkare Efter grundlig kroppstvätt och torkning smörjs Tenutex in på hela kroppen Vid tex handtvätt måste händerna smörjas in på nytt OBS kortklippta naglar Biverkan av behandling klåda som kan kvarstå 2-3 veckor efter avslutad behandling Viktigt att behandling genomförs riktigt!!!

Skabbdjur dör Vid maskintvätt 60 C Vid kemtvätt I torkskåp 50 C under 10 minuter Efter förvaring under 3 dagar i rumstemperatur eller kallare Efter djupfrysning vid minus 10 C i 24 timmar

Hygienrutiner efter avslutad behandling Tvätta hår/kropp grundligt Ta på rena kläder Säng/sängbord och garderob rengörs med rengöringsmedel och vatten Renbädda sängen - byt ut madrass/kuddöverdrag Stoppade möbler dammsugs Ytterplagg, handskar och skor läggs i plastpåse, förvaras där i 3 dagar