Rutiner vid skabb på särskilda boenden och korttidsboenden. Bakgrund. Smittspridning. Definition av utbrott. Smittväg.
|
|
- Erika Ström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rutiner vid skabb på särskilda boenden och korttidsboenden Utfärdare: Maria Marklund, hygienläkare i samarbete med kommunernas medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS) i Västerbotten Fastställande datum: Omfattning Dokumentet gäller personal och studerande i kommunal vård och omsorg i Västerbottens län. Detta är ett komplement till Vårdhandbokens avsnitt om skabb. Bakgrund Skabb kan ge upphov till två sjukdomstillstånd: Vanlig skabb förekomst av mellan skabbdjur. Krustös skabb förekomst upp emot tusentals skabbdjur som bildar krustor på huden. Denna form drabbar främst individer med nedsatt immunförsvar. Skabb är ett för människan artspecifikt kvalster som lever i hudens yttersta hornlager. Klåda är det vanligaste symtomet. Skabbdjuren kryper på varm hud men kan inte hoppa, flyga eller förflytta sig i textilier. Utanför huden kan skabbdjuret överleva 2-5 dagar. Det är viktigt att få skabbdiagnosen bekräftad genom att skabbdjur identifieras mikroskopiskt samt att skilja på vanlig eller krustös skabb. Kontakta brukarens läkare för snabbt besök och diagnos. Detta är avgörande för vilka vårdhygieniska åtgärder som blir aktuella. Se flödesschema för fortsatta åtgärder. Smittspridning Smittväg Vanlig skabb: Längre hudkontakt, uppskattningsvis 15 minuter. Låg smittsamhet. Krustös skabb: Kortvarig hudkontakt samt indirekt via textilier såsom kläder, sängkläder och textila möbler. Inkubationstid Vid förstagångssmitta är tiden från smitta till symtom ca 3-6 veckor för personer med normalt immunförsvar. För äldre personer eller personer med nedsatt immunförsvar kan inkubationstiden vara upp till 10 veckor. Personer som smittats med skabb men ännu inte visat några symtom räknas som smittsamma. Vid återsmitta uppstår symtomen tidigare. Alla patienter har rätt till samma medicinska omhändertagande, bemötande och omvårdnad. Medicinsk utredning och behandling får inte förhindras eller fördröjas på grund av skabb. Definition av utbrott Misstanke om utbrott föreligger om två eller flera brukare och/eller personal insjuknar inom enheten. Vid misstanke om skabb ska åtgärder vidtas omgående för att minska smittspridningen. Datum: Ansvarig för dokumentet: Inger Andersson 1
2 Flödesschema skabb Utökade hygienrutiner för personal Redan vid misstanke om skabb Säkerställ diagnos Konstaterade skabbdjur/skabbgångar Enstaka fall av vanlig skabb Krustös skabb eller flera konstaterade fall -andra brukare -personal -besökare Kartläggning: som har haft nära hudkontakt med brukaren Behandling: - ordineras av ansvarig läkare utifrån kartläggningen Åtgärder: Se PM under rubrik: -brukare -åtgärder i anslutning till brukarens behandling Uppföljning: -kvarstående klåda -nytillkommen klåda hos andra brukare på enheten -avskrivning -utvärdering -andra brukare -personal -besökare Kartläggning: som har haft nära hudkontakt med brukaren -miljö där patienten vistats Behandling: -ordineras av ansvarig läkare utifrån kartläggningen Åtgärder: Se PM under rubrik: -brukare -åtgärder i anslutning till brukarens behandling -åtgärder i gemensamma utrymmen Uppföljning: -kvarstående klåda -nytillkommen klåda hos andra brukare på enheten -avskrivning -utvärdering Datum: Ansvarig för dokumentet: Inger Andersson 2
3 Rutiner på särskilda boendeformer och korttidsboende Utökade hygienrutiner för personal Långärmat plastförkläde ska användas vid hudkontakt med brukare med konstaterad skabb, vid hantering av dennes kläder, handdukar, sängtextilier samt vid städning Långärmat plastförkläde används fram tills ordinerad behandling samt åtgärder i samband med detta har genomförts. Utifrån kartläggning kan personalen behöva använda långärmade plastförkläden även hos exponerade brukare. Rådgör med Vårdhygien. Brukare Brukare med konstaterad skabb bör i möjligaste mån vistas i egen lägenhet/rum till ordinerad behandling genomförts. Före behandling rekommenderas att Naglar på fingrar och tår är rengjorda och kortklippta Eventuella fjäll och krustor avlägsnas från huden Brukaren duschar Behandling Följ läkarens ordination samt instruktioner i bipacksedel Om dusch eller tvätt blir nödvändig under behandlingsdygnet med kutan emulsion ska ny insmörjning ske av den tvättade kroppsdelen. Efter behandling får brukaren Rena kläder Renbäddad säng Rena handdukar Observans efter genomförd behandling: Kutan emulsion kan ge klåda och irritation som kan kvarstå i flera veckor. Mjukgörande kräm rekommenderas. Kvarstår klåda mer än fyra veckor efter avslutad behandling bör läkare konsulteras. Klådan kan då bero på återsmitta eller ofullständig behandling. Överföring till annan vårdform Informera alltid mottagande enhet om aktuell bedömning av smittsamhet. Åtgärder i anslutning till brukarens behandling Vanlig skabb Textilier Textilier som använts hudnära de senaste fem dygnen uppsamlas och sorteras i brukarens lägenhet och tvättas separat i minst 60. Tvätta även täcke, kudde och bäddmadrass/madrasskydd. Datum: Ansvarig för dokumentet: Inger Andersson 3
4 Det som inte tål 60 eller inte kan maskintvättas, t.ex. skor, handskar, textila band till trygghetslarm och dylikt packas i plastpåse och ställs undan i 5 dygn. Hjälpmedel Hjälpmedel av textil, t.ex. sittdynor och lyftsele tvättas i 60. Hjälpmedel med textila delar som inte är avtagbara t.ex. rullstol täcks med lakan i 5 dygn. Krustös skabb eller vid flera konstaterade fall Textilier Textilier som använts hudnära de senaste fem dygnen uppsamlas och sorteras i brukarens lägenhet och tvättas separat i minst 60. Det som inte tål 60 eller inte kan maskintvättas, t.ex. skor, handskar, textila band till trygghetslarm och dylikt packas i plastpåse och ställs undan i 5 dygn. Hjälpmedel Hjälpmedel av textil, t.ex. sittdynor och lyftsele tvättas i 60. Hjälpmedel med textila delar som inte är avtagbara t.ex. rullstol täcks med lakan i 5 dygn. Städning av brukarens lägenhet/rum Rengör säng och rum noggrant med rengöringsmedel och vatten. Textilier tvättas i minst 60. Tvätta även täcke, kudde och bäddmadrass/madrasskydd. Textilklädda möbler och mattor, som inte är maskintvättbara i 60 ställs undan i 5 dygn, alternativt täcks över med plast eller lakan i 5 dygn. Besökare Om besökare har haft en längre hudkontakt med den smittade bör de informeras om att vara vaksamma på symtom. Fram till att brukaren är behandlad bör besökare som deltar i nära omvårdnad erbjudas långärmat plastförkläde och handskar. Avskrivning Avskrivning sker 10 veckor efter att den sista personen med skabb behandlats och inga nya fall tillkommit. Rutiner ordinärt boende Utökade hygienrutiner för personal Långärmat plastförkläde ska användas vid hudkontakt med brukare med konstaterad skabb, vid hantering av dennes kläder, handdukar, sängtextilier samt vid städning. Långärmat plastförkläde används fram tills ordinerad behandling samt åtgärder i samband med detta har genomförts. Datum: Ansvarig för dokumentet: Inger Andersson 4
5 Brukare Informera brukaren om nedanstående rekommendationer och hjälp till om brukaren har beviljade insatser. Före behandling rekommenderas att Naglar på fingrar och tår är rengjorda och kortklippta Eventuella fjäll och krustor avlägsnas från huden Brukaren duschar Behandling Följ läkarens ordination samt instruktioner i bipacksedel Om dusch eller tvätt blir nödvändig under behandlingsdygnet med kutan emulsion ska ny insmörjning ske av den tvättade kroppsdelen. Efter behandling får brukaren Rena kläder Renbäddad säng Rena handdukar Observans efter genomförd behandling: Kutan emulsion kan ge klåda och irritation som kan kvarstå i flera veckor. Mjukgörande kräm rekommenderas. Kvarstår klåda mer än fyra veckor efter avslutad behandling bör läkare konsulteras. Klådan kan då bero på återsmitta eller ofullständig behandling. Överföring till annan vårdform Informera alltid mottagande enhet om aktuell bedömning av smittsamhet. Åtgärder i anslutning till brukarens behandling Om insatsen hos brukaren omfattar hjälp med personlig hygien, tvätt och städ, se Rutiner särskilda boendeformer och korttidsboende. I de fall brukaren inte har dessa insatser bör information lämnas om att byte till rena kläder, handdukar och sängkläder samt städning ingår i behandlingen för att undvika återsmitta. Rutiner för personal med konstaterad skabb Tjänstgöring Under behandling med kutan emulsion kan personal inte arbeta eftersom basala hygienrutiner inte kan följas (ny insmörjning med kutan emulsion ska ske efter varje tvätt av händerna). Städ Vid krustös skabb bör personalutrymmen städas med rengöringsmedel och vatten. Textilier tvättas i minst 60. Datum: Ansvarig för dokumentet: Inger Andersson 5
6 Textilklädda möbler och mattor som inte är tvättbara ställs undan i 5 dygn, alternativt täcks över med plast eller lakan i 5 dygn. Referenser Socialstyrelsen SOSFS 2015:10 (2015) Basal hygien i vård och omsorg Stockholm Socialstyrelsen (2006) Att förebygga vårdrelaterade infektioner - Ett kunskapsunderlag Vårdhandboken Vårdhygien Skåne (2018) Skabb vårdhygieniska riktlinjer i kommunal vård och omsorg Vårdhygien Västra Götalandsregionen (2017) Skabb utbrott av skabb på särskilt boende (äldre/gruppboende) Checklista Datum: Ansvarig för dokumentet: Inger Andersson 6
7 Viktiga åtgärder att tänka på vid behandling och hygienåtgärder vid skabb Vid all vård, behandling och sanering ska personalen ha långärmat plastförkläde och handskar. o Vid insmörjning av huden ska huden så långt som möjligt vara fri från fjäll och krustor. Om brukaren har sår kontakta sjuksköterskan för handläggning av detta område. o Naglar på tår och händer ska vara kortklippta. Vid behov ska naglarna skrubbas och eventuellt petas innan insmörjning. Smörj även under naglarna. o Duscha och tvätta huden före behandling. Huden ska vara insmord med den behandlande salvan under 24 timmar och om den tvättas av på t ex händerna, ska händerna omgående smörjas in igen. Huvudet ska endast smörjas på ordination. o Smörj mellan skinkorna, underlivet (ej slemhinna) och för männen även under förhuden och ollonet. Smörj efter varje byte av inkontinenshjälpmedel. o Efter avslutad behandling ska brukaren byta till rena kläder och få rena handdukar. Sängen bäddas ren. o Kläder och sängkläder tvättas i minst 60. Det är viktigt att tvätta i nära anslutning till behandlingen. Handdukar och alla andra eventuella textilier t.ex. badrumsmatta tvättas i 60. o Kuddar, täcken och bäddmadrass/madrasskydd tvättas i 60 alternativt packas i plastpåse 5 dygn. o Det som inte tål 60 eller inte kan maskintvättas, t.ex. skor, handskar, textila band till trygghetslarm och dylikt packas i plastpåse och ställs undan i 5 dygn. o Hjälpmedel som rullstolar och rullatorer m.m. rengörs med rengöringsmedel och vatten. Textila delar som inte går att tvätta i 60 täcks med ett lakan i 5 dygn. Vid krustös skabb För att få bort fjäll och krustor ska noggrann städning/rengöring av rummet utföras. Städmaterial ska vara rumsbundet. Favoritfåtölj ska dammsugas, om detta inte är möjligt, lägg över ett lakan 5 dygn. Släng omedelbart dammsugarpåsen efter användning. Dammsugarmunstycket ska vara personbundet. I annat fall avråds från dammsugning. Lägenhet/rumsnummer:. Behandling och hygienåtgärder utförda av: Datum: Ansvarig för dokumentet: Inger Andersson 7
Skabb vårdhygieniska riktlinjer i kommunal vård och omsorg
Skabb vårdhygieniska riktlinjer i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Erik Sturegård VÅRDHYGIEN SKÅNE Datum: 181207 Ersätter 170331 Sida 1 (5) Skabb Skabb kan ge upphov
Utgåva 01. Fastställd Denna rutin är ett komplement till den nationella Vårdhandboken, se avsnittet Skabb.
Skabb Vårdhygieniska rutiner inom kommunal vård och omsorg i Kronobergs län Framtagen av Medicinskt ansvarig sjuksköterska Vårdhygien Region Kronoberg Godkänd och fastställd av Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Vancomycinresistenta enterokocker (VRE) och SKABB. Anna Lindström Vårdhygien
Vancomycinresistenta enterokocker (VRE) och SKABB Anna Lindström Vårdhygien VÅRDHYGIEN Vancomycinresistenta enterokocker (VRE) Tarmbakterier som kan orsaka uvi, sårinfektioner, blodförgiftning Smittväg:
Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander
Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN SKÅNE Datum: 2015 03-25 Sida 1 (6) Virusorsakad gastroenterit
Hygienkonferens hösten 2013
Hygienkonferens hösten 2013 Program EHEC Vad innebär det? EHEC-utbrott i Dalarna Kaffe Skabb Övriga frågor Anders Lindblom Marianne Janson Annica Blomkvist Gunnar Hagström EHEC Enterohemorragisk E. coli
Rena händer och rätt klädd
Rena händer och rätt klädd inom Vård och omsorg Rena händer och rätt klädsel viktigt för att säkra vården Idag får var tionde patient i slutenvård en infektion som är så allvarlig att den kräver antibiotikabehandling.
Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.
Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare i samarbete med kommunala MASfunktionen Fastställande
Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
Calici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Smittskydd Värmland 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Ingemar Hallén Smittskyddsläkare
Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Hygienläkare Peter Cettner 1 av 7 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
Huvudlöss och skabb. Göteborg Lill-Marie Persson Dermato-venereolog Tidigare överläkare, Hudkliniken, Skaraborgs sjukhus
Huvudlöss och skabb Göteborg 17 11 16 Lill-Marie Persson Dermato-venereolog Tidigare överläkare, Hudkliniken, Skaraborgs sjukhus Huvudlusen Insekt, 2-3 mm stor, genomskinlig, smutsgrå eller mörkbrun Lever
Fastställd 2013-12-17
Magsjuka (virusorsakad gastroenterit) Avsnittet i Vårdhandboken heter Infektioner i magtarmkanalen. Framtagen av Lena Bodin, MAS Uppvidinge Kommun Elaine Walve, MAS Älmhults Kommun Katarina Madehall, hygiensjuksköterska
KVALITETSSÄKRING. av vårdhygienisk standard i särskilda boendeformer i Västra Götaland. Datum:... Kommun:... Boende... Enhet...
KVALITETSSÄKRING av vårdhygienisk standard i särskilda boendeformer i Västra Götaland Datum:... Kommun:... Boende... Enhet... Sammanställt av nätverksgruppen för hygiensjuksköterskor med kommunalt ansvar
VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt
Arbetssätt som förhindrar smittspridning. - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka
Arbetssätt som förhindrar smittspridning - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka Innehåll Basal hygien i vård och omsorg Skärpta hygienrutiner Placering av vårdtagare - Information till vårdtagare
Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.
VRE - Vård av patient Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Alla patienter har rätt till samma medicinska omhändertagande,
III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner
III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne Uppdaterad: 2010-06-02 Ursprung: 2008-03- 03 Vårdhygien och Smittskydd Skåne i samarbete med vårdföreträdare i
Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit
2015-07-02 1 (6) Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit Innehållsförteckning Förutsättningar... 1 Handtvätt... 2 Utbrott... 2 Dokumentation/information...
Datum: 2016-04-04 Sida 1 (5)
Skabb vårdhygieniska riktlinjer i kommunal vård och omsorg VÅRDHYGIEN SKÅNE Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander : 2016-04-04 Sida 1 (5) Skabb Skabb är ett för människan artspecifikt
Smittskydd och vårdhygien Introduktion för sommarvikarier Basala hygien- och klädregler
Smittskydd och vårdhygien 2018 Introduktion för sommarvikarier Basala hygien- och klädregler 2 Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Bakterier-
Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning
Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus
Introduktion för nya medarbetare Basala hygien- och klädregler
Introduktion för nya medarbetare Basala hygien- och klädregler Bildspel med tillhörande talmanus framarbetat av Smittskydd och vårdhygien 2019 2 Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt
Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning!
Tillsammans hjälps vi åt för friska barn i förskolan. Barnet i fokus! Föräldrar och förskola tillsammans Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning! I samarbete med HYFS Friskare barn i förskolan
Talarmanus till utbildningsmaterial Smittvägar i vård och omsorg
Talarmanus till utbildningsmaterial Smittvägar i vård och omsorg Bild 1: Att förhindra vårdrelaterade infektioner är en viktig del i patientsäkerhetsarbetet. Vårdarbetet ska alltid bedrivas på ett sådant
Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus
VINTERKRÄKSJUKA Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus Calicivirus Symtom: Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, ibland låggradig feber, muskelvärk, ledvärk, huvudvärk Inkubationstid:
Vårdhygien i Västra Götaland 2018
Vårdhygien i Västra Götaland 2018 Vårdhygieniska enheter i Västra Götaland Fyra enheter Södra Älvsborg Skaraborg Göteborg och södra Bohuslän NU-sjukvården: Norra Bohuslän, Norra Älvsborg, Dalsland Vårdhygien
Rena händer och rätt klädd i vården. Basala hygienrutiner
Rena händer och rätt klädd i vården Basala hygienrutiner 2 Rätt klädd och god hygien i vården Vårdpersonal kan via händer och kläder överföra smitta mellan patienter. Den viktigaste åtgärden för att minska
Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård
Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt calicivirus, ger upphov till plötsligt insättande kräkningar och diarréer
Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete
Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Vårdhygien 2016 Socialstyrelsens föreskrifter 2015:10 Basal hygien i vård och omsorg 1 januari 2016 trädde en ny föreskrift om Basal
Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare
Självklart! Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Var vårdar vi våra brukare/patienter? VRE - utbrottet i Västmanland 2008-2010 Totalt 267
Influensa A och B samt RS-virus
Influensa A och B samt RS-virus Bakgrund Influensa är en luftvägsinfektion som återkommer regelbundet varje vintersäsong. Sjukdomen orsakas av ett virus som är mycket smittsamt. Viruset har en förmåga
Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 7 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit
2012-03-26 1 (5) Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit Innehållsförteckning Förutsättningar... 1 Utbrott... 2 Handtvätt... 2 Dokumentation/information...
MAS Riktlinje gällande vårdhygien inom särskilda boenden samt gruppbostäder LSS
MAS Riktlinje gällande vårdhygien inom särskilda boenden samt gruppbostäder LSS Syfte Att förebygga smittspridning i vården och omsorgen genom att använda adekvata arbetsmetoder inom vårdhygienområdet
Självklart! Läs det i alla fall
Självklart! Läs det i alla fall självklarheter Vi är alla beredda att göra allt vi kan för att de som behandlas, vårdas eller arbetar i vården inte ska smittas eller i onödan drabbas av en infektion. Därför
Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård
Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt calicivirus, ger upphov till plötsligt insättande kräkningar och diarréer
Lokal anvisning 2010-09-01
1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent
Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning
Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Smitta i vård och omsorg Bakterier Snälla bakterier Normalflora Elaka bakterier Snäll kan bli elak Resistenta
Virusorsakad gastroenterit
Dokumentets Titel: Virusorsakad gastroenterit Ägare: Vårdhygien Framtaget av (förf): Marianne Janson Annika Blomkvist Erica Nyman Gäller för: Landstinget Dalarna Dalarnas kommuner Dokumentkategori: Riktlinjer
Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning
1 Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Smitta i vård och omsorg Normalflora Huvuddelen av vår bakteriella normalflora finns i mag- och tarmkanalen,
Maria Engström hygiensjuksköterska. Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus
Maria Engström hygiensjuksköterska Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus 170608 Mikroorganismer finns överallt Ökad risk för smittspridning Kroppsvätskor/utsöndringar Skadad hud/slemhinna Nedsatta/mottagliga
Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)
10279.13.G2 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 6 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Anna Skogstam 2014-11-05 2017-11-05
Betahemolyserande streptokocker grupp A hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn Länsövergripande
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (7) Betahemolyserande streptokocker grupp A hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn Länsövergripande Handläggning Beta hemolyserande streptokocker grupp A orsakar
Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA
VINTERKRÄKSJUKA Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus Calicivirus Symtom: Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, ibland låggradig feber, muskelvärk, ledvärk, huvudvärk Inkubationstid:
Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler
Observationsstudier Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Vad är det? Observation av följsamhet till Basala hygienrutiner och Klädregler -En Egenkontroll Vad styr? SOSFS 2007:19 föreskrift
Vattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer
Vattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer Vattkoppor; orsakas av Varicella-zostervirus (VZV). Efter vattkoppor är immuniteten som regel livslång och ca 97 % av friska vuxna kan förväntas
Virusorsakad gastroenterit på sjukhus
1(7) Innehåll: 1.Bakgrund 2. Syfte 3. Omfattning. Ansvar 5. Tillvägagångssätt 5.1 Bedömning av situation 5.2 Tillägg till basala hygienrutiner Handtvätt med tvål och vatten 5.3 Definition utbrott, kohortvård
Rena händer Rätt klädd
Rena händer Rätt klädd Bäste medarbetare Vår avancerade sjukvård är möjlig tack vare effektiva antibiotika. Den snabba resistensutveckling som vi ser är därför ett allvarligt hot. Vi kan kanske inte stoppa
Revisionsnr: 3 Giltigt t.o.m.:
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-156700 Fastställandedatum: 2018-06-18 Giltigt t.o.m.: 2019-06-18 Upprättare: Anita A Johansson Fastställare: Signar Mäkitalo MRB - Vårdhygieniska
Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.
nfektionsmanual VÅRDHYGEN Ersätter 2012-06-25 Sida 1 (10) nfektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning. Basala hygienrutiner Det är inte alltid man känner till
Motion om finansiering och införande av hygiensköterskor i kommunal vård och omsorg förslag till svar
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2018-06-19 15 (31) Ks 256 Motion om finansiering och införande av hygiensköterskor i kommunal vård och omsorg förslag till svar Dnr 2017/359-109 Peter Johansson (M)
Virusorsakad Gastroenterit inom vården
Virusorsakad Gastroenterit inom vården Vårdhygienisk handläggning Smittskydd/Vårdhygien DLL Bakgrund - ökat antal utbrott Smittsamhet hög Problemets omfattning varierar över åren VIRUSORSAKAD GASTROENTERIT
MRSA. Information till patienter och närstående
MRSA Information till patienter och närstående Foto: Lars Johansson och Ulf Sjöstedt/pixgallery Här får du svar på vanliga frågor om MRSA Vad är Staphylococcus aureus (S. aureus)? S. aureus är en bakterie
1 (7) 8 Referenser... 3 9 Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer... 4 10 Bilaga 2. Checklista... 7
1 (7) 1 Bakgrund... 1 2 Syfte... 2 3 Omfattning... 2 4 Ansvar... 2 5 Riskfaktorer för smittspridning... 2 6 Provtagning... 2 7 Vård av patient med misstänkt eller konstaterad Clostridium difficile-diarré...
2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun
2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 1 1. Smitta och smittvägar Smittvägar Smitta kan överföras på olika sätt. I vård- och omsorgsarbete är kontaktsmitta
Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser
2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.
Influensa på tio minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vårdhygien Skåne
Influensa på tio minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vårdhygien Skåne Vad är viktigt? Nosokomial influensa har hög morbiditet och mortalitet Identifiera smittsamma patienter tidigt och avskilj
Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete
Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Utarbetat av Vårdhygien 2010 Uppdaterad 2015 Tre enkla åtgärder för att förebygga smittspridning/vårdrelaterade infektioner Basala
LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida
Enheten för vårdhygien Kia Karlman 1(6) Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2007:19). Syftet är att förhindra smitta från patient till personal
Checklista för Egenkontroll - vårdhygienisk standard inom kommunal vård och omsorg hemtjänstverksamhet Inledning Syfte och mål Genomförande
Checklista för Egenkontroll - vårdhygienisk standard inom kommunal vård och omsorg gällande för kommunal vård- och omsorgsgivare samt privata aktörer/entreprenörer med kommunalt vård- och omsorgsuppdrag
Basala hygienrutiner och klädregler - En enkel åtgärd för att förhindra smittspridning. Eva Edberg Vårdhygien, Region Västmanland
Basala hygienrutiner och klädregler - En enkel åtgärd för att förhindra smittspridning Eva Edberg Vårdhygien, Region Västmanland Utbildning är basen för allt men man kan inte få personal att följa en instruktion
Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.
Vård av patient med ESBLcarba-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Bakgrund ESBLcarba (Extended
Basala hygienrutiner Länsövergripande
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) Basala hygienrutiner Länsövergripande Basala hygienrutiner ska tillämpas där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2015:10). Syftet är att förhindra smitta från
INSTRUKTION, BILAGA 1 Uppdaterings-/revideringsdatum Dnr/id-nummer Sida (8) Styrkraft Gäller fr.o.m. Utgåva Rekommendation
2015-07-02 1 (8) Virusgastroenterit Checklista vid utbrott inom kommunal hälso- och sjukvård Södra Älvsborg, SÄBO Basala hygienrutiner ska tillämpas i alla vårdsituationer och av alla personalkategorier.
Vårdrutin Calicivirusgastroenterit
1 Vårdrutin Calicivirusgastroenterit Innehåll BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION... 1 ENSTAKA PATIENT SOM INSJUKNAR... 3 UTBROTT... 4 PERSONALADMINISTRATIV HANDLÄGGNING... 5 BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION
Lokal anvisning 2012-04-30
1(5) Virusorsakad gastroenterit Lokal anvisning 2012-04-30 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent
Till dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i kommunal hälso- och sjukvård
Till dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i kommunal hälso- och sjukvård Allmän del Reviderat 2019 Materialet är utarbetat av länets MASar och MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Författarna
Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.
Vård av patient med ESBL-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Observera att rutiner för vård av
Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada
Basal hygien Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer
Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser
Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2018-02-14 2 (5) Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika
Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk
Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och
Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning
1 Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning 2 Vårdrelaterade infektioner, VRI En vårdrelaterad infektion (VRI) är en infektion som uppkommer till
Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.
Virusorsakad magsjuka Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställande datum: Uppdaterad 2014-01-16 Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens
Basala hygienrutiner och klädregler
Basala hygienrutiner och klädregler 2017-05-30 1 Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler? Mottagliga individer Ökad smittspridningsrisk Mycket människor på liten yta Hög antibiotikaanvändning
Rätt klädd på jobbet
Rätt klädd på jobbet Regler för arbetskläder Angereds Närsjukhus Capio Lundby Närsjukhus Frölunda Specialistsjukhus Kungälvs sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Förord Vårdrelaterade infektioner
Hygienrutiner i SÄBO. Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm
Hygienrutiner i SÄBO Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm Föreskrift SOSFS 2015:10» Föreskrift bindande regler» Hälso- och sjukvård samt omsorgspersonal ansvar att följa» Verksamhetschefen
Vattkoppor och bältros - vårdhygienisk rutin
Rutin Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: Vårdhandboken Faktaägare: Anette Svensson, Vårdhygien Fastställd av: Stephan Quittenbaum, ordf medicinska kommittén Revisions nr: 1 Gäller för: Region
Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015
Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015 20. Personalinfektioner Blodburen smitta Blod kan innehålla smittämnen som kan överföras till en mottaglig individs slemhinnor eller blodbana
HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019
HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019 Fika Innehåll MRB, MRSA, ESBL, ESBL-CARBA, VRE vad innebär alla förkortningar? Riskfaktorer Vad är en smittspårning? Nyheter från Vårdhygien Regionala
Hygienrutiner i förskolan. Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuksköterska
Hygienrutiner i förskolan Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuksköterska Varför hygien i förskolan? Minska onödig smittspridning inom förskolan Friskare barn Friskare personal Minskade kostnader Barnen och
Observatörsutbildning
Observatörsutbildning Våren 2016 Smittskydd och vårdhygien Från 1/1-2016 Vårdhygien Är en länsövergripande enhet med målet att förhindra smittspridning inom vården/omsorg/tandvård så att infektionerna
Vårdhygien vid vinterkräksjuka och influensa
Vårdhygien vid vinterkräksjuka och influensa 13.00 Välkomna 13.05 Teoretisk bakgrund 13.50 Fika 14.15 Sagan om Greta och Gunnar En saga från verkligheten Reflektioner Råd från hygiensjuksköterskorna 16.00
Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för
Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för Hitta i dokumentet Syfte: Utvärdering: Medarbetare Patient Vårdrum Arbetsplats Kläder/tvätt Livmedelshantering Minska VRI Uppdaterat från föregående
Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland
Hygienregler för Landstinget i Östergötland Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland www.lio.se God vårdhygien allas ansvar Alla som arbetar i vården ska känna till och följa de basala
Katetervård och kateterisering av urinblåsa
Instruktion Framtagen av: Medicinskt ansvariga Fastställd av: Medicinskt ansvariga Sökord i diariet: Katetervård, kateterisering Diarienummer: VON F 2017/00312 003 Fastställd: 2015-11-10 Revideras: Kontinuerligt
Introduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta?
Introduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta? 20161004 Maria-Pia Hergens Epidemiolog Anna Hammarin Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Smittskydd Sthlm/Smittskyddsläkaren både en person
Vårdhygien Västra Götaland VT 2018
Vårdhygien Västra Götaland VT 2018 Strama o Vårdhygien utbildning, 2018 eller googla Gemensamt hygienkörkort och utbildning Verktyg för vårdhygienisk kunskap filmer diskussionsfrågor Kvalitetssäkring av
Tillämpa alltid dessa rutiner. Gäller alla personalkategorier och till alla patienter/ vårdtagare
Dokumentnamn: Städ och rengöring Berörd verksamhet: Sektor Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: MAS MAS 2016-05-01 Städ och rengöring Goda städrutiner God städning är viktig för att minska mängden
Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm
Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen Handtvätt hos barnen Hygienrutiner
Mässling - vårdhygieniska aspekter
Godkänt den: 2018-03-01 Ansvarig: Birgitta Lytsy Gäller för: Region Uppsala Innehåll Bakgrund...2 Smittväg...2 Inkubationstid...2 Smittsamhet...2 Immunitet...2 Personal...2 Gravida...2 Barn med misstänkt
Stoppa utbrottet. ALLMöte 21 oktober oktober 2015 Anna Skogstam bitr smittskyddsläkare / hygienläkare
Stoppa utbrottet ALLMöte 21 oktober 2015 29 oktober 2015 Anna Skogstam bitr smittskyddsläkare / hygienläkare Stoppa utbrottet Smittskydd, vårdhygien och smittskyddslagen Vårdrelaterade infektioner Basala
Välkommen till Vårdhygien Hallands årsalmanacka för kommunal vård och omsorg!
Välkommen till Vårdhygien Hallands årsalmanacka för kommunal vård och omsorg! Tanken med almanackan är att du som hygienansvarig på korttids-, särskilda äldre- och LSS-boende ska fördjupa dig i månadens
Utarbetad av Vårdhygien för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland 2015 Reviderad
Checklista för egenkontroll - vårdhygienisk standard inom kommunal vård och omsorg För verksamheter som bedriver vård och omsorg under HSL, SoL och LSS t.ex. gruppbostäder, hemtjänst och särskilt boende
Lokal anvisning 2010-09-01
1(6) Handläggning av VRE Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent tillämpas
Basala hygienrutiner
Basala hygienrutiner Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer
Mässling - hygienrekommendationer
Finns misstanke om mässling, följ nedanstående riktlinjer tills diagnosen kan avskrivas eller patienten är behandlad Mässling är en mycket smittsam infektionssjukdom som kan ha ett allvarligt förlopp och
Virusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet
(tillägg till /Infektioner i mag-tarmkanalen/virusorsakad gastroenterit) Dokumentnamn Omhändertagande av patient med virusgastroenterit Giltig fr.o.m. 2016-02-01 Ersätter 2012-02-02 Sida 1(6) Revideras
Dokumentnamn Riktlinje för vårdhygien inom vård- och omsorgsförvaltningen Handläggare: Vård- och omsorgsförvaltningen
Dokumentnamn Riktlinje för vårdhygien inom vård- och omsorgsförvaltningen Handläggare: Vård- och omsorgsförvaltningen Område Hälso- och sjukvård Fastställd: 2015-11-01 Dok. Nr 1 Vers.nr. 1 Antal sidor