Plan mot diskriminering och kränkande behandling Oxledsskolan 2014/15 Årskurs F-3

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Oxledsskolan 2014/15 Årskurs F-3 1

Innehåll 1. Inledning... 3 2. Definitioner... 4 3. Schematisk bild... 6 4. Kartläggning och analys... 7 Analys och åtgärder... 8 5. Årlig plan... 9 Främjande arbete... 9 Förebyggande arbete... 10 Åtgärdande arbete... 11 6. Organisation och ansvarsfördelning... 12 7. Delaktighet och inflytande... 12 8. Dokumentation... 12 9. Kommunikation och förankring... 12 10. Utvärdering... 12 11. Telefonlista... 13 12. Bilagor... 14 Bilaga 1: Lagstöd... 14 1 (2)... 16 UTREDNING VID MISSTANKE OM DISKRIMINERING, TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING... 16 2

Oxledsskolans vision En skola med fokus på undervisning och goda relationer, i en miljö präglad av samarbete, mångfald och respekt. 1. Inledning Alla verksamheter inom skola, förskola och fritidsverksamhet är enligt lag skyldiga att upprätta en Likabehandlingsplan, som numera kallas Plan mot trakasserier och kränkande behandling. Detta för att främja likabehandling, förebygga mobbing och trakasserier och förhindra att kränkningar sker på skolan. Processen styrs framför allt av Skollagen och Diskrimineringslagen. Se mer om lagstöd på s. 13. Oxledsskolans likabehandlingsplan finns till för att säkerställa att personal, barn och unga arbetar på ett effektivt och framgångsrikt sätt med att förhindra kränkningar och trakasserier på skolan. Vi inleder med ett citat ur skolverkets allmänna råd från 2009: Alla barn har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt. Kommunens förskolor och skolor ska vara fria från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. När elever känner sig trygga i skolan påverkas även studieresultaten i positiv riktning I alla sociala sammanhang uppstår emellanåt spänningar och konflikter. På Oxledsskolan ser vi det som ett stort och viktigt uppdrag att lära barn leva i harmoni med andra människor och kommunicera på ett konstruktivt sätt. Konflikter är inte negativt i alla situationer, vi behöver dem för att lära samspel och göra omvärlden begriplig. Men genom vuxnas vägledning, uppmuntran till eget ansvar, tydlig förväntan och gränssättning hjälper vi barn och unga att hitta förhållningssätt och redskap att inleda och behålla goda relationer, samarbeta och förstå andra. När det råder en obalans i makt och styrka kan det uppstå en situation där en eller flera personer upplever sig kränkta och socialt utsatta. Det finns många och komplicerade orsaker till att sådana situationer uppstår. På Oxledsskolan utgår vi från att en harmonisk och trygg människa samspelar på ett konstruktivt sätt med sina medmänniskor, att vi alla har som mål att känna tillhörighet, bli respekterade, omtyckta och sedda. Det är därför av största vikt, både för den som utsätter andra för kränkning och den som blir utsatt, att situationer av förtryck och kränkning upphör. För att uppnå detta behöver barn och unga, tillsammans med oss vuxna, en tydlig struktur och ordning i dessa frågor. Konsekvent gränssättning och empatiskt bemötande skapar tillit och trygghet. Policy: På Oxledsskolan råder nolltolerans mot mobbing, trakasserier och kränkande behandling. 3

2. Definitioner Det är i huvudsak två lagar som styr likabehandlingsarbetet och de påföljder som kan komma ifråga vid brott mot dessa bestämmelser. De lagarna är, som vi nämnde inledningsvis, Skollagen och Diskrimineringslagen. Skolan behöver inte nödvändigtvis sortera i vad som hör till den ena eller andra lagen, organisationens huvudsakliga uppgift är att förhindra att kränkningar sker. Det kan ändå vara värt att notera att i fall där situationer av kränkning eller diskriminering går vidare för granskning av domstol hanteras diskriminering och trakasserier av Diskrimineringsombudsmannen och lyder därmed under Diskrimineringslagen. De ärenden som definieras som kränkande behandling hör hemma hos Barn- och elevombudet och hanteras med stöd av Skollagen. Kränkande behandling: I Skollagens definition är det handlingar som kränker barns eller elevers värdighet. Kränkningarna kan vara synliga och handfasta eller dolda och subtila. De kan utföras direkt i verksamheten eller utanför. Kränkningarna kan vara fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag eller knuffar) verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög) psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning) text- bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms, mms) Mobbning är när en eller flera personer upprepade gånger och över tid blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera personer. Den som utsätts kränks alltså vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Det råder också en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. Enlig skollagens och Diskrimineringslagens definition handlar det om kränkningar som inte hänger samman med någon av diskrimineringsgrunderna. Diskriminering I skollagen och Diskrimineringslagen är diskriminering när en individ missgynnas av en person eller organisation som har makt att särbehandla individen i förhållande till andra. Diskriminering har i den definitionen samband med någon av nedanstående diskrimineringsgrunder. Sveriges riksdag och regering har valt ut sju diskrimineringsgrunder som anses viktiga att bevaka genom lagstiftning, för att skydda särskilt utsatta grupper och individer. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsövergripande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder. 4

Trakasserier. I lagstiftarens definition är trakasserier handlingar som kränker en människas värdighet på ett sätt som härleds till diskrimineringsgrunderna. Varje elev bestämmer själv huruvida den handling man har blivit utsatt för är kränkande eller inte. Detta innebär att skolans personal hanterar alla på ett liknande sätt, när någon upplever sig kränkt eller trakasserad. Repressalier Personal får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Arbetet med att förebygga och förhindra att kränkningar sker på Oxledsskolan delas i enlighet med skolinspektionens rekommendation in i tre huvudgrupper: Främjande arbete syftar i enlighet med skolverkets definition till att förstärka respekten för allas lika värde, omfattar alla diskrimineringsgrunderna, riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning och är en naturlig del i det vardagliga arbetet. Förebyggande arbete har som syfte att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och omfattar områden som har identifierats som riskfaktorer i verksamheten utifrån skolans årliga kartläggning. Åtgärdande arbete innefattar de rutiner skolan har för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 5

3. Schematisk bild Vår likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling och trakasserier är uppbyggd enligt följande schema: Vision gällande likabehandlingsarbete Främjande arbete Förebyggande arbete Åtgärdande arbete Mål Mål Mål Delmål Årlig plan, består av: Delmål Delmål Planerade aktiviteter Kopplade till diskrimineringsgrunderna Planerade aktiviteter Kopplade till kartläggningen Planerade aktiviteter Kopplade till kartläggningen Analys och utvärdering skrivs in kvalitetsredovisningen Den översta delen representerar vision och planering för likabehandlingsarbetet från nu och in i framtiden. Den nedre delen symboliserar den årliga plan som utvärderas och revideras varje år. 6

4. Kartläggning och analys Oxledsskolan, årskurs 0-3, har under året haft 410 elever. Eleverna är organiserade i åldershomogena grupper. Skolan har ett Elevhälsoteam som stöder rektorernas övergripande ansvar för barn i behov av särskilt stöd och även i frågor rörande likabehandling. Till hjälp i likabehandlingsarbetet finns ett Trygghetsteam med representanter från samtliga personalkategorier. Resultat Hur årets kartläggning har gått till I kartläggningen skall skolans specifika behov, när det gäller att förebygga och åtgärda kränkande behandling och trakasserier, inventeras och tydliggöras. Vi har detta läsår använt oss av följande kartläggningsmetoder: 1. Trygghetsteamets dokumentation 2. Arbetslagens utvärderingsdokumentation 3 EHTs utvärdering av likabehandlingsarbetet. Resultat. Här redovisas resultatet av läsår 13/14 likabehandlingsplan, som ett underlag för åtgärderna i denna plan. Skolans pedagoger och elever är nu uppdelade i årskursvisa, åldershomogena arbetslag. Vilken effekt detta fått på det förebyggande arbetet utvärderas i nästa plan. Utvärdering av det åtgärdande arbetet: Arbetsgången för kränkande behandling implementerades på skolan under vårterminen. Vuxna reagerar och agerar vid kränkningar och detta anser trygghetsteamet behöver uppmuntras och ytterligare utvecklas. Trygghetsteamets medlemmar upplever att det fortfarande bland eleverna finns en tuff jargong, det sker sparkar och slag, hårt språkbruk, grova ord. Skolan behöver fortsätta att arbeta intensivt med att skapa en gemensam strategi för hur vi bryter den utvecklingen och säkerställer att barnens miljö blir trygg och stimulerande. Husmodellen genomfördes och förslag på hur vi fortsättningsvis kan arbeta för att minska risken för kränkningar och trakasserier togs fram (se bilaga). 1. Arbetslagens utvärderingsdokumentation: Vid utvärderingen av likabehandlingsplanen framkom att några åtgärder från 13/14 inte genomförts, utan får kvarstå till denna plan. 7

Analys och åtgärder Den omfattande kartläggning och de många förslag på åtgärder som återfinns i 13/14 års likabehandlingsplan bildar med vissa tillägg underlag även för åtgärder även under läsår 14/15. Följande punkter ska arbetas med under läsår 14/15: Vi genomför föreslagna åtgärder utifrån arbetet med Husmodellen. Arbetslagen och övrig personal ska gå igenom Likabehandlingsplanen och sätta sig in i innehållet. Se årlig plan under rubriken Förebyggande arbete. Pedagogerna ska delge barnen hur skolan planerar att göra deras skoldag trygg och innehållsrik med utgångspunkt från planen. Se årlig plan under rubriken Förebyggande arbete. Föräldrarna ska bli informerade om planen och dess innehåll, samt planerade aktiviteter som hänger samman med likabehandlingsarbetet på föräldramöten och föräldraråd. Se årlig plan under rubriken Förebyggande arbete. Vi ska bygga upp ett system för hur vi intervjuar barnen om hur de upplever sin miljö med utgångspunkt från trygghet och lika värde. Se årlig plan under rubriken Förebyggande arbete. Skolan ska skapa aktiviteter som motverkar den hårda stämning i vissa elevgrupper som pedagogerna ger uttryck för. Se årlig plan under rubriken Åtgärdande arbete Arbetet kring skolgårdsreglerna skall följas upp och vidareutvecklas. Ett konkret och utökat arbete kring hur trygghet och studiero skall kunna säkerställas under hela skoldagen samt inom fritidsverksamheten är ett fokusområde för hela skolan samt en utgångspunkt för den nya organisationen. Inom ramen för den nya organisationen kommer en fastare struktur skapas för exempelvis fritidshemmens verksamhet samt planering och genomförande av trygghetsskapande aktiviteter för samtliga elever. Formerna för vikarieanskaffning ses över och skall utgå från två fasta, pedagogiskt utbildade anställda som är väl kända av våra elever. Vid tillfällen då vi ändå behöver ta in vikarier utifrån skall rutinerna för att introducera dem förbättras med syfte att skapa trygghet och studiero för våra elever. Hur det övergripande arbetet kring trygghet och studiero fortsättningsvis kommer att organiseras formuleras konkret i kommande utvecklingsplan. 8

5. Årlig plan Vi har beskrivit våra insatser för året som kommer under de tre rubrikerna Främjande arbete, Förebyggande arbete och Åtgärdande arbete. Främjande arbete Övergripande mål: Att skapa en empatisk skolmiljö, där både barn, unga och vuxna behandlar varandra med respekt och tolerans. Att varje barn får insikt om sitt okränkbara värde, en gemensam förståelse för människors olika förutsättningar och en insikt om alla människors lika värde i och utanför skolans gränser. Delmål: Skapa medvetenhet gällande diskrimineringsgrunderna och skolans likabehandlingsarbete. Planerade aktiviteter under läsåret Trygghetsteamet presenterar sig och sitt arbete i alla klasser Alla arbetslag planerar och genomför aktiviteter utifrån arbetet med husmodellen. En bank med förslag på arbetsmaterial om diskrimineringsgrunderna ska byggas upp med hjälp av en arbetsgrupp i Trygghetsteamet. Trygghet och studiero är fokusområde på hela skolan. Alla arbetslag sätter upp korta mål utifrån elevgrupp och verksamhet och följer upp arbetet kontinuerligt under året. 9

Förebyggande arbete Övergripande mål: Målet är att alla, både barn och vuxna, är delaktiga i att skapa en skolmiljö där alla känner sig trygga. Eller som skolans vision uttrycker det : En skola med fokus på undervisning och goda relationer, i en miljö präglad av samarbete, mångfald och respekt. Delmål: 1. Arbetslagen och övrig personal ska gå igenom Likabehandlingsplanen och sätta sig in i innehållet. 2. Pedagogerna ska delge barnen hur skolan planerar att göra deras skoldag trygg och innehållsrik med utgångspunkt från planen. 3. Föräldrarna ska bli informerade om planen och dess innehåll, samt planerade aktiviteter som hänger samman med likabehandlingsarbetet på föräldramöten och föräldraråd. 4. Vi ska bygga upp ett system för hur vi intervjuar barnen om hur de upplever sin miljö med utgångspunkt från trygghet och lika värde. 5. Trivselledarnas aktiviteter och andra planerade rastaktiviteter genomförs för ett inkluderande positivt socialt klimat på rasterna. Planerade aktiviteter under läsåret Delmål Hur når vi målet Tidpunkt Ansvarig Utvärdering 1. Arbetslagen och övrig personal ska gå igenom Likabehandlingsplanen och sätta sig in i innehållet. Tid avsätts på APT och arbetslagsträffar. Ht 14 Rektor, trygghetsteamsrepresentant. Ht 15 2. Pedagogerna ska delge barnen hur skolan planerar att göra deras skoldag trygg och innehållsrik med utgångspunkt från planen. Eleverna ska få möjlighet att komma med synpunkter. Klasslärarna avsätter tid för detta tillsammans med sina elever. Ht 14 Rektor informerar, klasslärarna genomför. Ht 15 3. Föräldrarna ska bli informerade om planen och dess innehåll, samt planerade aktiviteter som hänger samman med likabehandlingsarbetet på föräldramöten och föräldraråd. Information och diskussion på föräldraråd och föräldramöten. Ht 14 Rektor samt klassansvarig. Ht 15 4. Vi ska bygga upp ett system för hur vi intervjuar barnen om hur de upplever sin miljö med utgångspunkt Diskussion i Trygghetsteamet Ht 14 Trygghetsteamet Ht 15 10

från trygghet och lika värde. Åtgärdande arbete Övergripande mål: Eleverna ska ha tillit till att vuxnas insatser leder till att kränkningar, trakasserier och mobbing inte sker. Delmål: 1. Skolan ska skapa aktiviteter som motverkar den hårda stämning i vissa elevgrupper som pedagogerna ger uttryck för. 2. Skolans personal ska följa arbetsgången vid diskriminering och kränkande behandling. Planerad aktivitet Hur når vi målet Tidpunkt Ansvarig Utvärdering 1. Skolan ska skapa aktiviteter som motverkar den hårda stämning i vissa elevgrupper som pedagogerna ger uttryck för. Diskussion i Elevhälsoteam och arbetslag. Ht 14 EHT, arbetslagsledarna tillsammans med arbetslagen. Ht 15 11

6. Organisation och ansvarsfördelning Skollagen 14 a kap 5 : Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. (Lag 2008:571). För information till elever, föräldrar och pedagoger samt anmälan om mobbing, diskriminering och kränkande behandling finns ett antal kontaktpersoner på skolan. Rektorerna har huvudansvar men har hjälp i arbetet av Elevhälsoteamets och Trygghetsteamets medlemmar. Se telefonlista sidan 13. 7. Delaktighet och inflytande På förskolorna och skolorna i Partille Kommun kommer barnen och eleverna att vara delaktiga i utformandet av Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Det gäller speciellt att ta fram mål som främjar gott arbetsklimat och motverkar kränkningar och som klassen eller skolan ska arbeta mot under året. Elever medverkar även i kamratstödjargrupp, elevråd och som elevskyddsombud. Föräldrar görs delaktiga genom föräldramöten, verksamhetsråd och informationsbroschyrer. 8. Dokumentation I Partilles förskolor och skolor dokumenteras alla enskilda ärenden där barn eller elever upplevt sig diskriminerade eller kränkta. Det sker på en särskild blankett som tydligt visar hur skolan utrett ärendet, vilka åtgärder som satts in och hur ärendet följs upp. Blanketten förvaras i skolans arkiv efter avslut. (se bilaga 2) 9. Kommunikation och förankring Varje enhet gör upp en plan om hur all personal blir medveten om Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Huvudmannen ser till att personalen får rätt kompetensutveckling för att klara sitt ansvarsområde. 10. Utvärdering Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling är ett verktyg som ska användas i det dagliga arbetet. Den kommer att utvärderas årligen och nya mål sätts upp vid varje läsårsstart. Uppföljningen av planen görs även inom ramen för förskolan och skolans skriftliga kvalitetsredovisning. Oxledsskolans Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling utvärderas i sin helhet i juni 2014. 12

11. Telefonlista Rektor åk 2-3 Tomi Stanojkovic 031-792 14 92 Rektor f-1 Lena Åstedt 031-792 14 58 Specialpedagog Carina Stråe 070-993 13 60 Psykolog Lisa Birgersson 031-792 18 65 Kurator Clara Elofsson 031-792 14 68 Skolsköterska Irene Lindberg 031-792 14 95 Expedition 031-792 14 62 Andra aktuella telefonnummer Socialtjänst 031-792 17 00 Polis Rädda Barnens föräldratelefon 020-78 67 86 BRIS (Barnens rätt i samhället) Föräldratelefon 077-150 50 50 Barnens hjälptelefon 0200-23 02 30 (mottagaren betalar samtalet, du ringer anonymt, syns inte vem som ringer, syns inte på tele räkning) Röda korset Jourhavande kompis 020-22 24 44 Aktuella internet adresser: www.bris.se www.friends.se www.rb.se www.skolutveckling.se www.skolverket.se www.bo.se 13

Bilaga 1: Lagstöd 12. Bilagor Varje verksamhet ska ha en Likabehandlingsplan /Plan mot diskriminering och kränkande behandling som beskriver arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling samt upprätta rutiner för det åtgärdande arbetet (upptäcka, utreda och åtgärda). Två lagar som ska skydda barn och elever från diskriminering, trakasserier och kränkningar i skolan är Skollagen 14 a kap och Diskrimineringslagen. Lagarna gäller alla skolformer som lyder under skollagen. Syftet med lagarna är att förtydliga skolans ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Ytterligare lagar och förordningar skyddar barn/elever i förskola/skola se bil.1 Barn- och elevombudet övervakar regler om kränkande behandling och Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en statlig myndighet som arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter. Elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger på: FNs konvention om barns rättigheter. Skollagen (2008:571) Enligt 14:e kapitlet i skollagen så ska den som äger skolan, om det är en kommunal skola så är det kommunen, se till att varje verksamhet: - målmedvetet arbetar mot kränkande behandling av barn och elever. - gör allt de kan för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. - varje år gör en plan mot kränkande behandling. Den ska till exempel innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Dessutom ska barn och elever engageras i arbetet med att ta fram planen. - lever upp till den så kallade handlingsplikten. Den innebär att så snart skolan får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig utsatt så måste de agera och ta reda på vad som hänt. De måste också göra allt de kan för att det inte ska hända igen. I skollagens 14 a kapitel finns också ett förbud för vuxna i skolan att kränka ett barn eller en elev till exempel säga taskiga saker, hota eller använda våld. Lärarna har också en skyldighet att skapa en trygg miljö i skolan. Det kan ibland innebära att de måste använda sig av vissa disciplinära åtgärder, till exempel visa ut en elev från resten av en lektion. Även om det kan upplevas kränkande behöver det inte vara det i lagens mening. FNs konvention om barns rättigheter. Skollagen (SFS 1985:1 100) 1 kap 2, 4 kap 2. 1 kap 2 : Verksamheten i skolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling som mobbning och rasistiska beteenden. (SFS 1999:886) Lpo 94 (1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet.) 14

Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten. Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Socialtjänstlagen 14 kap 1 (anmälningsskyldighet) Diskrimineringslagen (2008:567) Regeringsformen 1 kap. 2 Europakonventionen Artikel 14 Förbud mot diskriminering EG-direktiven Direktiv mot etnisk diskriminering som behandlar diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung och Arbetslivsdirektivet som behandlar diskriminering på grund av religion, funktionshinder, ålder och sexuell läggning. Brottsbalken Strafflagarna i brottsbalken gäller även i skolan. Det finns dock ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling med som särskilda begrepp eller brottsrubricering, men mobbning och kränkningar utgör inte sällan även brott enligt brottsbalken: misshandel olaga hot olaga tvång ofredande trakasserier förtal sexuellt ofredande hets mot folkgrupp 15

Bilaga 2: Dokumentationsblankett 1 (2) UTREDNING VID MISSTANKE OM DISKRIMINERING, TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING Ort och datum: Elev: Skola: Grupp/Klass: Personnummer: Läsår: Ansvarig pedagog/ arbetslag: Beskrivning av händelsen (datum, plats): Inblandade: Vilken typ av kränkning rör utredningen? Trakasserier, kränker en persons värdighet och har samband med en av följande diskrimineringsgrunder: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Kränkande behandling, kränker en persons värdighet utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund. Kränkningens uttryckssätt: Fysiskt Verbalt Psykosocialt Digitalt/textburet Kränkningen avser: Elev elev Personal elev 16

Bilaga 3: Arbetsgång Arbetsgång vid diskriminering och kränkande behandling. Steg 1 1. Den vuxne som uppmärksammar att en elev utsätts för diskriminering eller kränkande behandling går aktivt in och stoppar trakasserier och informerar därefter mentor eller ansvarig lärare. 2. Den vuxne som uppmärksammar utreder situationen och samtalar med inblandade elever. Samtalen dokumenteras på avsedd blankett och lämnas till mentor och rektor. Rektor tar utredningen vidare till Trygghetsteamet. 3. Mentor/klassföreståndare informerar vårdnadshavare innan skoldagens slut. 4. Vid behov kontaktas rektor omedelbart. 5. Uppföljning efter en till två veckor. Mentor/klassföreståndare bedömer behov och omfattning. Steg 2 Vid upprepade kränkningar 6. Två representanter i Trygghetsteamet utses till ansvariga för ärendet och genomför allvarssamtal med inblandade elever. Samtalen dokumenteras. 7. Trygghetsteamet tar kontakt med mentor/klassföreståndare för återkoppling och planering inför det fortsatta arbetet. 8. Mentor/klassföreståndare informerar föräldrar innan skoldagens slut om Trygghetsteamets inblandning. 9. Uppföljning efter en till två veckor. Steg 3 Om kränkningarna ändå inte upphör 10. Om kränkningar inte upphör kallar rektor till ESK (Elevstödjande konferens) med elever och föräldrar. En handlingsplan upprättas. 11. Uppföljning efter en till två veckor. 12. Vid behov beslutar rektor om ytterligare åtgärder 17

Dokumentation Skolan har följande dokumentationsförfarande: När rektorn får vetskap om att en kränkning eller diskriminerande handling har skett anmäls detta till huvudman. Varje mentor ansvarar för dokumentationen kring sin elev, om inget annat överenskoms. Se blankett på personalens hemsida https://sites.google.com/site/vallpers/elevhaelsa Ärendet följs upp med lämpliga mellanrum och även uppföljningarna dokumenteras. Utredning och uppföljning lämnas till rektor, antingen för att arkiveras eller för att gå vidare som ett ärende för Trygghetsteamet. 18