Plan mot diskriminering och kränkande behandling Oxledsskolan 2015/16 Årskurs f-3

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Oxledsskolan 2015/16 Årskurs f-3 1

2 Innehåll 1. Inledning Definitioner Schematisk bild Kartläggning och analys... 7 Analys och åtgärder Årlig plan Främjande arbete Förebyggande arbete... Fel! Bokmärket är inte definierat. Åtgärdande arbete... Fel! Bokmärket är inte definierat. 6. Organisation och ansvarsfördelning Delaktighet och inflytande Dokumentation Kommunikation och förankring Utvärdering Telefonlista Bilagor Bilaga 1: Lagstöd... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1 (2) UTREDNING VID MISSTANKE OM DISKRIMINERING, TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING

3 Oxledsskolans vision En skola med fokus på undervisning och goda relationer, i en miljö präglad av samarbete, mångfald och respekt. 1. Inledning Alla verksamheter inom skola, förskola och fritidsverksamhet är enligt lag skyldiga att upprätta en likabehandlingsplan (3 kap 16 diskrimineringslagen) och en plan mot kränkande behandling 86 kap 8 skollagen SFS 2010:800). Detta för att främja likabehandling, förebygga mobbing och trakasserier och förhindra att kränkningar sker på skolan. De båda planerna har här slagits ihop till en årlig plan. Processen styrs framför allt av Skollagen och Diskrimineringslagen. Se mer om lagstöd på s. 13. Rektor ansvarar för att planen upprättas och utvärderas. EHT och trygghetsteamet driver det systematiska kvalitetsarbetet kring planen. All personal är ansvarig för att följa den och bidra till utveckling och genomförande av det åtgärdande, främjande och förebyggande arbetet. Oxledsskolans likabehandlingsplan finns till för att säkerställa att personal, barn och unga arbetar på ett effektivt och framgångsrikt sätt med att förhindra kränkningar och trakasserier på skolan. Vi inleder med ett citat ur skolverkets allmänna råd från 2009: Alla barn har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt. Kommunens förskolor och skolor ska vara fria från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. När elever känner sig trygga i skolan påverkas även studieresultaten i positiv riktning I alla sociala sammanhang uppstår emellanåt spänningar och konflikter. På Oxledsskolan ser vi det som ett stort och viktigt uppdrag att lära barn leva i harmoni med andra människor och kommunicera på ett konstruktivt sätt. Konflikter är inte negativt i alla situationer, vi behöver dem för att lära samspel och göra omvärlden begriplig. Men genom vuxnas vägledning, uppmuntran till eget ansvar, tydlig förväntan och gränssättning hjälper vi barn och unga att hitta förhållningssätt och redskap att inleda och behålla goda relationer, samarbeta och förstå andra. När det råder en obalans i makt och styrka kan det uppstå en situation där en eller flera personer upplever sig kränkta och socialt utsatta. Det finns många och komplicerade orsaker till att sådana situationer uppstår. På Oxledsskolan utgår vi från att en harmonisk och trygg människa samspelar på ett konstruktivt sätt med sina medmänniskor, att vi alla har som mål att känna tillhörighet, bli respekterade, omtyckta och sedda. Det är därför av största vikt, både för den som utsätter andra för kränkning och den som blir utsatt, att situationer av förtryck och kränkning upphör. För att uppnå detta behöver barn och unga, tillsammans med oss vuxna, en tydlig 3

4 struktur och ordning i dessa frågor. Konsekvent gränssättning och empatiskt bemötande skapar tillit och trygghet. Policy: På Oxledsskolan råder nolltolerans mot mobbing, trakasserier och kränkande behandling. 2. Definitioner Det är i huvudsak två lagar som styr likabehandlingsarbetet och de påföljder som kan komma ifråga vid brott mot dessa bestämmelser. De lagarna är, som vi nämnde inledningsvis, Skollagen och Diskrimineringslagen. Skolan behöver inte nödvändigtvis sortera i vad som hör till den ena eller andra lagen, organisationens huvudsakliga uppgift är att förhindra att kränkningar sker. Det kan ändå vara värt att notera att i fall där situationer av kränkning eller diskriminering går vidare för granskning av domstol hanteras diskriminering och trakasserier av Diskrimineringsombudsmannen och lyder därmed under Diskrimineringslagen. De ärenden som definieras som kränkande behandling hör hemma hos Barn- och elevombudet och hanteras med stöd av Skollagen. Kränkande behandling: I Skollagens definition är det handlingar som kränker barns eller elevers värdighet. Kränkningarna kan vara synliga och handfasta eller dolda och subtila. De kan utföras direkt i verksamheten eller utanför. Kränkningarna kan vara fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag eller knuffar) verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög) psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning) text- bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms, mms) Mobbning är när en eller flera personer upprepade gånger och över tid blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera personer. Den som utsätts kränks alltså vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Det råder också en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. Diskriminering I skollagen och Diskrimineringslagen är diskriminering när en individ missgynnas av en person eller organisation som har makt att särbehandla individen i förhållande till andra. I skolan och förskolan är det personalen eller huvudmannen som kan göra sig skyldig till diskriminering Diskriminering har i den definitionen samband med någon av nedanstående diskrimineringsgrunder. Sveriges riksdag och regering har valt ut sju diskrimineringsgrunder som anses viktiga att bevaka genom lagstiftning, för att skydda särskilt utsatta grupper och individer. De åtta diskrimineringsgrunderna är kön, könsövergripande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, bristande tillgänglighet eller ålder. 4

5 Inte heller indirekt diskriminering får ske, det vill säga att ett barn eller en elev inte får missgynnas genom att tillsynes neutrala ordningsregler eller liknande, tillämpas så att de får en diskriminerande effekt i praktiken. Trakasserier. I lagstiftarens definition är trakasserier handlingar som kränker en människas värdighet på ett sätt som härleds till diskrimineringsgrunderna. Varje elev bestämmer själv huruvida den handling man har blivit utsatt för är kränkande eller inte. Detta innebär att skolans personal hanterar alla på ett liknande sätt, när någon upplever sig kränkt eller trakasserad. Repressalier Personal får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Arbetet med att förebygga och förhindra att kränkningar sker på Oxledsskolan delas i enlighet med skolinspektionens rekommendation in i tre huvudgrupper: Främjande arbete syftar i enlighet med skolverkets definition till att förstärka respekten för allas lika värde, omfattar alla diskrimineringsgrunderna, riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning och är en naturlig del i det vardagliga arbetet. Förebyggande arbete har som syfte att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och omfattar områden som har identifierats som riskfaktorer i verksamheten utifrån skolans årliga kartläggning. Åtgärdande arbete innefattar de rutiner skolan har för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 5

6 3. Schematisk bild Vår likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling och trakasserier är uppbyggd enligt följande schema: Schematisk bild av likabehandlingsarbetet VISION Som tydligt markerar skolans inställning. Främjande arbete Förebyggande arbete Akut arbete MÅL Främja lika rättigheter. MÅL Förebygga trakasserier och kränkningar. MÅL Upptäcka, utreda och åtgärda akuta situationer gällande trakasserier och kränkningar. ÅRLIG KARTLÄGGNING DELMÅL Formuleringen av delmål utgår från de behov som finns i verksamheten och som framkommit vid den årliga kartläggningen. DELMÅL Formuleringen av delmål utgår från de behov som finns i verksamheten och som framkommit vid den årliga kartläggningen. DELMÅL Formuleringen av delmål utgår från de behov som finns i verksamheten och som framkommit vid den årliga kartläggningen. ÅTGÄRDER Redogörelse för de åtgärder som verksamheten avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. ÅTGÄRDER Redogörelse för de åtgärder som verksamheten avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. ÅTGÄRDER Redogörelse för de åtgärder som verksamheten avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. UTVÄRDERING En redovisning av hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas med i nästa års plan. 6

7 4. Kartläggning och analys Oxledsskolan, årskurs f-3, har under året haft 370 elever. Eleverna är organiserade i åldershomogena grupper. Skolan har ett Elevhälsoteam som stöder rektorernas övergripande ansvar för barn i behov av särskilt stöd och även i frågor rörande likabehandling. Till hjälp i likabehandlingsarbetet finns ett Trygghetsteam med representanter från samtliga personalkategorier. Resultat Hur årets kartläggning har gått till I kartläggningen skall skolans specifika behov, när det gäller att förebygga och åtgärda kränkande behandling och trakasserier, inventeras och tydliggöras. Vi har detta läsår använt oss av följande kartläggningsmetoder: 1. Trygghetsteamets dokumentation 2. Arbetslagens utvärderingsdokumentation 3 EHTs utvärdering av likabehandlingsarbetet 4 Elevenkät Resultat. Här redovisas resultatet av läsår 14/15 likabehandlingsplan, som ett underlag för åtgärderna i denna plan. Utvärdering av föregående års arbete Främjande åtgärder Delmål Hur når vi målet Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Trygghetsteamet presenterar sitt arbete i alla klasser Planera in besök Vt 15.Trygghetsteam Delvis uppnått Alla klasser besöktes inte Arbetslagen planerar och genomför aktiviteter utifrån arbetet med husmodellen..välj aktiviteter planera in. Vt 15. Arbetslagen Delvis uppnått Genomfördes inte i alla klasser. En bank med material att arbeta med byggs upp av trygghetsteamet Alla bidrar med olika delar Vt 15 Trygghetsteamet Målet uppnått Trygghet och studiero är fokusområde på hela skolan. Alla arbetslag sätter upp korta mål utifrån elevgrupp och verksamhet och följer upp arbetet kontinuerligt under året. Uppdrag och tid till alla arbetslag. Ht 14 Arbetslagen Målet uppnått 7

8 Förebyggande åtgärder Delmål Hur når vi målet Tidpunkt Ansvarig Utvärdering 1. Arbetslagen och övrig personal ska gå igenom Likabehandlingsplanen och sätta sig in i innehållet. Tid avsätts på APT och arbetslagsträffar. Ht 14 Rektor, trygghetsteamsrepresentant. Målet uppnått 2. Pedagogerna ska delge barnen hur skolan planerar att göra deras skoldag trygg och innehållsrik med utgångspunkt från planen. Eleverna ska få möjlighet att komma med synpunkter. Klasslärarna avsätter tid för detta tillsammans med sina elever. Ht 14 Rektor informerar, klasslärarna genomför. Mål ej uppnått 3. Föräldrarna ska bli informerade om planen och dess innehåll, samt planerade aktiviteter som hänger samman med likabehandlingsarbetet på föräldramöten och föräldraråd. Information och diskussion på föräldraråd och föräldramöten. Ht 14 Rektor samt klassansvarig. Målet är uppnått 4. Vi ska bygga upp ett system för hur vi intervjuar barnen om hur de upplever sin miljö med utgångspunkt från trygghet och lika värde. Diskussion i Trygghetsteamet Ht 14 Trygghetsteamet Målet delvis uppnått, arbete kvarstår. Åtgärdande åtgärder Planerad aktivitet Hur når vi målet Tidpunkt Ansvarig Utvärdering 1. Skolan ska skapa aktiviteter som motverkar den hårda stämning i vissa elevgrupper som pedagogerna ger uttryck för. Diskussion i Elevhälsoteam och arbetslag. Ht 14 EHT, arbetslagsledarna tillsammans med arbetslagen. Målet är till stor del uppnått. 8

9 Arbetsgången vid kränkande behandling är känd och tillämpas av all personal efter genomgång på APT. Däremot återkopplas sällan till rektor efter att man har haft uppföljning. Vid majoriteten av de utredningar som gjordes förra året kunde man vid rektors uppföljning konstatera att kränkningen upphört. Alla arbetslag har under året fokuserat på trygghet och studiero. Rastpedagogerna har bland annat drivit ett arbete med trivselledare för att skapa trygghet ute. Rastverksamheten har förbättrats genom strukturerad schemaläggning för rastpedagogerna, förtydligande av uppdraget som rastpedagog, mer vuxennärvaro i lekar och mer organiserad lek. Klasspedagogerna har knutit an till arbetet genom att skapa tid för rastprat med eleverna innan och efter raster. Den otrygghet som ibland uppstår på raster, vid övergångar och på fritidshem handlar ofta om att vi brister i planering och strategier kring olika elevers behov. Vid utvärdering av teamplaner visar det sig att en stor andel av eleverna huvudsakligen känner sig trygga på fritidshemmet men att det fortfarande finns områden som upplevs som mer otrygga. De effekter som noterats avseende trygghet är att: Pedagogerna upplever att trygghet som fokus ger utdelning. Eleverna trivs och är trygga. Eleverna upplever att man i verksamheterna pratar mycket om hur man ska vara mot varandra. I förskoleklass upplever man att ökat samarbete i arbetslaget har resulterat i trygga barn. I fritidshemmet Det förebyggande och främjande arbetet har främst skett genom arbete kring ledstjärnor, samarbetsövningar och samtal i klasserna utifrån uppkomna situationer. Det är oklart hur väl personalen känner till diskrimineringsgrunderna och det har arbetats olika mycket kring detta i olika klasser. Skolgårdsregler finns men är inte kända av alla elever och föräldrar. Vikarier behöver introduktion i reglerna och i strategier för trygghet och studiero. Serviceorganisationen har åtgärdat de risker som de fann vid arbetet med husmodellen, bl.a gällande matkö och bättre belysning på skolgård. För att säkra otrygga miljöer. Vid tidigare kartläggning (huset) framkom ett fortbildningsbehov gällande genuspedagogik och normkritid, insats planerades men genomfördes inte. En kunskapsbank som innehåller material för arbete med diskrimineringsgrunderna har påbörjats och finns på personalhemsidan under fliken trygghetsteamet. Tiden i trygghetsteamet har till stor del lagts på de anmälningar om misstänkt kränkning som har inkommit. Analys och åtgärder Vi ser att vi främst nått framgång med det åtgärdande arbetet men att skolans gemensamma fokus på trygghet har gett goda resultat. Den elevkartläggning vi gjorde vt-15 finns ändå som ett underlag till pedagogerna kring vilka områden vi behöver fortsätta att fokusera på och förbättra. 9

10 Vi ser ett behov av samordning mellan yrkeskategorierna gällande planering, insatser och strategier utifrån till alla elevers behov. Planerade aktiviteter under läsåret Följande punkter ska arbetas med under läsår 15/16: Trygghetsteamet ska inspirera till ett utökat och tydligare främjande och förebyggande arbete på hela skolan. Oklarheter gällande ifyllandet av utredningsblanketten behöver tydliggöras och en blankett för uppföljning behöver utformas. Ett konkret och utökat arbete kring hur trygghet och studiero skall kunna säkerställas under hela skoldagen samt inom fritidsverksamheten och är ett fortsatt fokusområde för hela skolan. Detta ska ske genom ökat samarbete och samplanering mellan skola och fritidshem. Elever ska göras mer delaktiga i det förebyggande och främjande arbetet. En inventering av fortbildningsbehov gällande diskrimineringsgrunder ska göras med skolans personal. Trygghetsteamets möten ska inledas med arbete kring främjande och förebyggande åtgärder, så att ärenden som inkommit inte tar för mycket tid. Skolgårdregler behöver synliggöras. 10

11 5. Årlig plan Vi har beskrivit våra insatser för året som kommer under de tre rubrikerna Främjande arbete, Förebyggande arbete och Åtgärdande arbete. Främjande arbete Övergripande mål: Att skapa en empatisk skolmiljö, där både barn, unga och vuxna behandlar varandra med respekt och tolerans. Att varje barn får insikt om sitt okränkbara värde, en gemensam förståelse för människors olika förutsättningar och en insikt om alla människors lika värde i och utanför skolans gränser. Delmål: All personal och alla elever känner till diskrimineringsgrunderna. Alla elever har deltagit i värdegrundsarbete. Detta görs idag: Arbete med ledstjärnorna. Planerade aktiviteter under läsåret Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Arbetslagen samordnar sitt Klart vt -16 Arbetslagen Sept. 16 värdegrundsarbete. När och hur arbetar vi med värdegrundsfrågor under året? Alla elever får kännedom om Klart vt -16 Arbetslagen Sept. 16 diskrimineringsgrunderna. Kartläggning av personalens kännedom kring diskrimineringsgrunderna och hur man arbetar med dem. APT jan 16 Rektor Sept. 16 Förebyggande arbete Övergripande mål: Målet är att alla, både barn och vuxna, är delaktiga i att skapa en skolmiljö där alla känner sig trygga. Delmål: Vi utgår från elevernas upplevelser och våra iakttagelser och säkrar miljöer och situationer som kan kännas otrygga. Pedagoger har gemensamma strategier kring bemötande av elever för att undvika otrygga situationer. Alla elever görs delaktiga i det förebyggande arbetet genom elevrådet. Detta görs idag: Trivselledare och styrda rastaktiviteter skapar struktur och trygghet. 11

12 I skolgårdsreglerna finns tydliga anvisningar för rastvärdar så att de täcker upp på otrygga platser. Rastprat hjälper barnen att känna sig trygga med vad de ska göra på sin rast. Planerade aktiviteter under läsåret Representant från trygghetsteam besöker elevrådet. Kartläggning av hur eleverna upplever sin arbetsmiljö i form av enkät, samtal gruppvis och några djupintervjuer. Arbetslaget hittar med stöd av specialpedagog gemensamt bemötande och strategier. Gemensamt mål för fritidshem och skola i teamplan. Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Ht-15/Vt -16 Klart v. 4 Ingemar Mann All undervisande personal.. 15/1-16 Specialpedagoger/personal 15/1-16 Teampiloterna Skolgårdsregler görs mer synliga för alla. vt 16 Trygghetsteamet Åtgärdande arbete Övergripande mål Eleverna ska ha tillit till att vuxnas insatser leder till att kränkningar inte sker. Delmål Använda kränkningar som sker som underlag för vårt förebyggande arbete. Hitta ett bra system när vi har vikarier för att informera om strategier kring olika elever/elevgrupper. Detta görs idag Personalen på skolan är tydliga med att kränkningar inte får förekomma på vår skola. All personal känner till likabehandlingsplanen och dokumenterar skyndsamt om kränkningar görs. Situationer som uppstår används som underlag för diskussioner med grupper eller enskilda om hur man är mot varandra/löser konflikter. 12

13 Planerade aktiviteter under läsåret Föräldrar informeras om likabehandlingsplan och gång vid kränkande behandling. Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Föräldramöte ht-15 Rektor All personal uppmanas att läsa igenom ny likabehandlingsplan. Ny diskrimineringsgrund presenteras. APT dec. ht jan Rektor 6. Organisation och ansvarsfördelning Skollagen 14 a kap 5 : Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. (Lag 2008:571). För information till elever, föräldrar och pedagoger samt anmälan om mobbing, diskriminering och kränkande behandling finns ett antal kontaktpersoner på skolan. Rektorerna har huvudansvar men har hjälp i arbetet av Elevhälsoteamets och Trygghetsteamets medlemmar. Se telefonlista sidan Delaktighet och inflytande På förskolorna och skolorna i Partille Kommun kommer barnen och eleverna att vara delaktiga i utformandet av Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Det gäller speciellt att ta fram mål som främjar gott arbetsklimat och motverkar kränkningar och som klassen eller skolan ska arbeta mot under året. Elever medverkar även i kamratstödjargrupp, elevråd och som elevskyddsombud. Föräldrar görs delaktiga genom föräldramöten, verksamhetsråd och informationsbroschyrer. 8. Dokumentation I Partilles förskolor och skolor dokumenteras alla enskilda ärenden där barn eller elever upplevt sig diskriminerade eller kränkta. Det sker på en särskild blankett som tydligt visar hur skolan utrett ärendet, vilka åtgärder som satts in och hur ärendet följs upp. Blanketten förvaras i skolans arkiv efter avslut. (se bilaga 2) 9. Kommunikation och förankring Varje enhet gör upp en plan om hur all personal blir medveten om Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Huvudmannen ser till att personalen får rätt kompetensutveckling för att klara sitt ansvarsområde. 13

14 10. Utvärdering Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling är ett verktyg som ska användas i det dagliga arbetet. Den kommer att utvärderas årligen och nya mål sätts upp vid varje läsårsstart. Uppföljningen av planen görs även inom ramen för förskolan och skolans skriftliga kvalitetsredovisning. Oxledsskolans Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling utvärderas i sin helhet i juni Telefonlista Rektor Lena Åstedt Specialpedagog Carina Stråe Psykolog Lisa Birgersson Kurator Clara Elofsson Skolsköterska Irene Lindberg Expedition Andra aktuella telefonnummer Socialtjänst Polis Rädda Barnens föräldratelefon BRIS (Barnens rätt i samhället) Föräldratelefon Barnens hjälptelefon (mottagaren betalar samtalet, du ringer anonymt, syns inte vem som ringer, syns inte på tele räkning) Röda korset Jourhavande kompis Aktuella internet adresser:

15 12. Bilagor Bilaga 1: Lagstöd Varje verksamhet ska ha en Likabehandlingsplan /Plan mot diskriminering och kränkande behandling som beskriver arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling samt upprätta rutiner för det åtgärdande arbetet (upptäcka, utreda och åtgärda). Barnens, elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger framför allt på: FN:s konvention om mänskliga rättigheter Barnkonventionen Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen (2010:800) Diskrimineringslagen (2008:567) Förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamheten för barn och unga finns i diskrimineringslagen. Där anges; förbud mot diskriminering, trakasserier och repressalier utredningsskyldighet och åtgärdsplikt vid kännedom om trakasserier krav på aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling upprättande av likabehandlingsplan varje år. Barn och elever är skyddade från diskriminering som har samband med: kön könsöverskridande identitet etniska tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder Det finns ännu inte krav på att det förebyggande arbetet ska omfatta könsöverskridande identitet och ålder (kursiverade). Kraven på en likabehandlingsplan är att det ska finnas en plan för varje enskild verksamhet upprättas årligen delaktighet av barn och elever redovisning av uppföljning av fjolårets åtgärder översikt av verksamhetens behov utifrån kartläggning klara och tydliga mål för likabehandlingsarbetet redogörelse för de åtgärder som ska påbörjas eller genomföras under året rutiner för akuta insatser, uppföljande åtgärder och dokumentation 15

16 Skollagen (2010:800) Förbud mot kränkande behandling och repressalier finns i skollagens 6 kap. Lagen anger att huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet; bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året- en redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling och det finns anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för en sådan behandling r det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling I skollagen (2010:800)infördes skyldighet för personal i förskola och skola att anmäla till rektor eller förskolechef om de får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten. Rektor och förskolechef är i sin tur skyldiga att anmäla detta till skolhuvudmannen. ( 6 kap.10 ) Andra lagar Andra lagar som påverkar verksamhet i förskola/skola är: Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Socialtjänstlagen 14 kap 1 (anmälningsskyldighet) Diskrimineringslagen (2008:567) Regeringsformen 1 kap. 2 Europakonventionen Artikel 14 Förbud mot diskriminering EG-direktiven Brottsbalken Strafflagarna i brottsbalken gäller även i skolan. Men det finns ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling med som särskilda begrepp eller brottsrubricering, men mobbning och kränkningar kan ibland även vara brott enligt brottsbalken: Misshandel Olaga hot Olaga tvång Ofredande Trakasserier Förtal Sexuellt ofredande Hets mot folkgrupp Bilaga 2: Dokumentationsblankett 16

17 1 (2) UTREDNING VID MISSTANKE OM DISKRIMINERING, TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING Ort och datum: Elev: Skola: Grupp/Klass: Personnummer: Läsår: Ansvarig pedagog/ arbetslag: Beskrivning av händelsen (datum, plats): Inblandade: Vilken typ av kränkning rör utredningen? Trakasserier, kränker en persons värdighet och har samband med en av följande diskrimineringsgrunder: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Kränkande behandling, kränker en persons värdighet utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund. Kränkningens uttryckssätt: Fysiskt Verbalt Psykosocialt Digitalt/textburet Kränkningen avser: Elev - elev Personal elev 17

18 Ort och datum: Elev: Skola: Grupp/Klass: Personnummer: Läsår: Ansvarig pedagog/ arbetslag: Kränkningen har upphört helt. Kränkningen har fortsatt, detta har hänt: 18

19 Bilaga 3: Arbetsgång Arbetsgång vid diskriminering och kränkande behandling. Steg 1 1. Den vuxne som uppmärksammar att en elev utsätts för diskriminering eller kränkande behandling går aktivt in och stoppar trakasserier och informerar därefter mentor eller ansvarig lärare. 2. Den vuxne som uppmärksammar utreder situationen och samtalar med inblandade elever. Samtalen dokumenteras på avsedd blankett och lämnas till mentor och rektor. Rektor tar utredningen vidare till Trygghetsteamet. 3. Mentor/klassföreståndare informerar vårdnadshavare innan skoldagens slut. 4. Vid behov kontaktas rektor omedelbart. 5. Uppföljning efter en till två veckor. Mentor/klassföreståndare bedömer behov och omfattning. Steg 2 Vid upprepade kränkningar 6. Två representanter i Trygghetsteamet utses till ansvariga för ärendet och genomför allvarssamtal med inblandade elever. Samtalen dokumenteras. 7. Trygghetsteamet tar kontakt med mentor/klassföreståndare för återkoppling och planering inför det fortsatta arbetet. 8. Mentor/klassföreståndare informerar föräldrar innan skoldagens slut om Trygghetsteamets inblandning. 9. Uppföljning efter en till två veckor. Steg 3 Om kränkningarna ändå inte upphör 10. Om kränkningar inte upphör kallar rektor till EHK (Elevhälso konferens) med elever och föräldrar. En handlingsplan upprättas. 11. Uppföljning efter en till två veckor. 12. Vid behov beslutar rektor om ytterligare åtgärder 19

20 Dokumentation Skolan har följande dokumentationsförfarande: När rektorn får vetskap om att en kränkning eller diskriminerande handling har skett anmäls detta till huvudman. Varje mentor ansvarar för dokumentationen kring sin elev, om inget annat överenskoms. Se blankett på personalens hemsida Ärendet följs upp med lämpliga mellanrum och även uppföljningarna dokumenteras. Utredning och uppföljning lämnas till rektor, antingen för att arkiveras eller för att gå vidare som ett ärende för Trygghetsteamet. 20

21 Bilaga 4 Serviceorganisationens åtgärder Sammanställning från Oxledsskolans Serviceorganisation: Allas lika värde! Vaktmästeriet och Lokalvården har gjort uppföljningar av Husmodellen och analyserat de otrygga områden som upptäckts i skolans lokaler och kringliggande områden. 1. Omklädningsrum & korridorer har genomtänkt inredning med anpassat tryggt ljus. Strukturerat innermiljön här i vit och mörkare nyans istället för regnbågens kulörer. 2. Korrigerat tillgängligheten s.k. "idel öra" vid toaletternas närhet. 3. Tätare "skräpplock" checkrundor vid berget och lillskogen. 4. Åtgärdad skolgård med bättre belysning/ tips från elevråd. Trygghetshälsningar/ Lena Zanders Lokalvård Ingemar Mann SET-examinerad Vaktmästare/organisatör Oxledsskolan Här kommer reflektioner från Köket: Under vt-15 gjorde vi om flödet i serveringen/matsalen vilket har resulterat i en rad positiva förbättringar så som: 1. Kortare kötider 2. Lättare att följa vägen in vid serveringen till sin sittplats 3. Färre möjligheter till krockar/konflikter/sammanstötningar vid förflyttning i matsalen Matschemat för hösten är utformat så att varje klass har en egen mattid och det underlättar också flödet in i matsalen positivt och gästerna kommer i stort sett i samma ordning varje dag vilket ocksåär en trygghet. Det förbättrade flödet ger lugnare matsalsmiljö och en ökad trygghet. Givetvis är alla vuxna i matsalen måna om att följa upp eventuella konflikter och annat som uppstår i och kring vår matmiljö. 21

22 22