Esbo stad Protokoll 87. Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1



Relevanta dokument
Välfärdsplan för barn och unga Bild: Compic

Elevhälsans samarbetsprocesser (grundläggande utbildningen, andra stadiets utbildning)

MÅL ÅTGÄRDER ANSVARSSEKTOR TIDTABELL

Esbo stad Protokoll 105. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 103. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 100. Fullmäktige Sida 1 / 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Källor: Bilaga 2. BILAGA 1 Utvecklingsobjekt BILAGA 2 Beskrivning av tjänsterna för barn, unga och barnfamiljer

Esbo stad Protokoll 165. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 11. Valtuusto Sida 1 / 1

VÄLFÄRDSPLAN FÖR BARN OCH UNGA I HELSINGFORS. Bergen Bettina von Kraemer, Minna Tikanoja

Esbo stad Protokoll 90. Fullmäktige Sida 1 / 1

ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD

Förebyggande av våld. i närrelationer och inom familjen Broschyrer 2004:9

Esbo stad Protokoll 64. Fullmäktige Sida 1 / 1

BILAGA 1 (4) ORIENTERANDE OCH FÖRBEREDANDE UTBILDNING FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

Esbo stad Protokoll 140. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 83. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 24. Fullmäktige Sida 1 / 1

BORGÅS UTREDNING OM BOLAGISERINGAR I SAMBAND MED SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN SAMMANFATTNING AV PROJEKTPLANEN

Ålands lagting BESLUT LTB 42/2016

Esbo stad Protokoll 73. Fullmäktige Sida 1 / 1

Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? För kunskap och bildning

SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET

Uppgifterna för servicecentralen för socialvårdstjänster har fastställts i grundtrygghetsnämndens instruktion

Kundens valfrihet. Enligt utkastet till regeringsproposition

Kommunenkät om uppgifter 2019 Uppfostrings- och familjerådgivning

Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53

Anvisning till kunden: Stöd för närståendevård Innehåll 1 Syftet och vad som avses med stöd för närståendevård Arvoden för närståendevård...

Esbo stad Protokoll 151. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 122. Fullmäktige Sida 1 / 1

skyddet var tillräcklig, och bestämmelserna i barnskyddslagen var primära i tillämpningen av lagstiftningen om utkomststöd och klientavgifter.

Förändringar i barnskyddet 2016

Regeringens proposition Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige Sida 1 / 1

Styrgrupp och nätverk har utsetts 3/2014. Gymnasiernas IKT-strategier har delgetts nämnden (digabi) 8/2014. Pilottest

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA

UTVECKLINGSPLAN FÖR KYRKANS MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHET

HANDLINGSPLAN VID OROVÄCKANDE FRÅN- VARO I GRUNDSKOLAN ÅRSKURS 7-9

Kontaktuppgifter till den tjänsteinnehavare som har gjort ansökan och det organ som denna företräder

Regeringens proposition Kundens valfrihet inom social- och hälsovården

Alternativ 2 Ändringarna i lagen om småbarnspedagogik. bruk

Esbo stad Protokoll 47. Fullmäktige Sida 1 / Motion om att utnyttja ätbar mat och pröva på måltider av överbliven mat i Esbo

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen

Vad innebär socialoch

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Beställningen på bättre samarbete nationella riktlinjer och praktiska erfarenheter. Socialarbetare Eivor Söderström

Esbo stad Protokoll 83. Fullmäktige Sida 1 / Motion om främjande av närproducerad och ekologisk mat (Bordlagt 19.5.

De viktigaste observationerna vid revisionen och ställningstaganden

Esbo stad Protokoll 168. Fullmäktige Sida 1 / 1

hemtjänsterna i skick

RP 137/2010 rd. I denna proposition föreslås det att barnskyddslagen. behovet som gjorts i klientplanen av den socialarbetare

Esbo stad Protokoll 25. Fullmäktige Sida 1 / Sammankallande av fullmäktige för att behandla saneringen av stadshuset

Motioner till partidagen 2016

UNGA HAR RÄTT ATT MÅ BRA

Plan för barns och ungas välmående i Grankulla 2014

Kundens valfrihet ur landskapets och tjänsteproducentens synvinkel

Instruktion för korttidsvård dygnet runt

KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 22/

BREV TILL KOMMUNARBETSGRUPPERNA VIII /

Johanna Ritvanen

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M

Anordnarna av gymnasieutbildning 37/520/2010

Svar på fullmäktigemotion / Köpta tjänster

Vanliga frågor om valfrihet

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1

FÖREBYGGANDE AV VÅLD I NÄRA RELATIONER OCH INOM FAMILJEN I KOMMUNEN SAMT EN MODELL FÖR BEFATTNINGSBESKRIVNINGEN FÖR KOORDINATORN

Landsrapport Finland. Valuta för pengarna Om kvalitetssäkring och uppföljning av barns uppväxtvillkor i nordiska servicesystem.

SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET

Barnet och familjen i centrum Förändringsprogrammet i Österbotten

Vad innebär valfrihet för mig

Helsingfors /2015. Ändringar i fråga om brådskande placering inom barnskyddet

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård

INSTRUKTION FÖR VÅRD OCH OMSORGSCENTRALEN. Godkänd av stadsfullmäktige i Kristinestad ( 9)

Stadsstyrelsen fastställer följande plan och tidtabell för åtgärder inom socialväsendet.

Esbo stad Protokoll 128. Fullmäktige Sida 1 / 1

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp

Utlåtande kring regeringens proposition om socialvårdslag och därtill hörande lagar

Bilaga 2. Förskolans elevvårdsplan i Åbo

I riktning mot barn- och familjeorienterade tjänster

Esbo stad Protokoll 115. Fullmäktige Sida 1 / 1

Socialarbete och familjeservice/handikappservice. GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m

Esbo stad Protokoll 22. Fullmäktige Sida 1 / Fråga om utskänkningsställenas verkningar och om principerna för var de får placeras

Undersökningen Barns hälsa, välfärd och service (LTH) Maaret Vuorenmaa, Reija Klemetti, Rika Rajala, THL

Stadga för Åbo ungdomsfullmäktige (Ungdomsfullmäktige )

SABIR- en samarbetsmodell som stöd för personalen när oro uppstår Eivor Söderström, Helsingfors stad

Barnskydd 2015 inlämning av uppgifter

Småbarnsfostran i Helsingfors

Barnets namn och födelsetid: Offentlighetslagen 24 1 mom. 25 punkten. BARNETS BILD

Social- och hälsovårds- och landskapsreformen

Esbo stad Protokoll 44. Fullmäktige Sida 1 / 1

FÖRSLAG TILL FÖRFARINGSSÄTT I BORGÅ STAD BRÅDSKANDE SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD FÖR PERSONER SOM VISTAS OLAGLIGT I LANDET

Esbo stad Protokoll 100. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 22. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

Finland 100- understödsprogrammen

Uppföljning av ålderslagen - Kommunenkät

Tidigt öppet samarbete i Mellersta Österbottens kommuner

VERKSAMHETSFÖRESKRIFTER FÖR PERSONLIG ASSISTANS I ESBO FRÅN

Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå

Morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever

Transkript:

Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1 5444/05.09.00/2013 Stadsstyrelsen 157 26.5.2014 87 Motion om att utveckla tjänsterna inom familjearbetet Beredning och upplysningar: Elina Palojärvi, tfn 043 824 5721 Anu Rämö, tfn 050 548 2035 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Kai Lintunens och 43 andra ledamöters motion av 9.12.2013 om att utveckla tjänsterna inom familjearbetet och konstaterar att motionen är slutbehandlad. Beslut Tilläggsmaterial Redogörelse Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes enhälligt - Valtuustoaloite 9.12.2013 Kai Lintunen och 43 andra ledamöter lämnade 9.12.2013 in en motion om att utveckla tjänsterna inom familjearbetet. Staden ombeds att göra upp en preliminär plan över hur familjearbetets tjänster ska utvecklas på så sätt att principerna för tjänsternas förebyggande natur och helhetspåverkan beaktas bättre än i nuläget. Planen ska koncentrera sig på konkreta åtgärdsförslag för utvecklingen av tjänster och servicesystemet. Inte bara stadens funktioner utan också andra välfärdsaktörer (tredje sektorn, församlingen, tjänsteproducenter osv.) ska ha en möjlighet att delta i beredningen av planen. Planen ska framläggas fullmäktige för utvärdering och behandling under år 2014. I motionen konstateras att familjearbete är ett kostnadseffektivt sätt att förebygga problem bland familjer och att det är värt att satsa på familjearbetet. Familjearbete är ett omfattande begrepp. I det här svaret avser familjearbete hemtjänst för barnfamiljer, familjehandledning, socialhandledning och familjerehabilitering inom hälsovården, tjänster för barnfamiljer och barnskyddet. I slutet framförs en konkret åtgärdsplan för att utveckla familjearbetets tjänster. I välfärdsplanen för barn och ungdomar för man fram både det pågående utvecklingsarbetet och åtgärdsförslag. I åtgärderna beaktas principerna för förebyggande verksamhet och helhetspåverkan. Familjearbetets mål är att

Fullmäktige 09.06.2014 Sida 2 / 2 ge stöd i ett tidigt skede och familjearbetet ger sig ut i människornas vardagsmiljö, vilket gör det lättare för familjer att få hjälp. Helheten betonas till exempel så att barnens situation kartläggs också i de fall då vuxna söker sig till tjänsterna. Det yrkesövergripande samarbetet har en central roll vid utvecklingen av familjearbetets tjänster. Familjearbetet har flera slags samarbete med tredje sektorn och detta kommer i framtiden att fortsättningsvis bli tätare. De familjer som utnyttjar flera tjänster och som har det största stödbehovet erbjuds ett intensivare stöd. Ett intensivt stöd är viktigt med tanke på att man vill minska skillnaderna i hälsa och välfärd. Familjearbetet utvecklar kontinuerligt nya verksamhetsformer, även e- tjänster. Välfärdsplanen för barn och unga bakom arbetet att utveckla tjänster för barnfamiljer i Esbo Esbo har en välfärdsplan för barn och unga för åren 2013 2016, som har godkänts av fullmäktige. Planen styr utvecklingen av tjänster för barn och unga i Esbo. Planen drar upp riktlinjer för de centrala utmaningarna, målen och åtgärderna. Välfärdsplanen understryker att basservicen ska vara fungerande och tillgänglig. Också familjearbetet hör till basservicen. Enligt planen ska familjearbetet utvidgas till att omfatta barn i skolåldern och deras familjer. Familjearbetets kändhet och utnyttjande inom basservicen och tjänsterna för vuxna förstärks. Tjänsterna ska vara jämlika och tillgängliga, uppger välfärdsplanen. Bland bilagorna till välfärdsplanen för barn och unga finns utvecklingsplanen för barn- och familjeinriktat barnskydd för åren 2013 2016 samt ett verksamhetsprogram för rådgivningsverksamheten, skoloch studerandehälsovården samt den förebyggande munhälsovården för barn och ungdomar, som baserar sig på en förordning. Utvecklingsarbetet med planen för barnskyddet som utgångspunkt pågår för närvarande. Barnskyddets servicestruktur och ledning utvecklas speciellt med tanke att göra klientprocesserna inom öppenvården smidigare samt så att tillgången till familjearbete och familjerehabilitering blir bättre. De olika tjänsterna inom familjearbetet för barnskyddets klienter ordnas alltid då det är möjligt hemma hos barnet och familjen och i annan uppväxtmiljö. Pågående och planerade åtgärder A) Omorganisering av familjearbetet inom tjänster för barnfamiljer: hemtjänst och familjehandledning Tjänsterna för barnfamiljer omorganiserades 1.3.2014, hemtjänsten och familjehandledningen till separata tjänster under två chefer. Målet är en smidigare serviceprocess och snabbare tillgång till tjänster för klienter. Med förändringen ville man också förtydliga begreppen hemtjänst och familjehandledning och göra dem mer kända bland barnfamiljer i Esbo och samarbetspartner. Hemtjänsten omfattar konkret hjälp som familjearbetare ger hemma hos familjen. Vanligen omfattar hjälpen barnvård, med vid behov kan man

Fullmäktige 09.06.2014 Sida 3 / 3 också ge föräldrarna handledning och tillsammans göra saker som hör till vården av barnen och hemmet. Familjehandledning är rådgivning och handledning om frågor som gäller barnets tillväxt och utveckling samt föräldraskap. Familjehandledning ges av en familjehandledare. Familjehandledningen ges traditionellt hemma, men nu allt mer också vid bland annat rådgivningar. Familjehandledarna i varje fyra storområde har öppen mottagning vid de större rådgivningsbyråerna, vanligen två gånger per månad. Då kan familjer som kommer till rådgivningen få tillgång till diskussion på tu man hand med en familjehandledare, utan tidsbokning, antingen på eget initiativ eller efter hänvisning av rådgivningens hälsovårdare. Diskussionerna kan till exempel beröra föräldraskap och barnuppfostran, familjehandledningens och hemtjänstens möjligheter att stöda familjen eller servicehandledning. I öppna daghem leder familjehandledarna diskussioner i föräldragrupper, bland annat om barnuppfostran och barnets sömn. Också under dessa evenemang är det möjligt att utöver gruppdiskussionen ha ett privat samtal med familjehandledaren. Det finns planer på att ta i bruk en webbrådgivningsservice för familjearbete. Under ett pilotprojekt testas hur man kan samla ett yrkesövergripande team i en situation där en föregripande barnskyddsanmälan gjorts över en klient. Målet är att de anställda och klienten tillsammans kan diskutera klientens situation konfidentiellt och till exempel uppdatera den gemensamma klient- eller serviceplanen. Målet är att göra nätverkssamarbete lättare och att göra kontakten oberoende av tid och rum. Verksamhetsmodellen ersätter inte personliga träffar, utan avsikten är att pröva på en ny arbetsform och också ge klienter redskap (t.ex. för självutvärdering) som han eller hon kan utnyttja för att granska och utvärdera sig egen situation. B) Utveckling av familjearbetet inom barnskyddstjänsterna Barnskyddet i Esbo är uppdelat i öppna tjänster och specialtjänster. Inom öppenvården erbjuds tjänster inom barnskyddets öppenvård i situationer där det är möjligt att stöda barn och familj genom öppenvårdens åtgärder. Den centrala stödformen är familjearbetet i hemmen, till exempel socialhandledning, effektiverat familjearbete och familjerehabilitering. Om öppenvårdens stödåtgärder är otillräckliga och situationen leder till omhändertagande av barnet, överförs klientrelationen till barnskyddets specialtjänster. Utveckling av familjearbetet inom barnskyddets öppna tjänster Stödåtgärderna inom barnskyddets öppenvård, inklusive familjearbetet, det effektiverade familjearbetet och familjerehabiliteringen samt stöd för unga som håller på att bli självständiga samlas under 2014 i en ny enhet för barnskyddets stödtjänster. Målet är att förbättra koordineringen av familjearbetet och barnskyddets övriga stödtjänster och kundhandledning samt utveckla familjearbetets tjänster. Genom en centraliserad koordinering av tjänster och kundhandledning försöker man få kunderna

Fullmäktige 09.06.2014 Sida 4 / 4 att ta del av familjearbetets tjänster i ett tidigare skede och vid en mer lämplig tidpunkt än hittills. Den nya verksamhetsmodellen möjliggör bättre än hittills att tjänster skräddarsys enligt barnens och familjernas behov. Familjegruppen Kotipesä för småbarnsfamiljer har verkat under barnskyddet i Esboviken. Verksamheten överförs till enheten för stödtjänster och verksamheten utvidgas. Dagrehabiliteringen av barnfamiljer utökas så att kunderna i framtiden hänvisas till tjänsten från alla områden i Esbo. Inom familje- och socialtjänsterna understryks vikten av förebyggande verksamhet och öppna tjänster. Därför deltar representanter för de förebyggande tjänsterna i gruppen som planerar dagrehabiliteringen. I samarbete med anställda från barnskyddet gör de ett förslag om ett verksamhetskoncept som ska hjälpa barnfamiljer att få dagrehabilitering i ett så tidigt skede som möjligt, om det finns ett behov. I framtiden kan klienter hänvisas till enheten från andra tjänster än barnskyddet, t.ex. från hälsovården, familjearbetet och familjerådgivningen. Familjerehabiliteringens tjänster som utförs hemma är också konkurrensutsatta och en del av dem köps utifrån. En av de centrala tyngdpunkterna inom enheten för stödtjänster ligger vid familjer med spädbarn, vid familjearbete med spädbarnsfamiljer och vid familjerehabilitering. En del av dagrehabiliteringsenhetens arbete kommer att koncentreras till familjer som antingen väntar barn eller har spädbarn och som har ett stort behov av stöd. I en enkät om barnskyddets stödtjänster, som gjordes bland personalen 2013, lyfter behovet av att utveckla tjänster för barn i årskurs 1 6 och deras familjer fram. Socialhandledning är den stödform inom barnskyddet som barn i årskurs 1 6 och deras familjer oftast tar del av. Dessutom erbjuder stödcentret för familjer i Domsby familjerehabilitering för barn i olika åldrar och deras familjer. I framtiden utvecklas barnskyddets socialhandledning särskilt för barn i skolåldern och deras familjer. Utveckling av familjearbetet inom barnskyddets specialtjänster Också inom specialtjänster för barn är målet att skapa tjänster som mer än nu finns i barnets hem- och vardagsmiljö. I Bojparkens upptagningshem har det effektiverade familjearbetet, socialhandledningen för vård utom hemmet och upptagningsverksamhetet utökats med så kallad Kiitolinjaverksamhet. Bakom arbetet finns tanken om att alla ungdomar inte drar nytta av en utvärdering i institutionsmiljö. Idéen är att föra ut upptagningshemmets strukturerade utvärderingsmodell till barnets och familjens hemmiljö, det vill säga en utvärdering av den unga och familjen hemma istället för i institution. Arbetet inleddes i början av 2014. Resultat finns att tillgå efter sommaren 2014. Målet är att motverka att platser vid upptagningshem köps utifrån och att utveckla nya modeller vid sidan av utvärderingen i institutionsmiljö. Målet är att 35 klienter får utnyttja verksamhetsmodellen Kiitolinja under år 2014. Samtidigt frigörs platser vid upptagningshemmet för de ungdomar som behöver en

Fullmäktige 09.06.2014 Sida 5 / 5 institutionsplacering, och då behövs institutionsplatser för upptagningsverksamheten inte köpas utanför Esbo. Arbetsmodellen Kiitolinja belönades med stadsdirektörens innovationspris år 2014. Dessutom fick Bojparkens barnskyddstjänster ett hedersomnämnande för årets barnskyddsgärning som beviljades av Centralförbundet för barnskydd under vårvintern 2014. I motiveringen för hedersomnämnandet ansågs Bojparkens mångsidiga tjänsteutbud och arbete för barn och familjer vara speciellt värdefullt. Ungdomshemmet Lystimäen nuorisokoti avstår under 2014 av den långvariga institutionsvården dygnet runt. Personalen på ungdomshemmets ena avdelning kommer i fortsättningen att ge placeringstjänster inom öppenvården dygnet runt. Personalen på den andra avdelningen utvecklar tjänster som förs hem till klienterna, både för öppenvården och för vården utom hemmet. Målet är att bättre än förr svara på servicebehovet, motverka omhändertagande och skapa alternativ speciellt för att stöda unga i åldern 16 17 år. Förändringarna möjliggör bättre än förr individuella tjänster och speciallösningar samt familjearbete som utförs i olika slags miljöer. För närvarande har Lystimäki redan ungdomar som är placerade inom öppenvården. Också tjänsten som förs ut i hemmen har provkörts under våren 2014. C) Yrkesövergripande samarbete för utvecklingen av familjearbetets tjänster De planerade Suviniityn päiväkoti och rådgivningsbyrån i Södrikängen kommer att erbjuda ett brett urval av tjänster för barnfamiljer i Esbo centrum och närområdena. Utgångspunkten är att familjerna kan få stöd i ett så tidigt skede som möjligt och nära sin vardagsmiljö. Familjearbetet deltar i det yrkesövergripande nätverket och familjehandledningens tjänster för barnfamiljer ger sig ut i Södrikängen. Verksamheten i daghemmet och rådgivningsbyrån ska inledas i början av år 2017. Verksamhet och samarbete med de olika enheterna i staden och tredje sektorn planeras för närvarande. Familjearbetet deltar aktivt. Projektet Lapsen oikeus palveluihin (LOP) anknyter till välfärdsplanen för barn och unga. Inom projektet provkörs fem olika verksamhetsmodeller under 2014. Försöken bygger på ett yrkesövergripande samarbete mellan de olika tjänsterna för barnfamiljer samt också mellan de olika tjänsterna för barn och vuxna. Med hjälp av verksamhetsmodellerna försöker man förstärka de olika aktörernas förmåga att tillsammans svara på barnfamiljernas behov. En del av verksamhetsmodellerna innebär att god praxis som utvecklats på annat håll införs och anpassas till verksamhetsmiljön, medan en del prövar på helt nya verksamhetssätt. En av verksamhetsmodellerna inom LOP är ett försök med en ansvarspersonsmodell. Målet är att de barnfamiljer som har ett behov av flera olika tjänster ska uppleva att de blir hörda och får hjälp. Familjerna ska veta vem de ska vända sig till då familjens situation förändras eller försvåras. Kommunen ska få ett verksamhetssätt som definierar vem som har ansvar för koordineringen av tjänstehelheten för de barnfamiljer som

Fullmäktige 09.06.2014 Sida 6 / 6 har flera klientrelationer på olika håll. Klienter ska alltid få hjälp med att hitta tjänster och deltar själv i planeringen av sina tjänster. De olika aktörernas roller inom verksamheten ska klarläggas, både ur de anställdas samt barnens och familjernas synvinkel. Informationen om familjens situation överförs med familjens tillstånd bättre från en aktör till en annan. Pilotprojektet har en familjearbetare från hemtjänsten tillsammans med en klientfamilj. Familjearbetaren fungerar som ansvarsperson som kallar till ett gemensamt nätverksmöte för de samarbetspartner som jobbar med familjen och som familjen själv definierat. Som ett andra pilotprojekt byggs en elektronisk servicehandledningsportal för alla som möter barnfamiljer. I portalen samlas all information som behövs vid servicehandledning för barnfamiljer. Målet är att stärka kompetensen i servicehandledning bland alla anställda vid staden i och med att kvaliteten på den tillgängliga informationen om tjänster förbättras och informationen är bättre tillgänglig. Målet är också att koordinationen av tjänsteproduktionen förbättras och överlappning minskas. Den tredje verksamhetsmodellen som provkörs är ibruktagandet av diskussionsmetoden Föra barnen på tal i ett daghem i Esbo som en del av barnets plan för småbarnsfostran och vid en rådgivningsbyrå som en del av barnets omfattande 1,5-årsgranskning. Metoden har utvecklats av Institutet för hälsa och välfärd. Målet är att höja daghemmens och rådgivningsbyråernas personals förmåga att föra på tal och känna igen faktorer som stöder eller äventyrar barnets välbefinnande. Dessutom är diskussionen och arbetet som inleds efter det resurscentrerat och kraftgivande för familjen. Målet är att faktorer som skyddar barnet snabbt kan införas i barnets vardagsmiljö genom att utnyttja barnets nätverk redan innan påfrestningen i familjen påverkar barnets uppväxt och utveckling. Barnfamiljer erbjuds efter behov familjearbetets stöd också på initiativ av dagvården. För det fjärde skapar man en verksamhetsmodell för att uppmärksamma hela familjen inom tjänsterna för vuxna. Verksamhetsmodellen klargör rollen som tjänsterna för vuxna har i att stöda barn, och skapar en klar praxis för situationer där vuxna klienter har minderåriga barn. På så sätt strävar man efter att stärka det planenliga nätverkssamarbetet i barnfamiljer som är klienter inom vuxentjänsterna samt klargöra rollerna för olika aktörer ur de anställdas, barnens och familjernas synpunkt. I verksamhetsmodellen utförs som pilot tidigt stöd och tjänstehandledning inom intensiv familjehandledning med det så kallade Konsti-teamet. Genom att diskutera, handleda och att göra tillsammans hittar och stärker man familjernas egna resurser. Enligt familjesituationen hänvisas och vid behov eskorteras klienterna till de tjänster de behöver. Samarbetsparterna kan be om anonym konsultering i frågor som gäller klientfamiljer. Konstiteamets familjehandledare kan också be att ett arbetspar kommer med till klientmötet utan att ett klientskap inom familjearbetet upprättas. Kartläggningsbesök kan göras ifall samarbetspartnern önskar få familjearbetets utvärdering av situationen. Dessutom ordnar Konsti-teamet stödgruppsverksamhet utifrån klienternas behov. I samarbete med Kirstin koulu genomförs ett pilotförsök med målet att erbjuda familjearbetets

Fullmäktige 09.06.2014 Sida 7 / 7 tjänster åt familjer med barn i årkurserna 1 6. Vid behov erbjuder skolans hälsovårdare familjer möjlighet att träffa familjehandledare vid hälsokontrollen som görs inför skolstarten. Den femte nya verksamhetsmodellen strukturerar ett multiprofessionellt samarbete inom barnskyddsprocesserna. Man testar en process där man överför klientskap till basservicen efter utredningen om barnskyddsbehovet då klientskapet inom barnskyddet tar slut, men familjen har annat behov av stöd. Dessutom prövar man med klientens tillstånd på ett mångfacetterat klientplansarbete i samarbete med rådgivningen och dagvården. Målet är att det planenliga nätverkssamarbetet i familjer med barn under skolåldern som är klienter inom barnskyddet ökar och att olika aktörers roller inom arbetet klargörs ur de anställdas, barnens och familjernas synvinkel. Målet är också att nätverket som arbetar med barnet och familjen i sitt arbete får utnyttja den information om barnet och familjen som samlades in då man utredde barnskyddsbehovet. Dubbel informationsinsamling minskar och belastar familjerna mindre. Efter processen för utredning av barnskyddsbehovet får barnet och familjen vid behov stöd av andra aktörer. D) Samarbete med tredje sektorn och läroanstalter Familjearbetets vision är att mer än tidigare samarbeta med tredje sektorn. Hittills har man samarbetat bland annat med Mannerheims barnskyddsförbund, Rädda barnen rf, Finlands Röda Kors skyddshem för unga, Diak och församlingen. Till familjefadderverksamheten i Mannerheims barnskyddsförbund kommer klientfamiljer via familjearbetet. Frivilliga familjefaddrar är vanliga pålitliga vuxna, som vill ge av sin tid och fungera som stöd för familjer. Familjefadderarbetet är i praktiken att diskutera, lyssna och göra tillsammans, till exempel barnvagnspromenader eller att uträtta ärenden. Träffarna hålls enligt avtal, vanligen en gång per två veckor i några timmar. Mannerheims barnskyddsförbunds vänverksamhet för invandrarmödrar strävar efter att föra samman personer som bor nära varandra och som har gemensamma hobbyer och intressen eller en likadan livssituation. I Esbo deltog 20 nya frivilliga i utbildningen under våren 2013. Man har hittat en invandrarmamma som vän åt var och en av dem. Också till denna verksamhet kommer lämpliga klientfamiljer via familjearbetet. Med Rädda barnen rf samarbetar man inom förebyggande stödfamiljearbete. Verksamheten riktar sig till barn i åldern 1 12 år, som inte har behov av barnskyddets öppenvård eller av klientskap inom barnskyddet. Barnet tillbringar ett veckoslut i månaden hos stödfamiljen. Avtalet görs alltid för ett år åt gången och situationen utvärderas med ett års mellanrum. Genom förebyggande stödfamiljearbete strävar man efter att förebygga problem i familjerna samt att främja barnens välmående. Rädda barnen ansvarar för att handleda stödfamiljer för verksamhet, stöd, handledning, kompletterande utbildning och rekreationsarbete. Familjehandledningen koordinerar förebyggande stödfamiljsverksamhet för Esbo stads del. År 2014 kunde man erbjuda förebyggande stödfamiljer åt

Fullmäktige 09.06.2014 Sida 8 / 8 20 barn i Esbo. För tillfället har ett familjearbetsavtal upprättats och sex stycken är under arbete. Man har haft träffar med församlingen våren 2014 och kartlagt församlingens och familjearbetets tjänster så att klientstyrningen förbättras och dubbelt arbete kan undvikas. Tillsammans med församlingen har man avtalat om regelbundna träffar där man funderar över familjernas behov och möjligheterna till samverkan. Som läroanstaltsarbete (Diak) har man sedan år 2013 haft ett nytt sätt att stöda familjer. Fyra par socionomstuderande åt gången utför en studiehelhet inom barn- och familjearbete, inom vilken de arbetar hemma hos frivilliga familjer som hittats via familjearbetet. Praktiken är inriktad på barnskötsel och att via det ta upp saker till diskussion och stöda föräldraskap. Handledning och övervakning av praktiken görs i samarbete mellan familjearbetaren och läraren. Praktiken består av sammanlagt tio besök på cirka 2 timmar åt gången hos familjerna. Under det första familjebesöket är familjens egen familjehandledare närvarande. Då gör man ett avtal om praktiken och avtalar om dess mål med familjen. Verksamhetsplan för att utveckla tjänsterna inom familjearbetet och tjänstesystemet Familjearbetet i Esbo utvecklas och utvärderas på många plan och från olika aktörers synvinkel. En central aktör vid utvecklingen av helheten för familjearbetets tjänster är ledningsgruppen för välfärdsarbetet för barn och ungdomar som följer upp hur åtgärderna framskrider utgående från välfärdsplanen för barn och unga. Lokala välfärdsgrupper fungerar för sin egen del som verkställare av välfärdsplanen för barn och unga. I tabell 1 presenteras samlat de planerade åtgärder som man kommer att precisera under år 2014. För att utveckla familjearbetet måste man föra dialog med olika aktörer och allt mer utnyttja klienternas erfarenheter för att undvika överlappningar. Tabell 1. Åtgärder för att utveckla familjearbetet i Esbo. Åtgärd Omorganisering av hemtjänst för tidigt stöd och familjehandledning. Målet är att tjänsterprocesserna blir tydligare, smidigare och snabbare. Familjehandledarna besöker rådgivningsbyråer, öppna daghem och daghem. Familjearbetet utvidgas till att omfatta barn i skolåldern och deras familjer. Tidtabell genomförts 1.3.2014 påbörjats år 2013, familjecentret i Södrikängen blir klart år 2017 pilot med Kirstin koulu pågår våren 2014

Fullmäktige 09.06.2014 Sida 9 / 9 Familjearbetets kändhet och utnyttjande inom basservicen och tjänsterna för vuxna förstärks. Ibruktagande av en tjänst för webbrådgivning inom familjearbetet Pilot med ansvarspersonmodell inom familjearbetet Utvecklande av den elektroniska tjänstestyrningsportalen Vaahtera i vilken man samlar information som är central för servicehandledning för barnfamiljer. Ibruktagande av diskussionen Föra barnen på tal i daghemmen som en del av planen för småbarnsfostran och som en del av 1,5-åringars omfattande hälsoundersökningar vid rådgivningen Beaktande av barn inom tjänster för vuxna Pilot för multiprofessionellt samarbete inom barnskyddsprocesser Tätare samarbete med aktörer inom tredje sektorn Smidigare klientprocesser och klarare arbetsfördelning inom barnskyddets öppenvård Bättre tillgång till familjearbete och familjerehabilitering Grundande av stödtjänstenheten för barnskyddet och start av verksamheten Barnskyddets spädbarnsfamiljearbete utvecklas inom öppenvårdstjänsterna Utveckling av barnskyddets socialhandledning för barn i Informationen till daghemmen har effektiviserats. Konstiteamets verksamhet pågår, dessutom görs detta inom piloten av projektet LOP (beaktande av barn, pilot Föra barnen på tal) i planeringsskede pågår som en del av projektet LOP pågår som en del av projektet LOP pågår som en del av projektet LOP pågår som en del av projektet LOP pågår som en del av projektet LOP kontinuerlig verksamhet pågår inom arbetsgruppen för barnskyddets klientarbete samt för strukturerna för ledning inom barnskyddet påbörjats på initiativ av stödenhetens klientstyrningsgrupp under år 2014 startar hösten 2014 vid stödtjänstenheten inom barnskyddets

Fullmäktige 09.06.2014 Sida 10 / 10 skolåldern och deras familjer öppenvård hösten 2014 Ändring av ungdomshemmet Lystimäen nuorisokoti mot betoning på öppenvård Familjegruppen Kotipesäs (för småbarnsfamiljer) verksamhet utvidgas till att omfatta dagsrehabilitering för barnfamiljer på stadsnivå Intensifierat bedömnings- och familjearbete Kiitolinja inom barnskyddet hösten 2014 hösten 2014 pågår Beslutshistoria Stadsstyrelsen 26.5.2014, 157 Förslag Omsorgsdirektör Juha Metso Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Kai Lintunens och 43 andra ledamöters motion av 9.12.2013 om att utveckla tjänsterna inom familjearbetet och konstaterar att motionen är slutbehandlad. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Beslutshistoria Social- och hälsovårdsnämnden 14.5.2014, 47 Förslag Marja-Leena Remes, chef för familje- och socialtjänster Social- och hälsovårdsnämnden föreslår för stadsstyrelsen och vidare för fullmäktige att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Kai Lintunens och 43 fullmäktigeledamöters motion av 9.12.2013 om att utveckla tjänsterna inom familjearbetet och konstaterar att motionen är slutbehandlad. Behandling Ärendet behandlades efter ärende 2 ( 45). Föredragandens ändringar har beaktats i protokollet. Beslut Social- och hälsovårdsnämnden Föredragandens förslag godkändes enhälligt.

Fullmäktige 09.06.2014 Sida 11 / 11

Fullmäktige 09.06.2014 Sida 12 / 12