UF-programmen. i läroplanen. UF Jag+du=vi. Samhällslära. Språk. Modersmål. Biologi. Kemi. Geografi. Gymnastik. Matematik. Fysik.

Relevanta dokument
Geografi. Modersmål Samhällslära. Biologi. Kemi. UF-programmen i läroplanen. Gymnastik. UF Jag+du=vi. Matematik. Språk. Bildkonst.

UF Vad gör människor - vad händer i stan?

UF-programmen. i läroplanen. Samhällslära. Språk. Modersmål. Biologi. Kemi. Geografi. Gymnastik. Matematik. Fysik. Bildkonst

UF Nycklarna till. framgång kontroll över. den egna ekonomin! UF-programmen i läroplanen. Modersmål Samhällslära. Språk. Biologi. Kemi.

UF Ett år som företagare och 12h -läger

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN

RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

Lovisa stads plan för småbarnsfostran

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag

MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

UF Volontärens guide

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation

Plan för småbarnsfostran

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Fostran och undervisning samt tyngdpunktsområden under läsåret

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR)

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN

"Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter."

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

UF Vad gör människor vad händer i samhället?

Tillvalsämnen för årskurs 4-6

Nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Målet för undervisningen är att Fysisk funktionsförmåga

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag

FRÅN IDÉ TILL PRODUKT

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

Lahden kaupunki

Statsrådets förordning

ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN PÅ KIRJALA SKOLA

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

Handlingsplan GEM förskola

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Läroämnets uppdrag Lärmiljöer och arbetssätt

om allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Pedagogisk planering för 3klubbens fritids

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

Verksamhetsplan

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2

Vägkost från Utbildningsstyrelsen

Arbetsplan för Ängen,

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan

Profil. Naturvetenskap och teknik

Verksamhetsplan 2017

Verksamhetsplan. för förskolan. Solrosen 2016/2017

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Målbild för Hökåsenskolans fritidshemsverksamhet 2016/2017

Förskolan Sjöstjärnan

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Orange Centrals Förskola

Lpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan

Digitalisering i förskolans läroplan

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

BORTA MED VINDEN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat naturvetenskap

HUSLIG EKONOMI ÅRSKURS 7 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

3. UTGÅNGSPUNKTER 3.1 VÄRDEGRUNDEN. Hänvisning till punkt 2.1 i Lpgr

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Transkript:

Geografi Kemi Matematik Biologi Gymnastik Modersmål Språk Samhällslära UF-programmen i läroplanen Bildkonst Fysik

UF Stigen för företagsamhetsfostran UF EGET FÖRETAG EWB UF 24H -LÄGER UF ETT ÅR SOM FÖRETAGARE UF 12H -LÄGER UF 6H -LÄGER UF EGEN EKONOMI UF JAG + DU = VI UF VAD GÖR MÄNNISKOR Förläggare: Ung Företagsamhet rf, helsingfors 2011 redigerat av: virpi Utriainen Utseende och layout: petteri mero och anne Jokisaari översättare: tom nyman mera information: www.nuoriyrittajyys.fi

1 UF-programmen i läroplanen ord på vägen UF Stigen för företagsamhetsfostran utgör en helhet som består av Ung Företagsamhet rf:s studieprogram. Programmen bygger på learning by doing. Stigen erbjuder en möjlighet att bli medveten om sina egna färdigheter och utnyttja dem i olika verksamhetsmodeller som stärker färdigheter i företagsamhet, konsumentkunskap och ekonomiläskunnighet. Verksamhetsmodellerna är riktade till ungdomar i åldern 7-25. På UF Stigen för företagsamhetsfostran sker inlärningen genom målmedvetet studerande i olika situationer - självständigt, under handledning av läraren samt i växelverkan med läraren, utomstående representanter för arbetslivet och stödgruppen. Förutom att eleverna tar till sig ny kunskap och nya färdigheter, lär de sig sådana inlärnings- och arbetssätt som används som verktyg i livslångt lärande av framtidens aktörer. Inlärning följer av elevens aktiva och målmedvetna verksamhet i vilken eleven behandlar och tolkar det stoff som ska läras in (Läroplanen 2004). UF Stigen för företagsamhetsfostran är konstruerad så att barn och ungdomar har en möjlighet att delta i programmen längs stigen i olika skeden av sina studier. Studieprogrammen kan bilda en kedjehelhet där programmen avlöser varandra, men de kan också avläggas som separata helheter. I kedjealternativet bygger inlärningen på tidigare erfarenheter vilket leder till att insikterna fördjupas. Om programmen utförs som separata helheter lämnar de ändå ett minnesspår i de ungas tankar: man kan påverka med sin egen verksamhet. Ung Företagsamhet rf:s studieprogram är pedagogiska helheter. De är uppbyggda så att de aktiverar inlärningsmotivationen och nyfikenheten samt uppmuntrar till aktivitet, självinstruktion och kreativitet genom att erbjuda intressanta utmaningar. Programmen erbjuder stöd i utvecklandet av nödvändiga färdigheter och företagsamma verksamhetsmodeller i linje med temaområdet aktivt deltagande och företagsamhet inom den grundläggande utbildningen. Programmen innefattar innehållsområden som stöder innovativt tänkande och kreativ verksamhet, lyfter fram olika styrkor, tränar upp kritiskt tänkande och erbjuder modeller och möjligheter att förstå samhället, arbetslivet och företagsamheten ur både individens och samfundets synvinkel. Varje studieprogram på UF Stigen för företagsamhetsfostran har beskrivits i ett eget häfte, UF-programmen i läroplanen. Perspektivet för beskrivningarna bygger på ämnesspecifika mål som för respektive åldersgrupp dragits upp i läroplanen. Meningen med varje läroplanshäfte som kompletterar UF-programmen är att ge läraren information och tips om hur moderna medborgarfärdigheter, en företagsam attityd och temaområdet företagsamhet kan integreras i olika läroämnen genom att använda UF-programmen. Programmen på UF Stigen för företagsamhetsfostran för de lägre klasserna inom den grundläggande utbildningen och UF-programmen i läroplanen -häftena har förverkligats med stöd av utbildningsstyrelsen (esf). Vi hoppas på intressanta och insiktsfulla inlärningsupplevelser tack vare studieprogrammen med kompletterande läroplanshäften. i läroplanen för primärundervisning Programhelheten stöder målen i planen för småbarnsfostran och läroplanen för primärundervisning genom att erbjuda positiva inlärningsupplevelser som stärker barnets självkänsla. Dessutom erbjuder programmet mångsidig interaktion i learning by doing -anda. Via studieprogrammet stärks barnets jag-bild. Barnet lär sig förstå, bli medveten om och acceptera olikheter och olika styrkor i stödgruppen genom att man gör saker tillsammans. Programmet utgör en tredelad helhet som ger utrymme för läraren att ta till olika pedagogiska lösningar och vidare idéutveckling. Verksamhetsmodellen som startar från individnivå för att utvecklas till gruppens gemensamma verksamhet utvecklar och stärker interaktionsfärdigheter och uppmuntrar till eget tänkande och utnyttjande av uppfinningsrikedom. Modellen sporrar till aktivitet och självstyrning genom att granska egna styrkor och färdigheter. Studieprogrammet ger en fantastisk chans att koppla in elevernas/barnens föräldrar i de gemensamma aktiviteterna. De mål per temaområde och ämne som tas upp i läroplanerna för förskole- och primärundervisningen kommer att här nedan beskrivas. Parallellt med målen löper innehållsområden i studieprogrammet UF Jag+du=vi. På det här sättet beskriver man hur modellens olika innehållsområden stöder undervisningen och målen i respektive ämne. Följande etapp på UF Stigen för företagsamhetsfostran efter är programmet UF Vad händer i stan. Det lönar sig att bekanta sig med programmet! Vi hoppas att det här hjälper dig att som lärare komma till nya insikter och ta i bruk programmet. Närmare information på www.ungforetagsamhet.fi

2 UF-programmen i läroplanen språk och interaktion modersmålet Målet med undervisningen i språk och interaktion inom förskole- och primärundervisningen är att stöda barnets utveckling och inlärningsprocess i tänkande, socialisering, känslor och interaktion speciellt med hjälp av språket. Med hjälp av verksamhetsmodellen blir barnen medvetna om sina egna styrkor och intressen i och med utförandet av låduppgiften göra en upptäcktsresa i sin egen verksamhet. Under verksamhetsmodellen uppmuntras och handleds barnen att aktivt berätta om sig själva och lyssna på andra. I enlighet med målen i planen för förskoleundervisningen styr verksamhetsmodellen barnen att diskutera och berätta om sina egna känslor, önskemål, åsikter och tankar samt att muntligt uttrycka sina iakttagelser och slutsatser genom gruppens gemensamma uppgift. Barnet tränar sig i att lyssna och berätta. Som medlem i gruppen måste barnet vänja sig vid att lyssna både på andra barns och vuxnas prat, delta i diskussioner och vid behov även vänta på sin tur. Alla tre delar av verksamhetsmodellen stöder språkutvecklingen och tränar upp växelverkan mellan barnen. Målet med primärundervisning (åk 1-2) är att ytterligare förstärka barnets beredskap att fungera i interaktion med andra, i par- och smågruppsarbete. Det som barnen under verksamhetsmodellens lopp upplever, hör och ser bearbetas med hjälp av improvisation, berättande, lek och drama så att man också integrerar det med andra konstämnen. Verksamhetsmodellen UF Jag+du=vi stöder barnets meningsfulla verksamhet i enlighet med läroplanen. matematik Matematikundervisningen inom förskoleundervisningen har som mål att utveckla barnets färdigheter i att koncentrera sig, lyssna, kommunicera och tänka. I utvecklingen av det matematiska tänkandet är det viktigt att barnet lär sig reflektera över sitt eget tänkande. Verksamhetsmodellen uppmuntrar barnet att berätta vad han eller hon tänker eller tänkte i samband med bl.a. låduppgiften eller uppgifterna som smågrupperna fick. Genom verksamhetsmodellen som grundar sig på att barnet tack vare egen aktivitet kommer till insikt leder man barnen att få olika erfarenheter. Verksamhetsmodellens inlärningsmiljö stöder matematiskt tänkande. Matematikundervisningen inom primärundervisningen (åk 1-2) har som mål att barnet lär sig koncentrera sig, lyssna, kommunicera och utveckla sitt tänkande och får tillfredsställelse och känner glädje av att förstå och lösa problem. Verksamhetsmodellen uppmuntrar till att genom att utföra både individuella uppgifter och gruppuppgifter granska och motivera olika lösningsmodeller. Det gemensamma arbetet kulminerar i att ordna ett evenemang eller en fest tillsammans. Då ger man uttryck för gruppens verksamhet, fenomen, likheter och olikheter med hjälp av olika medel, konkreta modeller och uppvisningar. Konkreta innehållsområden som övas är bl.a. antal, siffror och symboler, mätning, tid, (pris) och dessutom använder man sig av olika räknesätt i gruppuppgifterna. miljö- och naturkunskap Miljö- och naturkunskapsundervisningen inom förskoleundervisningen har som mål att barnet bl.a. lär sig vilken inverkan hans eller hennes eget handlande har på närmiljön. En förutsättning för att barnet ska utveckla ett positivt förhållande till miljön är att barnet upplever sin levnadsmiljö som en trygg och intressant utforsknings- och lekplats. Verksamhetsmodellen gör det möjligt att inrota uppgifterna i barnens verksamhetsmiljö med hjälp av gruppuppgifterna och informationen som alla samlar in om sig själva. Verksamhetsmodellen innehåller byggmaterial för att fördjupa inverkan av sin egen verksamhet och bygga upp en social växelverkan med andra barn. Verksamhetsmodellens gruppuppgift utmanar till att tillsammans söka lösningar och förklaringar till uppgifter. Undervisningen i miljö- och naturkunskap inom primärundervisningen (åk 1-2) bygger på ett forskande och problemcentrerat förhållningssätt. Förutom att man utgår ifrån saker, fenomen och händelser i anknytning till barnet och hans eller hennes omgivning bygger man även på elevens tidigare kunskaper, färdigheter och upplevelser. Genom undervisningen som bottnar i erfarenheter och upplevelser utvecklar eleven en positiv relation till sin omgivning. Verksamhetsmodellen hjälper i enlighet med uppgiftsinstruktionerna barnet att nå sina mål och fördjupa sin uppfattning om saker som påverkar barnet självt, den egna verksamheten och gruppen. Barnen tränar upp sina färdigheter i interaktion.

3 UF-programmen i läroplanen hälsa Målet för hälsokunskapen i förskoleundervisningen är att hjälpa barnen bli medvetna om sig själva i förhållande till sin omgivning och andra genom att erbjuda positiva erfarenheter och möjligheter att samverka. Verksamhetsmodellen stöder barnen att uppleva deltagande och påverkan och fördjupar deras självkännedom. Under processen i verksamhetsmodellen fostras barnen till goda seder. Samtidigt vägleds barnen in i positiva människorelationer i förhållande till sig själva och andra i gruppen. fysisk och motorisk utveckling. gymnastik I förskoleundervisningen är daglig, mångsidig motion nödvändig för barnets harmoniska växande, utveckling och hälsa. När barnen leker och rör på sig tränar de upp sin fysiska och motoriska kondition. De lär sig kontrollera sina rörelser och övar motoriska basfärdigheter. Barnen får stöd i att agera självständigt, ta initiativ och visa samarbetsvilja i gruppen. Dessutom uppmuntras barnen att frimodigt delta i olika rörelseaktiviteter. De rörelseaktiverande gruppuppgifterna i verksamhetsmodellen innehåller mångsidiga delområden som stöder olika motionsformer. Läraren kan genom sina val påverka hur de rörelseaktiverande uppgifterna används. I gymnastiken i primärundervisningen (åk 1-2) beaktas elevernas färdigheter och individuella utvecklingsmöjligheter. Gruppuppgifterna i verksamhetsmodellen genomförs lekande i en sporrande atmosfär. I uppgifterna utnyttjar man elevernas egna insikter och fantasi. De rörelseaktiverande uppgifterna som genomförs i studieprogrammet kan väljas så att de stärker de aktuella målen och ämnesinnehållen. Läraren kan genom sina val påverka hur de rörelseaktiverande uppgifterna används. konst och kultur Inom förskole- och primärundervisningen spelar musik- och konstupplevelser en viktig roll i utvecklingen av barnens känsloliv, kunskaper och färdigheter. Lådkonstruktionsuppgiften som ingår i verksamhetsmodellen stöder barnen i att ge uttryck för sig själva. Den fest som utgör kulmen i verksamhetsmodellen kombinerar dramaövningar, dans, kreativitet, fantasi och olika färdigheter så att de stöder en holistisk inlärningsprocess. Verksamhetsmodellen uppmuntrar barnen att på ett mångsidigt sätt uttrycka sig i samband med olika temahelheter. Temat kan utvidgas genom att alla i förskolegruppen/klassen ställer i ordning t.ex. en konstutställning i samband med ett föräldramöte eller vårfesten.

4 UF-programmen i läroplanen etik och livsåskådning Den etiska fostran som ingår i förskoleundervisningen genomsyrar all verksamhet och är gemensam för hela gruppen. Etisk fostran utgår från att utveckla självkänslan. Den utvidgas till att gälla sociala färdigheter, först i mänskliga relationer, sedan i hela livsmiljön. Den etisk fostran skall ansluta sig till olika situationer i förskoleundervisningen och den behandlas genom att diskutera med barnen samt med hjälp av rollekar. På det här sättet utvecklas barnens etiska tänkande. Verksamhetsmodellen stöder målen inom etisk fostran. Man kan även beroende på gruppen närmare granska olika tyngdpunktsområden så som återanvändning och ekologiskt tänkande genom att t.ex. använda återvinningsmaterial i samband med låduppgiften. Den etiska fostran i primärundervisningen (åk 1-2) stöder barnet i att söka och konstruera den egna identiteten och därmed också att gestalta helheter, möta osäkerhet och utveckla färdigheter för att uttrycka sig själv. Verksamhetsmodellen erbjuder barnet stöd i att ge uttryck för sig själv och bli medveten om sina egna styrkor och färdigheter och utnyttja dem. Religionsfostran kan alternativt kombineras med verksamhetsmodellen så att den gemensamma festen/tillställningen som gruppen ordnar planeras in i samband med någon kyrklig högtid. konst- och färdighetsämnen Målen i primärundervisningen och innehållsområden i musik, bildkonst, handarbete och gymnastik kan genom lek inkluderas i de gruppvisa uppgifterna. Då läraren ger instruktioner för olika uppgifter kan hon/ han uppmärksamma och lyfta fram olika element som utvecklar basfärdigheter så som att göra sinnesförnimmelser, använda rösten eller fantasin, skicklighet i att planera eller utvärdera arbetet osv. De uppgifter som genomförs i verksamhetsmodellen kan också väljas så att de stöder mål man just då ställt upp i olika läroämnen. Uppgifterna strävar till att i enlighet med de mål som i läroplanen ställts upp för konst- och färdighetsämnen stärka självkänslan och uppleva glädje och tillfredsställelse av att man lyckats med ett utfört arbete. Dessutom ska barnen lära sig förhålla sig till sitt eget arbete så att de uppskattar och tar ansvar för det och respekterar materialet. främmande språk I språkbadsgrupper eller i undervisningen i främmande språk kan verksamhetsmodellen användas i enlighet med målen som beskrivits ovan. Dessutom kan modellen användas för att berika ordförrådet och för att uttrycka sig. Programmet kan lätt genomföras på olika språk.

Utbildningsprogram som UF erbjuder att användas i undervisningen Högskolenivå UF EGET FÖRETAG Miniföretagsprogram för högskolenivå UF Challenge En endagsmodell för idésprutande och produktutveckling på basen av en uppgift som ett företag givit. Andra stadiet yrkesutbildning och gymnasiet UF 24H-LÄGER Ett dygnslångt innovationsläger. Idén/temat kan fritt väljas eller ges av ett företag. UF ETT ÅR SOM FÖRETAGARE Miniföretagsprogram för grundskole- och andra stadiets utbildning. Som extension finns programmet Enterprise without Borders (EwB) som möjliggör internationellt samarbete. De högre klasserna inom den grundläggande utbildningen UF 12H-LÄGER Ett dagslångt innovationsläger för att utveckla idéer för den egna näromgivningen och skolarbetet. UF EGEN EKONOMI En helhet som omfattar åtta lektioner i att hantera den egna ekonomin, budgetera och söka sommarjobb. Grundkunskaper i ekonomiläskunnighet. De lägre klasserna inom den grundläggande utbildningen UF 6H-LÄGER Ett läger som under en skoldag lär eleverna att samverka runt produktutveckling. Genomförs i samarbete med en grupp från högstadiet. UF VAD GÖR MÄNNISKOR? En helhet som omfattar fem lektioner och där man bekantar sig med hur närsamhället fungerar, hur man som medborgare kan påverka och hur man röstar. Dessutom utforskar man tillsammans olika yrken inom den offentliga och privata sektorn. UF JAG + DU = VI En processmässig helhet om att hitta sina egna styrkor och öva sig i att agera tillsammans. Modellen passar också i förskoleundervisningen. www.ungforetagsamhet.fi

Ung Företagsamhet rf vill å sina egna och elevernas vägnar tacka följande aktörer huvudsamarbetsparter FINANSIERAR PROJEKTET UTBILDNINGSSTYRELSEN Samarbetsparter grundaren Ung Företagsamhet rf (UF) erbjuder utbildningsprogram som stöder konsument- och företagsamhetsfostran i allt från grundskola till högskolenivå. UF fungerar som en bro mellan utbildningsanordnarna och näringslivet och erbjuder inlärningsupplevelser och möjligheter till samarbete över gränserna mellan olika aktörer. UF-studieprogrammen är praktiskt inriktade helheter som bygger på learning by doing -principen. Programmen ger övning i problemlösning, arbete i grupp och att ta ansvar för sin egen verksamhet. UF Ett år som företagare ger en chans att genom det egna miniföretaget förverkliga egna idéer och lära sig genom att själv utföra saker. Stiftelser som stöder verksamheten Yksityisyrittäjäin säätiö Liikesivistysrahasto Teknologiateollisuuden 100-vuotissäätiö Emilie ja Rudolf Gesellius Stiftelse Riitta ja Jorma J. Takasen säätiö UF är en förening som inte eftersträvar vinst. UF hör till takorganisationen Junior Achievement Worldwide som omfattar över 120 medlemsländer. I Finland har UF fungerat sedan 1995. Under verksamhetsåren har vi utbildat tusentals aktiva medborgare och framtida aktörer. Ung Företagsamhet rf Andra linjen 14 00530 Helsingfors info@nuoriyrittajyys.fi www.ungforetagsamhet.fi