Ökning av fysisk aktivitet hos våra ungar Örjan Ekblom Forskare GIH
Kort sammanfattning Att påverka barns fysiska aktivitet är svårt Att få de minst intresserade unga medborgarna att delta regelbundet och att lägga om sina levnadsvanor på lång sikt kräver uthålliga insatser I dagslägen förefaller skolan vara den mest lovande arenan. För att kunna skapa evidens för hur effektiva och attraktiva skolinterventioner ska utformas, krävs mer forskning utformad som effektstudier.
Sammanfattning, fortsättning Idag saknas kunskap om vilka insatser i skolan som på sikt leder till förbättrad hälsa genom ökad fysisk aktivitet eller minskat stillasittande hos barn och unga. Ej heller finns kunskap om vilken typ av undervisning som leder till hälsosam livsstil efter skolåren. Kunskapsväven kan sannolikt förtätas i dessa områden genom strukturerat genomförda, randomiserade och kontrollerad experimentella studier.
Fysisk självkänsla Prestationsförmåga Kondition Styrka Koordination Kognition Metabola risker Blodfetter Sockerkänslighet BMI Socioekonomi Bostadsort Föräldrars intresse Kamraters vanor Mental hälsa Livskvalitet Sömn
Tracking av tre olika riskfaktorer Hulens et al 2001
Träning i tolv veckor för överviktiga 13-åringar Nassis et al, Met Clin Exp 2005
Träningsgrad och riskfaktorer hos svenska tonåringar Rizzo et al Metab 2006
Fysisk aktivitet och risk hos danska nioåringar Brage et al Diab care 2004
Kognition Hillman, Erickson och Kraemer
Fysisk aktivitet påverkar hjärnan 120 fp Ca 66 år Promenader 10-40 min Erickson et al PNAS 2011
Interventioner hos barn Kamijo at al 2011
Mental hälsa Stillasittande ökar risken och intensiv träning minskar den. I vissa studier finns ökad risk vid hög intensitet och då ffa i övre tonåren.
Fysisk aktivitet och upplevd hälsa Amerikansk studie på 11-16 åringar (pojkar och flickor) med fetma/grav fetma Ca 1/3 deprimerade och 27% hade suicidala tankar Tre grupper Kontroll, Placebo och Träning Utfall GSW, PSW och BMI Resultat Träningsgruppen ökade GSW och PSW Inga förändringar i BMI
Tidstrender? Inga längre dataserier med objektiv metodik Tid i stillasittande Tid i måttlig till intensiv aktivitet Självrapporterad data tyder på en uppdelning Ökad föreningsanslutning (minskad i gymnasiet!!!) Minskat spontanidrottande
Andel medlemmar i idrottsföreningar. Aktivitet: Minst 2 ggr per vecka 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 År 3 År 6 År 9 Flickor Pojkar
Ung Livsstil 2009 (Blomdahl och medarbeter) 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1998 2008 Pojkar Mellan Flickor Mellan Pojkar Hög Flickor hög Pojkar Gy Flickor Gy Räcker medlemskap? Hos nioåringar ger en fotbollsmatch ca 25% av behovet MVPA! (Schaeck et al 2011)
Indirekt data Andel överviktiga och feta Ekblom diss 2004
Risk för sjukdom 0 14 12 10 8 6 4 2 Normalvikt Övervikt Fetma
Indirekta data - prestation Submaximalt arbetsprov på ergometercykel. Kräver inte maximal insats Innehåller inte prestation
Indirekt data Konditionsvärde Ekblom et al 2011
Risk för sjukdom 0 6 5 4 3 Tränad Otränad 2 1 Normalvikt Övervikt Fetma BMI
Gäller detta barn? Hong et al Int J Sports Med 2009
Interventioner Skillnader i form Omfattning (aktiviteter, grad av kontroll) Arenor Preventionsnivå Analys (ITT vs OT) Primära utfall
Arenor Familjebaserade interventioner Begränsat stöd van Sluijs et al 2011 Samhällsinterventioner Stor spridning i genomförande ger svårtolkad data Skobaserade interventioner Mest flyttbara mellan länder? Störst stöd (Kreimler et al 2011, Salmon et al 2007, Dobbins et al 2009)
Rena träningsstudier (t ex Resaland et al 2011) ca 200 nioåringar fick en timmes Idrottsundervising om dagen i två skolår 5 minuters instruktion och 55 minuters aktivitet Bollspel ca 20% Raska promenader (ca 15 %) Lekar (12%) Skidåkning ( 11%) Gymnastik och stafetter (20%) Annat Förbättrad objektiv mätt kondition (först visat!)
Tidigare studier Cochrane 2009 Skolinterventioner Lärarutbildning med hands-on material för hälsobetydelsen av fysisk aktivitet och hur den fysiska aktiviteten påverkar i en rad andra ämnen Ålders- och färdighetsanpassade lekar, med fokus på allas deltagande. Utökad undervisning i Idrott och Hälsa Systematisk review: 13 841 artiklar studerades och 26 inkluderades i analysen
Cochrane 2009 7 artiklar rapporterade effekter på fysisk aktivitet på fritiden (6 på grundskolan och en på gymnasiet) Bara en med objektiv metodik Tre av de sex på grundskola, varav en efter elva års uppföljning rapporterade effekt Skillnader: Alla gav skriftligt material för undervisning Undervisning och intervention i omgivningen hos två av de framgångsrika Framgångsrika interventioner inkluderade idrottsläraren i större utsträckning Nytt, roligt lekmateriel med instruktioner, aktivitetssessioner
Klepp 1994 Mellanstadieelever Tredelad intervention: tobak, kost och fysisk aktivitet FA: mål att öka generell aktivitet och kondition Baslinjevärden på kondition användes för att motivera förändring Undersökningspersonal stöttade idrottsläraren för med alternativa aktiviteter för inaktiva elever Av 827 elever år 1979 deltog 711 st vid uppföljningen 49% vs 40% aktiva i intervention resp kontrollgrupp vid elvaårsuppföljningen!
Verstraete 2006 11 åringar studerade före och efter tre månaders intervention Ny, rolig lekutrustning vid raster En uppsättning per klass, plus instruktioner Objektiv mätning med accelerometri Ökning av lågintensiv aktivitet och MVPA på lunchen och MPA på förmiddagsrasten.
Simon 2008 12-åringar under fyra år Intervention Ökad kunskap, attityd och motivation för aktiviet Ökat socialt stöd från kompisar, lärare och föräldrar Stödjande fysiska och strukturella miljöer Ökad fysisk aktivitet Ökat intresse för fysisk aktivitet Förbättrad självkänsla
Efter-skole-aktiviteter (metaanalys av Beets at al 2009) 797 artiklar undersökta varav 13 inkluderade i analysen Framgångsrika interventioner kombinerade läxläsning och lek/aktivitet i regelbundna sessioner Effekter (ES [95% CI]): Fysisk aktivitet 0.44 (0.28-0.68) Prestationsförmåga 0.16 (0.01-0.30) Kroppssammansättning 0.07 (0.03-0.12) Blodfetter 0.20 (0.06-0.33) Inga effekter på inställning till FA, viktbekymmer eller mått på stillasittande
Minskat stillasittande Tre studier i review-artikeln visar effekt: Robinson 1999 Simon 2004 Burke 1998
Robinson 1999 Banduras social-kognitivateori 18 lektioner av klasslärare Självobservation och registrering 10 dagars turn-off Sju-timmars budget (elektroniskt styrt) Resultat 50 minuter mindre TV per dag ( 10 min hos kontroll) Minskat BMI, triceps SF, midjemått och WHR
Simon 2004: 12-åringar under fyra år Intervention Ökad kunskap, attityd och motivation för aktiviet Ökat socialt stöd från kompisar, lärare och föräldrar Stödjande fysiska och strukturella miljöer OR=0.49 (0.35-0.69) för > 3h TV/dag
Burke 1998 11-åringar med 2 x tio veckor, extra insats mot elever med förhöjd metabol risk Aktivitetsprogram Sex startlektioner i klassrum 20 min/dag fitness sessions i små grupper för att individanpassa Berikande idrottsundervisning Lärare-elev-förälder Aktivitesdagbok för att hitta roliga aktiviteter, gemensam målsättning (10-13% ökning) och idrotts-läxor. Minskat TV-tittande Förbättrad prestationsförmåga (shuttle run)
Alternativa sätt (Ridgers et al 2007) 36 skolor i NW England Tre färgmarkerade områden Röd area för strukturerat spel ( basketkorgar, fotbollsmål, mm samt skyddsstängsel) Blå lek-area Gul lugn area (med bänkar) Effekter Ökad VPA och MVPA (mätt med HR samt accelerometri)
Eventuella moteffekter Hagströmer et al 2008 Ungdomar ( ca 13.5 år) med fetma Tretton veckors träning en gång i veckan Tendens till minskad aktivitet och ökad inaktivitet Tendens till ökad kondition
Föräldrastöd (Beets et al 2010) I studier av pojkar verkar direkt uppmuntran och att utföra aktiviteter tillsammans vara effektivt Samma hos flickor, med tillägget transporthjälp Mindre effektiva saker är Föräldrars diskussioner om hälsa Köp av utrustning
Hur ska undervisningen i Idrott och Hälsa i Sverige utformas för att stödja ökad fysisk aktivitet? En omfattande kunskapsuppbyggnad ligger framför oss. Randomiserade, kontrollerade studier är vida använda i skolbunden interventionsforskning i USA. Amerikanska utbildningsdepartementets sammanställning kring evidensbaserad undervisning (What Works Clearinghouse), National Coalition for Promoting Physical Activity, Exemplary Physical Education Curriculum (EPEC) samt initiativ på delstatsnivå i en rad stater kan vara förebilder.
Överfört från andra länder (Verstraete et al 2006) Överförde SPARK från San Diego, Kalifornien till Belgien Det belgiska SPARK Hälsofokuserad idrottsundervisning (didaktiska guidelines i 49 exempellektioner) Hälsoundervisning av undersökningspersonal (nio lektioner med fokus på kunskap och färdigheter inom livsstil i ett livslångt perspektiv, via bl a gympa-läxor ) Extracurriculära aktiviteter på raster och efter skolan (lekutrustning på skolgården och särskilda aktiviteter på fritids)
Svenska interventioner STOPP fetmaprevention, (Marcus 2009, Nyberg 2009) Ingen effekt på medelaktivitet Pelle Pump Aktivitetsintervention (Lindberg 2006) Ökad kunskap men inte aktivitet Bunkeflo-projektet Ffa benhälsa (Gärdsell m fl) Ev motorik (Ericsson) Muskelstyrka (Stenevi-Lundgren 2011)
Sammanfattning Att påverka barns fysiska aktivitet är svårt Att få de minst intresserade unga medborgarna att delta regelbundet och att lägga om sina levnadsvanor på lång sikt kräver uthålliga insatser I dagslägen förefaller skolan vara den mest lovande arenan. För att kunna skapa evidens för hur effektiva och attraktiva skolinterventioner ska utformas, krävs mer forskning utformad som effektstudier.
Sammanfattning, fortsättning Idag saknas kunskap om vilka insatser i av skolan som på sikt leder till ökad fysisk aktivitet hos barn och unga. Kunskapsväven kan sannolikt förtätas i dessa områden genom strukturerat genomförda, randomiserade och kontrollerad experimentella studier.