Tiden. Vad är resultatet av detta. Elevbeteende i gymnastikundervisning. Baserar sig på data från direkt observation av gymnastikklasser

Transkript

1 Baserar sig på data från direkt observation av gymnastikklasser Forskning kring gymnastikundervisning I början främst beskrivande forskning Olika instrument att samla in data (ALT-PE, CAFIAS, Jyväskylä, etc.) Senare interventioner, kvalitativa studier, kombination, Också ur Vad är resultatet av detta Ett gemensamt tekniskt språk (begrepp) för undervisningen Organisation och disciplin har studerats Det mest centrala för elevernas inlärning är nivån och mängden på elevernas träning. Effektiva lärare planerar intressanta och relevanta inlärningsuppgifter samt motiverar eleverna att vara sysselsatta med dem. Om man vill lära sig eller utvärdera effektiviteten hos en lärare i gymnastik bör man se på eleverna inte på läraren. Effektiv undervisning kan ses som meningsfull. Vad är normalt och kan detta förbättras Elevbeteende i gymnastikundervisning Utgående från: Tiden Eleven är motorisk aktiv ofta mindre än 30 % av lektionstiden. Eleven: v o får 1

2 Väntar Eleven väntar före, mellan och efter instruktion, organisation och träning Eleven gör ingenting i relaterat till lektions målsättning Kan vara 25 % av elevens lektionstid När de väntar sker ofta Väntetiden visar en dålig förmåga hos läraren att organisera och hålla eleverna aktiverade Organisation Förberedande för träning, val av lag, förflyttningar, organisation av redskap och utrustning c. elevens lektionstid Inte lätt på grund av stora ytor, stora klasser och rörligt stoff En effektiv lärare är främst en effektiv organisatör Erhåller information: Om organisation, färdigheten, säkerhet och förklaringar på lekar och spel c elevens lektionstid Eleven behöver veta vad göra Men det kan finnas andra sätt att ge information Vad är optimalt Motoriskt aktiv: Två olika typer a. : eleven deltar med framgång i aktiviteter relaterat till lektionens innehåll, inlärning b. eleven rör på sig (Healthy People 2010, > 50 % av lektionstiden) Tunnel effekt Elevaktivitet i skolgymnastik Verklig tid för skolgymnastik Motorisk aktiv Motoriskt aktiv: Funtionell tid Stoffet; högst i kondition och dans, sedan individuella idrotter och lägst i lagsporter och gymnastik Lågstadieelever mera än högstadieelever Variation mellan elever på olika färdighetsnivå, lågpresterare mindre än mellan och högpresterare Mera aktivitet i slutet av en sekvens Ingen Elever med särskilda behov är mindre aktiva Klassens Träningstid inte samma som motorisk aktiv 2

3 Eleven rör på sig SOFIT (observation) H Accelerometer / pedometer SOFIT System fot Observing Fitness Instruction 20 s intervall; elevens fysiska aktivitet, lektionsinnehåll, lärarbeteende Elevens fysiska aktivitet 1 = ligger 2 = sitter 3 = står 4 = går 5 = mera aktiv än normal gång MVPA = Har validerats med pulsmätning och syreförbrukning (Rowe & al., 2004) Hjärtfrekvens HRR Maxpuls är den högsta möjliga puls som hjärta kan åstadkomma. Värdet kan uppskattas efter hur gammal man är. De senaste rekommendationerna ger formeln 210 0,65 x ålder (tidigare 220 ålder) Skillnaden mellan vilopuls och maxpuls kallas pulsreserv (HR-reserv). Träningsintensitet definieras ofta som en procentandel av maxpuls (%HRmax) eller pulsreserv (% HRR). anses vara den lägsta intensiteten för att erhålla hälsoeffekter (MVPA) krävs får att förbättra uthålligheten (VPA) Ålder Vilo puls 50 % HR reserv 75 Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor

4 Jämförelse mellan olika grenar Stratton 9-15 år % av lektionstiden HF > 150 Bronikowski (p/f) 13 år > 50% HHR Fotboll Netball/basket Handball Volleyball 58 % 59 % 45 % 29 % 57% 56 % / 56 % 55 % / 21 % 36 % / 25 % Medelvärde A = 112 B = 135 Årskurs 2 Gymnastik 26 % 13 % / 18 % Friidrott 16 % Dans 10 % Medelvärde för MVPAHr i 5 studier (ElemPE) var 49,1% ( 32,4 75) (Fairclough & Stratton, 2006) Dillner & Sandström, 2006 Accelerometer / pedometer Tracking of Pedometer-Determined Physical Activity Raustorp, Svensson & Perlinger, 2007 Tracking of Pedometer-Determined Physical Activity Raustorp, Svensson & Perlinger, 2007 Accelerometers studier i mellansverige på ett högstadium årskurs 6 till årskurs 9 att en idrottslektion kan ge mellan två och ett halvt tusen och fyra och ett halvt tusen steg C 300 elever (elem), andel fysisk aktivitet under rasterna (Ridgers & al., 2007) MVPA pojkar 32%, flickor 24% VPA pojkar 6%, 5% 4

5 Kan det ändras? Intensifierad undervisning (löpning, hopp) 345 elever, 13 år Baquet, Berthoin & Van Praagh, 2002 Intensifierad Normal Pojkar (122) Flickor (88) Pojkar (81) Flickor (54) HR mean > 50% HRR > 75% HRR Elevernas respons Möjlighet till respons (MTR), antal Ger likadana resultat som tidsbaserad forskning Intensifierad undervisning (öka aktiviteten under lektionen) 30 flickor i varje klass, år, MVPA(HR): exp; 41%, kont; 29%, kunde också ses i observationsdata Organisation, undervisningsmetoder, lärarens placering, time on task, having fun Fairclough & Stratton, 2005 Elevernas respons (forts.) Inte endast antal utan också kvaliteten: tekniskt korrekt (de flesta centrala element görs korrekt i relation till elevens nivå) en Ger två typer av data: (antal prestationer per minut träningstid) relationen lyckad och/eller korrekt till alla prestationer Lite resultat Lågpresterande elever har lägre MTR frekvens och lägre procent lyckade prestationer Vid spel har lågpresterare få prestationer och föga framgång MTR frekvens och relation högre vid specifik ansvarighet Eleverna lär sig mera när de tränar den slutgiltiga prestationen Välplanerad och Elevernas möjlighet till alternativa uppgifter höjer framgången Tiden eleven är aktiv Klassrumsforskning; samband med inlärning klasstid använt till undervisning av stoff tid eleverna var engagerad i uppgifter med stoffet tid med framgång i arbete med stoffet I gymnastik Det läraren gör i klassen påverkar hur eleverna använder tiden Det eleverna gör på lektionerna påverkar deras inlärning 5

6 Tiden eleven är aktiv Elever med större framsteg verkar att träna mera bättre klassen använde 22 % av tiden till att träna den specifika uppgiften, då den sämre klassen använde endast 7 % av lektionstiden samt sämre klassen hade mera väntetid Tiden eleven är aktiv Elever, som lärde sig mera, hade lärare, som gav tid för träning och mera tid för framgångsrik träning att ha mera gymnastik garanterar inte bättre framsteg Elever från en grupp med högre inlärningsresultat hade mera prestationer på en lämplig nivå under träningsperioden Tiden eleven är aktiv En grupp framgångsrika lärare karakteriserades av strävade till att eleverna skall lära sig och klargjorde detta god organisation hög funktionell träningstid hade klara rutiner från början av terminen noggrann övervakning ansvarighet Dessa resultat stöder resultaten från klassrumsundersökningar Varför är aktivitet viktig Ett starkt samband mellan klassrumsprocesserna (tid kan förklara 36 % variansen) och inlärning Konkret och observerbar process indikator av inlärning Bra undervisning är av betydelse Ger direktiv för läroböcker En förbättrad elevaktivitet Forskningsresultat Ändra lärarens agerande Feedback, organisation, uppgiftsprogression Annan undervisningsmetod Samarbetsinlärning, pararbete Förändrade spelformer Småspel, andra regler (studs, etc.) Ansvarighet Övervakning, 6