TENTAMEN I PATOBIOLOGI 2 (LÄLA52, LÄMA52) 2013 11 08 TERMIN 5, HT13 Skrivtid: 9:00 13:00 Namn: Personnummer: Namnteckning: Läs detta först: 1. Mobiltelefoner (avstängda), väskor och ytterkläder ska förvaras där skrivningsvakt anger. 2. Skrivningen består av två delar; Del 1: Fallrelaterade frågor 1 3 (18p). Läs noga instruktionerna på baksidan av detta blad. (Inga kladdpapper tillåtna på del 1). Del 2: Utökade flervalsfrågor UF1 UF2 (20p) och Kortsvarsfrågor K1 K24 (54p). Du får ta upp hela häftet. (Skrivvakt tillhandahåller kladdpapper) Kontrollera att samtliga frågor finns med i häftet! Maxpoäng: 92p 3. Skriv tydligt! Endast det som kan läsas kommer att bedömas. 4. Inga hjälpmedel är tillåtna. 5. Du får inte lämna lokalen förrän 60 min efter skrivtidens början. 6. Alla måste lämna in sina skrivningar senast vid skrivtidens slut. Även blanka skrivningar måste lämnas in och vara påskrivna med namn. 7. Samtal får inte förekomma i skrivsal eller vid toalettbesök. 8. Ditt kodnummer är:. Ta loss sista sidan och ta med hem så att du kommer ihåg din kod. Skrivningsresultatet läggs ut på hemsidan under denna kod. Lycka till! 1(25)
INSTRUKTIONER DEL 1 FALLRELATERADE FRÅGOR 1 3 Ta upp det översta papperet från bunten som ligger till höger om dig på golvet. Besvara genom att ringa in rätt svar på varje fråga. När du har besvarat frågorna på en sida placeras denna uppochnervänd på golvet till vänster om din plats. Lagt pappersark får inte tas upp igen! 2(25)
FALLFRÅGA 1 (6p) UNDERLIVSBLÖDNING Anna, 66 år, kommer till dig som gynekolog för att hon blöder från vagina. Du ser i journalen att hon fött tre barn utan komplikationer. Hypothyreos som debuterat vid 55 års ålder och är substitutionsbehandling sedan dess. För dig berättar hon att hon sedan en månad tillbaka sett småstänk av blod i trosorna. Inga smärtor eller större blödningar. För övrigt mår hon väl, men hon är orolig att det nu är något farligt. När Du undersöker henne finner Du en atrofisk lättblödande slemhinna i vagina. Ingen blödning ur cervix. Du kan palpera en resistens på platsen för höger ovarium. Vänster ovarium är svårpalpabelt, vilket är normalt för åldern. Uterus är normalstor. Du bestämmer dig för att hennes atrofi av vaginalslemhinnan kan förklara blödningen (det kan behandlas med hormongel). Men det högra ovariet behöver utredas vidare. F1.1) Brist på vilket hormon är det som i första hand ger atrofi av genitala slemhinnor hos peri och postmenopausala damer? A. T4 B. Testosteron C. Östrogen D. Progesteron E. Cortisol F1.2) Ovariet innehåller flera olika celltyper som sjukdomar kan utgå ifrån. Vilken celltyp bygger upp flertalet maligna tumörer i ovariet? A. Stromaceller B. Epitelceller C. Könsceller D. Hilusceller E. Granulosaceller 3(25)
Anna, 66 år, kommer till dig som gynekolog för att hon blöder från vagina. Du ser i journalen att hon fött tre barn utan komplikationer. Hypothyreos som debuterat vid 55 års ålder och är substitutionsbehandling sedan dess. För dig berättar hon att hon sedan en månad tillbaka sett småstänk av blod i trosorna. Inga smärtor eller större blödningar. För övrigt mår hon väl, men hon är orolig att det nu är något farligt. När Du undersöker henne finner Du en atrofisk lättblödande slemhinna i vagina. Ingen blödning ur cervix. Du kan palpera en resistens på platsen för höger ovarium. Vänster ovarium är svårpalpabelt, vilket är normalt för åldern. Uterus är normalstor. Du bestämmer dig för att hennes atrofi av vaginalslemhinnan kan förklara blödningen (det kan behandlas med hormongel). Men det högra ovariet behöver utredas vidare. Östrogenbrist är det man tror leder till slemhinneatrofi. Flertalet maligna ovarialtumörer byggs upp av epitelceller. När Du genomför vaginalt ultraljud finner Du ett normalt vänster ovarium. Det högra ovariet är omvandlat till en multicystisk 5 cm stor tumör med en större solid komponent. F1.3) Nu bestämmer Du dig för att mäta CA 125 i patientens blod. I vilken situation har man störst nytta av denna analyt? A. Differentialdiagnostik mellan malignt och benignt B. Stadieindelning av tumörsjukdom C. Behandlingsuppföljning D. Utvärdering av könscellsreserv E. Endast forskningsprov; används inte kliniskt P g a solida komponenter bestämmer man sig för att operera bort tumören tre veckor senare. Man genomför bilateral hystero salpingooforektomi (borttagande av uterus, äggledare, och ovarier). Därtill gör man sköljning av bukhålan för peritonealcytologi. Redan innan det bortopererade materialet ska skäras ut på patologen föreligger ett svar på den cytologiska undersökningen: Utbredd förekomst av papillärt utformade grupper av maligna celler peritoneal carcinomatos. F1.4) Vilken av följande klassiska spridningsvägar för maligna tumörer har rimligen lett till tillståndet i det aktuella fallet? A. Spridning per continuitatem B. Utsådd i kavitet C. Lymfatisk spridning D. Hematogen spridning E. Inget av ovanstående 4(25)
Anna, 66 år, kommer till dig som gynekolog för att hon blöder från vagina. Du ser i journalen att hon fött tre barn utan komplikationer. Hypothyreos som debuterat vid 55 års ålder och är substitutionsbehandling sedan dess. För dig berättar hon att hon sedan en månad tillbaka sett småstänk av blod i trosorna. Inga smärtor eller större blödningar. För övrigt mår hon väl, men hon är orolig att det nu är något farligt. När Du undersöker henne finner Du en atrofisk lättblödande slemhinna i vagina. Ingen blödning ur cervix. Du kan palpera en resistens på platsen för höger ovarium. Vänster ovarium är svårpalpabelt, vilket är normalt för åldern. Uterus är normalstor. Du bestämmer dig för att hennes atrofi av vaginalslemhinnan kan förklara blödningen (det kan behandlas med hormongel). Men det högra ovariet behöver utredas vidare. Östrogenbrist är det man tror leder till slemhinneatrofi. Flertalet maligna ovarialtumörer byggs upp av epitelceller. När Du genomför vaginalt ultraljud finner Du ett normalt vänster ovarium. Det högra ovariet är omvandlat till en multicystisk 5 cm stor tumör med en större solid komponent. P g a solida komponenter bestämmer man sig för att operera bort tumören tre veckor senare. Man genomför bilateral hystero salpingooforektomi (borttagande av uterus, äggledare, och ovarier). Därtill gör man sköljning av bukhålan för peritonealcytologi. Redan innan det bortopererade materialet ska skäras ut på patologen föreligger ett svar på den cytologiska undersökningen: Utbredd förekomst av papillärt utformade grupper av maligna celler peritoneal carcinomatos. CA 125 har det starkaste värdet i behandlingsuppföljning som flertalet andra tumörmarkörer är dess sensitivitet och specificitet för en speciell tumörtyp begränsad. Den peritoneala carcinomatosen reflekterar utsådd i bukkavitet av malign ovarialtumör. Tumören uppkommer i regel på ovariets yta som inte har någon barriär mot bukhålan. F1.5) Baserat på cytologisvaret misstänker patologen starkt att det rör sig om en malign ovarialtumör. Det finns flera typer av dessa vilken är vanligast? A. Mucinös cancer B. Endometroid cancer C. Serös cancer D. Klarcellig cancer E. Carcinosarkom F1.6) Vid en av ovanstående cancertyper är det extra viktigt att utesluta att det rör sig om metastas från ett annat organ till ovariet. Vilken? A. Mucinös cancer B. Endometroid cancer C. Serös cancer D. Klarcellig cancer E. Carcinosarkom 5(25)
Den vanligaste formen av ovarialcancer är den serösa typen. Vid den mucinösa typen är det ytterst viktigt att utesluta metastas. Det finns studier som visar på att majoriteten av dessa faktiskt utgör spridning av cancer från annan lokal, främst från gastrointestinalkanalen. 6(25)
FALLFRÅGA 2 (6p) MAGONT Maria är 34 år och har sedan några månader diffust ont i övre delen av buken, framförallt kvällstid. Hon är appendectomerad i barndomen, har pollenallergi, men är för övrigt frisk. Hon söker upp dig som AT läkare i Boden. I status finner Du ett gott allmäntillstånd, frånsett lätt blekhet. Vid bukundersökning är hon palpationsöm i epigastriet men har inget muskelförsvar (defence). Mjuk buk utan fokala resistenser. Inget blod per rectum. Du beställer analys av Hb och CRP med fynd av lätt sänkt Hb (110 mg/l) och normalt CRP. Som Du vet är anemi ett av de varningstecken som gör att kroniska buksmärtor bör utredas djupare. När Du utreder Marias anemi vidare finner Du tecken på järnbrist. F2.1) Vilka är de två rimligaste förklaringarna till detta i nuläget? A. Stort C vitaminintag B. Gastrointestinal blödning C. Malabsorption D. Spridd cancer E. Inflammation F2.2) Vilken undersökning bör Du i första hand se till att få genomförd? A. Gastroskopi B. Coloskopi C. Ventrikelröntgen D. Ultraljud av buken E. Buköversiktsröntgen 7(25)
Maria är 34 år och har sedan några månader diffust ont i övre delen av buken, framförallt kvällstid. Hon är appendectomerad i barndomen, har pollenallergi, men är för övrigt frisk. Hon söker upp dig som AT läkare i Boden. I status finner Du ett gott allmäntillstånd, frånsett lätt blekhet. Vid bukunder sökning är hon palpationsöm i epigastriet men har inget muskelförsvar (defence). Mjuk buk utan fokala resistenser. Inget blod per rectum. Du beställer analys av Hb och CRP med fynd av lätt sänkt Hb (110 mg/l) och normalt CRP. Som Du vet är anemi ett av de varningstecken som gör att kroniska buksmärtor bör utredas djupare. När Du utreder Marias anemi vidare finner Du tecken på järnbrist. Med tanke på samtidig förekomst av symptom från övre gastrointestinalkanalen bör man i första hand överväga blödningsanemi och malabsorption. Du remitterar för gastroskopi. Vid skopin finner läkaren ett ulcus i ventrikelns slemhinna. Hon tar en biopsi från kanten av såret och skickar för histopatologisk bedömning. F2.3) Vad gäller avseende biopsering av ulcera i ventrikel jämfört med duodenum? A. Ventrikelulcera biopseras endast om diametern överstiger 5 mm B. Ventrikelulcera biopseras endast vid tydlig förekomst av tumör i området C. Ventrikelulcera ska till skillnad från duodenalsår alltid biopseras för att utesluta cancer D. Ulcerationer i ventrikeln ska alltid excideras i sin helhet F2.4) Vilket av nedanstående uttalanden är inte sant för ventrikelcancer? A. Incidensen har stadigt ökat de senaste 40 åren B. Sjukdomen drabbar oftare män C. Perniciös anemi/kronisk atrofisk gastrit är en riskfaktor D. Den delas upp i bland annat intestinal och diffus typ E. Ventrikelcancer är den näst vanligaste cancerdödsorsaken i världen 8(25)
Maria är 34 år och har sedan några månader diffust ont i övre delen av buken, framförallt kvällstid. Hon är appendectomerad i barndomen, har pollenallergi, men är för övrigt frisk. Hon söker upp dig som AT läkare i Boden. I status finner Du ett gott allmäntillstånd, frånsett lätt blekhet. Vid bukunder sökning är hon palpationsöm i epigastriet men har inget muskelförsvar (defence). Mjuk buk utan fokala resistenser. Inget blod per rectum. Du beställer analys av Hb och CRP med fynd av lätt sänkt Hb (110 mg/l) och normalt CRP. Som Du vet är anemi ett av de varningstecken som gör att kroniska buksmärtor bör utredas djupare. När Du utreder Marias anemi vidare finner Du tecken på järnbrist. Med tanke på samtidig förekomst av symptom från övre gastrointestinalkanalen bör man i första hand överväga blödningsanemi och malabsorption. Du remitterar för gastroskopi. Vid skopin finner läkaren ett ulcus i ventrikelns slemhinna. Hon tar en biopsi från kanten av såret och skickar för histopatologisk bedömning. Ventrikelulcera ska till skillnad från duodenalsår alltid biopseras för att utesluta cancer. Incidensen av ventrikelcancer har minskat de senaste decennierna. I Marias biopsi ser patologen en fibrinbelagd ulcererad yta, med akut inflammation och reaktiva förändringar i omkringliggande slemhinna. Ingen dysplasi eller något malignt. Det ses stavformade mikrober. Som Du vet är den vanligaste etiologin bakom ventrikelulcus infektion med H. pylori. F2.5) Vilken av följande förändringar i ventrikeln har svagast känd koppling till infektion med denna mikrob? A. Intestinalt adenocarcinom B. Diffust adenocarcinom C. Lymfom D. Atrofisk gastrit E. Gastrointestinal stromacellstumör Maria får eradikeringsbehandling för sin H. pylori infektion. Vid kontrollskopi ett tag senare har såret läkt. Hennes blodvärden blir normala men smärtorna kvarstår. F2.6) Vilken egenskap hos H. pylori gör att den kan överleva ventrikelns låga ph? A. De har förmåga att konvertera urea till ammoniak, som är basiskt B. De har en syrafast cellvägg C. De har på utsidan av sitt cellmembran glykosaminoglykangrupper som binder vätejoner D. De lever intracellulärt i ventrikelns ytepitel E. Inflammationen vid H. pylori infektion minskar i regel drastiskt HClproduktionen från parietalcellerna, varför ph stiger. 9(25)
Gastrointestinal stromacellstumör har ingen känd koppling till H. pylori. Mikroben erhåller skydd genom att konvertera urea till ammoniak, som är basiskt. 10(25)
FALLFRÅGA 3 (6p) TRÖTT PENSIONÄR Ivar är normalt en glad pensionär. Hans fru har nu skickat honom till dig som distriktsläkare för att hon tycker att han är värdelös hemma. Det har varit så i 1 2 månader. Han är så trött att han vare sig kan klippa gräsmattan eller hjälpa till på bjudningar. Frånsett kroniskt förmaksflimmer (behandlad med Waran och betablockare) är han frisk. Själv säger han att han är trött för att han har så ont i höger knä fast när Du frågar har han haft ont där av och till i 8 10 år. Det gör mer ont när han går långa sträckor. Ingen morgonstelhet. När Du undersöker honom finner Du en lätt deformerad höger knäled i lätt valgusställning. Han ömmar lätt över mediala ledspringan. Ingen rodnad, ingen fluktuation. Kan inte sträcka ut fullt. Hjärtat har oregelbunden rytm, 72 / min. Afebril. Ter sig utmattad i allmäntillståndet. F3.1) Med tanke på ovanstående information tillsammans med vad Du vet om olika ledsjukdomars prevalens, vilken är den mest sannolika sjukdomen i Ivars knä? A. Septisk artrit B. Sarkom C. Artros D. Pyrofosfatartrit E. Gikt F3.2) Med tanke på att Ivar ter sig mer trött än vad som betingas av hans ledbesvär vill Du utreda detta med laboratorieprover. Vilket provpaket vill Du ta i första hand? A. U cortisol, P TSH, B Hb, P Ca, P PTH, plasmaproteinanalys B. B SR (sänka), S Ca (fritt), P TSH, B Hb, P Na, P K, P kreatinin, P CRP, urinsticka C. P Na, P K, P krea, P CRP, urinsediment, P kalprotectin D. P PSA, P CA 125, urinsediment, B Hb, P Na E. P TSH, B Hb, P Ca, P PTH, plasmaproteinanalys, celler i ledvätska (punktat) 11(25)
Ivar är normalt en glad pensionär. Hans fru har nu skickat honom till dig som distriktsläkare för att hon tycker att han är värdelös hemma. Det har varit så i 1 2 månader. Han är så trött att han vare sig kan klippa gräsmattan eller hjälpa till på bjudningar. Frånsett kroniskt förmaksflimmer (behandlad med Waran och betablockare) är han frisk. Själv säger han att han är trött för att han har så ont i höger knä fast när Du frågar har han haft ont där av och till i 8 10 år. Det gör mer ont när han går långa sträckor. Ingen morgonstelhet. När Du undersöker honom finner Du en lätt deformerad höger knäled i lätt valgusställning. Han ömmar lätt över mediala ledspringan. Ingen rodnad, ingen fluktuation. Kan inte sträcka ut fullt. Hjärtat har oregelbunden rytm, 72 / min. Afebril. Ter sig utmattad i allmäntillståndet. I första hand bedömer Du att Ivar har knäledsartros. Du beställer B SR (sänka), S Ca (fritt), P TSH, B Hb, P Na, P K, P krea, urinsticka och P CRP. F3.3) Du överväger att röntga det onda knäet för att få diagnostisk vägledning. Vad gäller för röntgendiagnostik av artros? A. Tämligen dålig samstämmighet med graden av besvär; röntgen används främst som stöd för klinisk diagnostik inför operation B. Röntgen är obligatoriskt för diagnos av artros C. Röntgendiagnostik rekommenderas inte alls vid artrosbedömning D. Typiskt röntgenfynd är usurer E. Typiskt röntgenfynd är uttalad osteopeni Provsvaren anländer: Hb är 101 mg/l, SR är 122 mm/h, stickan 1+ för röda; övriga provsvar inom referensintervallen. F3.4) Vilket av följande tillstånd är inte associerat med stark sänkestegring (>100)? A. Reaktiv artrit B. Temporalisarterit C. Prostatacancer D. Njurcancer E. Multipelt myelom 12(25)
Ivar är normalt en glad pensionär. Hans fru har nu skickat honom till dig som distriktsläkare för att hon tycker att han är värdelös hemma. Det har varit så i 1 2 månader. Han är så trött att han vare sig kan klippa gräsmattan eller hjälpa till på bjudningar. Frånsett kroniskt förmaksflimmer (behandlad med Waran och betablockare) är han frisk. Själv säger han att han är trött för att han har så ont i höger knä fast när Du frågar har han haft ont där av och till i 8 10 år. Det gör mer ont när han går långa sträckor. Ingen morgonstelhet. När Du undersöker honom finner Du en lätt deformerad höger knäled i lätt valgusställning. Han ömmar lätt över mediala ledspringan. Ingen rodnad, ingen fluktuation. Kan inte sträcka ut fullt. Hjärtat har oregelbunden rytm, 72 / min. Afebril. Ter sig utmattad i allmäntillståndet. I första hand bedömer Du att Ivar har knäledsartros. Du beställer B SR (sänka), S Ca (fritt), P TSH, B Hb, P Na, P K, P krea, urinsticka och P CRP. Provsvaren anländer: Hb är 101 mg/l, SR är 122 mm/h, stickan 1+ för röda; övriga provsvar inom referensintervallen. Vid artros har röntgen tämligen dålig samstämmighet med graden av besvär; röntgen används främst som stöd för klinisk diagnostik inför operation. Prostatacancer är inte associerat med sänkestegring primärt. Nu tar Du itu med att utesluta de olika differentialdiagnoserna vid tresiffrig sänka. Du börjar med njurcancer! F3.5) Vilken av följande undersökningar är bäst på att påvisa en eventuell njurtumör? A. Urinsedimentanalys B. Urincytologi C. Urografi D. Renografi E. Bukpalpation F3.6) En form av njurcancer är betydligt vanligare än de andra vilken? A. Klarcellig cancer B. Papillär cancer C. Kromofob cancer D. Wilms tumör E. Klarcellsarkom 13(25)
Urografi (kontraströntgen av njurar) är bäst av de listade metoderna. Klarcellig cancer är vanligast. 14(25)
UTÖKADE FLERVALSFRÅGOR UF1 UF2 (20p) UF1) Gissa tumören. Para ihop var och en av nedanstående beskrivningar med en av tumörformerna (A P) nedan. Varje cancerform kan användas mer än en gång. (10p) 1 Patognomont är rearrangemang av EWSR1 genen 2 Utmärks av spinocellulära bryggor, keratinisering och kolvformade tumörnästen 3 Ofta stora kärnor med prominenta nukleoler och ljus cytoplasma med brunt pigment 4 Den vanligaste formen av bröstcancer 5 Den vanligaste formen av hudcancer 6 Den vanligaste tumören i uterus 7 Kan ge östrogenproduktion 8 Befinner sig i ett pseudohypoxiskt tillstånd p g a förlust av VHL genen 9 Ventrikelcancer som metastaserat till ovariet 10 Väl avgränsad mjuk subkutan primärtumör A. Skivepitelcancer B. Malignt melanom C. Basalcellscancer D. Lobulär cancer E. Ductal cancer F. Osteosarkom G. Lipom H. Leiomyom I. Klarcellig cancer J. Endometroid cancer K. Signetringscellcancer L. Ewingsarkom/pPNET M. Granulosacellstumör N. Seröst adenocarcinom O. Brennertumör P. Krukenbergtumör 15(25)
UF2) Inflammation i tarmen. Para ihop var och en av nedanstående beskrivningar med en av diagnoserna (A F) nedan. Varje diagnos kan användas mer än en gång. (10p) 1 Fynd av epiteliodcelliga granulom talar starkt för denna diagnos 2 Ofta segmentellt utbrett 3 Engagerar ofta ileum 4 Långvariga diarréer men helt normal coloskopi 5 Kan visa kontinuerlig inflammation från rectum i vänster flexur vid endoskopi 6 Typiskt transmural inflammation dominerad av lymfocyter 7 Karakteriseras av villusatrofi i sina mer uttalade former 8 Smärtvandring under progression från navel till höger fossa är typiskt 9 Serologi/antikroppsanalyser har starkt diagnostiskt värde 10 Ger molande smärta i vänster fossa hos äldre A. MbCrohn B. Ulcerös kolit C. Celiaki D. Mikroskopisk kolit E. Divertikulit F. Akut appendicit 16(25)
KORTSVARSFRÅGOR K1-K24 (54p) K1) Vilket/vilka tillstånd är ofta förenade med ökad plasmakoncentration av -glutamyltransferas? (2p) a) gallsten b) leversteatos c) obesitas d) benzodiazepiner (i normal dos) e) antiepileptika (i normal dos) f) alkoholmissbruk K2) Vid hyperparatyreoidism ses ofta höga värden på plasmaaktiviteten av ett av de klassiska leverenzymerna. Vilket? K3) Din patient säger sig ha någon slags ärftlig thyreoideacancer i släkten och vill ta ett blodprov för att undersöka om hon är drabbad. Flera släktingar har dessutom samtidigt haft en binjuretumör. a) Vilken thyreoideacancer tror du patienten syftar på? b) Från vilken celltyp utgår cancern ifråga? c) Vilken klinisk kemisk analys beställer du i första hand för att undersöka om patienten har cancern? d) Vilken histologisk typ är sannolikt den samtidiga binjuretumören patienten talar om? 17(25)
K4) a) Vilken enhet uttrycker man relativt plasmaclearance i? a) ml/min b) ml/min/kroppsyta c) ml/kroppsyta/min d) min/ml/kroppsyta e) min/ml f) ingen av ovanstående b) Vilken är fördelen med att uttrycka clearance som relativt plasmaclearance snarare än absolut plasmaclearance? c) Ange en klinisk situation då man bör använda absolut plasmaclearance. K5) Vad menas med prerenal proteinuri? (2p) K6) Vilket är det kvantitativt dominerande proteinet i urinen vid selektiv glomerulär proteinuri? K7) Beskriv principen för en enkel metod som används för att bestämma renal koncentrationsförmåga. Vilken kroppsvätska analyseras? Besvara frågan mycket kortfattat. (2p) 18(25)
K8) Vilken klinisk kemisk analys beställer du för att påvisa orsaken till hypercalcemi hos en patient som har normalt PTH och inget påvisbart skelettengagemang? K9) Vilken klinisk kemisk enzymanalys används vanligen för att påvisa hemolys? K10) Ett förskolebarn utvecklar levercirros. Det visar sig att såväl mamma som pappa har KOL. Vilken diagnos är troligast? Vilken PI-typ (d v s fenotyp av tillståndet) tror du barnet har? (2p) K11) Kronisk atrofisk gastrit är associerat med ett flertal bristtillstånd. Ange vilket/vilka. a) B 12 -brist b) Järnbrist c) D-vitaminbrist d) Natriumbrist e) Fosfatbrist K12) Vid celiakidiagnostik används ofta analys av antikroppar t ex mot gliadin. a) Vilka två andra antikroppar används för celiakidiagnostik? (2p) b) Vad är gluten för typ av molekyl och i vilka sädesslag finns det? (2p) c) Varifrån kommer gliadin? 19(25)
K13) Vilken klinisk kemisk analys har som huvudindikation att följa patienter som thyreoidektomerats p g a papillär eller follikulär thyreoideacancer? K14) a) Vilken klinisk kemisk analys har högst diagnostisk sensitivitet för diagnosen Graves/Basedows sjukdom? Hur hög är den diagnostiska sensitiviteten egentligen? Välj mellan 25%, 50%, 75%, 85%, >95% (2p) b) Varför är det viktigt att identifiera diagnosen bakom patientens hypertyreos? Svara mycket kortfattat! K15) Upprepade missfall kan betingas av bristande corpus luteumfunktion. Vilken klinisk kemisk analys beställer du i första hand för att bedöma corpus luteumfunktionen? K16) Vid behandling av prostataförstoring används ibland 5-α-reduktashämmare. Förklara verkningsmekanismen kortfattat. K17) Vilka är de två mest specifika markörerna för alkoholmissbruk (förutom etanol)? För full poäng krävs de fullständiga namnen. (2p) 20(25)
K18) I beskrivningar av diagnostiska procedurer redovisas som regel metodernas sensitivitet och specificitet medan uppgifter om prediktiva värden sällan anges. Varför? (2p) K19) En metod anges ha en sensitivitet på 80% och en specificitet på 90%. Vad är metodens OR (för ett positivt provsvar)? Av svaret ska framgå hur du räknat ut det. (2p) K20) Den intraindividuella variationen för HbA 1c anges till 3,5 % (CV). a) Hur mycket kan HbA 1c -värdet spontant variera hos en och samma person? b) Hos en av dina diabetespatienter uppmäter du en HbA 1c -koncentration på 60 mmol/mol (förhöjt) och intensifierar behandlingen. Vid nästa återbesök efter två månader tas förstås ett nytt prov. Hur mycket måste värdet ha sjunkit för att inte kunna förklaras av den naturliga biologiska variationen, d v s att behandlingseffekten ska betraktas som statistiskt signifikant (p<0,05)? Av svaret ska framgå hur du räknat ut det. 21(25)
K21) En äldre herre kommer till dig på vårdcentralen för att få taget blodprov för prostatacancer. Du känner nu ett starkt behov av att informera honom om prostatacancer samt för och nackdelar med PSA mätning. a) Ange de två vanligaste sjukdomarna som är differentialdiagnoser mot prostatacancer vid förhöjt PSA! b) Ange i statistiska termer ett starkt skäl till att PSA mätning inte implementerats för generell screening i den äldre manliga befolkningen! c) Vad kallas det graderingssystem som används för prostatacancer? d) Vilken bakomliggande princip gör detta system unikt bland graderingssystem för cancer? 22(25)
K22) Som Du vet är cancer i urinblåsan en viktig diagnos att påvisa eller utesluta hos patienter med makroskopisk hematuri. a) Vilken histologisk typ är den vanligaste vid cancer i urinblåsan? b) Förklara varför hematuri är ett vanligt debutsymtom utifrån det växtsätt som flertalet av dessa tumörer uppvisar! (2p) c) Vilken lokal histologiskt bedömbar faktor har det starkaste värdet i riskbedömning/prognostik vid blåscancer? K23) En ung man söker hjälp på din vårdcentral. Han berättar att han besväras av periodvisa utslag och rodnader på underbenen, och i samband med detta känner han sig allmänt krasslig och får dessutom av och till buksmärtor. Du utreder och finner att patienten har +++ för hematuri på urinstickan. a) Kan detta verkligen röra sig om en njursjukdom, i så fall vilken? 23(25)
b) Redogör för de patologiska förändringarna som leder till diagnosen, specifikt immunofluorescensbilden (vad skiljer från andra liknande tillstånd) och ljusmikroskopibilden. (2p) c) Vad är kortfattat patofysiologin till patientens sjukdom? K24) Njurmedicinare fruktar tillståndet rapidly progressive glomerulonephritis. Vad hittar man alltid för histologiska förändringar i en njurbiopsi vid detta tillstånd? Vad består lesionerna av exakt? (3p) 24(25)
TA MED DENNA MINNESLAPP! Skrivningarna rättas anonymt. När vi rättar heter du. Ditt skrivningsresultat kommer att presenteras under detta namn. Länk till skrivningsresultatet kommer att finnas på kursens hemsida T5 Malmö: http://www.med.lu.se/laekarutbildning/termin_5/malmoe_patobiologi_ 2 T5 Lund: http://www.med.lu.se/laekarutbildning/termin_5/lund_patobiologi_2 25(25)