Omtentamen NME Termin 5, 10 juni 2013 (maxpoäng 57 p)

Transkript

1 Omtentamen NME Termin 5, 10 juni 2013 (maxpoäng 57 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp 1. a) Vilken är den vanligaste orsaken/patogenesen till gastropares? (1 p) b) Vad kännetecknar och vilken symtomatologi förekommer vid gastropares? (2 p) 2. Kerstin är 79 år gammal, hon behandlas för hjärtsvikt och har värk i knälederna men mår bra i övrigt. Hon har i 50-års åldern haft några enstaka perioder med gallstensbesvär. Hon söker nu på vårdcentralen för att en grannfru noterat att hon är gul i skinnet och i ögonen, och uppmanat henne att gå till läkare eftersom det kan vara gallsten. Kerstin uppger att hon känner sig trött men har inte gått ner något nämnvärt i vikt de senaste månaderna men annars känner hon sig som vanligt. Hon har inte haft några buksmärtor. Bortsett från viss ömhet i epigastriet ingenting anmärkningsvärt i status. Lab status B-Hb 118 g/l ( ), P-CRP 10 mg/l (< 9, snabbtest), P-Kreatinin 90 µmol/l (45 90), P-Pankreasamylas 0,4 µkat/l (0,15 1,10), P-Bilirubin 300 µmol/l (< 26), P-ALP 13 µkat/l (0,6 1,8), P-ASAT 0,8 µkat/l (< 0,65), P-ALAT 1,2 µkat/l (< 0,8). Vid ultraljudundersökning av buken finner man en sten i koledokus som är vidgad. Dessutom ses ett flertal stenar i gallblåsan. 1

2 a) Ikterus kan indelas i tre olika typer beroende på lokalisationen av orsaken. Vilka är de tre typerna samt ge ett exempel på orsak och mekanism för var och en? (3 p) b) Vad i labproverna ( leverproverna ) hos Kerstin talar för ett hinder (obstruktion) i de extrahepatiska gallvägarna? (1 p) c) Vilka två former förekommer av bilirubin? (1 p) d) Vilken typ av bilirubin har till övervägande del gett upphov till Kerstins ikterus? Förklara varför. (2 p) e) Mot bakgrund av sammansättning delas gallstenar upp i två huvudgrupper. Vilka är dessa och vilken är vanligast? (1,5 p) f) Beskriv patogenesen för kolesterolstensbildning? (3 p) 3. En 27-årig man söker dig som distriktsläkare för att han sedan 1 månad noterat att hö testikel blivit större. Han har inte haft några smärtor. Du palperar testikeln som är klart förstorad, hård och något ojämn men inte ömmande. Buken palperar du utan att finna några patologiska resistenser. På lymfkörtelstationer känner du inga patologiska resistenser. Du misstänker klart att denne unge man kan ha en testikeltumör och remitterar honom till urologen på sjukhuset. Samtidigt skriver du en remiss till röntgenavdelningen för en undersökning med svar till urologen. a) I vilka två huvudtyper indelas testikelcancer? (1 p) A B C D E 2

3 b) Vilka av bilderna hör ihop med respektive typ av testikelcancer? (2,5 p) c) Från vilket histologiskt ursprung är de flesta testikeltumörerna? (1 p) d) Hur sprids testikelcancer? (1 p) e) Vilken radiologisk undersökningsmetod lämpar sig bäst vid undersökning av testiklarna? (1 p) f) Vilka tumörmarkörer används för monitorering av testikelcancer och som alltid skall tas vid upptäckt före behandling? (2 p) 4. a) Vad beror lagringssymtomen på vid en prostataförstoring som ger obstruktion (avflödeshinder)? (1 p) b) Vad för komplikationer kan man få vid kronisk urinretention när urinblåsan blivit dekompenserad? (3 p) Svar på fråga 5 läggs i separat mapp 5. Under termin 2 av din läkarutbildning mötte du Dennis som då hade passerat 120 kg. Flera år senare träffar du åter Dennis men den här gången sker det tyvärr på kardiologmottagningen där du numera jobbar som överläkare. Efter ett fortsatt högt intag av gräddglass, snacks och läsk har han gått upp ytterligare och har nu utvecklat en uttalad T2DM. Han vill nu ha en gastric bypass då han har svårt att motionera på grund av smärtor och har svårt att sluta äta på grund av sin ständiga hunger. a) Vilka är de riskfaktor för kardiovaskulära sjukdomar som inkluderas i metabola syndromet och vilka två av dessa anses vara de bakomliggande faktorerna för detta syndrom och Dennis tillstånd. (1 p) 3

4 b) Ge tre exempel på hormon (adipokiner) som produceras av adipocyter samt beskriv deras funktion i energimetabolismen hos Dennis. (2 p) c) Beskriv de bakomliggande orsakerna till den kroniska inflammation som ses systemiskt hos Dennis och andra personer med omfattande central/bukfetma. (2 p) d) Beskriv den orexigena och anorexigena signalering (substanser och neuron) som i hypotalamus styr mättnadskänsla respektive hungerkänsla hos Dennis. (2 p) Svar på fråga 6-10 läggs i separat mapp 6. a) Figuren visar plasma ACTH hos tre grupper av patienter (A-C) med hyperkortisolism. Enskilda patienters ACTH nivåer är markerade med röda cirklar. Referensområdet för plasma ACTH hos friska är indikerat med grön ton. Redogör för de sannolikaste orsakerna till hyperkortisolism hos de tre patientgrupperna. (3 p) b) Hos en patient med förhöjda kortisolvärden fann man nedanstående labvärden uppmätta i plasma. Ge en förklaring till de avvikande värdena (referensvärden anges inom parantes). (3 p) Na ( ) K + 3,1 (3,6-5,0) f-glukos 7,6 (2,8-6,0) 4

5 7. Beskriv verkningsmekanismer för två olika läkemedelsgrupper som används för behandling av typ 2 diabetes. (4 p) 8. I magsäckens corpus/fundusregion finns den syraproducerande slemhinnan med parietalceller. a) Beskriv hur partielcellen producerar saltsyra och vilka faktorer som stimulerar dess aktivitet. (3 p) b) Vilka två läkemedelsgrupper används för att hämma syrasekretion? (1 p) c) Förklara varför NSAID-preparat kan bidra till och förvärra gastrit och ulcussjukdom? (3 p) 9. Kalle har nu återhämtat sig från sin akuta glomerulonefrit och han mår bra. Han är förundrad över att en halsinfektion kunde ge upphov till akuta njurproblem och att njursymtomen debuterade så pass sent efter halsinfektionen. a) Beskriv de bakomliggande mekanismerna till uppkomst av en postinfektiös akut glomerulonefrit efter tex en streptokockinfektion. (3 p) b) Hur kan man förklara latenstiden mellan halsinfektion och glomerulonefrit? (1 p) 10. Definiera begreppet akut njursvikt och vilka konsekvenser det får. (3 p) 5

6 Svar på fråga 11 läggs i separat mapp 11. Att jämföra risker I ett experiment för att studera om Cox-2 hämmare påverkade risken för att utveckla colonpolypos fick man följande resultat. OBS PÅHITTADE SIFFROR (3 p) Insjuknade Ej insjuknade Exponerade Ej exponerade Beräkna utifrån dessa siffror skillnaden i sjukdomsrisk i den behandlade (exponerade) gruppen jämfört med den icke-behandlade (oexponerade) uttryckt som: a) Riskkvot b) Oddskvot c) Absolut riskdifferens För rätt svar krävs att du ställt upp uträkningarna korrekt, med angivande av täljare och nämnare när det är tillämpligt, men du behöver inte räkna ut de exakta talen. 6