Murgårdsskolan, F-6, Kvalitetsredovisning 2013 2014

Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum 2014-06-30 Sidan 1(34) Murgårdsskolan, F-6, Kvalitetsredovisning 2013 2014 Skolans vision Murgårdsskolan F-9 ska vara en plats där varje elev får förutsättningar att utvecklas till en individ som har goda kunskaper och förmågor. Eleverna tar ansvar, möter medmänniskor med respekt, mår bra och har framtidstro. Murgårdsskolan är en mångkulturell skola som ligger centralt i Sandviken och har nära till det mesta, även naturen. Idrottshall, slöjdsalar och hemkunskapssalar finns inom skolans område. Göransson Arena, Arena Jernvallen, BJ Arena, Folkets hus med Folkbiblioteket och Parkbadet m.m. finns inom promenadavstånd. Murgårdsskolan är en F-9 skola med ca 540 elever i åldrarna 6-16 år. Skolan som helhet var indelad i tre rektorsområden fram till jul: F-6, 7-9 AB samt 7-9 CD. Efter jul har åk 7-9 varit indelat i ett rektorsområde. Organisation Förskoleklass Grundskola Fritidshem Antal elever 43 233 129 På Murgårdsskolan F-6 finns det totalt 276 elever. Skolan är två parallellig, har ett fritidshem fördelat på två avdelningar, Solen (F-åk 1 och Tellus åk 2-6). Förskoleklassen är fördelad i tre arbetsgrupper som efter jul bildar två grupperingar/klasser. Det finns även en Landningsverksamhet på skolan. I den tar vi emot våra nyanlända elever med annat modersmål. Eleverna går där den första tiden av sin skolgång innan de gradvis slussas ut i sina klasser. Se mer nedan. Personalen är fördelad i fyra arbetslag. (åk1-3, åk 4-6, F-klass och fth (gällande F-klass och åk1 samt fth åk 2-6) Varje arbetslag leds av en arbetslagsledare. Rektor träffar arbetslagsledarna som benämns Beredningsgruppen en gång i veckan (75 min) samt under fem heldagar Kunskapsförvaltningen

Datum Sidan 2(34) utspridda under läsåret. I Beredningsgruppen sitter även skolans administratör med. Rektor träffar de separata arbetslagen vid behov. Skolan har ett Trygghetsteam bestående av två fritidspedagoger, kurator samt specialpedagog. Delar av Trygghetsteamet träffas två ggr i veckan och hela Trygghetsteamet träffas ca fem ggr under läsåret eller vid behov. Hela Trygghetsteamet träffar Elevhälsoteamet för konsultation och rapportering en kort stund en gång i veckan under Elevhälsoteamets tid. Elevhälsoteamet leds av rektor och samtliga beslut går genom rektor. I skolans Elevhälsoteam finns förutom rektor, specialpedagog, kurator, svalärare, skolsköterska, lärare från Landningen samt två speciallärare. Elevhälsoteamet träffas varje vecka under två timmar. Varje vecka har även delar av Elevhälsoteamet tillsammans med rektor en klasskonferens. Under läsåret träffar rektor alla lärare som ansvarar för klasser, förskoleklass och Landningsgrupp vid två tillfällen för klasskonferens. Rektor har även infört fritidskonferenser som även de genomförs två gånger per läsår. Förutom Elevhälsoteamets möten träffas även rektor och specialpedagog vid ett tillfälle i veckan för att avhandla och följa upp praktiska ärenden som inte hela Elevhälsoteamet behöver vara delaktiga i. Rektor har tillsatt en utvecklingsledare i de två lärararbetslagen. Det finns även två personer som är hårdvaruansvarig respektive mjukvaruansvarig på skolan. De hjälper rektor att ansvara för den digitala utvecklingen på skolan. På skolan finns en administratör på heltid och hon stödjer rektor i det administrativa arbetet men även i praktiska dagliga frågor och i ärenden som dagligen strömmar in. Det kan vara allt från fastighetsfrågor, vikariehantering till att bemöta och hjälpa vårdnadshavare som har praktiska frågor och funderingar. Förskoleklassen Antal elever i årets förskoleklass är 42 stycken. 3,0 tjänster i förskoleklass. Två av förskollärarna arbetar även på fritidshemmet. Allmän förskoletid har varit mån-fre kl. 08.00-12.00 under läsåret. Fritidshemmet Antal barn inskrivna på fritidshemmen under läsåret har varit ca 130 st. Öppethållande fritidshem kl. 06.30-18.30 mån fre. 4,75 tjänster i fritidshemmen. Två fritidsavdelningar med åldrarna 6-7 år på den yngre avdelningen, Solen, och 8-12 år på den äldre avdelningen, Tellus. I åk F-3 arbetar fritidspedagogerna även i klass. 2

Datum Sidan 3(34) Arbetslagsledarna på Murgårdsskolan F-6 har som uppgift att: Lyfta fram skolans styrdokument i det dagliga arbetet. Vara ett stöd och ett bollplank till rektor i allmänna skolfrågor. Vara länken mellan arbetslagen och rektor genom att föra information samt verksamhetsfrågor mellan arbetslag samt rektor. Leda arbetslagsträffarna samt lägga upp träffarna utefter behov. Delta i skolans Beredningsgrupp. Tillsammans med rektor driva skolans systematiska kvalitetsarbete. Utvecklingsledarna på Murgårdsskolan F-6 har som uppgift att: Tillsammans med rektor driva implementeringen av LGR 11. Inspirera kollegor. Få igång utvecklande diskussioner mellan kollegor på skolan. Driva skolutvecklingen framåt. Lyfta fram skolans styrdokument i det dagliga arbetet. Vara ett stöd och ett bollplank till rektor i skolutvecklingsfrågor. Hårdvaruansvarig på Murgårdsskolan F-6 har som uppgift: Skolans infosida, web Ärenden till It-kontoret och office IT-partner Lösenordsbyten Rumstruktur och systemadministratör för edwise Elev och personalsupport i vardagen på skolan Administration av elev och personaldatorer t ex in och utflytt Offert och beställning hårdvaruprodukter Vara ett stöd och ett bollplank till rektor i skolutvecklingsfrågor gällande en-en Utforma Skolans It-regler Delta på kommunens hårdvarunätverk Mjukvaruansvarig på Murgårdsskolan F-6 har som uppgift: Offert och beställning av mjukvaruprodukter Imagefil Fortbildning/utbildning till personal och elever t ex edwsie och pedagogisk programvara Inspirera kollegor och få i gång utvecklande diskussioner i frågor gällande IT Vara ett stöd och ett bollplank till rektor i skolutvecklingsfrågor gällande IT Praktiskt visa på alternativ IT-undervsning i klassrum Föra diskussioner och Nettikett Utforma Skolans It-regler Delta på kommunens mjukvarunätverk Lyfta blicken och omvärldsspana 3

Datum Sidan 4(34) Andra faktorer av betydelse Många språk finns representerade på skolan. 45 % av eleverna har ett annat modersmål än svenska, av dem har 103 elever modersmålsundervisning och 88 elever undervisning i svenska som andra språk (SVA). Skolan upplever ett stort behov av särskilt stöd till eleverna, både socialt och kunskapsmässigt i form av t ex studiehandledning för att eleverna ska ha möjlighet att nå Läroplanens mål. Landningen är en verksamhet på skolan där nyanlända elever med annat modersmål än svenska går den första tiden. Landningen ansvarar för elevernas första möte med den svenska skolan. Där får eleverna grundläggande undervisning under de första månaderna. Landningen ska skapa förutsättningar för att på ett respektfullt sätt kunna möta varje nyanländ elev. Här genomförs en kartläggning av elevens tidigare skolgång och bakgrund. Denna kartläggning genomförs för att kunna erbjuda eleven en individuellt anpassad skolgång utifrån ålder, nivå, lärstil och erfarenhet. Utifrån kartläggningen gör lärarna en individuell bedömning och planering som möjliggör en övergång till ordinarie undervisning utifrån varje elevs behov och förutsättningar. Övergången till ordinarie klass ska påbörjas så snart som möjligt. Då tillströmningen av nyanlända elever kan ske när som helst är flexibilitet och kompetens två viktiga komponenter som genomsyrar verksamheten. På Landningen har studiehandledning i det arabiska språket främst funnits. Bland all personal som arbetar på Landningen krävs en öppen kommunikation och ett gott samarbete med både föräldrar och övriga lärare för att kunna erbjuda eleven en optimal skolgång. Under läsåret har det funnits ca 6 olika modersmål på Landningen. Tiden på Landingen varierar från elev till elev. Tillgång till studiehandledare har varierat under året. Inom två månader efter inskrivning av elev skrivs ett åtgärdsprogram. En individuell utvecklingsplan ska skrivas inom 3 månader, sedan 1 gång per termin. Under tiden på Landningen sker det tät föräldrakontakt, ca 3 möten per termin där elev, förälder och Landningslärare träffas. Tolk bokas vid behov till dessa möten. På Landningen har det periodvis under året varit mycket konflikter som försvåras av språkliga förbistringar. Det finns inte alltid tillgång till studiehandledare eller tolk när konflikter blossar upp eftersom det kan ske under hela skoldagen, i klassrummet, på raster och på fritids. Samtal om hur man kan lösa konflikter sker tillsammans med en studiehandledare på elevens språk om studiehandledare finns tillgänglig. Vid konfliktlösning använder sig Landningen av skolans problemlösningsmodell som är inspirerad av den Isländska modellen. Utslussningen från Landningen är beroende av elevens behov, förutsättningar och önskemål. Utslussning har skett i samråd med mottagande lärare. Svårigheter som vi ser i arbetet på Landningen är att det inte finns studiehandledare i alla språk. 4

Datum Sidan 5(34) Systematiskt kvalitetsarbete Se skolans plan för det systematiska kvalitetsarbetet som bilaga längst bak i dokumentet. Kunskapsnämndens mål 2013 under perspektivet MEDBORGARE Förskolan ska lägga grunden för och är en förutsättning för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Eleverna ska nå målen och därför ska alla i Sandvikens förskolor/skolor, med genomtänkta strategier och metoder, aktivt verka för att: Resultaten för lärande och kunskap förbättras jämfört med närmast föregående mätning. Elevernas inflytande över arbetsformer och innehåll i undervisningen förstärks, liksom deras formella inflytande. Alla barn och elever har likvärdiga möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att begränsas av diskriminerande strukturer. Normer och värden Mål 2013-2014 Att stärka "vi-känslan" bland eleverna på skolan. Att stärka elevernas förmåga att lösa konfliktsituationer. Att vi, både elever och personal, blir mer mediamedvetna t.ex. källkritik, nätvett och säkerhet Skapa klassrumsmiljöer där elevers olika behov tillgodoses. Resultat Vi har genomfört ett flertal gruppstärkande aktiviteter under året för att stärka "vi-känsla" på skolan som; ballongsläppet, vi-dagen och friluftsdagar. Vi har i dagsläget inga metoder för att mäta resultatet av detta arbete. Resultaten i kommunens gemensamma elevenkät för åk 3 visar väldigt fina värden för åk 3. Vi ligger över kommunens värden på alla punkter och det är punkterna jag känner mig trygg i skolan samt lärarna hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det få 3,8 av 4,0 möjliga. Överlag har vi högre eller lika högt resultat som övriga Sandvikens skolor gällande att de vuxna agerar alltid när någon behandlas illa, känner sig välbehandlad av alla vuxna och att pojkar och flickor behandlas lika i skolan. Åk 5 har under våren genomfört Skolinspektionens enkät inför inspektionen i höst. Eleverna påvisar positiva resultat som visar att vi ligger över snittet av samtliga skolenheter i landet på 18 av 23 frågor. Eleverna visar att de trivs med skolarbetet och är trygga med personalen. De frågor vi får lägre resultat på är frågorna att det finns elever på skolan som eleverna är rädd för, tryggheten, eleverna saknar kunskap om vem de ska prata med om någon har varit elak. Personalen har utbildats i nätmedvetenhet vid ett antal APT-möten under året. Eleverna har till viss del arbetat med detta. Det finns dock variationer mellan klassernas arbete. De flesta har t.ex. fått stöd av hårdoch mjukvaruansvariga medan ett fåtal klasser inte har fått stöd på samma sätt. 5

Datum Sidan 6(34) Överlag har vi högre eller lika högt resultat som övriga Sandvikens skolor gällande att de vuxna agerar alltid när någon behandlas illa, känner sig välbehandlad av alla vuxna och att pojkar och flickor behandlas lika i skolan. Vi har under året utarbetat och tagit beslut på en Lärandepolicy. Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys Det är svårt att mäta och se ett tydligt resultat som t ex stärka vi-känslan men det är ett mycket viktigt mål. Vi ser därför att vi måste utveckla mätinstrument för aktiviteter som t ex Vi-dagen så att vi på ett bättre sätt kan säkerställa arbetet för att nå de mål vi sätter. Vi pedagoger ser dock i våra observationer att de flesta elever har positiva erfarenheter av dessa dagar. Inför dessa dagar ser vi att vi behöver tänka och planera extra för elever med särskilda behov så att de också kan delta på ett positivt och utvecklande sätt. Det är en process att lära sig lösa konflikter. Vi har arbetat med problemlösningsmodellen under ett antal år och det arbetet verkar ge positivt resultat då eleverna själva anser att det är färre konflikter på skolan än tidigare. Andra faktorer som påverkar är att vi på många raster har varit fler vuxna och en del vuxna har även kunnat tolka. Personalen upplever att de tar tag i problemen, när de uppstår och de flesta använder sig av problemlösningsmodellen. All personal har utbildats, samtidigt, på APT-träffar och därför fått möjlighet att lära sig mer om nätmedvetenhet. All personal har därmed getts samma möjlighet. All personal har påbörjat att göra en egen planering för arbete med nätmedvetenhet, det arbetet behöver fortgå för att ge resultat ut i alla klasser och verksamheter. De är därför viktigt att vi fortsätter arbeta med att hjälpa våra elever att bli nätmedvetna. Vi behöver kontinuerligt prata med våra elever om etik, värdegrundsfrågor, upphovsrätt, ideal, bilder och filmer m.m. Vi har sett flera exempel på hur elever har använt sin närmedvetenhet och kunskap i vardagen, de har löst problem och konflikter utifrån de verktyg de har fått. Föreläsningen av personal från Sinnesriket samt arbetet och framtagandet av Lärandepolicyn har varit framgångsrikt och det gav oss nya insikter, tankar och handlingskraft att omsätta i den vardagliga verksamheten. Lärandepolicyns riktlinjer syns i många av klassrummen och i undervisningen men vi behöver arbeta vidare med det. 6

Datum Sidan 7(34) Läsåret 2013-2014 har Trygghetsteamet utrett 10 fall av våld, trakasserier eller annan kränkande behandling. Alla fallen har följts upp och avslutats. Trygghetsteamet har konsulterats i 5 fall utöver dessa 9 av ansvarig lärare. Tre av dessa fall har överlämnats till skolkurator för fortsatt samtal med berörd elev. Under senare delen av vårterminen utkom Kunskapsförvaltningen med en kommungemensam mall för Anmälan om trakasserier eller kränkande behandling. De nya mallarna och de nya rutinerna har rektor informerat om och sedan mars/april har skolan börjat använda dem. Mallen är dock tidskrävande. Delar av Trygghetsteamet har träffats två tillfällen varje vecka och hela trygghetsteamet har träffats vid några tillfällen under ht -13. Vid varje EHT delger delar av Trygghetsteamet inkommande ärenden. I de fall som vidarekopplas till kurator bör kurator återkoppla till Trygghetsteamet. När det gäller vårdnadshavarnas synpunkter på fritidshemmet gällande trivsel och trygghet har 58/145 svarat på den. Resultatet ligger strax under snittet i kommunen. I förhållande till oss själva har försämring skett i 9/19 frågor jämfört med fjolårets resultat, 13/16. I föräldraenkätsvaren för fritidshemmet framkommer att elever och föräldrar upplever att det är för många barn i förhållande till lokal och personal, vilket innebär att elever upplever tiden på fritidshemmet som rörigt, stökigt och bråkigt. Enligt fritidshemmets Trivselenkät så svarar dock samtliga barn som svarat att de trivs ganska bra till mycket bra. Övervägande del svarar mycket bra och det är endast en som svarar så där. Sammanfattningsvis tycks personalen på fritids, enligt eleverna, kunna skapa trygghet och trivsel. Personalen själva upplever att de får arbeta väldigt strukturerat och intensivt för att upprätthålla trygghet och trivsel med stora barngrupper. Skolans Likabehandlingsplan, arbetet och de främjande och de förebyggande åtgärderna med den behöver vävas ihop ytterligare med skolans övriga kvalitetsarbete och följas upp på samma sätt. Vi behöver även få in arbetet kring diskrimineringsgrunderna på ett tydligare sätt. Att Trygghetsteamet varje vecka har en check med Elevhälsoteamet är en positiv förändring/utveckling under detta läsår. Detta möte gör att vi på ett ännu tydligare sätt håller ihop arbetet kring våra elever. Ett förbättringsområde som vi ser är att vi på ett tydligare vis ska knyta Likabehandlingsplanen till det ordinarie kvalitetsarbetet så att vi utvärderar och håller planen mer levande och mer aktuell under hela året. Vi arbetar utefter vår plan nu men vi kan göra detta bättre. Vi behöver även t ex fokusera mer på diskrimineringsgrunderna i arbetet. Fritidshemmets verksamhet bör bli tydligare i skolans Likabehandlingsplan. Se mer i skolans Likabehandlingsplan. Kunskaper Mål från arbetsplanen 2013-2014 Fungerande och strukturerade rutiner till att planera, skriva, genomföra och utvärdera planeringar i alla ämnen. Ökad kunskap om och bli tryggare i bemötandet av elever med 7

Datum Sidan 8(34) ADHD-ADD-problematik. Ökad måluppfyllelse vad det gäller den språkliga medvetenheten hos eleverna i förhållande till årets resultat. Resultat: Måluppfyllelse åk 3 Ämne Antal elever som nått målen* Antal i % som nått målen Bild 41 98 Engelska 36 86 Idrott 23 45 Matematik 34 81 Musik 42 100 NO 35 83 SO 34 81 Svenska 25 90 SVA 7 44 Teknik 36 86 Modersmål?? Slöjd 41 95 Språklig medvetenhet 36 82 Grundläggande läs- och 32 73 skrivförmåga Grundläggande 34 77 läsförståelse Förmåga att tillämpa läs- 32 73 och skrivstrategier i varje ämne Förmåga att tala, lyssna och samtala 39 89 Olika antal barn i tabellen beror på att elever som är placerade i särskild undervisningsgrupp ej deltagit i samtliga ämnen och därför saknas underlag för bedömning.) Måluppfyllelse enligt betygskatalog samt språkutvecklingsdokument åk 6: Ämne Antal elever som nått målen* Antal i % som nått målen Bild 42 100 Biologi 33 80 Engelska 29 73 Fysik 35 85 Geografi 31 79 Historia 33 85 Idrott och hälsa 36 86 8

Datum Sidan 9(34) Hem och 40 100 konsumentkunskap Kemi 36 88 Matematik 33 79 Modersmål 18 95 Musik 40 98 Religion 34 87 Samhällskunskap 33 89 Slöjd 41 98 Svenska 23 96 SVA 8 57 Teknik 36 88 Grundläggande 33 77 läsförståelse Förmåga att tillämpa läs- 32 74 och skrivstrategier i varje ämne Förmåga att tala, lyssna 37 86 och samtala *Olika antal barn i tabellen beror på att elever som är placerade i särskild undervisningsgrupp, har anpassad studiegång, ej deltagit i samtliga ämnen eller att betygsunderlag saknas för bedömning. Resultat på personalens enkät vt 2014: I vilken utsträckning skriver du planeringar i dina ämnen? Inte alls 1 6 % Till viss del 7 41 % Hälften av undervisningen 3 18 % Till stor del 2 12 % Alltid 4 24 % Har du hittat en modell som gör att eleverna är delaktiga i dina planeringar? Ja 7 44 % Nej 9 56 % I vilken utsträckning utvärderar du undervisningen/arbetet med eleverna? Inte alls 1 6 % Till viss del 9 53 % Till stor del 3 18 % Systematiskt hela tiden 4 24 % 9

Datum Sidan 10(34) Bedömning Mål: Fungerande och strukturerade rutiner till att planera, skriva, genomföra och utvärdera planeringar i alla ämnen. Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket höggrad Målet helt uppfyllt Analys De i förväg givna förutsättningarna att få fungerade och strukturerade rutiner att planera skriva genomföra och utvärdera planeringar i alla ämnen förändrades i och med det sena upplägget av Matematiklyftet som genomförts under läsåret samt till viss del kursen Språket i alla ämnen. Dessa kurser har pågått under hela läsåret. Andra faktorer som påverkat detta är det ökade behovet av övrig dokumentation exempelvis pedagogiska kartläggningar. Det omfattande arbetet kring nationella proven är en annan faktor som har påverkat. Alla pedagoger har ännu inte hittat en fungerande modell, där eleverna är delaktiga i skrivandet och användandet av planeringar. Vid många tillfällen är våra elever delaktiga och kommer med förslag på exempelvis arbetssätt, men vi pedagoger behöver bli bättre på att dokumentera elevernas förslag. Vi antar att det låga resultatet angående utvärdering beror på att vi pedagoger till viss del har haft för höga krav om hur omfattande och hur en utvärdering ska gå till. Resultat på personalens enkät vt 2014: Har du under året fått mer kunskap om ADHD/ADD problematik? Inte alls 0 0 % Till viss del 12 71 % Till stor del 5 29 % Känner du dig tryggare och har fått mer förståelse i bemötandet med dessa elever? Inte alls 0 0 % Till viss del 14 82 % Till stor del 3 18 % 10

Datum Sidan 11(34) Bedömning Mål: Ökad kunskap om och bli tryggare i bemötandet av elever med ADHD-ADD-problematik. Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket höggrad Målet helt uppfyllt Analys Av resultatet från personalens egen enkät från vt 2014 kan vi se att alla pedagoger till viss del fått ökad kunskap om och upplever sig tryggare i bemötandet med elever som har ADHD/ADD. Något att utveckla vidare är samsynen och förhållningssättet kring dessa elever på skolan. Det ingår också som en del i vår likabehandlingsplan. Resultat Vi har resultat på den språkliga utvecklingen i klasserna från F- 6 i vår måluppfyllelsefil samt i de DLS- resultat vi har fått fram utefter vår egen förebyggande Språkutvecklingsplan. Vi ser däremot svårigheter i att redovisa analysbara resultat i nuläget. Bedömning Mål: Ökad måluppfyllelse vad det gäller den språkliga medvetenheten hos eleverna i förhållande till årets resultat. Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket höggrad Målet helt uppfyllt Analys I målfyllelsedokumentet redovisas den språkliga medvetenheten endast till och med åk 3. Åk 4-6 redovisas inte på samma sätt och därför kan vi ej göra någon jämförelse med de årskurserna. Vi måste hitta ett nytt mått för att kunna göra en rättvis bedömning av den språkliga utvecklingen årskurs F-6. Vi kan se att en del elever som har klarat de Nationella proven i åk 3 har brustit i språkliga förmågor i DLS diagnos för åk 4. De eleverna har vi uppmärksammat i EHT och vidtagit åtgärder kring. Detta gäller även för övriga elever och klasser. Det är åtgärder på både individ- och klassnivå. Från och med i år har vi en förebyggande språkplan i både svenska och svenska som andraspråk och denna följs som ett verktyg för att analysera och utvärdera den språkliga utvecklingen på grupp- och individnivå. På 11

Datum Sidan 12(34) klasskonferenser har klassernas måluppfyllesedokument diskuterats och åtgärder har även vidtagits utifrån det. Om vi ska kunna följa språkutvecklingsresultaten och analysera dem på ett adekvat sätt behövs det tänkas kring hur det ska möjliggöras på ett funktionellt sätt. Allmänt gällande måluppfyllelse I våra egna analyser av resultaten ser vi på individnivå att flera elever utvecklas och gör stor kunskapsinhämtning som dock tyvärr inte framkommer i statistiken då dessa elevers kunskaper än dock är på för låg nivå. Dessa elever har en låg entry level. Det är svårt att se ett särskilt mönster kring måluppfyllelsen. Det kan delvis bero på att klasserna på skolan ofta är rörliga. Det vill säga det är mycket elever i in- och utflytt i och från klasserna. På skolan finns en stor del nyanlända elever, 45 % av skolans elever har annat modersmål än svenska, och vi har en stor del elever i särskilt stöd. Skolan visar lågt resultat i t ex ämnet idrott och hälsa. Det beror till stor del på att vi har elever som kommer från andra kulturer där simning inte är en naturlig del. Det har vi jobbat med genom att erbjuda simning som val under elevens val veckor, erbjudit extra simlektioner i övrigt. Från och med detta läsår har även Landningens elever fasta simlektioner. Elever som anländer till Sverige och skolan efter skolpliktens inträde har generellt lättare för att nå kunskapskraven i de mer praktiska ämnena. Ämnen som slöjd, bild och hemkunskap kan undervisas mer bildligt genom att visa och titta. Studiehandledning är ett väldigt viktigt stöd till våra elever med annat modersmål. När eleverna får studiestöd i ämnena gällande ord- och begrepp så ser de sammanhang i undervisningen och utvecklar därmed förmågor i skolspråket. Ett tydligt exempel där studiehandledning gör skillnad i måluppfyllelse, är för årets åk 6, där resultatet i måluppfyllelsen direkt kan kopplas till omfattningen av studiehandledning. Tyvärr saknas studiehandledning i tillräcklig omfattning för samtliga årskurser. I våra tidigare analyser gällande måluppfyllelse har skolan kommit fram till ett behov av att bli bättre på att arbeta med ord- och begrepp samt språkutveckling i samtliga ämnen för att ge våra elever större möjlighet till att nå högre måluppfyllelse i samtliga ämnen. Under detta läsår har vi därför haft kompetensutveckling kring detta. I den utbildningen har både förskollärare, fritidspedagoger samt lärare deltagit. En åtgärd utifrån våra analyser gällande den språkliga medvetenheten i förskoleklass är att de elever som har behov av extra träning i detta ges ytterligare en möjlighet i åk1, då förskolläraren jobbar vidare under framförallt höstterminen med de eleverna. För att höja måluppfyllelsen inom läsförståelse har skolan utarbetat en läs- och skrivutvecklingsplan. Med hjälp av den planen ska vi arbeta mer 12

Datum Sidan 13(34) förebyggande och strukturerat med kartläggningar, uppföljningar och förslag på utveckling och arbetssätt så att alla elevers språkliga utveckling synliggörs på olika sätt. I arbetet med planen har skolan utgått från aktuella forskningsresultat. Sedan feb 2011 har eleverna på skolan en egen dator och det lärverktyget ser vi ett gott resultat av. Där får eleverna möjlighet till större individanpassning, varierade arbetssätt och möjlighet till att använda fler lärstilar genom t ex ljud och bild. Undervisning med korta beskrivande filmer i t ex no och so ämnena ger våra andraspråkselever större möjlighet att nå kunskapskraven. Även de elever som har läs- och skrivsvårigheter har fått större möjlighet att få hjälp och stöd i samtliga ämnen. Det digitala klassrummet ger högre motivation och lust hos eleverna och datorerna öppnar upp så att vi kan erbjuda våra elever hela världen som klassrum. Förskoleklassen Mål Individanpassa inlärningssituationen för elever som har stora svårigheter i sin språkutveckling. Resultat I förskoleklassen har vi under detta läsår haft hög grad av elever som har stora svårigheter i sin språkutveckling. De elever som har stora svårigheter i förskoleklassgruppen har fått en del individanpassning via t ex extra träning med hjälp av Ipad och specifik en-en träning. Vissa elever som har svenskan som andra språk i arabiska har även fått möjlighet till studiehandledning under förskoleklass tid. Eleverna har fått anpassning i klassrummet vid t ex samlingar och arbetspass. Strukturen, rutinerna och inlärningssituationerna har varit anpassade med en hög grad av tydlighet inom gruppens ram. I september månad genomförde vi Bornholmskartläggning med samtliga elever, förutom de elever som inte hade det svenska språket i tillräcklig grad (4st). I de kartläggningarna kunde vi se ca 12 elever som visade på väldigt låga resultat. I jan/feb visade det sig att 7 av dessa elever inte hade utvecklats nämnvärt. I kartläggningen som genomfördes i maj har vi 6 st elever som fortfarande har stora svårigheter. Flertalet av de arabisktalande eleverna har regelbundet fått språkstöd i sitt modersmål under sagoläsning. En elev har under läsåret haft åtgärdsprogram gällande den språkliga utvecklingen. 13

Datum Sidan 14(34) Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket höggrad Målet helt uppfyllt Analys Det språkstöd i arabiska som vi har haft tillgång till har av olika anledningar inte räckt till för alla våra arabisktalande elever. Språkstödet har varit mycket positivt för både berörda elever, vårdnadshavare samt personal. Andra elever i andra språk har inte alls haft möjlighet till språkstöd. I och med att det har varit många elever med stora språkliga svårigheter har det varit svårt att räcka till som förskollärare. Vi har delat in oss i tre grupper med en förskollärare i varje grupp på ca 13-14 elever i varje grupp. En gruppering har haft resursförstärkning till stor del och de andra grupperna till viss del. Resursförstärkningen har bl. a. möjliggjort en - en träning vilket har gett fina resultat. Ansvar och inflytande Mål från arbetsplanen 2013-2014 Eleverna ges möjlighet att påverka hur skolarbetet läggs upp både individuellt och i storgrupp t ex i samband med skrivandet av planeringar för ett arbetsområde. Vi använder reflektionsdokumentet/samtalet inför utvecklingssamtalet som ett led i att eleverna ska bli mer delaktiga i sina utvecklingssamtal. Resultat Skrivandet av planeringar har inte fullt ut genomförts under läsåret av lärarna, vilket resulterar i att eleverna i det hänseendet inte kunnat ges möjlighet att påverka skolarbetet vare sig individuellt eller i stor grupp. I skolinspektionens enkät, utifrån frågeställningen: Jag är med och påverkar hur vi arbetar i skolan. Är resultatet 3,3 på skalan 1-4 från eleverna i åk 3 vid Murgårdsskolan och i Sandvikens kommun ligger snittet på 3,1. I åk 5 svarar eleverna att de är med och påverkar på vilket sätt de ska arbeta med olika skoluppgifter. Resultatet utifrån skalan 1-10 ligger på 8 vid Murgårdsskolan och snittet i Sandvikens kommun är 6,5. Resultatet från personalenkäten visar att 44 % av lärarna har hittat en modell för att göra eleverna mer delaktiga i ämnesplaneringarna. 24 % av lärarna utvärderar systematiskt undervisningen med sina elever och 53 % gör det till viss del. Reflektionsdokumenten inför utvecklingssamtalen med eleverna har utförts på olika sätt. Några lärare har haft enskilda samtal med sina elever med hjälp av att t ex fritidspedagoger arbetet i klassen. Andra har haft 14

Datum Sidan 15(34) samtal under raster och några har samtalat med elever i grupp, där eleverna enskilt fyllt i sina dokument. Övriga har skickat hem dokumentet för ifyllnad tillsammans med vårdnadshavare. Reflektionsdokumenten har därefter använts i samband med utvecklingssamtalen för att ge eleverna möjlighet att bli mer delaktiga. Landningslärarna har inte använt dokumenten. Resultatet från personalenkäten visar att 50 % av lärarna anser att reflektionsdokumentet har ökat delaktigheten för eleven på utvecklingssamtalet. 36 % är svarar dock att de inte vet och 14 % anser att det inte alls har ökat elevernas delaktighet. Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket höggrad Målet helt uppfyllt Analys Eftersom att skrivandet av planeringar inte genomförts fullt ut har eleverna inte getts möjlighet att vara delaktiga i den processen. Däremot har elever i de högre åldrarna kunnat påverka hur de ska arbeta eller redovisa sina arbeten. De har också haft möjlighet att kunna diskutera innehållet, när arbetet har påbörjats. Enligt resultaten i enkäterna tycker eleverna att de får vara med och påverka. Där skiljer sig lärarnas uppfattning i jämförelse med eleverna, eftersom de anser att de ska kunna ges möjlighet att delta i större utsträckning. Bristen av lämpliga lösningar för att genomföra enskilda samtal med eleverna uppstod hos flera av lärarna, där ingen annan pedagog var kopplad till gruppen. De ansåg att tidsomfattningen för att t ex använda sig av speciallärare/sva lärare, skulle ta för mycket av deras undervisningstid, vilket inte ansågs vara lämpligt att göra för genomförandet. Därför har besvarandet av dokumenten blivit gjord på olika sätt. Orsaken till att Landningen inte använt dokumenten är bristen på studiehandledning på elevernas modersmål. Förskoleklassen Mål från arbetsplanen 2013-2014 Förskollärarna utformar en modell/modeller där elevernas inflytande blir tydligare i val av arbetssätt och innehåll. Förskollärarna ger eleverna möjlighet att reflektera över ansvar i olika sammanhang, elevens självbild samt samarbete på individoch gruppnivå. 15

Datum Sidan 16(34) Resultat Under höstterminen utformade vi en modell där eleverna fick större inflytande i val av arbetssätt och innehåll. Det har gett nyfikna och engagerade elever som har känt sig delaktiga. Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket höggrad Målet helt uppfyllt Analys Vi har utgått från samma modell men genomfört den på olika sätt i våra arbetsgrupper. Eleverna har fått möjlighet att reflektera över ansvar i olika sammanhang, dels i "inflytandemodellen", inför utvecklingssamtalet med reflektionsfrågor samt i den vardagliga verksamheten. Matematik Mål 2013-2014 Höja kvaliteten och öka samtliga elevers måluppfyllelse. Kunna identifiera var elever befinner sig i sin kunskapsutveckling och på så vis genomföra likvärdiga bedömningar. Öka kvaliteten i de kollegiala diskussionerna. Förskollärarna dokumenterar elevernas utveckling samt använder det som grund att bedöma kvalitén och måluppfyllelsen inom talområdet 0-10 och grundläggande matematiska ord och begrepp. Resultat Behöriga matematiklärare på skolan har deltagit i Skolverkets Matematiklyftet. De träffades 90 minuter varje vecka och följde ett givet arbetsupplägg utifrån nya forskningsrön. Undervisningen har noggrant varit kopplad till målen i läroplanen. Elevernas matematiska förmågor har utvecklats i konkret, praktisk matematik samt i problemlösning. Pedagogiska samtal har förts inom ramen för Matematiklyftet gällande t.ex. NTA-lådan i matematik, problemlösning, centrala innehållet i Lgr 11, läromedlets roll mm. Det har inte funnits pedagogiska planeringar i matematik för alla områden i alla årskurser. Varje lärare har fyllt i måluppfyllelsedokument gällande bl.a. matematik och de har skickats till rektor i slutet av varje termin. Vi har analyserat de områden vi fallit på i de nationella proven. Vi har tagit ett gemensamt beslut om byte av läromedel i de klasser som använt matematikboken "Mattesafari och Matteborgen". Arbetslagen har gemensamt analyserat de läromedel som finns på marknaden. Bedömningen har skett genom tester, diagnoser, samtal diskussioner och det fortlöpandet arbetet. 16

Datum Sidan 17(34) Åtta pedagoger har gått utbildning i NTA-lådan "mönster och algebra". Vi har målat olika matematiska spel på skolgårdens asfalt. De som gjorde nationella proven i årskurs 3 och 6 föregående läsår, delgav sina kollegor hur proven varit utformade och sambedömde utefter behov. Resultat på ämnesprov i matematik åk 3 Resultat, ämnesprov i matematik åk 3 Antal deltagande elever Deltagande i % som nådde målen Deltagande i % som nådde målen för hela riket 2011 33 72,7 71,3 2012 40 55 71,6 2013 38 89,5 88,7 2014 42 85,7 Resultat på ämnesprov i matematik åk 6 Resultat, ämnesprov i matematik åk 6 (5) Måluppfyllelse i matematik enligt kommunens gemensamma måluppfyllelsedokument: Åk 3: Röda: 18 % Gula: 18 % Gröna: 64 % Antal deltagande elever Deltagande i % som nådde målen Måluppfyllelse i matematik enligt betyg för åk 6 vt-2014: 33 av 45 elever har nått målen dvs. 73,3 % Utvärdering Matematiklyftet, citat och svar på reflektionsfrågor: Motsvarar matematiklyftet dina förväntningar? Deltagande i % som nådde målen för hela riket Åk 1-3: Ja, gällande att förbättra matematikundervisningen utifrån nya rön; att våga bryta det didaktiska kontraktet, dvs. att våga frångå det invanda traditionella mönstret att undervisa och mer inrikta sig på en undervisning utifrån problemlösning och att våga släppa boken. Nej, gällande tidsåtgången. Inför starten framkom helt nya förutsättningar rörande arbetsinsatsen som blev större än förväntat. Vi hade förväntat oss att handledaren för gruppen skulle ha haft en tydligare ledarroll. Antal elever i % som fått betyget E eller mer Vt åk 6 2011 (åk 5) 72,7 71,3 saknas saknas i Siri 2012 45 88,8 78,6 saknas 2013 44 88,6 93,7 2014 (åk 3 2011) 38 76,3 84,2 17

Datum Sidan 18(34) Åk 4-6: Majoriteten ansåg att matematiklyftet motsvarat förväntningarna de hade. I kommentarerna är tidsåtgången i de flesta fall nämnd som en negativ upplevelse. Beskriv hur din undervisning har förändrats. Åk 1-3: Nu utgår vi tydligare från en problembaserad matematikundervisning där vi anpassar problemen efter våra elevers förmågor. Vi varierar undervisningen med fler lärstilar och har läroboken som ett komplement. Åk 4-6: Lärarna anser att de arbetar mer med problemlösning både enskilt och i grupp. Vi anser också att vi vågar släppa läroboken mer. Hur kommer matematiklyftet påverka din undervisning i framtiden? Åk 1-3: Matematiklyftet har tydliggjort styrkan av att i undervisningen använda fler verktyg och lärstilar och att våga frångå rutinuppgifter och mer använda problemlösning för att växa i lärandet. Vi har fått en större tillit till barnens och vår egen förmåga som pedagoger att tillsammans växa i det matematiska lärandet. Åk 4-6: Fortsättningsvis kommer vi att arbeta mer med problemlösning och matematiska diskussioner. Hur kommer ni att arbeta med det kollegiala lärandet på din skola? Åk 1-3: Vi önskar få öronmärkt tid inom kollegiet att fortsätta vår matematiska utveckling och delge varandra erfarenheter och tankar. Åk 4-6: Vi önskar få fortsatta träffar rörande matematikundervisningen. Övriga utdrag/citat från enkäten: Genom matematiklyftet fått tillfälle att lyfta blicken och kritiskt granska min undervisning har varit oerhört värdefullt. Jag har också märkt under arbetets gång att eleverna behöver arbeta mer med att lösa probleminriktade uppgifter. Jag har hållit på med detta alldeles för lite. Jag för helt andra matematiska samtal nu. 18

Datum Sidan 19(34) Förskoleklassen I arbetspass och i den vardagliga verksamheten har eleverna visat sin kunskap genom lek och praktisk matematik. I arbetsområdena dokumenterar vi elevernas utveckling och använder som grund för att bedöma kvalitén och måluppfyllelsen inom talområdet 0-10 och grundläggande matematiska ord och begrepp. Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys 2011 når 72,7% av eleverna i årskurs 3 godkänt i de Nationella proven. Jämför vi dessa elevers resultat i Nationella proven tre år senare (årskurs 6, 2014) når 76,3% målen vilket vi tolkar som att elevernas kunskapsnivå höjts. Vid jämförelse av elevers resultat i matematik, enligt måluppfyllelsedokumentet, ser vi att det är svårt att dra några slutsatser över tid eftersom det vi kartlägger där är nuläget utifrån årskursens nedbrutna mål och mer speglar specifika elevers aktuella behov stödinsatser. Vi ser att det är svårt att få någon röd tråd i sambedömningen då det finns ett tolkningsutrymme och återigen ser vi vikten av att ha ett gemensamt bedömningsmaterial som grund för bedömningen till måluppfyllelsedokumentet. Som exempel ser vi att tre elever inte når kunskapsmålen (röda) i åk 2 2012 men har ökat sina resultat i åk 3 2014 och är nu gula. Samtidigt har tre andra elever nått kunskapsmålen (gul) i åk 2 2012 men har blivit bedömda som röda i åk 3 2014. Lärarna har tack vare den fortbildning de deltagit i arbetat mer målinriktat och problembaserat. Flertalet vet vilka förmågor och kunskapsmål de ska utgå ifrån när de skriver sina planeringar men pedagogiska planeringar behöver skrivas i större utsträckning. Lärarna vågar släppa taget om läroboken och lita till sin egen förmåga att planera och genomföra en mer varierad och innehållsrik undervisning, vilket vi också såg vid läromedelsanalysen. Fokus har flyttats ifrån mycket färdighetsträning till mer problembaserad undervisning där eleverna får utveckla sina förmågor att föra och följa matematiska resonemang, använda matematikens uttrycksformer. Föra samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. Utifrån de resultat som vi har sett förväntar vi oss att se fortsatt högre måluppfyllelse. 19

Datum Sidan 20(34) Dessa uppsatta mål har vi ej hunnit med p.g.a. tidsbrist och ej inplanerade aktiviteter: Få redskap för att identifiera var elever befinner sig i sin kunskapsutveckling och på så vis genomföra likvärdiga bedömningar. Öka kvaliteten i diskussionerna gällande elevens matematikutveckling samt förmåga att bedöma elevernas kunskaper. Förskoleklassen I år har förskollärarna arbetat riktat med taluppfattning 0-10. Eleverna har visat ett intresse och glädje i lekar och övningar som tränar detta. Vid observationer samt intervjuer med några av eleverna framkommer det att de har ökat sin matematiska medvetenhet samt ökat ord och begrepp inom området. Vi anser att arbetssättet har varit framgångsrikt. Dokumentationen har varit till stöd i planeringen av förskollärarnas arbete samt inför utvecklingssamtalen. En till En Mål från arbetsplanen 2013-2014 Öka personalens kompetens att använda dator/ipad som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen. Att öka elevernas och personalens mediamedvetenhet. Öka personalens kompetens gällande digitala möjligheterna vid inköp av läromedel, för att göra bättre val. Resultat För att utveckla personalens kompetens har vi arbetat med olika workshops och utbildningar, interna och externa. Nyckelpersoner har samverkat med klasslärare i utvalda årskurser och haft lektioner i nätmedvetenhet. Vi har gjort ett gemensamt inköp av Learnify och Liber Espresso till åk F-6. Reflektionsfrågor som personalen har svarat på: Hur har du förändrat din undervisning till följd av 1-1? Personalen uppger i enkätfrågor att de nu integrerar datoranvändandet mer naturligt i undervisningen. Elever och lärare har gjort IT-användandet till ytterligare ett redskap i deras vardagliga lärande. Datorer och ipads används till stor utsträckning i individanpassningen av undervisningen. De ser stora vinster i att låta eleverna arbeta multimodalt med text, ljud och bild både vid inlärning och vid redovisning. 20

Datum Sidan 21(34) Hur har du ökat din mediamedvetenhet? Beskriv hur det avspeglar sig i undervisningen. Flera i personalen uppger att de har blivit mer nätmedvetna och arbetar aktivt för att höja elevernas kompetenser kring källkritik, säkerhet, rättigheter och skyldigheter mm. Andra uppger att de har tagit mindre steg i sin kompetensutveckling. "Jag har varit med, deltagit och bidragit till nätmedveten undervisning undervisning på skolan. Detta har inneburit ett uppvaknande som gjort att jag följer mediadiskussionerna på TV med ett ökande intresse, inför allt man bör tänka på, runt hur man använder sociala medier, både privat och i tjänsten." "Jag har genom temat nätsmarta lärt mig att barnen behöver få möjlighet att träna på kritiskt tänkande redan från förskoleklassen när det gäller all media." Enkätsvar ifrån elever vt 14: Vad har du lärt dig om riskerna på nätet? Eleverna i de klasser där läraren arbetat aktivt med nätmedvetenhet, oftast med stöd av nyckelpersonerna, uppger att de lärt sig om riskerna på nätet. Hur de ska göra för att skydda sig och andra, vilka lagar och sociala regler som gäller vid publicerande av bilder. Eleverna i de klasser som inte nyckelpersonerna varit knutna till svara inte i lika stor utsträckning att de har kunskap inom dessa områden. I enkäten som lärarna svarat på uppger de att de till viss del har öka sin kompetens för att kunna göra bättre val, gällande digitala möjligheter vid inköp av läromedel. Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket höggrad Målet helt uppfyllt Analys Analysen av enkätsvar och undersökningar visar på att det är en stor spännvidd inom personalgruppens kunskaper och hur man har tagit till sig den fortbildning som getts. Det har resulterat i att även undervisningen har skiftat och därmed också elevgruppernas kunskaper. Delar av personalgruppen har tagit till sig kunskaperna väl och kan förmedla den vidare medan andra har börjat reflektera men inte är redo att själv börja undervisa inom området. Kontakten med nyckelpersonerna har ofta varit avgörande för klasslärarens arbete. De elever som arbetat med nätmedvetenhet är ofta mycket kunniga på området och engagerade. Man kan tydligt se att arbetet ger ringar på vattnet och att både elever och lärare använder sina kunskaper genom att kritiskt granska i andra situationer t.ex. vid konflikthantering. Vi behöver reflektera över hur vi 21

Datum Sidan 22(34) ska implementera arbetet ytterligare i verksamheten så att alla elever får ta del av undervisningen utan att det är direkt knutet till nyckelpersonerna. Det har varit svårt att arbeta med frågan digitala läromedel på så övergripande nivå. Förslagsvis så sker den ämnesvis och/eller i arbetslagen för att det ska få en naturlig koppling och större genomslagskraft. Inköpet av Liber Espresso och Learnify har varit användarvänligt. Tieto klarade dock inte av att lägga in Lernify i edwise vilket gjorde att vi inte använt Learnify under senare delen av läsåret. Kollegiet anser att Liber Espresso fungerar bra och stödjer lärande och höjer måluppfyllelsen. Särskilt stöd Mål från arbetsplanen 2013-2014 All personal ska känna sig trygg i Elevhälsoteamets rutiner. Lathunden till utredning inför ev. åtgärdsprogram ska samtlig personal följa. Vid skrivandet av åtgärder i åtgärdsprogram ska pedagoger som är berörda involveras. Vid skrivandet av åtgärdsprogram ska det tydliggöras hur och när uppföljning ska ske Strategin för andraspråkselever ska vara färdigställd. Måluppfyllelsedokumentet ska regelbundet följas upp på klasskonferenser. Resultat Måluppfyllelsedokumentet har följts upp på klasskonferenserna för varje klass vid två tillfällen under läsåret. Strategin för andraspråkseleverna är färdigställd. Lärandepolicyn är processad, beslutad, färdigställd och presenterad. Några klassrum är möblerat utefter policyn, några på god väg och i åtgärdsprogram ser vi åtgärder utifrån klassrumsmiljön. I skolans egen utvärdering svarade personalen följande: Till hur stor del har lärandepolicyn hjälpt dig att utveckla lärandemiljön i din klass eller verksamhet? 0 % Inte alls 82 % Till viss del 18 % Till stor del I kommentarerna i personalens utvärderings skriver ett flertal att de har börjat skapa rum i rummet, skriver dagens schema på tavlan och har mindre exponering på väggarna. De har även börjat titta på sin roll som ledare och på vilken struktur de har. 22

Datum Sidan 23(34) Har du under året fått mer kunskap om ADHD/ADD problematik? 0 % Inte alls 71 % Till viss del 29 % Till stor del 82 % har fått större förståelse och känner sig tryggare i bemötandet av ADHD/ADD problematik. Fyra personer har varit på föreläsning gällande ADHD i Gävle och på en APT har all personal lyssnat på en ung kvinna som berättade om sin skolgång utifrån sin ADD problematik. Hon hade även tankar om hur vi som personal kan tänka i bemötandet av dessa elever. I vissa specifika fall har vi haft handledning av externa personer. Vi har t ex genomfört energiinventering och handledning. Vid två "stickprov" av elevers åtgärdsprogram framkommer att skolan fortfarande behöver utveckla tydlighet i när åtgärderna ska följas upp och hur. Vi kan för övrigt se att vi följer upp våra åtgärdsprogram men att vi inte skriver så specifikt vilken månad och hur uppföljningen ska ske t ex via Språket lyfter, diagnos, observation eller intervjuer. Samtlig personal följer skolans "lathund" inför "utredning inför ev. åtgärdsprogram" och detta gäller även fritidspedagogerna och förskollärarna. Alla kategorier av lärare kontaktas dock inte alltid i samband med utredning eller åtgärdsprogram. I skolans egen utvärdering svarade personalen följande: Känner du dig trygg med Elevhälsoteamets arbete? 0 % Inte alls 0 % Till viss del 47 % Till stor del 53 % Till fullo Kan du elevvårdsgången och rutinerna för Elevhälsoteamet? Ja 100 % Nej 0 % Bedömning Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Analys Vid stickproven av två åtgärdsprogram visade det sig positivt att åtgärdsprogrammen följer skolans lathund och att åtgärder skrivs utifrån utredningen. Även styrkor och svagheter framkommer. Tydlighet finns på 23

Datum Sidan 24(34) organisation/grupp/individnivå. Det finns tydliga mål men ibland kan det fattas åtgärder mot ett specifikt mål. För att utveckla utredning och arbetet med våra åtgärdsprogram och elever i behov av särskilt stöd behöver skolan finna bättre rutiner på hur slöjd, hemkunskapslärare m.m. involveras. De klasskonferenser som hålls behöver även förtydligas mot dessa lärare. En del lärare har påtalat vikten av att revidera "lathunden" då det finns två likartade frågor. Förslag behöver även läggas till gällande hur man kan följa upp målen i ett åtgärdsprogram. Fritidspedagogerna behöver mer stöd i skolans Elevhälsoteams rutiner i de fall de själva initierar elever i behov av särskilt stöd. Det arbete som har gjorts och genomförts i Lärandepolicyns anda är bra, men vi behöver fortsätta att belysa detta område och påminna om Lärandepolicyn och tankarna kring den och bemötandet av våra elever och deras ev. svårigheter/funktionshinder. Elevhälsoteamet behöver även stödja fritids mer i arbetet av elever med ADHD så att dessa elever får stöd även under fritidstid. Lekens roll är viktigt för att utveckla detta arbete. På klasskonferenserna har vi sett att arbetet med "Nya språket lyfter" ger goda resultat men inte används i den utsträckning som önskas för att följa våra elevers språkutveckling. Skolsköterskor och kuratorer har inte under detta läsår haft möjlighet att arbeta förebyggande och hälsofrämjande på gruppnivå. PMO, förvaltningens journalsystem, har under året implementerats hos även rektor, kurator och specialpedagog. Det har visat sig positivt men det kommer att ta tid att utveckla systemet till fullo. Vi på skolan har under året tagit småsteg framåt genom att t ex dokumentera våra elevhälsoteamsmöten i PMO och haft några träffar för att lära av varandra. Vi har även påtalat önskemål om utveckling av systemet till systemansvarig på förvaltningen. Rektor vill t ex att mall för elevkonferens ska ligga i PMO. Ett område som skolan ser har stort behov av att utveckla är skolans och förvaltningens arbete med elever som har väldigt hög frånvaro och som riskerar eller är hemmasittare. Dessa elever har ökat i antal de senaste åren och svårigheterna sjunker i åldrarna. Kunskapsnämndens mål 2013 under perspektivet INTERNATIONELLT I Sandvikens förskolor och skolor är inblick i och förståelse för existerande kulturer viktiga inslag i lärandet och skapar mervärde för barn, elever och studerande. Landningsverksamheten Mål från arbetsplanen 2013-2014 Att elevernas vardagliga kontakt och utslussning till deras klasser ska följa den nyupprättade handlingsplanen. Att få större integrering och mindre segregering under rasttid. 24