Verksamhetsberättelse 2010-2011 1 (11) Arbetslaget Jimmy Andersen: lärare, mentorskap, undervisning i matematik på IV, BP och Ma C individuellt val, stödundervisning i mattestuga för SP på onsdagar, arbetsmiljöombud, fortsatt utvecklande av matematikverkstad, webansvarig, ekonomiansvarig, Friends. Jens Axdorph: specialpedagog, mentorskap, undervisning i livskunskap på IV, specialundervisning i matematik, kartläggning av stöd på skolan, fortsatt utvecklande av matematikverkstad, Cogmed-ansvarig för Rekarnegymnasiet, matematikstöd på IT, HP, SP, EC, BP samt mattestuga för SP på onsdagar. Föräldraledig från vecka 9. Lisbeth Fridborn: specialpedagog för hela skolan, mentorskap, kartläggning av stöd på skolan, upprättande av åtgärdsprogram. Kristin Janeling: lärare, mentorskap, undervisning i svenska på IV, historia i mindre grupp, PRIV-svenska, 75%. Inga-Karin Södergren: coach/handledare, mentorskap, undervisning livskunskap, praktikansvarig, skolkonferens, arbetsmiljöombud, skapande verksamhet och muntlig kommunikation IVIK., Friends, vikarie på IV. Saga Järvinen: lärare, mentorskap, undervisning i engelska på IV 60%. Anneli Larsson: lärare, mentorskap, undervisning i svenska på IV samt religion på IV/IVIK, undervisning i livskunskap på IV 60%. Föräldraledig höstterminen 2010. Gästlärare Jennifer Anthony: Undervisning i engelska på IV, delat med Saga Järvinen. 40% Vikarie Lars Skoglund: Svenska ist för Kristin 23/3-6/5 2011. 1. Underlag och rutiner för att ta fram redovisningen Gymnasieenkät 2011 Läsförståelsediagnoser i svenska för samtliga elever Diagnoser i engelska och matematik Betygsstatistik Praktikenkät inför första utvecklingssamtalet Arbetslagsskattning Frånvarostatistik
Eskilstuna kommun 2 (11) Antal elever inskrivna under delar/hela året: Vid höststart 2010 hade vi 25 nya elever på Individuella programmet, förutom sex elever från läsåret 09/10. Vid vårterminens slut fanns 27 elever i årskurs ett, fem elever i årskurs två och tre elever i årskurs tre. Elever som blivit fullt behöriga under året (8 ämnen) 8 Inskrivna från nationellt program ( avhoppare ) 18 Byte till nationellt program från IV 14 Heltidspraktik 10 Utskrivna 2 Elever från nationellt program med praktikstöd på IV 9 (elever som har praktikstöd har kvar sitt mentorskap på ursprungsprogrammet) 2. Förutsättningar för skolans måluppfyllelse På Rekarnegymnasiet har vi primärt ett ettårsalternativ med huvudmålet att eleverna blir behöriga för att komma in på nationellt program efter ett studieår på IV. Eleverna har erbjudits studier i svenska, matematik, engelska, bild, religion, historia och idrott på grundskolenivå. Studierna har varvats med praktik i olika omfattning. Det totala antalet elever var vid höststart 31 stycken, och vid vårterminens slut 35, varav 24 i studier. Under läsåret 10/11 saknade 15 elever betyg i svenska, 17 elever i engelska och 18 elever i matematik. Av dessa nådde 10 elever betyg i svenska (67%), 9 elever i engelska (53%) samt 9 i matematik (50%). Under läsåret förändrades förutsättningarna för eleverna att nå behörighet till nationellt program, från 3 ämnen till 8/12 ämnen. Detta påverkade vår elevkategori negativt. En obligatorisk orienteringskurs i Livskunskap ingår i elevens utvecklingsplan som bl.a. har innehållit grundmoment som syftar till att skapa förutsättningar för utveckling av en etisk, moralisk och demokratisk grundsyn samt social och emotionell träning. Höstterminen startades med inskrivningssamtal under en vecka för samtliga åk-1 elever och målsmän. Eleverna delades upp mellan Rekarne respektive Vilsta beroende på behov och studiemotivation till teoretiska studier. Nytt för i år var därmed att elevernas placering inte endast utgick från deras poäng från grundskolan utan även deras uttalade studiemotivation. Eleverna gavs vid samtalen möjlighet att påverka sin placering. 25 elever placerades på Rekarne. Av dessa var 0 elever behöriga. Första och andra veckan gick 10 elever till olika PRIV-utbildningar. Terminen inleddes i år med en introduktionsvecka, då eleverna fick praktikinformation, information från syo, skolsköterska och kurator. Eleverna fick under första veckan skriva diagnoser i matematik, engelska och svenska och arbetade med värdegrundsfrågor, studieteknik, lärstilar, självbilder samt självförtroende. Undervisningen har skett individuellt i små grupper. Dagarna har inletts med nyheter och fortsatt med studier i kärnämnena samt idrott och livskunskap. Vi har även lagt in praktiska och sociala aktiviteter utöver ordinarie undervisning som exempelvis filmvisning, studiebesök, friluftsdagar m.m. De försämrade ekonomiska förutsättningarna har även i år påverkat de sociala evenemangen utanför skolan, så som att bowla, gå på utställningar, studiebesök m.m.
Eskilstuna kommun 3 (11) Medeltal av meritvärdet, grundskolans betyg i årskurs nio, för IV-eleverna var vid höststart 72 poäng. Det är en sänkning från föregående år med 24 poäng vilket motsvarar drygt två godkända betyg. För tredje året i rad är trenden att elevernas medelmeritvärde sjunker. Trenden har annars de tidigare tre åren att IV-elevernas medelvärde ökar. Staninevärdet visar på att 16 av 22 (73%) av eleverna som genomförde läsförståelsediagnosen vid höstterminens start har stanine 3 eller lägre vilket är lågt för gymnasiets krav. Detta läsår har vi haft 4 elever med diagnostiserade funktionsnedsättningar som påverkar skolgången. Två elever har även påbörjat en utredning efter personalens aktualisering. Detta innebär att 1/3 av eleverna vid skolstart haft stora uttalade särskilda behov, vilket har påverkat elevens egna skolarbete och studiegruppen i stort. Då vi detta läsår haft fler lärare som inte har arbetat på IV 100 % har detta inneburit att inte samtliga lärare har funnits på plats samtidigt. För att kunna bilda små grupper som denna elevkategori är i behov av, krävs att lärartjänsterna ligger jämt över hela veckan. Bland annat har två lärare delat på engelskan vilket lett till att elever upplevt det ämnet splittrat och ostrukturerat. Vårt mål var att fortsätta samarbetet med idrotten. Idrottsläraren har fram till sin föräldraledighet dec 2010 varit noggrann med att var tredje vecka besökt vårt arbetslag och rapporterat elevernas närvaro och engagemang/insats. Vid lärarbytet märktes det av ett elevtapp på idrotten då våra elever har svårt för förändringar och att skapa nya relationer. Praktik Antal praktikplatser har under året varit 55 stycken kopplade till IV samt 12 praktikplatser som praktiksamordnaren hjälpt till med på andra program. Praktiken ger eleverna möjlighet till yrkesorientering inför kommande val av program. Med praktiken får eleverna även kontakt med vuxna inom branschen, struktur samt möjlighet att träna social kompetens. Vi har även fyra elever som erbjudits sommarjobb på sin praktikplats. Under introduktionsdagarna på programmet får eleverna utbildning i att söka praktikplats. Praktikansvarig gör en kartläggning med de elever som har svårt att hitta tänkbara arbetsplatser. Eleven rangordnar tänkbara arbetsplatser då det egna valet är viktigt och ger det mest positiva utfallet. Vid behov av ytterligare hjälp och struktur ges tänkbara förslag som vi knutit kontakt med tidigare år. Årets elever kom snabbt ut på en praktikplats på höstterminen. Ungefär hälften har trivts och valt att ha kvar den platsen under hela året. Andra hälften av eleverna har haft svårigheter att anpassa sig till praktikplatsernas krav och provat flera platser var. En del har även vägrat ha praktik och haft heltidsstudier istället vilket medfört ett ökat tryck på främst praktiksamordnaren som tvingas leta nya platser men även på ämneslärarna och eleverna då studiegrupperna blir större och otrygga. Praktikens omfattning är individbaserad efter elevens behov från heltid till en dag per vecka. Efter praktikperiodens slut lämnar handledaren en utvärdering av elevens arbetsinsats, utveckling och intresse. Även eleven gör en självskattning av sin egen insats.
Eskilstuna kommun 4 (11) Via regelbundna besök samt via telefonsamtal knyts kontakten med praktikplatsen. Eleven och handledaren på praktikplatsen verkar uppleva besöken från skolan på ett positivt sätt. Vi har lagt stor vikt vid att praktikplatsen ska avslutas på ett så bra sätt som möjligt för såväl elev som handledare och vid avslutad praktikperiod får de praktikplatser där samarbetet fungerat bra diplom för sin insats. Även i år kommer diplom att tilldelas väl fungerande praktikplatser. Eleverna verkar även i år nöjda med sin arbetsplatsförlagda utbildning/praktik trots en sänkning från 4.42, till 4.27. Däremot ser vi en ökning från 3.30 till 3.73 att eleverna har upplevt nytta av det de lärt sig i skolan på APU. Insatser för ökad måluppfyllelse Den kvalitativa självutvärderingen har brutits ner till elevnivå inför utvecklingssamtalen för att öka elevens delaktighet i utvecklingssamtalen. Vidareutveckla våra kvalitativa ämnesutvärderingar med självskattning inför vårens utvecklingssamtal. Vi har i möjligaste mån haft treparallellig undervisning i svenska, engelska och matematik med syfte att skapa mindre undervisningsgrupper. Fortsatt utveckling av matematikverkstad. Ökat deltagandet av personal på klassrådstid för att förstärka klassrådets status. Fortsatt arbete med Cogmed-träning för behövande elever. 3. Resultat och måluppfyllelse Att notera: Vi har redan nämnt flera av resultaten i Förutsättningar för skolans måluppfyllelse 3.1 Gymnasieskolan 2011 implementeras Genomfört arbete Uppfyllelse Analys Rektorsträffar Arbetslagsdiskussioner Skolverkskonferens Utformande av ramar inför höststart Genomgång av överlämningar från grundskolan Ramstruktur för hösten har utarbetats tillsammans med rektor. Arbetslaget upplever att diskussionerna har varit givande och stöd till höststarten men samtidigt har flera frågetecken dykt upp. Vi upplever inte oss så delaktiga eftersom många beslut tas på förvaltningsnivå. Enligt överlämningarna möts vi av en än spretigare elevgrupp med extremt skiftande behov, poäng och studiebakgrund. Vi känner oss osäkra och oförberedda inför höststarten med tanke på studienivå,
Eskilstuna kommun 5 (11) Ämneslagen diskuterar och konkretiserar de nya ämnesplanerna. Ämneslagen sätter sig in i och diskuterar det nya betygssystemet och arbetar fram betygsmatriser. Förbättringsområden Då våra elever läser inom grundskolans läroplan sker ingen förändring innan 2013. Då våra elever läser inom grundskolans läroplan sker ingen förändring innan 2013. material, arbetssätt och om eleverna ens är mottagliga för studier i den för verksamheten planerade formen. - Utarbeta nya studielinjer inom introduktionsprogrammet för att anpassa studiegången för elevernas extremt skiftande nivåer. - Införa regelbundna och schemalagda pedagogiska samtal i arbetslaget. 3.2 Professionella lärare utvecklar arbetssätt som utmanar varje elev efter hans/hennes förutsättningar. Genomfört arbete Resultat och måluppfyllelse Analys Steg 1. Den individuella kompetensutvecklingsplanen prioriteras i medarbetarsamtalet. Kunskaper Studier i: Svenska Matematik Engelska Idrott och hälsa Religion Historia Livskunskap Var och en upprättar en egen önskelista och diskuterar den med rektor. Elevernas enkätsvar visar på att de är mindre nöjda med utbildning och undervisning jämfört med tidigare år trots att många nått full gymnasiebehörighet och flera andra nått godkänt i ett eller flera ämnen. Dock har färre godkänts överlag jämfört med tidigare år. Den totala frånvaron på programmet var 16,9% och 9,1% av dessa var oanmäld frånvaro. Den oanmälda frånvaron står ett fåtal av våra elever för. Eleverna inte är lika nöjda med lärarinsatsen som tidigare Elevernas enkätsvar visar dock att dom Förutsättningarna för årets elever ändrades drastiskt från tre betyg till åtta. Detta gjorde att många tappade motivationen att studera, vilket påverkade även de studiemotiverade. Vi ser tendenser till att elevernas uttalade studiemotivation ej är att lita på. Deras vilja är i hög grad större än deras faktiska förmåga, vilket gör det svårt att planera undervisningen utifrån elevens självbild. Mer än två godkända betyg färre än tidigare år ger avtryck i studiesituationen, eleverna är
Eskilstuna kommun 6 (11) har nytta av det de lärt sig i skolan på sin praktik. inte förberedda för rådande studietakt. Mycket lärartid har gått åt till rena ordningsfrågor vilket lett till mindre studietid för hela elevgruppen. Årets överlag vikande resultat i enkäten tolkar vi som en allmän missnöjesyttring med tanke på de förändrande fortsättningarna med GY2011 som faktiskt slog undan en möjlighet till vidare gymnasiestudier för många. Flera av eleverna var inte heller förberedda för den studietakt som krävdes. Dessa elever hade haft bättre förutsättningar med en Vilstaplacering där deras behov bättre hade kunnat tillgodoses. Utbildningsval- arbete och samhällsliv. Praktik SYV-samarbete Studiebesök Hälften av eleverna har haft svårt att anpassa sig praktikplatsernas krav. Övriga har, enligt enkäter inför utvecklingssamtal, trivts och utvecklats på sina platser och därför inte önskat byta. Flera klassträffar med SYV för att reda ut alla nya frågor kring Gy 2011. Många enskilda möten elev-syv. Då elever känt tvekan inför gymnasieval har studiebesök genomförts i respektive bransch för viss insyn. De elever som haft svårt att anpassa sig till en praktik är de elever som också haft en psykosocial problematik och som då också haft kontakt med vår kurator. Med facit i hand hade SYV behövts regelbundet under läsåret då eleverna hade många frågor som låg i vägen för inlärningen. Dessa besök var givande och gav eleverna insikt och svar på frågor. Förbättringsområden -Ökad kontakt med och stöd från kurator, särskilt med den nya kategori elever som nu kommer. Kurator ska önskvärt, för eleverna, vara en del naturlig del av programmet. Delta regelbundet i arbetslagsmöten.
Eskilstuna kommun 7 (11) -SYV bör också delta med viss regelbundenhet i arbetslagsmöten. -Under året bör branschbesök göras utifrån gymnasieprogrammens inriktning. - Bättre kontroll på praktikfrånvaron. Elevens ansvar att lämna in närvaroblanketten annars ska eleven studiebidragsvarnas. - Frånvarande elever rings upp innan 10-rasten.
Eskilstuna kommun 8 (11) 3.3 Varje elev utnyttjar på bästa sätt sina förutsättningar för eget lärande Genomfört arbete Resultat och måluppfyllelse Analys Elevernas ansvar och inflytande Klassråd Utvecklingssamtal Mentorsamtal Morgonsamling Självvärderingar ESS EVK Bedömning och betyg Trots att laget gjort stora insatser för att förbättra resultaten kring klassrådet har dessa värden sjunkit i elevenkäten. Alla värden i enkäten har sjunkit gällande ansvar och inflytande. Vi har haft svårt att rekrytera elever till skolkonferens, friends och arbetsmiljöarbete. Vad gäller förtroende och självförtroende när det kommer till att framföra sina åsikter till lärare så skiljer sig dessa två resultat vilket kan förbrylla. 12 elever har under år haft EVK, en del flera gånger. Personalen upplevde inte att samtalen ledde till några tydliga förbättringar. Alla elever hade utvecklingssamtal, även om enkäten visar annorlunda. Eleverna uppskattar inte utvecklingssamtalet som form. Färre elever har uppnått godkända betyg jämför med tidigare år. Eleverna har känt en sämre samhörighet med elever och personal. KASAM har saknats. Arbetslaget har också saknat en viss kontinuitet eftersom det bara funnits två heltidstjänster under året. Övriga har gått deltid vilket vi ser påverkar eleverna som är i stort behov av rutiner. Vi har dessutom haft en gästlärare och ett långtidsvikariat vilket också påverkat samhörigheten i stort. Personalen som inte arbetat heltid upplever också att tid för personliga elevsamtal minimeras till förmån för studier, viket kan vara en orsak till att flera enkätsvar gällande bemötande och förtroende gått ner. Denna elevkategori med bristande självförtroende saknar förutsättningar att engagera sig i frågor som inte ligger dem nära. Vid behov av EVK bör samtalet ske inom ett par dagar. Ibland har väntetiden varit över två veckor. Dessutom skedde flera av samtalen för sent på läsåret för att förbättringar ska kunna utläsas. Enkäten gjordes innan det sista samtalet var gjort vilket kan förklara enkätsvaret. Flera elever har negativa erfarenheter av samtal med lärare och föräldrar sedan högstadietiden.
Eskilstuna kommun 9 (11) Flera elever som egentligen bör ha ett treårsalternativ har kommit in i en organisation med en studiekultur med högre tempo, ettårsalternativ, vilket gjort att eleverna haft svårt att anpassa sig till den rådande studiesituationen. Personalen var också oförberedd på den elevkategorin vilket krockade med verksamhetens tidigare mål. Förbättringsområden - Anpassa verksamheten efter elevkategorin. Kräver tid för planering. - Tydligare handlingsplan där det första mentorssamtalet måste in tidigare. - Samtalets roll måste få en högre status på programmet så att vi tidigare upptäcker elevernas behov, möjligheter till konsekvensbeskrivning och rena personliga möten utan studiekrav. - Studiernas resultat påverkas av personalens relation till eleverna. Dessa relationer byggs i stor utsträckning i samtalsform. - Även elevens självförtroende och självbild byggs bättre upp i samtal än i själva studieformen eftersom det är i studier de ständigt misslyckats. - Schemalagda mentorssamtal 3.4 Mål och utvärderingar utgör grund för systematiska förbättringar på elev- och skolnivå Genomfört arbete Resultat och måluppfyllelse Analys Verksamhetsplan Qualis Verksamhetsberättelse Ingen verksamhetsplan färdigställdes vid höststart. Qualisskattningen genomfördes dock ej med hela arbetslaget medverkande. Eftersom laget är så pass litet har hela laget deltagit i utarbetandet av verksamhetsberättelsen. Vad gäller responsen på förra årets verksamhetsberättelse saknar vi den totalt. Då elevkategorin snabbt vändes om togs tiden till att anpassa verksamheten till dessa elever så gott det gick. Saknaden av riktlinjer för verksamheten skapade frågetecken i organisationen vilket eleverna kände av. Eftersom så många i arbetslaget inte arbetar 100% har vi svårt att genomföra gemensamma aktiviteter som utvecklingsarbeten och pedagogiska diskussioner, förutom rena elevfrågor. Om responsen varit bättre på verksamhetsplan och verksamhetsberättelse från
Eskilstuna kommun 10 (11) skolledningen skulle båda dokumenten förmodligen bli ett mer levande dokument för arbetslaget. Förbättringsområden - Tid för grundläggande arbetslagsarbete! - Förutsättningarna för verksamheten måste färdigställas tidigare. - Arbeta för att båda dokumenten blir ett levande inslag i verksamheten. 3.5 Rekarnegymnasiet arbetar systematiskt för att förstärka sin image på program- skolnivå Genomfört arbete Resultat och måluppfyllelse Analys Praktikkontakter Genom våra elevers praktikplatser stärker vi Rekarnegymnasiets image tack vare det goda arbete som våra elever utför. IV-programmet deltar inte i någon marknadsföring av förklarliga skäl. Däremot hör vi från eleverna att vi är ett populärt val bland IV-programmen. Vi ser tendenser till att man som IVelev gärna söker sig till Rekarnegymnasiet. 4 Nästa års verksamhetsplan Sammanfattning av förbättringsområden - Utarbeta nya studielinjer inom introduktionsprogrammet för att anpassa studiegången för elevernas extremt skiftande nivåer. - Införa regelbundna och schemalagda pedagogiska samtal i arbetslaget. -Ökad kontakt och stöd med kurator, särskilt med den nya kategori elever som nu kommer. Kurator ska önskvärt, för eleverna, vara en del naturlig del av programmet. Delta regelbundet i arbetslagsmöten. -SYV bör också delta med viss regelbunden het i arbetslagsmöten. -Under året bör branschbesök göras utifrån gymnasieprogrammens inriktning. - Anpassa verksamheten efter elevkategorin. Kräver tid för planering. - Tydligare handlingsplan där det första mentorssamtalet måste in tidigare. -Samtalets roll måste få en högre status på programmet så att vi tidigare upptäcker elevernas behov, möjligheter till konsekvens beskrivning och rena personliga möten utan studiekrav.
Eskilstuna kommun 11 (11) -Studiernas resultat påverkas av personalens relation till eleverna. Dessa relationer byggs i stor utsträckning i samtalsform. -Även elevens självförtroende och självbild byggs bättre upp i samtal än i själva studieformen eftersom det är i studier dom ständigt misslyckats. -Schemalagda mentorssamtal -Tid för grundläggande arbetslagsarbete! -Förutsättningarna för verksamheten måste färdigställas tidigare. -Arbeta för att båda dokumenten blir ett levande inslag i verksamheten. Att särskilt kommentera: Undervisningsgruppen har även i år varit väldigt svag och 18 av 25 saknade betyg i två eller fler ämnen. 10 elever har någon gång under läsåret haft kontakt med kuratorn då deras sociala situation av olika anledningar varit tung och komplex. Detta har påverkat studierna negativt då de inte kunnat prioriteras. Vi har därför lagt mycket kraft på trivsel och omvårdnad samt täta kontakter med hemmen. Även om elevantalet i år inte varit så numerärt stort så har arbetsbelastningen blivit högre än tidigare år då varje elev krävt mer arbetsinsatser på grund av låga meritvärden, ökade behörighetskrav samt en komplex psykosocial situation. En av förklaringarna till ovanstående problematik är att vi även i år omarbetade kriterierna för uppdelning av elever mellan IVRe och IV-Vilsta och därigenom tagit emot en elevkategori som tidigare år placerats på IV-Vilsta. Denna kategori består av elever som uttryckt vilja att studera, men som inte haft några poäng och därför inga goda förutsättningar för att komma in på ett Nationellt Program efter ett år. Undervisningsgruppen har därför varit fortsatt spretig i fråga om behov, mognad, skolvana och studiemotivation där flera elever av den nya kategorin haft svårt att prioritera skolarbetet vilket påverkat andra elever negativt, så att de bland annat förlorat värdefull studietid. Flera av eleverna tillhör inte den kategorin elever inriktningen först var tänkt för. Ettårsalternativets uppbyggnad vad gäller personal och övriga resurser är anpassat för studiemotiverade elever med relativt god skolvana. I år har flera elever haft ett än större behov av individuellt personstöd än tidigare, vilket vi saknat resurser för. En del av undervisningstiden har vikts för ordningsfrågor och förebyggande konfliktlösning. Vi har även i år arbetat mycket med psykosocialt arbete ur ett salutogenskt och holistiskt perspektiv. Minskandet av lärartjänster på IV drabbar eleverna på flera nivåer. Våra elever har ett extra stort behov av en tydlig struktur och detta gäller även strukturen kring personalens roller (vem som är vem). Då vi har haft många halva tjänster med hög personalomsättning, har relationerna med eleverna blivit lidande. Verksamheten med dessa elever bygger på goda relationer, tillit, struktur och kontinuitet.