Innovationsupphandling: Nytta och juridik



Relevanta dokument
Att efterfråga innovation - för nyskapande i offentlig verksamhet Arkusdagen 2014

Utmaningar och möjligheter med innovationsvänlig upphandling Niklas Tideklev, Konkurrensverket

NÄTVERKET FÖR INNOVATIONSUPPHANDLING

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet

Yttrande över Innovationsupphandling (SOU 2010:56) (Ert Dnr: N2010/6152/FIN

Remissyttrande avseende betänkandet Innovationsupphandling, SOU 2010:56

En innovation är en uppfinning som ger en samhällsekonomisk vinst eller ger en vinst för en viss målgrupp (ex inom äldreomsorgen).

Petra Hållander. Lars Carlsson. Gunnar Goblirsch. Enhetschef SLL Upphandling

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Lagen om offentlig upphandling

Innovationsvänlig upphandling

Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Innovationsupphandling av återanvändningssystem Bilaga 2 - Om innovationsupphandling

Upphandling. Kvalité, innovation, sociala krav. Thomaz Ohlsson Sveriges kommuner och landsting

Utmaningar och möjligheter med innovationsvänlig upphandling Niklas Tideklev, Konkurrensverket

Innovationsupphandlingar. FOI perspektiv 28 okt 2014 SBUF. Jan Thorén. TMALL 0141 Presentation v 1.0

Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner. Eva Sveman

ÅRSBERÄTTELSE 2004 Bilaga 1:1 Leverantörer 12:1. Det är hela tiden en avvägning mellan kostnad och miljöpåverkan

Remiss: Nya regler om upphandling SOU 2014:51 och Ds 2014:25

PUSH. Produktutveckling inom Stockholms hälso- och sjukvård. Har du en idé? Vi förverkligar den!

Metoder för att tänka efter före erfarenheter och metodboken

Juridiken i innovationsprocessen

Upphandling Samverkansrådet 10 februari 2014

Innovationer och krav på samhällsansvar i stadens upphandlingar (Upphandlingspolicy)

En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69)

Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Tilldelande av verksamhetsuppdrag SLL Innovation till Danderyds sjukhus AB

Metodbok i innovationsupphandling

Niklas Tideklev. Hans Jeppson. Senior Advisor, Vinnova Utredare Innovationsupphandling (SOU 2010:56)

En vägledning för upphandlingar av vårdoch omsorgstjänster. Nätverk Uppdrag Hälsa:s seminarium Från riktlinje till effekt Stefan Jönsson

Hur blir du leverantör till Vårgårda kommun?

Offentlig upphandling och små företag Upplands Bro 16 sept Ulrica Dyrke, Företagarna

Innovationsupphandling vad är det?

1 (7) LS Utlysning. Innovationsfond för Stockholm läns landsting Kriterier och ansökningsförfarande

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Industriell plattform för leverantörer

Frukost möte Salems kommun Anna Karin Renström Ann-Christin Lindberg

Skillnader mellan LOU och LUF

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad

1 Fråga: Hej! Amesto Sourcing

Innovationsupphandling av blodpåsar

Har ni någon gång funderat på att lämna anbud i en offentlig upphandling, men därefter avstått från att göra det? Svarsalternativ

Vad är på gång inom LOU/LUF?

Strategier för effektiv marknadsföring vid upphandlingar

Offentlig upphandling - affärer för miljoner -

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

Ramavtal Oberoende konsulttjänster för administrativa IT-system område ekonomi

Juridiska frågeställningar vid innovationsarbete

Att efterfråga innovation

GWA ARTIKELSERIE. Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum:

Byggherrens roll för innovationer i byggsektorn. Construction Management

Upphandlingsenheten. 13 medarbetare. materialkonsulent. olika inriktningar hos upphandlarna/kategorisering. under 2013 genomfördes 230 upphandlingar

Riktlinjer för upphandling

UPPHANDLINGSPOLICY. Datum RF Diarienr (5)

Kommittédirektiv. Förutsättningar och åtgärder för ökad tillämpning av innovationsupphandling i Sverige. Dir. 2009:104

Besvarande av skrivelse från Brigitta Sevefjord (v) om meddelarskydd och kollektivavtal i avtal med privata utförare

Att göra affärer med Region Skåne

Vem betalar inte i tid?

Kommittédirektiv. Ett samordnat och effektivare statligt upphandlingsstöd. Dir. 2011:78. Beslut vid regeringssammanträde den 8 september 2011

Lagen om offentlig upphandling (LOU) och Upphandlingsutredningens analys

Kalmar augusti Bild 1

Innovationer och krav på samhällsansvar i stadens upphandlingar

Inbjudan till marknadsundersökning (RFI) av Disk- och Spoldesinfektorer till SLL och Nya Karolinska Solna

Offentlig upphandling. Stockholm Digital Care 10 mars 2017 Therese Hellman

Ta steget in i SIS värld

Ansökningsinbjudan. för upphandling av tjänster inom kommunikation och marknadsföring

Riktlinjer för upphandling och inköp

Innovationsledning gör projekten till verksamhet!

Enskilda dialogmöten. Innehåll METODER FÖR TIDIG DIALOG

Effektivare offentlig upphandling

Så påverkas Lunds kommuns upphandlingsarbete

Tänktank Lärdomar från Östergötland

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos

Kommittédirektiv. Offentlig-privat samverkan, styrning och kontroll. Dir. 2018:9. Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018.

Upphandlingsreglerna - en introduktion på lättläst svenska

EU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15

Yttrande över delbetänkande, På jakt efter den goda affären SOU 2011:73

Upphandlingspolicy. MA Upphandlingsenheten. Upphandlingspolicy 1(10)

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Riktlinjer för upphandling i Alingsås kommun med tillhörande kommunala bolag samt kommunalförbund

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Standarder och innovation i offentlig upphandling. 1 Nuteks och Vinnovas rapporter om offentlig upphandling och innovation

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Offentliga inköpvad är det? Källa: Konkurrensverkets skrift Upphandlingsreglerna en introduktion. Kloka och tålmodiga sakkunniga.

Att vara innovatör och entreprenör inom medicinsk teknik 2017

Fördjupning i de nya upphandlingsreglerna del 2 Förändringar i den nya upphandlingslagstiftningen: inköpscentraler och leverantörsperspektivet

Ärlighet ska löna sig! Hur du upptäcker och tipsar om anbudskarteller vid offentliga upphandlingar.

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Sammanfattning av arbetsprogram STÄRKT INNOVATIONSFÖRMÅGA I OFFENTLIG VERKSAMHET

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73)

Inbjudan till anbudsgivning Neuropsykiatriska utredningar

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård

Bilaga 1 Begrepp och Definitioner

Avsnitt 4.3 beloppsgränser, dokumentationsplikt och riktlinjer vid direktupphandlingar

2 Internationell policy

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter

Konkurrens och brist på konkurrens i välfärden. SNS-seminarium om Välfärdsutredningen Stefan Jönsson

Medtech4health och Swelife sök medel för framtidens hälso- och vårdinnovationer

Yttrande över motion 2014:11 av Gunilla Roxby Cromwall (V) med flera om att ställa krav på vinstbegränsning vid upphandling

Transkript:

Reglab: Nätverket för innovationsupphandling Innovationsupphandling: Nytta och juridik Anteckningar från seminarium 22 mars 2012, IVAs konferenscenter, Stockholm. Vid pennan: Christina Johannesson, Kontigo AB Reglab bjöd in till seminariet i samarbete med Stockholms läns landsting, som också stod som värd för dagen. Frågeställningar var: Vad ryms inom begreppet innovationsupphandling? Vilka juridiska utmaningar bör beaktas vid så kallade innovationsupphandlingar? Vilka typer av innovationsupphandling inom ramen för LOU är möjliga redan idag? De mer än 50 deltagarna hälsades välkomna av Karin Peedu, upphandlingschef, Stockholms läns landsting (SLL), som också fungerade som dagens moderator. Stockholms läns landstings arbete med innovationer i hälso- och sjukvården Viktoria Björk och Olof Hillborg, SLL Innovation SLL är en av Sveriges största arbetsgivare med ca 40 000 egna anställda och en omsättning på 70 miljarder kr. Viktoria och Olle inledde seminariet med att berätta om hur SLL arbetar med innovationsupphandling. Viktoria är sedan två år projektledare för Innovationsslussen. SLL är ett av sex landsting som har fått medel från VINNOVA för att slussa innovationer. Viktoria berättar att innovationsslussarna har två huvudsakliga uppdrag: Ta tillvara medarbetares idéer om förbättringar i hälso- och sjukvården och ta dem från idéstadiet till en kommersialiserad produkt eller tjänst Stödja företagare och entreprenörer som vill samverka med hälso- och sjukvården Verksamheten vid SLL Innovation är decentraliserad och finns på Danderyds sjukhus, Södersjukhuset och på Karolinska och har även etablerat en nod i Norrtälje. Man är totalt 9 personer som jobbar som koordinatorer och produktutvecklare, som under de två första åren

har gett rådgivning till medarbetarna vid 400 tillfällen. Det har resulterat i 30 utvecklingsprojekt och stöd till 50 företag och entreprenörer. SLL Innovation äger och driver också ett kvinnligt nätverk för innovatörer i hälso- och sjukvården och har gett bidrag till uppstart av 15 nya företag inom medicinsk teknik, varav de flesta är startade av kvinnor. Därtill utvecklar man hälsoekonomiska beräkningsmodeller för vilka vinster/besparingar som utvecklingsprojekten ger för SLL. Viktoria berättar att: Redan 2010 kontaktade vi SLL Upphandling och bad att få hjälp att etablera ett innovationsupphandlingsnätverk. Idag sitter vi tillsammans med dem för att titta på metoder och verktyg kring hur man gör innovationsupphandling från företag och från medarbetare. Kedjan blir bara halvfärdig om vi bara tar fram en idé och marknaden aldrig kommer in. Vi är både köpare och uppfinnare. SLL erbjuder företagare och entreprenörer olika tjänster som: Produktutvärdering (bl.a. komplett testprogram direkt i vården i kontakt med patient) Innovation Crypt (samverkan mellan medicintekniska företag och klinisk expertis) CE-märkning (kunskaper om regelverk, riskanalys etc.) Klinisk utvärdering och prövning Enligt Viktoria ligger de största behoven inom klinisk utvärdering och prövning och efterfrågan innebär också att möjligheter till provuppställning (testa produkten med klinisk personal) behöver utvecklas. Hon ger också några exempel på produkter som har utvecklats dels i samverkan med företag, som den rullande kryckan, dels i samverkan med medarbetare, som en ny andningsmask och ett stickskydd som används vid navelsträngsprover. Olle är ansvarig för utvecklingsprocesserna och har länge hållit på med innovationsupphandling, som ofta handlar om medicinteknik. Olle berättar att: Vi har väldigt mycket kontakter med bolag som levererar och erbjuder produkter. Många läkare köper in själva eller uppfinner egna. Det sker lite hej vilt. En anledning till att vi håller på med innovationsupphandling och försöker organisera det är att det ska bli ordning och reda och säkra produkter, men också att vi köper in och använder nya produkter. På de medicintekniska avdelningarna har vi mycket kompetens, både ingenjörer och upphandlare och utvecklare. Olle menar att de stora bolagen ofta utvecklar sina produkter i Indien eller i öststaterna, men vill gärna uppmärksamma de små företagen och inte bara de stora drakarna, och ser gärna att svenska företag får chansen när en avdelning vill ha en produkt som inte finns. Han visar hur den värdekedja ser ut som man arbetar med, från behov till marknad.

Inom ramen för kedjan finns två ben i verksamheten, dels erbjudandet till medarbetarna, dels till företag som har och utvecklar produkter. I det första fallet utvärderar man idéerna genom att bl.a. söka i patentdatabaser. SLL kan enligt Olle komma långt i utvecklingsprocessen med egna resurser både vad gäller teknik, juridik och produktionsutveckling, som finns inhouse. Landstinget skriver avtal med medarbetaren, vilket innebär att SLL tar över ägandet av idén. Man gör därefter en prototyp och söker patent. Nästa steg är klinisk utvärdering och test där fördelen är att vi bor ju på sjukhuset. Därefter försöker man formulera en affärsplan och prissätta produkten i syfte att kunna erbjuda den till företag, och gör en säljpitch för företag som levererar den här typen av produkt. Man säljer alltså idén först, innan man går vidare till en upphandling av produkten. Det andra benet innebär att man erbjuder stöd till företag i form av riskanalyser, behovsöversikter, stöd till CE-märkning och utbildningar. Olle ger ett exempel: Ett stort internationellt företag utbildar idag alla sina konstruktörer direkt på plats på vår intensivvårdsavdelning i hur man jobbar med företagets ventilatorer. Det blir en viktig och bra dialog mellan konstruktörer och personalen. Han ger också fyra förslag till när innovationsupphandling kan vara ett aktuellt verktyg och svarar på några av publikens frågor.

1. Behov-produkt, halvfabrikat Här arbetar SLL Innovation med en idé nästan fram till en färdig produkt. SLL ställer kraven utifrån användningsbehov och produktidén erbjuds till en grupp företag innan den är riktigt färdig. Arbetsgången kan se ut som följer: Behov/idé Utvärdering/nyhetsgranskning Innovatörsavtal Intern produktutveckling Patent/klinisk utvärdering Säljpitch med garanti Inköp/mottagande i vården Idén kan säljas till företag mot provision eller säljas med garanti att SLL kommer att upphandla den. I slutänden bestämmer företaget hur produkten ska se ut för att passa produktionsprocessen. Företaget kan prissätta produkten medan SLL bevakar att det inneboende värdet kommer skattebetalarna till del. Hittills har man sålt 11 produkter. Olle beskriver den juridiska situationen: Det finns en lag som handlar om arbetsgivares rätt till arbetstagares uppfinning. Lagen är dispositiv och vi har valt att använda den. Patentägare blir SLL och det ska utgå en skälig ersättning till upphovsmannen. Det finns däremot inte direkt någon paragraf kring vad som gäller när man säljer från landstinget. Vi har tagit in 5-7 bolag (för innovationen stickskydd), som hanterar den här typen av produkter. Vi har en beslutsmatris för att bestämma vilka företag som bör få köpa produkten. När man innovationsupphandlar på riktigt, som vi tycker är krångligt men vill komma till, så har man en exit-klausul. SLL har rätt att köpa tillbaka produkten om inte företagen kan leverera. Den utmaning vi står inför är urvalsprocessen, d.v.s. kan företagen klaga på varför ett företag fick köpa men inte andra? Vi vill inte skapa en marknad med bara en anbudsgivare. 2. Vetskap om kommande teknik Ambitionen här är att dels arbeta för att ta bort skallkrav som annars riskerar att stänga ute idéer och nytänkande, dels att uppmärksamma systemet på produkter som SLL Innovation har vetskap om, men som inte personalen generellt kommer i kontakt med. Arbetsgången kan se ut som följer: Idé Riskanalys/utvärdering Klinisk utvärdering Presentation för upphandlingsgruppen

Presentation för expertrådet Bör- och skallkrav Offentlig upphandling Olle menar att det finns massvis med sådana produkter och att 50 % av alla case som man arbetar med kommer från små företag som har helt nya produkter som kan upphandlas. Han ger ett exempel: En ambulansvårdare såg behovet av att patienten kan behöva kunna tala genom syrgasmask. Idén blev ett patent. Ett företag ville göra en utvärdering och ett kliniskt test, vilket vi kunde hjälpa dem med. Vi tyckte att det var en mycket bra produkt och presenterade den i upphandlingsgruppen/expertgruppen, som ville presentera den för ambulansgruppen. Produkten är idag sedd av systemet och upphandlad enbart för att den uppmärksammades av oss. 3. Provuppställning av upphandlad utrustning Syftet med provuppställning är att ett företag ska få möjlighet att presentera sig och att utvärdera om en produkt är bra. Detta sker utan att produkten omfattas av upphandling. Produkten måste vara CE-märkt för att den ska få ställas upp på prov. SLL Innovation tar ut en ny, CE-märkt produkt och hjälper till att provuppställa den och testa den med klinisk personal. Arbetsgången kan se ut som följer: Provuppställningsavtal Produktutvärdering/klinik Validering av produkt Patientsäkerhet Presentation för nätverket/expertgrupp Bör- och skallkrav Offentlig upphandling Olle berättar att: Vi erbjuder en testbädd för alla företag som vill testa sina CE-märkta produkter. Alla europeiska företag skulle kunna komma till oss och visa upp sig. Det kan bli ett stort arbete, men samtidigt spännande och givande. Testet är avgiftsbelagt (självkostnadspris). Här har vi konkurrens från utlandet där främst de stora bolagen testar gratis eller till en mindre kostnad. Sverige är generellt dyrare, vilket är en politisk fråga. Olle framhåller att landstinget inte får lägga sig i vilka företag som erbjuder produkten, men menar samtidigt att systemet främjar de små bolagen, som annars riskerar att inte komma med i matchen.

Många av dem har justa produkter och vi vill köpa in det bästa, så vi vill visa up för upphandlingen vad som finns. I och med att vi tar in dessa bolag kan vi även utbilda dem i hur man visar upp sig för upphandlingssystemet. Det kan också handla om finjusteringar i upphandlingarnas bör- och skallkrav, vilket kan göra stor skillnad i hur många olika anbud man kan få in. 4. Behov-produkt, helfabrikat Här ser Olle en utmaning som man ännu inte har någon lösning på. Det finns en risk, att man fastnar i kontrakt som gör att man inte kan ta in ny teknik som bättre passar behov. Detta blir då även en etiskt knepig situation. Olle poängterar att Inköpssystemet behöver vara dynamiskt och flexibelt, särskilt inom områden där utvecklingen går snabbt (jfr appar ). Arbetsgången kan se ut som följer: Förkommersiell upphandling/funktionsupphandling Request for information kravspec Sålla ut (6 LOU) Letter of intent/avsiktsförklaring (ej bindande) Workshops (båda parter finansierar egen tid) Förstudieavtal (definierad tid) Projektavtal (exitklausul) Olle pekar avslutningsvis på både incitament och utmaningar för det fortsatta arbetet med innovationsupphandling. De främsta drivkrafterna är att kunna uppfylla landstingets önskemål kring terapier och utrustning. Nya, mindre företag får en bättre chans att visa/testa ny teknik och komma in på marknaden, vilket ökar tillgången på produkter och tjänster för vården, samtidigt som behoven kan tillgodoses bättre genom att produkterna utvecklas i samverkan med vården. Upphandlarnas medvetenhet om patientsäkerheten kan öka genom att endast CE-märkt utrustning provuppställs och implementeras inom vården. Samtidigt finns det frågor som inte är lösta. Utmaningarna handlar om att få systemet accepterat och harmoniserat inom hela landstinget. Frågetecken som behöver rätas ut handlar bl.a om formulering av behov och krav och hur hållbart detta är över tid (från idé till marknadsintroduktion), hur upphandlingen ska se ut rent juridiskt, ex.vis vilka företag som ska få tillträde, hur avtal ska formuleras och hur omvärlden kan bevakas. Gröna ambulanser: innovationsvänlig upphandling av SLL Johan Böhlin, upphandlings- och transportcontroller, SLL Miljöavdelning Johan arbetar med stöd i upphandlingar och fungerar även som controller vad gäller miljömål inom upphandling och transporter och energifrågor inom fastighetssidan. Johan berättar om en upphandling som SLL påbörjade 2006 när man ville ha en produkt som inte

fanns på marknaden, och som initialt ingen ville tillverka eller leverera, men som han uttrycker det: Det slutade lyckligt så småningom. SLL har ett miljöprogram som löper 5 år i taget. Ett viktigt mål är att 50 % av bränslet i alla transporter skall vara förnybart. Enligt Johan ser det ut som att SLL kommer att nå målet med lite marginal. SLL har ett helägt ambulansbolag, ISAB, som utför cirka hälften av uppdragen i länet. Johan förtydligar tankegången: Det handlar om 50 fordon och ca 56 000 transporter under ett år. Det blev naturligt att fundera över hur ambulansen kunde utvecklas för att bidra till miljömålet. Dieselmotorn är nödvändig, men det är ont om sådana motorer som kan fungera med förnybara bränslen. ISAB kom själva 2006 och sa att man ville vara med i landstingets miljöarbete, men att man inte visste var man skulle börja och behövde hjälp med idéer. SLL Upphandling satte sig ned med ISABs ledning och diskuterade hur man genom innovativ upphandling skulle kunna få fram en så miljöanpassad ambulans som möjligt. Arbetet inleddes med en pilotstudie kring bränsle, materialval, inredning och utsidans design. I juni 2007 gick man så ut med en anbudsinbjudan till de som ISAB hade ramavtal med. Emellertid, vid anbudstidens utgång i december hade det inte kommit in ett enda anbud. SLL gick därför tillbaka till dem som fått inbjudan och frågade vad som hade hänt. Johan berättar: Ni ställer för höga krav, sa underleverantörerna. Vi hade bl.a ställt krav på förnybart bränsle liksom krav vad gällde kemikalier och inredning av vårdutrymmet och företagen visste inte hur man skulle ta tag i kraven. Men, en av leverantörerna visade intresse att gå oss till mötes och tyckte att det var ett spännande projekt. De hade börjat jobba med miljöfrågor och såg en potential för en ny marknad. Bolaget, Euro-Lans AB i Backaryd i Blekinge, fanns med i ramavtalet och projektet växlade över till att bli en förhandlad upphandling. Vi bildade en projektgrupp för att diskutera hur ambulansen skulle kunna se ut. Samtidigt som projektgruppen bildades kom Mercedes Benz med ett nytt biogasdrivet fordon som klarade kraven på både vikt, utrymme och räckvidd, vilket blev förlösande för projektets möjligheter att kunna kombinera miljökrav med funktion. Bilen, som levereras från Mercedes, är ett tomt skal med motor till vilket Euro-Lans bygger hela inredningen. Johan berättar om den framgångsrika upplösningen: I maj 2009 invigdes den nya bilen med champagne och trumpetare. Ambulansen har placerats på en avdelning på Ekerö som har varit väldigt engagerad i miljöfrågor. Vi räknar detta som världens första gröna ambulans. Den första

bilen blev 13,5 % dyrare än en vanlig, men redan ambulans nr 2 blev bara 6 % dyrare. Den ökade investeringskostnaden hämtades hem direkt genom minskade driftkostnader eftersom biogas är billigare än diesel. Men vad hände sedan? Johan fortsätter: I den nya upphandlingen ställde vi alla kraven som skall-krav för alla ambulanser. Leverantören får själv välja bränsle eftersom det måste funka även där biogas inte finns att tanka. Idag rullar tre gröna ambulanser till utöver ISABs. De senaste tre som ISAB har beställt uppfyller hela konceptet och går på biogas. Företaget Euro-Lans fick blodad tand när de såg att det gick att bygga ett fordon med mindre miljöpåverkan och spred engagemanget ännu mer inom koncernen, bytte några underleverantörer och bygger nu även gröna polisbilar och fordon till räddningstjänsten. De ha blivit inbjudna till konferenser och möten såväl i Rosenbad och i Ljubljana som i Genève och Lima. SLL har även fått en kontakt från Västra Götaland som vill utveckla på samma sätt, och få tillgång till kravspecifikationen. I SLLs direktiv för tjänsteupphandling står att varje gång som en ambulans byts ut så ska den nya uppfylla kraven. År 2016 kommer det nya miljöprogrammet att kräva 65 % förnybart bränsle. Det innebär att leverantörerna har lite tid på sig för att vidareutveckla tekniken. Som styrmedel finns en bonus för dem som i sitt avtal uppfyller 65 % och några kontrollstationer på vägen dit. All sjukvårdsverksamhet får lite extra betalt om man uppfyller miljökraven. På en direkt fråga från publiken om möjligheterna till storskalighet, d.v.s att hela landstinget upphandlar för gemensamma behov, jämför Johan med Stockholms stad som har gjort en gemensam upphandling av etanolbilar. Man gick ut till en mängd företag och myndigheter för att efterfråga intresset för etanolbilar i syfte att nå skalfördelar i upphandlingen. Den gången vann Ford, men utvecklingen har lett till att nästan alla leverantörer nu har etanolbilar. Fördelen för Stockholms stad var att etanolbilen inte blev dyrare än en bensindriven bil. Nu gör man samma sak, d.v.s. går samman, för att upphandla elbilar. Innovationsupphandlingsutredningen och nuläget Ellen Heldahl, utredningssekreterare Ellen inleder med att hänvisa till att det finns massor av exempel i industrihistorien där bolag har kunnat bli världsledande genom samarbete med stora statliga myndigheter. Detta i kontrast till dagens situation där det sker väldigt få, eller obefintligt med innovationsupphandlingar.

Detta tycker politiker är tråkigt, som gärna ser att vi får nya bolag. Och vi har ju visionen att få nya exportduktiga bolag genom att vara duktiga upphandlare. Sverige upphandlar för mellan 500 och 600 miljarder per år, vilket ger en bild av potentialen. Samhället har förändrats mot mer frihandel, entreprenadisering, privatisering och avyttring samtidigt, vilket skulle kunna verka främjande. Emellertid minskar resurserna samtidigt som riskaversionen ökar, vilket är det största konkreta hindret för innovationsupphandling. Innovationsupphandling är ett begrepp som kan innefatta väldig mycket. Utredningen bestämde sig tidigt för två spår. Det ena är: Innovationsvänlig upphandling - krav utformas så att innovativa lösningar kan konkurrera - kan i stor utsträckning tillämpas inom LOU - främjar inköp av innovation och early adoption Innovationsupphandling - en innovation krävs för att helt tillfredsställa behovet - processen kan ligga innanför eller utanför det juridiska begreppet upphandling - kan innebära risker för den upphandlande myndigheten Ellen går in lite mer i detalj vad som kan vara innovationsvänliga upphandlingsformer. - Funktionsupphandling här får upphandlaren lita på det leverantören vet och kan - Alternativa anbud detta ska upphandlaren alltid tillåta, särskilt vid byggnation - Konkurrenspräglad dialog är relativt nytt i lagstiftningen och är främst avsedd för ny teknik, men det finns ännu få exempel - OPS-lösningar MKS är en form, sedan får man se hur mycket innovation det blir - Projekttävling Ellen är personligen mer tveksam till detta men det kan passa ganska bra för arkitektur och konst. Sämre dock för innovationer som ofta sker i en interaktion mellan upphandlaren och leverantörer där man testar varandras kunskaper och behov - Inköpscentral kan enligt Ellen vara bra, men inte för att det leder till innovation i sig, utan för att det är ett sätt att skapa de muskler som krävs för att skapa innovation. Ellen exemplifierar med Hälsinge Inköp där man går samman för att upphandla mat till äldre, men leverantören får själv koma med förslag på hur tjänsten ska utföras. - Grön upphandling kan enligt Ellen i högsta grad generera innovationer, ex.vis giftfria produkter i sjukvården Ellen exemplifierar ytterligare med Storbritannien, som i kraft av sin stora befolkning och ekonomiska resurser har goda möjligheter när de vill upphandla innovationsvänligt. National

Health Service (NHD) process innehåller en avsiktsförklaring avseende kommande upphandlingar med följande steg: - Forward Commitment procurement - En riskfördelning mellan parterna genom Dialog med marknaden Letter of intent (om ni tar fram den här produkten så kommer vi att köpa av er) - Om förutsättningarna är de rätta, d.v.s. pris, egenskaper och kvalitet, så upphandlas produkten NHS skulle t.ex. upphandla nya digitala hörapparater med ett maxpris på 65 pund. Man gav en respit på två år och fick branschen med sig. I Sverige finns ett liknande, men omvänt, exempel med blodpåsar där det är Sveriges minsta landsting som går före. Då kan det vara svårt att få resten av marknaden med sig. Ellen poängterar att de flesta innovativa företag är små och kraven på t.ex. omsättning, referenser, kreditvärdighet etc. kan vara svåra för dem att möta. Även kriteriet lägsta pris vinner kan göra det svårt att få fram innovationer. Samtidigt är det ofta de små, tekniksmarta företagen som är intresserade av modellen. De stora bolagen å sin sida, som har egna forskningsavdelningar och som tycker att det redan finns en marknad, kan dock anse att modellen är helt ointressant. Enligt Ellen är systemet slimmat och den upphandlare som vågar ta risker får lätt kritik, bl.a från revisorer. Det kan bli så att upphandlaren tänker: varför ska vi gå in i ett eget innovationsprojekt, vi kan väl lika gärna köpa early adoption i Asien. Vilka risker finns det då? Ellen anger några typer: - Funktionsrisker kommer innovationen att leda till det man vill? - Organisatoriska risker man går in i ett projekt och tillsätter en projektledare som kanske slutar, och så faller projektet - Finansiella risker kommer man att hålla budgeten, kommer företaget att gå i konkurs, håller tidplanen? - Marknadsrisker man tar fram produkten, men vilka kommer att köpa den? Det kanske finns en kund i landstinget, men inte på världsmarknaden Ellen menar att det är företaget som bäst tar funktionsrisker och organisatoriska risker. Finansiella risker kan man dela på, medan marknadsrisken bör myndigheten ta eftersom de borde veta om det finns behov och om det finns en framtid för produkten. Förutom förmågan till riskhantering finns rent formella gränser för hur upphandlaren får agera. Det gäller dels regler om jäv och likabehandling. Risken för den fria konkurrensen

måste bedömas i varje enskilt fall, och bara för att man har utfört viss förberedande arbete tillsammans får inte andra leverantörer uteslutas från upphandlingen. Ellen hänvisar här till ett rättsfall: C-21/03 och C-32/03 Fabricom. Därtill kommer EUs statsstödsregler (artikel 106-108 i EU-fördraget), som innebär att en offentlig aktör aldrig får ge pengar till ett privat företag. Här ger Ellen en mer detaljerad redogörelse för de luckor i LOU och statsstödreglerna som gör att det är möjligt att ge FoU-medel till företag. Det är EU-kommissionen själv som har identifierat dessa luckor, och som i EU 2020 lyfter fram vikten av att använda FoU och innovationsupphandling för att det framtida Europa ska kunna bli mer konkurrenskraftigt. Vinnova ex.vis kan ge ut FoUpengar eftersom deras stödordning är notifierad och ligger i linje med riktlinjerna för FoUstöd. Det är ett sätt att köpa innovationer. Tanken är att kunna upphandla FoU för att få något som myndigheten vet att man behöver, men som inte finns på marknaden. Man kan säga att det kan vara tåg som går på vintern fast det snöar. Då säger EU-kommissionen att man kan ta fram en produktidé. Det innebär att man först skriver ett förfrågningsunderlag där man säger att man är beredd att finansiera FoU kring tåg som går i snö, och att man är beredd att satsa en viss peng och bjuda in ett antal leverantörer, som myndigheten själv bestämmer, för att göra en förstudie. Varje leverantör får x antal pengar för detta och när studien är klar utvärderar man resultatet och de som har den bästa idén får gå vidare att utveckla en prototyp som myndigheten helt eller delvis finansierar. Sedan gör man en utvärdering och några får gå vidare och göra en testserie. När det finns en färdigtestad produkt är den förkommersiella upphandlingen avslutad. Därefter vidtar en vanlig upphandling enligt LOU eller LUF. Då kan andra leverantörer ha kommit på, och utvecklat en liknande produkt och har rätt att vara med och konkurrera. Det kan således bli så att det man har varit med och finansierat konkurreras ut av ett företag som inte har deltagit i den förkommersiella fasen. I en sådan förkommersiell upphandling är det viktigt att tänka på de grundläggande principerna i fördraget: transparens, likabehandling och ett rättsmedel. Anledningen till att innovationsupphandlingsutredningen föreslog en lag var enligt Ellen att Sverige inte har ett rättsmedel idag. Det finns just nu två fall i HD vad gäller rättsmedel. LOV är ett sådant, men för förkommersiell upphandling saknas rättsmedel. Ellen framhåller dock att det inte finns några lagliga problem för myndigheterna eftersom rättsmedel är regeringens bord och det är regeringen som kallas till EU-domstolen. Dock måste myndigheten uppfylla de två andra rekvisiten, d.v.s. det måste vara minst två företag som deltar i en förstudie och reglerna måste vara transparenta. Man ska också tänka på att mycket av riktlinjerna och ramarna för statsstöd redan är intecknade av statliga myndigheter.

Många frågar om immaterialrätten. Normalt säger man att rättigheterna bör ligga kvar på företaget som har tagit fram produkten. En myndighet är sällan bra på att förvalta patent, även om det finns undantag. Däremot bör myndigheten se till att få licenser för eget bruk. Hur det formuleras kan dock se väldigt olika ut, vilket kan kräva en IPR-expert för att kunna lösa det på bästa sätt. Viktigt att tänka på är att myndigheten sekretessbelägger all information som kommer in. Det bör också finnas ett aktivitetskrav, d.v.s. att om företaget inte visar försök att kommersialisera produkten efter x antal år så återgår produkten till beställaren. Ellen pekar vidare på att det kanske inte finns behov av en förstudie inom ramen för upphandlingsprocessen om det redan finns en sådan. Myndigheten kanske har kanske bekostat en sådan tidigare. Då måste upphandlaren vara tydlig med det (transparent) när man bjuder in till anbud så att det är möjligt att gå vidare med bara en eller få leverantörer om övriga inbjudna av någon anledning hoppar av. Vad har då hänt sedan utredningen? Ellen gör några nedslag i hur läget ser ut just nu. Vad gäller förslaget till ny lag så var domstolarna negativa. Problemet att Sverige inte har något rättsmedel för förkommersiell upphandling kvarstår dock, även om det är ett problem för regeringen och inte för myndigheterna. Kammarkollegiet har fått ett uppdrag att ta fram en vägledning kring innovationsvänlig upphandling. VINNOVA har fått 24 miljoner för att satsa på förkommersiell upphandling. Kommissionen har kommit med ett nytt utkast till direktiv. En helt ny tanke är att det ska vara möjligt att upphandla innovationspartners, och att det ska bli mer upphandling för innovation. Det är dock ännu ingen som vet hur det ska gå till. Artikeln ligger i rådet, men man har ännu inte diskuterat den. Frågan om att tillsätta en särskild tidsbegränsad delegation med uppgift att ta fram konkreta former för samarbete kring innovationsupphandling och innovationsvänlig upphandling inom hälso- och sjukvårdsområdet ligger på Socialdepartementet. Bör-regeln, som handlar om att man bör ta innovationshänsyn, vill Näringsdepartementet införa medan Socialdepartementet, som ansvarar för lagstiftningen, vill vänta tills man reviderar hela lagstiftningen. Det finns dock definitivt en politisk vilja och med Stefan Attefall som upphandlingsminister. Från resurser till resultat innovation Christer Bengtsson, Innovationspolitik, Svenskt Näringsliv Christer inleder med att påminna om att innovation är att skapa värde av idéer. Innovation är därmed inte avgränsat till forskning, eller forskning i sig, och inte heller bara till materiella produkter utan även tjänster. Värdet behöver inte vara pekuniärt och vidare kan näringsliv och offentlig sektor ha olika definitioner. Företagens värde kan handla om intäkter,

avkastning och konkurrenskraft medan offentlig sektor kanske laddar ordet värde med kvalitet, behov, tillgänglighet etc. Christer får medhåll i publiken att begreppet innovation är problematiskt för att universitet och högskolor har lagt beslag på det. Hypotesen att innovation = forskning och vice versa riskerar att begränsa. Det handlar snarare om att arbeta för att idéer ska nå en marknad och att kunskapen nyttiggörs. En annan problematik är att man kopplar ihop innovation med entreprenörskap, vilket riskerar att skrämma anställda i vården, som inte vill bli företagare. Det gäller att kunna lyfta ut idéerna till en process, som inte måste vara linjär. Den globala konkurrensen handlar om vem som ska få leverera och som får jobben. Till syvende og sidst handlar det om att skapa välfärd och välstånd. Christer menar dock att det blir en utmaning när vi börjar använda begrepp som inte är självklara (innovation, kunskapstriangeln etc.), vilket gör det till något abstrakt som inte berör oss i vardagen. Den som inte jobbar i systemet ser inte att det berör dem varje dag. Ett exempel på frågor som verkligen har fångat förståelse för verkligheten är miljörörelsen. Vi har en positiv bild av vad det innebär i vardagen. De ger en tydlig bild av konsekvenserna av om vi inte tar hand om miljön, och vad som händer om vi tar hand om den. Det är få som målar upp bilden av vad som händer om vi inte är innovationskraftiga eller om den offentliga sektorn inte kan ta hand om de stora utmaningarna. Till och med politiker som jobbar med detta som sin dagliga uppgift har svårt att måla upp konsekvenser. Innovation är inte en valvinnarfråga. Allmänheten har inte en bild av vilka konsekvenserna är för dem. Jag jobbar med att bygga upp en bild av detta. Christer framhåller att svensk industri har en medelstarttid kring 1915 och att många av de företag som nu är stora har sin grund i innovationsupphandling. För att förnya och vidareutveckla näringslivet behöver både forskare och studenter vara innovationsmedvetna, och samverka med myndigheter och företag, men incitamenten för detta är svaga. Flera i publiken pekar på medarbetares bristande kännedom om hur man kan arbeta, och för lite dialog mellan den som har idéer och den som behöver dem. Behovet av att på ett bättre sätt lyfta fram personalens och leverantörers idéer, att agera flexibelt och inte låsa sig i långa avtal, att inte hämma kreativiteten med alltför specifika krav på produkternas utformning etc var några teman som återkom i inläggen. Christer avslutar med att citera professor Kaj Mickos: Tänk om vi ändå vore ett u-land ett land i utveckling!