Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos

Transkript

1 Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Kommunal driver kampanj för bättre upphandlingar

2

3 En facklig valrörelse Kommunals uppdrag är att förbättra villkoren för medlemmarna. Därigenom gör vi också välfärden bättre. Så driver vi avtalsrörelse, och så driver vi också vår fackliga valrörelse. Genom flera rapporter och genom ett brett påverkansarbete fram till valdagen visar vi hur det faktiskt ser ut i den välfärd som de olika politiska partierna vill få ansvar att sköta. Där vi ser brister ställer vi politikerna och väljarna den enkla frågan är det här okej? Offentlig upphandling påverkar de anställda En del i detta arbete handlar om offentlig upphandling. Som ett av Sveriges största fackförbund, med en majoritet av medlemmarna anställda i skattefinansierad verksamhet, påverkas vi direkt av hur stat, kommun och landsting handlar upp varor och tjänster. Över tid har det också blivit allt tydligare att delar av regelverket kring offentlig upphandling, och det sätt på vilket upphandlingar genomförs, fungerar dåligt och att de anställda allt oftare kommer i kläm. Allra tydligast har bristerna blivit inom den upphandlade kollektivtrafiken. För kommunals del innebär det främst busstrafik, men situationen är likartad på andra avtalsområden. SEKO:s strejk under våren satte strålkastarljus på detta och visade samtidigt hur starkt folkligt stöd vi har för vår syn: upphandlingar ska inte få leda till trafikkaos och ska inte heller kunna användas för att kringgå de anställdas rättigheter eller för att försämra deras villkor. Landsomfattande kampanj för att påverka landstingen I avtalsrörelsen 2013 slogs Kommunal för de anställda i busstrafiken och lyckades avtalsvägen få igenom vissa förbättringar. Ytterst är det dock den offentliga upphandlaren som ställer kraven i

4 förfrågningsunderlagen och arbetsmarknadens parter kan inte fullt ut adressera dessa problem. Under 2014 har vi därför påbörjat arbetet med att besöka samtliga landsting för att beskriva vår verklighet och också presentera våra lösningar. För oss är det tydligt att det går att upphandla busstrafik bättre än idag, på ett sätt som säkrar trafikens kontinuitet, undviker problem för landstingen och säkrar våra medlemmars villkor. Juridiken är oklar och politikerna fega Under våren har vi besökt nio landsting och de återstående kommer vi att besöka under hösten. En sak står dock redan klar: ett av de främsta hindren för väl fungerande upphandling är den juridiska osäkerheten kring reglerna. Landstingens tjänstemän vet inte vad som gäller och vill till varje pris undvika domstolsprocesser. De ger därför rådet till politikerna att vara försiktiga vilket innebär att inte arbeta aktivt med att ställa krav på leverantörerna. Samma råd får politikerna om de vänder sig till SKL eller till de myndigheter som ska ge vägledning i dessa frågor. Politikerna i sin tur vågar inte, med några lysande undantag att gå emot dessa råd. Och därmed fortsätter kaoset. Konkurrens med de anställdas löner och villkor Det grundläggande problemet vid upphandlingar av busstrafik är möjligheten för de anbudslämnande företagen att konkurrera med de anställdas löner och villkor. Anbudsgivarna lämnar offerter utifrån kalkyler där all, eller stora delar av personalen saknar erfarenhet och därmed har lägsta lön enligt avtal. Eftersom den nuvarande leverantören är bunden av avtal med sina anställda, som fått lönehöjningar och tjänat in förmåner, kan denne dock inte möta den nya anbudsgivarens bud. Därigenom blir det i praktiken omöjligt att vinna ett kontrakt två gånger i följd. En totalt absurd situation.

5 Denna ordning innebär att alla anställda sägs upp vid varje kontrakts utgång. Därefter har leverantören som vunnit kontraktet full frihet att välja vem och på vilka villkor som den vill erbjuda någon jobb. Förare som har kört samma linje i tio år erbjuds provanställningar eller anställningar på timme och får höra att han eller hon ska utvärderas för att se om man passar i den nya organisationen. Hela situationen är givetvis kränkande och innebär också att föraren ofta inte längre kan ta lån, teckna hyreskontrakt eller ibland ens öppna ett telefonabonnemang. Förutom att det leder till att de anställdas rättigheter kringgås så leder denna oordning också till att branschens hela funktionssätt försämras. När utsikterna att vinna ett kontrakt två gånger i följd systematiskt försvåras tappar arbetsgivarna det långsiktiga engagemanget för verksamheten. Detta får t.ex. tydliga effekter vad gäller fortbildning. Lagstiftaren har beslutat att alla förare ska ha genomgått en utbildning för att få s.k. yrkeskompetensbevis senast den 10 sept Arbetsgivarna vill dock inte investera i utbildning som de inte vet gynnar deras företag och därför så struntar de i det. Exemplet åskådliggör en kortsiktighet som är dålig för beställaren, för kunderna, för arbetstagarna och för arbetsgivarna själva. Samverkansbolag skapade för att upphandla Tvärtemot vad som ibland påstås leder inte konkurrensutsättning och privatisering per automatik till att stora kommunala bolag ersätts av små lokala entreprenörer. Om inte upphandlaren arbetar aktivt för att underlätta för mindre företag är istället utvecklingen den rakt motsatta, något som vi ser tydligt inom busstrafiken. Upphandlingarna domineras idag av fem stora bolag: Nobina, Veolia, Arriva, Keolis och Bergkvara buss. För att de mindre bussbolagen ska kunna konkurrera med dessa har de skapat s.k. samverkansbolag, t.ex. Sambus och Mittbuss. Dessa bolag har själva inga anställda och kör inga bussar. Samverkansbolagens syfte är endast att lägga anbud i olika offentliga upphandlingar. När de vinner ett kontrakt fördelar de sedan internt de olika sträckorna till sina bolag.

6 När ett samverkansbolag vinner en upphandling leder denna organisation till att de anställda, som ju har blivit uppsagda, under lång tid inte vet hos vem eller på vilka villkor de ska söka anställning även efter det att kontrakt tecknats. Så var det t.ex. i Dalarna i våras när Sambus vann upphandlingen efter en särskilt rörig process. Först i mitten på maj var det helt färdigt vilka bolag som skulle börja köra vilka sträckor den 1 juli. Och förarna som sökte jobb hos dessa bolag erbjöds klart sämre villkor än de haft tidigare. Krav på personalövertagande Vi befinner oss således i allvarligt läge och samtidigt i en juridisk-politisk låsning. Situationen är dock egentligen helt onödig. Som Kommunal har visat i en rättsutredning 1 är det krav som skulle innebära störst förbättringar, ett krav på s.k. personalövertagande, nämligen förenligt med gällande regler. Ett krav på personalövertagande innebär att den upphandlande myndigheten kräver att den nya leverantören ska ta över avlämnande leverantörs personal med oförändrade villkor, inklusive anställningstid och intjänade förmåner. Därigenom ges de anställda en säkerhet i att de behåller sitt arbete, och de i anbudsgivningen deltagande företagen ges också rättvisa villkor att delta i upphandlingen eftersom de har samma personalkostnader att förhålla sig till. En praktisk tillämpning av detta har prövats av SEKO vid upphandling av tågtrafik där man hjälpt upphandlaren och tagit fram pärmar med information om anställdas löner och förmåner. Dessa pärmar har sedan distribuerats till de anbudsgivare som gått vidare efter en initial granskning. Därigenom löser man det problem som många jurister oroar sig för, att företagen inte behandlas lika. Tvärtom ökar likabehandlingen väsentligt eftersom även den innevarande leverantören kan delta på lika villkor. 1 En juridisk analys av kravet på personalövertagande, Kommunals utredningsenhet, 2014

7 Kommunals krav Krav på personalövertagande är en central del för att lösa situationen i busstrafiken. Att detta är förenligt med gällande regler måste nå fler lokalpolitiker så att de vågar ifrågasätta de lokala juristernas motstånd. Om det inte går att få de lokala politikerna att lyssna måste ytterst regering och centrala myndigheter ta sitt ansvar och förtydliga att dessa krav är lagliga. Detta är därmed Kommunals krav: 1. Att kommuner och landsting ska ställa krav på personalövertagande när de upphandlar kollektivtrafik. Det innebär att de företag som vill lämna anbud måste åta sig att ta över den befintliga personalen på befintliga villkor. 2. Att regering eller riksdag tydliggör att krav på personalövertagande är förenligt med gällande rätt. Detta kan t.ex. ske genom lagstiftning, förarbetsuttalande eller genom förtydligande från de myndigheter som har i uppdrag att ge stöd till kommuner och landsting vid upphandlingar.

8