Byggherrens roll för innovationer i byggsektorn. Construction Management

Transkript

1 Byggherrens roll för innovationer i byggsektorn

2 Innovationsbegreppet Innovationsprocess Idé/uppfinning + Utveckling + Implementering = Innovation

3 Innovationer Brett spann på vad innovationer är Radikala innovationer Stegvis förbättrande utveckling

4 Innovationer Produkter Processer Service Olika typer av innovationer

5 Innovationer Varför intressant för byggherrar? Bättre produkter till lägre pris Bättre service till kunder Större vinstmarginaler

6 Utveckling - innovationer Motivation Tid Ekonomi

7 Utveckling - innovationer Det krävs: Kunskap Kommunikation Lärande Samverkan Risk och belöning

8 Utveckling innovationer Specifikt med byggbranschen Projektform Unika produkter Många aktörer Få repetitiva beställare Långa omsättningscykler

9 Byggherrens roll Avgör innovations utrymmet i ett projekt Sätter till stor del spelplanen Väljer aktörer

10 Innovations utrymme Vill man ha utveckling på lång sikt får man ge möjligheter på kort sikt Rätt innovation vid rätt tillfälle

11 Spelplan Lagar och bransch standarder är givna Innovatör Upphandlings- och kontrakteringsmetod bestämmer resten Lägsta pris högsta värde Lösning funktion

12 Aktörer Erfarenhet av aktörer Kunskap lägsta pris Positiva Problemlösande problemseende

13

14 Innovationer i Fastighetsföretag Eget innovations-/utvecklingsarbete Stöd till kunders innovations- /utvecklingsarbete

15 Innovationer i Fastighetsföretag Eget innovations-/utvecklingsarbete Internt arbete/innovationsstyrning Agerande som kund

16 Eget innovations- /utvecklingsarbete Internt arbete/innovations styrning Möjlighet att bestämma Utvecklar egna organisationen Kräver ekonomi Kräver styrka Kräver uthållighet

17 Eget innovations-/utvecklingsarbete Agerande som beställare Exemplet förvaltningsupphandling Förvaltningsaspekter Utveckling Bättre Billigare

18 Eget innovations-/utvecklingsarbete Traditionella upphandlingar Nya samverkansformer

19 Stöd till kunders innovations- /utvecklingsarbete På vilka sätt: Genom vad som levereras Produkten (lokalen) Service (FM) Andra

20 Bakgrund Med i EU PPA gäller Lika regler / öppen marknad Öppen marknad / ökad konkurrens Olika utfall i olika EU länder

21 Bakgrund forts. Pan-europeisk studie Sverige det land som uttryckte mest besvär över offentlig upphandling (lagarna) Sverige det land som sett störst ökning av antalet överklagade upphandlingar Svensk studie (Waara och Carlsson, 2007 Visar på samma tendens Generellt från ca 100 (2000) 1500 (2006) Bygg från fåtal (2000) 151 (2006)

22 Public Procurment Act Gäller alla medlemsländer Styr framför allt lägsta nivån Senaste uppdateringen: öppet förfarande selektivt förfarande förhandlat förfarande konkurrens-präglad dialog Alltid gällande Likabehandlingsprincipen Principen om icke-diskriminering Proportionalitetsprincipen Transparensprincipen Principen om ömsesidigt erkännande

23 Public Procurment Act forts. Syftet Öka konkurrensen inom EU Minska korruption Skett en förändring Från kortsiktig upphandling av produkter till långsiktiga kontrakt på tjänster Lett fram till konkurrens präglad dialog

24 Public Procurment Act forts. Effekterna av PPA inte klara Kommissionen hävdar att det ger ett ökat antal kontrakt över gränserna Några studier visar på att så inte har blivit fallet Orsaken anses vara olika tillämpning Olika affärssystem Anglosaxiska, bolagsrelaterade och statsstyrda

25 LoU Sverige har valt att inte implementera PPA direkt Egen lag LoU Nya direktiven nu införlivade Dock inte konkurrenspräglad dialog Ny kapitel indelning: 1 kap-14 kap. Upphandling över tröskelvärdena 15 kap. B-tjänst oavsett värde, försvarsupphandling oavsett värde samt under tröskelvärde. 16 kap. Rättsmedeldirektivet som behandlar överprövning och skadestånd.

26 Effekter Skillnader i effekter Överprövningar gått upp dramatiskt i Sverige inte rört sig i Danmark Tre potentiella förklaringar Skillnader i uppfattning av den relativa maktfördelningen hos företag i leverantörskedjan Skillnader i tillsynsmyndighetens förfarande Skillnader i Lagen

27 Effekter forts. Relativ maktfördelning I Danmark har beställaren och beställarens ombud (arkitekten) en starkare ställning än i Sverige I Sverige har leverantören (entreprenören) en starkare ställning än i Danmark.

28 Effekter forts. Tillsynsmyndighetens förfarande I Danmark starkt rådgivande finns tex möjlighet för både leverantör och beställare att begära en frivillig prövning om något verkar konstigt i upphandlingen I Sverige endast kontrollerande

29 Effekter forts. Danmark har två lagar Skillnader i lagen En nationell under tröskelvärdena PPA över tröskelvärdena Sverige en nationell Olika förfaranden vid överprövning I Danmark få fall som går till domstol - I princip alla överprövningar avgörs istället i Klagenævnet for udbud I Sverige avgörs alla i domstol

30 Effekter forts. Kommunala fastighetsbolag ser LoU som en begränsning, speciellt medelstora företag ( lgh). De tycker att det är svårt att formulera utvärderings-kriterier för mjuka parametrar i upphandlingen Man upplever att LOU uppmuntrar till att upphandla med endast lägsta pris som kriterium Hos de medelstora och små bolagen finns en antydan att LOU kan verka hämmande på nyproduktionen av bostäder, dock fanns inte denna uppfattning lika tydligt hos de stora bolagen med över 5000 lägenheter De kommunala bostadsbolagen upplevde även de att LOU verkar hämmande på innovationsklimatet

31 Reflektioner En tydligare lagstiftning under tröskelvärden, eller eventuellt bättre råd och anvisningar, motsvarande den danska modellen kanske hade kunnat effektivisera upphandlingsprocessen. Både Svenska och Danska offentliga upphandlare är mer försiktiga i deras tolkning om vad som är möjligt att göra inom ramen för EU:s direktiv än många andra EU länder. Det finns dock skillnaden att de Svenska lagstiftarna antar en något mer defensiv hållning genom att dels lägga till nationellt specifika regler till EU:s direktiv, dels att EU:s nya direktiv måste skrivas om och anpassas till svenska LOU.

32 Reflektioner Offentlig upphandling påverkar utvecklingstakten för en sektor kan studien av nationella tillämpningar för offentlig upphandling även ses ur perspektivet av ett nationellt innovationssystem.