SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

Relevanta dokument
Finansiell samordning. Trollhättan. 20 februari 2015

Framgångsfaktorer för samverkan

Samverkan förutsättningar och fallgropar

Samverkan varför, när och hur?

SAMVERKAN I TEORI & PRAKTIK

TEAM OCH TEAMLEDARSKAP

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

Finansiell samordning Introduktionsutbildning. underlag HANDBOKEN

Sköra äldre. (Fried et al. 2004) Förnamn Efternamn, titel

SAMVERKAN INOM ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING

SAMVERKAN INOM ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING

SAMVERKAN INOM ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING

Dokumentation från dag om finansiell samordning och styrelsearbete. Utveckla samarbetet! Nycklar. Marie Fridolf 1

Samverkan. Fallgropar och möjligheter. Per Germundsson. Samordningsförbundet i Kalmar län

Samverkan Om vad? Samordnade individuella planer (SIP) vid komplexa behov. Varför samverkan välfärdsstatens organisering

Vilka organisatoriska krav ställs för att möta målgruppens behov av samordnade insatser?

Susanna Bihari Axelsson Susanna Bihari Axelsson Center for Organization, Management & Administration

Samverkan & juridiska förutsättningar

Ledning och styrning av samverkan ny organisering av välfärden

Samverkan ur ett ledningsperspektiv

Att samverkan för barns bästa Främjande och hindrande faktorer

SAMVERKAN kan man mäta den?

Finansiell samordning Introduktionsutbildning. underlag HANDBOKEN. 15 april 2016

LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER

Regionfrågan tog paus - och andra nätverk tog vid

Utveckla samarbetet! Nycklar SAMVERKAN INGET NYTT MEN VARFÖR SÅ SVÅRT DOKUMENTATION MARIE FRIDOLF I UMEÅ. Marie Fridolf

Interprofessionellt teamarbete. Annika Lindh Falk Doktorand i medicinsk pedagogik, universitetsadjunkt, HU

LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER

Handledning för handledare av multiprofessionella team Pedagogiskt docenturarbete

Samverkans hindrande och främjande förhållanden hur skall vi bli bättre på att samverka?

Samarbeid på tvers. Samverkanskunskap: en central aspekt på inkluderingskompetanse. Berth Danermark, Örebro universitet

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Senior Lecturer and Associate Professor, Nordic School of Public Health, Göteborg.

Samverka för barns bästa: om den svåra konsten att samverka

Samverkan för lärande i kommunal verksamhet. Annika Lindh Falk Arbetsterapeutprogrammet Medicinska Fakulteten Linköping universitet

Rehabiliteringsvetenskap AV, Modeller för rehabilitering, 7,5 hp

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v

Samverkan främjande och hindrande faktorer Örebro universitet Institutet för handikappvetenskap

Samordningsförbundet Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng Ansvarig tjänsteman Ulrica Sandzén

Från mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård

Chefens uppdrag. - att ha fokus på resultaten!

Samverkan vad, hur och varför?

Ambition och ansvar Vad kan vi lära oss av Miltonsatsningen och hur går vi vidare?

Tidiga och samordnade insatser för barn och unga, TSI

Samverkan på gott och ont ledarskapets betydelse Susanna Johansson

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Kunskap och erfarenheter om samverkan kring arbetslösa personer med ekonomiskt bistånd

Hur bygger vi tillit mellan beställare och utförare? Christine Feuk Sektionen för demokrati och styrning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

VÄLKOMNA! NÄTVERKSKUNSKAP OCH SAMVERKANSPROJEKT WORKSHOP

SAMMANFATTNING WORK SHOP LEDARSKAP OCH ORGANISATORISKA MELLANRUM DEN 12 NOVEMBER 2018

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår?

Gustaf Kastberg, Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet

Projekt samsjuklighet

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013)

SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP OCH LOKAL UTVECKLING

Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala

Hur bibehålla samverkan vid övergång från barn till vuxenlivet?

Verksamhets- och budgetplan 2015

Visa vägen i vården. ledarskap för stärkt utvecklingskraft

Vad är psykologiskt ledningsansvar? SPK 2019

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?

Teamet professioner och patienter i samverkan

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Samverkan som framgång

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsunds och Tjörn

Psykosociala stödinsatser. Boendeinsatser

Extern medbedömning av samverkan Presentation av delrapport Styrelsen - Norra Västmanlands Samordningsförbund

Konsten att vara koordinator i samverkan

Organisationsteori. Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09

Utvärdering av försöksverksamhet med samverkansgrupper och coacher i Vänersborg och Mellerud

Fullkostnadsredovisning -en internationell exposé

Delrapportering Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess S 2018:06

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

En skrift om förhållningssätt, system, relationer och professionalitet i utvecklingen av välfärden. Marie Fridolf

Bostad först i Stockholms stad

Tillitsdelegationen. Kommunaldirektörföreningen i Danmark Köpenhamn 21 juni 2018

Värdeskapande i hälso- och sjukvård

Organisation, bildning och profession, OPUS. 7,5 högskolepoäng. Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU10 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 14

Interprofessionellt teamarbete: vad är ett team?

Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus

Kollektivtrafik. Samverkansutmaningar. Robert Hrelja, docent i Trafik och Väg.

VAD SPELAR TILLIT FÖR ROLL I STYRNINGEN?

Villkor och utmaningar i samverkansarbetet kring barn och unga i behov av stöd

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP

Dokumentation från Loka Brunn: Konferens om kommunens nya administrativa organisation den december 2008

KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Bilaga 3. Verksamhet i samverkan. Gimo, Östhammars kommun

ID-begrepp L17_8. Dokumentnamn Dokumenttyp Giltig från Kvalitetspolicy Policy Verkställande direktör

Stressrelaterad ohälsa

Vårdvalsreformen några socialmedicinska aspekter

Möjligheter och svårigheter med samverkan utifrån rollerna som ledare och medarbetare i akademiska miljöer

Myndigheten för vård och omsorgsanalys Anteckningar

Stadsutveckling Den goda staden projektet

Case management enligt ACT

EN HÅLLBAR ORGANISATION SOM KLARAR ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR, RATIONALISERING OCH NYA MANAGEMENTFILOSOFIER?

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision.

Följeforskning av En ingång Slutrapport. Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa

Transkript:

SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management

Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan. Hinder och risker i samverkan. Utvärdering av samverkan. Erfarenheter och lärdomar.

Vad är samverkan? Samverkan innebär att verka tillsammans, dvs. att uträtta eller åstadkomma något gemensamt. Samverkan innebär att överskrida olika gränser, t.ex. yrkesmässiga eller organisatoriska gränser.

Samverkan på olika nivåer Interdisciplinär: mellan olika verksamhets- och kunskapsområden. Interprofessionell: mellan olika professioner eller yrkesgrupper. Interorganisatorisk: mellan olika organisationer och myndigheter. Intersektoriell: mellan olika samhällssektorer (privata och offentliga).

Samverkan för hälsa och välfärd Äldrevård och äldreomsorg. Arbetslivsinriktad rehabilitering. Psykiatri och missbruksvård. Stöd till utsatta barn/ungdomar. Integrerad hälso- och sjukvård. Andra välfärdstjänster och samhällsfunktioner.

Forskning om samverkan Vetenskapliga discipliner: folkhälsovetenskap, offentlig förvaltning, sociologi, socialt arbete och socialmedicin. Vetenskapliga tidskrifter: International Journal of Integrated Care, Journal of Interprofessional Care, samt tidskrifter för rehabilitering, socialt arbete etc. Forskningscentra: Storbritannien, Nederländerna, de Nordiska länderna, Kanada, Australien och USA.

Varför samverkan? Hantera en ökad komplexitet i behov och efterfrågan av välfärdstjänster. Motverka en ökad fragmentering av olika samhällsfunktioner. Undvika att individer eller uppgifter faller mellan stolarna. Förbättra kvalitet, tillgänglighet och kontinuitet i välfärdstjänster. Utnyttja existerande resurser på ett effektivare sätt (synergieffekter).

Begreppsförvirring Samverkan? Samordning? Samarbete? Integrering att föra samman

Former av integrering Hierarki Integrering genom styrning och samordning (vertikal integrering). Marknad Integrering genom den osynliga handen. Nätverk Integrering genom frivilligt samarbete (horisontell integrering).

Former av integrering Vertikal integrering Samordning (hierarki) Kontrakt (marknad) Samverkan Samarbete (nätverk) Horisontell integrering

Matrisorganisering Samverkande organisationer Styrgrupp Olika samarbetsformer

Modeller för samverkan Informella kontakter mellan professionella för konsultation och informationsutbyte. Case managers eller personliga ombud som samordnar insatser gentemot en individ. Möten mellan berörda organisationer för planering av gemensamma aktiviteter. Gränsöverskridande och multidisciplinära team eller arbetsgrupper. Partnerskap mellan organisationer, samlokalisering eller finansiell samordning.

Modeller för samverkan Case Management Personligt ombud Partnerskap Formella avtal mellan organisationer Autonomi Fusion Konsultation Informationsutbyte Gränsöverskridande möten, team eller grupper Samlokalisering Gemensam budget

Samverkan är svårt och besvärligt Det krävs stora investeringar i tid och energi, både för att etablera samverkan och för att hålla den vid liv. Samverkan kostar innan den lönar sig (enligt Leutz, 1999). Det finns många hinder för och även risker med samverkan.

Hinder för samverkan Strukturella hinder: olika lagar, regler och föreskrifter; olika sätt att organisera; konkurrens om makt och resurser; bristande ledarskap; oklara mandat. Professionella och kulturella hinder: olika värderingar, attityder och synsätt; olika språkbruk; bristande kommunikation och bristande ömsesidig förståelse. Personliga hinder: bristande förtroende; samarbetssvårigheter; revirbevakande beteende; personliga motsättningar.

Hinder i rangordning 1) Svårigheter att kommunicera mellan olika professioner och organisationer. 2) Olika värderingar, attityder och synsätt på individer och deras behov. 3) Bristande förtroende och tillit mellan deltagare. 4) Revirtänkande och konkurrens om makt och resurser. 5) Oklart eller revirbevakande ledarskap. 6) Olika lagar, regler och föreskrifter.

Risker med samverkan Samverkan tar tid, vilket kan gå ut över arbetet med patienter eller klienter. Samverkan kan lätt bli ett självändamål. Deltagarna kan uppleva lojalitetskonflikter gentemot sina hemmaorganisationer. Samverkan innebär nya gränsdragningar som kan skapa nya behov av samverkan. Samverkan kan leda till en ny form av byråkrati, en samrådskrati.

Om det inte finns klara fördelar med att samverka är det i allmänhet bäst, om det finns en valmöjlighet, att undvika samverkan (Huxham & Vangen, 2005, sid 82)

Viktiga frågeställningar Behov av samverkan och fördelar med att samverka. Svårigheter, hinder och risker. Strategier för att etablera och utveckla samverkan. Nya former av organisering och ledning av samverkan. Uppföljning, utvärdering och lärande.

Utvärderingsaspekter Samverkans struktur avser de resurser av olika slag som står till förfogande och hur dessa är organiserade. Samverkans process omfattar de olika aktiviteter som ingår i verksamheten och hur de är integrerade. Samverkans resultat är vad strukturen och processen leder till i relation till mål, kriterier och nyckeltal.

Utvärderingsperspektiv Managementperspektiv: hos chefer och ledare på olika nivåer; handlar ofta om produktion och ekonomi. Professionsperspektiv: hos personal och olika professionella grupper; handlar om kvalitet men även om arbetsmiljö. Brukarperspektiv: hos patienter och klienter; handlar framför allt om resultat, men även om bemötande.

Utvärderingsmatris Perspektiv Aspekter Struktur Process Resultat Chefer Personal Brukare

Utvärderingsresultat Processutvärderingar har visat en positiv utveckling av deltagarnas engagemang och kompetens. Vissa resultatutvärderingar har visat positiva medan andra har visat oförändrade resultat för patienter eller klienter. Longitudinella studier har visat att samverkan kan ge både lägre kostnader och högre kvalitet i välfärdstjänster.

Framgångsfaktorer Helhetssyn på patienters och klienters behov som utgångspunkt för samverkan. Kompetens att arbeta och kommunicera över professionella och organisatoriska gränser ( samverkanskompetens ). Kunskap om och förståelse för varandras uppdrag och professionella kompetens. Ömsesidigt förtroende och respekt. Ett stödjande och altruistiskt ledarskap.

Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle, utan en ständigt levande process som varje dag måste erövras, etableras och ständigt underhållas. (Samverkansutredningen, SOU 2000:114)

Några publikationer Axelsson R & Bihari Axelsson S, Integration and collaboration in public health: a conceptual framework. International Journal of Health Planning and Management, 2006. Ahgren B & Axelsson R, Evaluating integrated care: a model of measurement. International Journal of Integrated Care, 2005. Ahgren B, Bihari Axelsson S & Axelsson R, Evaluating intersectoral collaboration: a model for assessment by service users. International Journal of Integrated Care, 2009. Andersson J, Ahgren B, Bihari Axelsson S, Eriksson A & Axelsson R, Organizational approaches to collaboration in vocational rehabilitation an international literature review. International Journal of Integrated Care, 2011.