Finansiell samordning Introduktionsutbildning. underlag HANDBOKEN. 15 april 2016

Transkript

1 Finansiell samordning Introduktionsutbildning underlag HANDBOKEN 15 april 2016

2 Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständigt levande process som varje dag måste erövras, etableras och ständigt underhållas. (Samverkansutredningens betänkande SOU 2000:114)

3 Lagen om Finansiell samordning Är en struktur för att hantera samverkan Ger förutsättningar att lösa problemen och undanröja hindren Har två medel som ger legitimitet för samverkan - Gemensam Styrelse - Gemensamma Resurser

4 Var är ni på en skala 1-10? stegförflyttning? Varför finansiell samordning? Grunderna och idéerna bakom den finansiella samordningen. Genomgång av centrala delar i lagen om Finansiell samordning. Hur arbetar man i ett samordningsförbund och vilka roller har styrelsen, tjänstmän i förbundet, chefer och medarbetare i de samverkande myndigheterna? Projekt eller långsiktig verksamhet och strukturella insatser eller operativa Olika former av operativa verksamheter Resultat av samverkan

5 Varför Samordningsförbund? Organiseringen av välfärden är sektoriell Individer behöver ibland helhetslösningar Oklart ansvar Saknas gemensamma metoder Olika mål för myndigheter Brister i informationsöverföringen Avsaknad av ekonomiska incitament

6 Hur definierar ni problemet? Det finns revor i välfärden Förbund skall helst vara onödiga Målgrupper / Människor med Behov FINSAM som växthus FINSAM har Resurser Komplementära styrsystem Annat

7 Arbetsliv Historia Nationalekonomi Företagsekonomi Statsvetenskap Antropologi Samverkan Sociologi Psykologi Medicin

8 Brist på Helhetssyn på individens behov Helhetsinriktade insatser - jmfr stenhuggarna Almedalen

9 Samverkan är svårt - Varför är det så? (Forskning) Det krävs stora investeringar i tid och energi, både för att etablera samverkan och för att hålla den vid liv. Samverkan kostar innan den lönar sig Det är svårt att organisera och leda samverkan. Det finns många hinder för samverkan.

10 Vilka Hinder finns? (Forskning) Existerande administrativa gränser: olika budgetar och ansvarsområden Olika lagar och regelsystem. Olika professionella och organisatoriska kulturer, olika språkbruk etc. Olika värderingar, attityder och engagemang för samverkan. Revirtänkande och revirbevakning.

11 Framgångsfaktorer (Forskning) Helhetssyn på patienters och klienters behov som utgångspunkt för samverkan. Kompetens att arbeta och kommunicera över professionella och organisatoriska gränser ( samverkanskompetens ). Kunskap om och förståelse för varandras uppdrag och professionella kompetens. Ömsesidigt förtroende och respekt. Ett stödjande och altruistiskt ledarskap.

12 FK Af Kommun Landsting

13 Vad händer i landet? Lagen kom 1 jan milj att fördela milj att fördela förbund i 241 kommuner av landets kommuner till under 2016

14 Vad händer i landet? Ca 996 aktiviteter 43% individinriktade 57% strukturinriktade

15 Behovet av samverkan Ca (39 000) deltagare Ca individer vid lagens tillkomst Ca 5 % av den arbetsföra befolkningen?

16 Ett gemensamt välfärdsarbete Reguljär verksamhet Centralt styrt Sektoriellt organiserad Lokalt styrd Gemensamt organiserad Helhetssyn

17 Organisation och Organisering Arbetsförmedlingen Kommun Landsting Försäkringskassa Samordningsförbund Styrgrupper Operativa Förbundschef Beredningsgrupp Strukturell Samordnare Aktiviteter Samordnare Aktiviteter Samordnare Aktiviteter Samordnare Aktiviteter

18 Vad är Förbundschefens roll? Har ansvar för beredning av ärenden till samordningsförbundet Ansvarar för verkställande av beslut Är sammankallande i beredningsgruppen Företräda samordningsförbundet på tjänstemannanivå

19 Vad är beredningsgruppens roll? Utgör ett stöd för Förbundschefen Återför information från samordningsförbundet och beredningsgruppen till den egna organisationen Bidra till att utveckla samverkan mellan de samverkande parterna på olika nivåer Stödjer samverkan på strukturell nivå Vara ett stöd vid utveckling och prioritering av verksamheter

20 Behovsgrupp Målgruppen identifieras lokalt och ges möjlighet till tidigt stöd, även förebyggande åtgärder. Målgruppen utgörs av personer i förvärvsaktiv ålder (vanligen år). Arbetslinjen är mycket tydlig och innebörden av begreppet arbetsförmåga är viktig för synen på rehabilitering. De individer som behöver samordnad rehabilitering kan både ha fysiska, psykiska, sociala och arbetsmässiga behov.

21 Lagen om Finansiell samordning Syfte effektivare resursanvändning. Uppnå eller förbättra förmåga till förvärvsarbete Parter Alla fyra parter med, kommundel eller kommuner Samordningsförbund en unik och egen juridisk person som fattar beslut i eget namn

22 Lagen om Finansiell samordning Kommun/er 25% Landsting 25 % Försäkringskassan 50%, inklusive Arbetsförmedlingn

23 Lagen om Finansiell samordning Regeringen bestämmer den totala resursnivån samt modell När resurserna är överförda äger förbundet medlen Riktiga pengar skall föras över inte personal

24 Lagen om Finansiell samordning Från fullmäktige eller anställd i Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen Väljs för fyra år Rätt till ledighet för uppdraget och andra möten Styrelsen utser ordförande och vice Ledamöter har rätt till ersättning Finns jävsregler obs delikatessjäv

25 Lagen om Finansiell samordning Besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen Hur medlen skall användas Områden som bör prioriteras

26 Lagen om Finansiell samordning Stödja samverkan mellan samverkansparterna Samverkan ett mål för förbundet Skapa struktur för samarbete och samverkan strukturinsatser Gemensamma inventeringar och behovsanalyser

27 Lagen om Finansiell samordning Finansiera sådana insatser som avses i 2 och som ligger inom de samverkande parternas samlade ansvarsområde Alla insatser som finns inom det samlade ansvarsområdet även upphandlade Myndigheter fattar beslut förbundet betalar

28 Lagen om Finansiell samordning Besluta på vilket sätt de medel som står till förfogande för finansiell samordning skall användas Styrelsen ansvar att det sker en tillfredsställande beredning Stöd av tjänsteman

29 Lagen om Finansiell samordning Svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna Jmfr. med Intern kontroll kontroll och ändamålsenlighet på ekonomi och verksamhet Utvärdering värdera insatserna inte finansiell samordning Uppföljning via SUS

30 Lagen om Finansiell samordning Upprätta budget och årsredovisning för den finansiella samordningen Budgeten skall tala om vad som skall göras Budgeten är styrelsens tydligaste styrinstrument I årsredovisningen framgår hur styrelsen har lyckats

31 Lagen om Finansiell samordning Förbundsordning som fastställs av medlemmarna Här kan medlemmarna utöva styrning av förbundet Innhåller bland annat beslutsformer och styrelsens sammansättning, hur förbundet upplöses

32 Lagen om Finansiell samordning Varje förbundsmedlem skall vara representerad Lika många ersättare annan tolkning av NR Möjlighet till delegation till ledamot, ersättare eller tjänsteman hos förbundet (uppdragsavtal) Allt kan inte delegeras se 10

33 Lagen om Finansiell samordning Ekonomi i Balans sk Balanskravet synnerliga skäl Öppet budgetmöte Budget senast 30 november Medlemsråd Revision betalas av förbundet om inget annat bestäms i förbundsordning Revisorer från Fullmäktige och upphandlas av Försäkringskassan

34 Ledamöter i styrelsen De skall kunna anlägga en helhetssyn på de frågor samordningsförbundet har att ta ställning till. De måste ha förmåga att höja sig över ett sektoriserat tankesätt och se till de syften och motiv som ligger bakom den finansiella samordningen.

35 Samordningsförbundets verksamhet Möjliga insatser skall ligga inom myndigheternas ansvarsområde Kompletterande insatser utöver de ordinarie uppgifter som myndigheterna/parterna ansvarar för Kan beröra två eller flera parter. Det innebär alltså inte att alla fyra samverkande parter alltid måste vara berörda Villkoret är att individen har behov av samordnade insatser från flera rehabiliteringsaktörer.

36 Vad kan man göra i ett förbund? Kartlägga behov Förslag bereds i beredningsgrupp Organisera verksamheter utifrån behov Samlokalisera myndigheter Förstärka med kompetens Utvärdera verksamhetsutveckla Implementera arbetssätt och synsätt

37 Hur kartlägga behov? Lokalt och regionalt Tvärsektoriellt och Tvärprofessionellt Registeranalyser Identifiera och analysera problemen

38 Organisering utifrån behov Integrerad Samverkan mellan Myndigheter - team TSR, A-torget Utredande och rehabiliterande team/profession ViCan, MMR Resursförstärkning till individen Insatser i grupp eller enskilt av professionella Unga Vuxna, MSBH, DISA Hälsodisken, Resursförstärkning till handläggare Köp av medicinska tjänster, Noll-klassade Utvecklingsarenor/Mötesplatser DELTA-dagar, Samordnarmöten, ASIutbildning, Kompletterande arbetsmarknad, Uppföljning, Utvärdering, Värdegrunden

39 Samordningsförbundets verksamhet Styrelsen avgör: Former för insatser kan vara strukturella eller operativa eller både och. Finansieringsformer kan vara korta eller långa Olika former av samverkan Permanent, integrerad, projekt, hela eller delar av en verksamhet

40 Hur kan resurserna användas? Testa och pröva nya professioner/tjänster, arbetssätt/metoder och organiseringar som inte finns idag. Kostnader som möjliggör och bidrar till att samverkan kan utvecklas ex lokaler, samordnare, administration osv. Tjänster som innebär att det finns en samverkanskostnad i förhållande till ordinarie verksamhet.

41 Nationella rådets rekommendationer Ägarsamråd Individinriktade och strukturövergripande insatser Rimlig storlek på sparade medel/eget kapital Debitering av parternas personalkostnader vid utlåning av personal Samverkansparternas representation i förbundsstyrelsen Samordningsförbund som projektägare för ESFprojekt FINSAM och Sociala företag Arvoden till statliga tjänstemän i förbundsstyrelser

42 Kunskaper före aktivitet Vad är problemet? På vad sätt har det att göra med FINSAM? Behov eller mål

43 Operativt - strukturellt Extra personalresurser, rehabiliteringssamordnare vid försäkringskassan, arbetsterapeut vid arbetsförmedlingen eller kurator vid vårdcentralen. Arbetsträningsverksamheter för långtidsarbetslösa, långtidssjukskrivna genom samlokalisera personalresurser samt anställa projektledare Uppföljning och utvärdering av genomförda åtgärder Utveckling och implementering av metoden gemensam individuell handlingsplan. Kartläggning och analys av behov, problem och flaskhalsar i de olika systemen Utbildnings- och informationsinsatser som förbättra samarbetet mellan myndigheter samt klarlägga aktörs uppdrag och ansvar.

44 Strukturpåverkan Mjuka strukturer - Kunskaper - Kommunikation - Ledarskap - Bemötande - Synsätt - Värdegrund - Förtroende - Revir och makt - Lojalitet - Organisering Hårda strukturer - Lagar, regleringsbrev - Myndighetsmål - Ekonomistyrning, budget, redovisning, kontoplan - Styrmodeller NPM, Mål - resultat - Organisation - ansvar - Resurser tid/kompetens

45 Projekt versus Långsiktighet Projekt Avgränsat i tid Tydlig organisation Tillfällig finansiering Underlättar testa och pröva Högre frihetsgrad Implementeringsproblematik Långsiktighet Långsiktigt finansiellt åtagande Finns så länge behovet kvarstår Samverkan behöver ofta långsiktighet Ordinarie verksamhet

46 Samverkansformer enligt Runo Axelsson Case Management Personligt ombud Partnerskap Formella avtal mellan organisationer Autonomi Fusion Konsultation Informationsutbyte Gränsöverskridande möten, team eller grupper Samlokalisering Gemensam budget

47 Vad gör ni när ni samverkar i samordningsförbund? Johanna Andersson Doktorand,

48 Följt DELTA i 4,5 år Observerade nästan samtliga möten i beredningsgruppen och samordnargruppen under 2 år Årsrapporter, budget, utvärderingar etc. Är ännu inte (helt) klar med min analys av materialet En studie klar

49 Studiens genomförande Observationer av möten i två förbund under sammanlagt två år, inklusive dokument etc. Överraskning för mig att skillnaderna var så stora mellan förbunden

50 Teoretisk ram Översättning tolkning och anpassning till sammanhang Institutionell logik principer för organisering Översättning av samma idé i olika sammanhang kan resultera i olika logiker

51 Lagen om finansiell samordning (SFS 2003:1210) Förbundet som en självständig aktör Förbundet som en arena för sina medlemmar Som ett resultat av de olika tolkningarna har olika logiker utvecklats som styr organiseringen av förbundet

52 Autonomi Identitet Mål Fokus Regler Samordningsförbundet som självständig aktör Förbundet har en egen identitet, med t ex ett eget namn, logga och hemsida Lokal och nationell legitimitet. Utveckling av förbunden som fenomen Lokalt, men också regionalt och nationellt fokus Aktiviteter kan initieras av förbundet självt Samordningsförbundet som arena för medlemmarna Förbundet har ingen egen uttalad identitet Lokal legitimitet (genom att göra vad parterna vill) Lokalt fokus. Ett vidare fokus endast när det påverkar direkt lokalt Aktiviteter förankras tydligt i de lokala organisationerna innan beslut tas av förbundet Organisering Insatser organiseras ofta fristående (t ex egna lokaler) från ordinarie organisationer Implementering (i traditionell mening) ses inte alltid som möjlig, och finansierade insatser kan implementeras av förbundet Insatser integreras så långt möjligt i ordinarie organisationer och linjer Implementering ses som nödvändigt för att frigöra resurser till nya insatser

53 Principer för medel Testa och pröva nya professioner/tjänster, arbetssätt/metoder och organiseringar som inte finns idag. Kostnader som möjliggör och bidrar till att samverkan kan utvecklas ex lokaler, samordnare, administration osv. Tjänster som innebär att det finns en samverkanskostnad i förhållande till ordinarie verksamhet.

54 Helhetssyn Förmåga att se individens samlade behov Förmåga att se den egna myndighetens insatser i förhållande till andras Förmåga att förstå egna arbetsuppgifter i förhållande till andras Förmåga att uppleva ett meningsfullt sammanhang

55 Insatser i Västra Götaland 2015 Strukturövergripande insatser, antal deltagande 2015 Annan inriktning; 850 Strukturövergripande insatser - Stödja/stärka samverkan mellan parterna - totalt deltagande i volyminsats (2014: 3 300) Kartläggning ; 470 Utbildning ; % av insatskostnaderna Dialog/kommu nikation; Individinriktade insatser Syfte - individer ska uppnå eller förbättra förmåga att utföra förvärvsarbete totalt varav deltagare deltagande i volyminsats (2014: ) Individinriktade insatser, antal deltagare 2015 Kartläggning av individer; 350 Förberedande insats; 1610 Förebyggande insats; 540 Rehab mot arbete/ utbildning; Helena J 86 % av insatskostnaderna

56 Från utvärderingar För individen - respektfullt bemötande - adekvata åtgärder - delaktighet i rehabiliteringen Personalen - meningsfullhet - minskad frustration - kompetensutveckling Samhället - förkortad rehabiliteringsprocess - minskade väntetider - tydligare ansvarsgränser

57 Uppföljning - Utvärdering Utvärdering (fritt efter Runo Axelsson) Perspektiv Aspekter Förutsättningar Process Resultat Chefer Personal Samverkan Brukare

58 Kunskaps- DELTA Åtgärds-DELTA Arbetssätt Organisering Organisation Finansiering Ordinarie verksamhet Implementering Förstå Kunna Vilja Subjekt och Subjekt

59 Implementeringsalternativ Fullständig implementering Det första alternativet innebär att en aktivitet i sin helhet tas över av den ordinarie organisationen både vad gäller ansvar och finansieringen. Delad implementering Det andra innebär att hemmaorganisationerna tar över ansvar och finansiering till vissa delar av aktiviteten medan resterande del av aktiviteten bibehålls med fortsatt finansiell samordning.

60 Implementeringsalternativ Strukturell implementering Det tredje innebär att bibehåller aktiviteten i nuvarande form och fullt ut fortsätta en gemensam finansiell samordning. Professionell implementering Det fjärde innebär att nya arbetsmetoder och förhållningssätt som är applicerbara på övrig verksamhet. I dessa fall innebär implementeringen att kunskaperna kan spridas till liknande verksamheter i berörda organisationer.

61 Varför finansiell samordning? Grunderna och idéerna bakom den finansiella samordningen. Genomgång av centrala delar i lagen om Finansiell samordning. Hur arbetar man i ett samordningsförbund och vilka roller har styrelsen, tjänstmän i förbundet, chefer och medarbetare i de samverkande myndigheterna? Projekt eller långsiktig verksamhet och strukturella insatser eller operativa Olika former av operativa verksamheter Resultat av samverkan

62 Medicieffekten skapas med hjälp av en explosion av banbrytande idéer och fantastiska innovationer. Idéer uppstår i skärningspunkten där olika kulturer, områden och discipliner möts i en enda punkt. Antingen fysiskt i en miljö och eller i vår hjärna. I skärningspunkten kopplas kulturer, områden och discipliner samman och etablerade idéer stöts och blöts mot varandra. I sinom tid kan det ge upphov till ett stort antal nya, banbrytande idéer. Denna explosion kan leda till fantastiska innovationer och det är detta fenomen som kallas för Medicieffekten.