Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium

Transkript

1 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium

2 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam revisor, det sker genom upphandling (f n Deloitte.) Revisorer från kommuner och landsting utses av respektive fullmäktige. Kommuner och landsting kan träffa överenskommelse om att utse en eller flera gemensamma revisorer. Förbundsordningen anger på vilket sätt dessa ska utses och av vilken medlem. Mandattiden för revisorerna fastställs i förbundsordningen. I allmänhet 4 år, som i kommuner/landsting.

3 Så här är det tänkt Förbundsordningen reglerar ordningen för att bestämma ekonomiska förmåner till revisorerna. Revisorernas arvoden betalas av samordningsförbundet, om inte annat anges i förbundsordningen. Om förbundsmedlemmarna ska betala arvode till revisorerna, ska i stället Försäkringskassan betala arvoden till statens revisor. För revisorerna från kommuner och landsting kan fullmäktige meddela föreskrifter (revisionsreglemente.) Revisorerna ska tillsammans anlita sakkunnigt biträde.

4 Handbok för finansiell samordning Innehåller fakta och kommentarer om syftet med finansiell samordning, om bildande, organisation och ledning, verksamhet och administration, ekonomi och revision, utträde mm. Finns på under Råd och stöd. Under revisionsavsnittet kommenteras bl.a. arvoden, revisorskollegium och sammankallande, sakkunnigt biträde (behov och upphandling), uppdraget och ansvarsprövningen.

5 Revisorernas uppdrag Lag om finansiell samordning Ett samordningsförbunds räkenskaper och årsredovisning samt styrelsens förvaltning ska granskas av en revisor för varje förbundsmedlems räkning. Bestämmelserna i kommunallagen 9:4-17 ska tillämpas på motsvarande sätt. /dvs. reglerna om jäv, självständighet, sakkunniga, granskningsuppdraget, rätt till upplysningar och inventeringar, självständig förvaltning, förvaltningsbeslut i protokoll, lämna revisionsberättelse med uttalande om ansvarsfrihet / Revisionsberättelse ska lämnas till styrelsen, förbundsmedlemmarna och Arbetsförmedlingen. Förbundsmedlemmarna prövar var för sig frågan om styrelsens ansvarsfrihet samt om skadeståndstalan ska väckas.

6 Revisorernas uppdrag Alltså är uppdraget att årligen granska all verksamhet som bedrivs inom förbundets verksamhetsområde. granska i den omfattning som följer av god revisionssed. pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. anmäla misstanke om förmögenhetsrättsligt brott och att allmän förvaltningsdomstols avgörande åsidosätts till styrelsen/fullmäktige. bedöma om resultatet i delårsrapport/årsredovisning är förenligt med mål styrelsen/fullmäktige beslutat?

7 Om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredställande sätt Verksamheten lever upp till mål, beslut och riktlinjer samt gällande lagstiftning och andra föreskrifter som gäller för verksamheten. Verksamheten klarar att genomföra sitt uppdrag med tillgängliga resurser. Styrelsen och nämnder har en styrning och uppföljning mot mål och beslut.

8 Om räkenskaperna är rättvisande Den interna redovisningen (budget, kontroll, uppföljning) fullgörs så att den kan ligga till grund för styrning och ledning av den verksamhet som bedrivs. Den externa redovisningen ger en rättvisande bild av resultat och ställning; de finansiella rapporterna (delårsrapport och årsredovisning) är upprättade i enlighet med KRL och god redovisningssed (uttolkad av RKR).

9 Om den interna kontrollen är tillräcklig Den interna kontrollen är aktiv och ändamålsenlig, den förebygger, upptäcker och åtgärdar. Arbetet med den interna kontrollen är strukturerat samt integrerat i organisation, system och det löpande arbetet.

10 Vilken är verksamheten? Verksamheten = uppdragen i lagen om finansiell samordning 7 Besluta om mål och riktlinjer Stödja samverkan mellan samverkansparterna Finansiera insatser till individer i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser inom de samverkande parternas ansvarsområden Besluta hur medel ska användas Svara för uppföljning och utvärdering Upprätta budget och årsredovisning

11 Granska enligt god revisionssed God revisionssed är de goda principer och föredömliga tillvägagångssätt som är allmänt vedertagna där revision utförs. Med allmänt vedertagen menas den praxis som råder i en kvalitativt representativ krets av revisorer. God revisionssed i kommunal verksamhet utgår från den kommunala sektorns förutsättningar - offentlig insyn - förtroendevalda revisorer - det demokratiska uppdraget God revisionssed i kommunal verksamhet är dokumenterad 1995, 1999, 2002, 2006, 2010 och 2014.

12 Grundläggande värden och förhållningssätt Oberoende Öppenhet och kommunikation Helhetssyn och samverkan

13 Revisorernas oberoende Oberoendet är centralt för trovärdighet och legitimitet. Oberoende innebär att stå fri gentemot den som ska granskas och den som är uppdragsgivare samt att självständigt och objektivt granska och pröva. Ett absolut oberoende finns inte, men oberoendet måste uppfattas vara tillräckligt.

14 Formella regler säkerställer och skyddar oberoendet Revisorerna agerande synliggör oberoendet

15 Självständighet och samverkan Varje revisor är självständig. Revisorerna är inte en nämnd. Den enskilda revisorn har rätt att ta egen ställning, kan inte röstas ner med majoritetsbeslut. I det löpande revisionsarbetet samarbetar revisorerna. Revisorerna strävar efter ett gemensamt och samordnat arbetssätt och att ta gemensam ställning.

16 Revisionsprocessen Planera Samla kunskap och erfarenhet Pröva Sammanfatta och samråda Analysera och bedöma Revisionsberättelse Riskanalys Aktiva val Revisionsplan Granska Årlig granskning - grundläggande - fördjupad - DR och ÅR Planering Genomförande Rapportering Uppföljning

17 Riskanalys Syftet med riskanalysen är att få underlag att göra aktiva val av vad som granskas, dvs. revisionsplanen. Med riskanalysen identifieras de största riskerna inom verksamheter, funktioner och processer. En risk är något som påverkar, hindrar eller hotar att uppdrag och mål kan genomföras eller nås. Riskerna värderas utifrån sannolikhet och konsekvens. Riskanalysen dokumenteras.

18 Allvarliga konsekvenser + stor sannolikhet = hög risk!

19 Årlig granskning Grundläggande granskning (basgranskning) - varje år för styrelsen - löpande insamling av fakta och iakttagelser - ger underlag att bedöma styrning, uppföljning och kontroll, säkerhet i system och rutiner, måluppfyllelse (resultat, prestationer mm) Fördjupad granskning - kompletterar den grundläggande granskningen i den omfattning som behövs för ett tillräckligt underlag - motiveras av riskanalysen - kan ske inom hela revisionsuppdraget Granskning av (delårsrapport) och årsredovisning - varje år - omfattning och inriktning beror på bedömning i den grundläggande och fördjupade granskningen

20 Grundläggande granskning Utgår från revisionsfrågor som - har styrelsen tolkat mål och uppdrag, brutit ned dessa så de fungerar som styrsignaler? utarbetat en egen riskanalys? uppföljning och rapportering av verksamhetens resultat samt beslut om åtgärder vid avvikelser? ekonomistyrning och kontinuerlig ekonomisk uppföljning och rapportering? ett systematiskt arbete med sin interna kontroll? tydliga beslutsunderlag och protokoll?

21 Fördjupad granskning Planeras med en projektplan, som också är uppdragshandling Syftet formuleras med revisionsfrågor Värdering sker utifrån revisionskriterier Genomförs av sakkunniga Revisorerna kan delta t ex som kontaktrevisorer Kommunikation/dialog med ansvarig styrelse eller nämnd Resulterar generellt i en rapport med missivskrivelse från revisorerna Kommuniceras med (fullmäktige), styrelse, media, allmänhet Alternativa sätt att kommunicera/hantera granskningar?

22 Revisionsfråga Revisionsfrågan formulerar granskningens syfte, vad granskningen ska ge svar på. Frågan utgår från revisorernas riskanalys och revisionsplan. Exempel: Har styrelsen skapat en ändamålsenlig struktur för samverkan och initierat samverkansinsatser i enlighet med förbundets målsättning och plan? Har styrelsen genomfört tillräcklig uppföljning och utvärdering utifrån gemensam målsättning för aktiviteterna?

23 Revisionskriterier Revisionskriterier är den/de referenspunkter som revisorerna i sin granskning mäter och bedömer verksamheten emot vad den ska nå upp till. Kan vara lagstiftning, mål, riktlinjer, beslut, andra styrande dokument.

24 Granskning av årsredovisning Årsredovisningen (ÅR) granskas utifrån kommunal redovisningslag (KRL) och god redovisningssed (RKR). Omfattning på granskningen beror på hur mycket redovisningsgranskning som gjorts under året. Bedömning av rättvisande bild. Bedömning av om resultatet är förenligt med fullmäktiges mål. Granskningarna dokumenteras i särskild rapporter. Granskning av delårsrapporten?

25 Granskning i praktiken Vad är viktigt att granska? Vad kan granskas?

26 Grunder för ansvarsprövning Bristande måluppfyllelse, ohörsamhet till mål och riktlinjer fastlagda av fullmäktige (motsv.) eller i föreskrifter. Bristande styrning, ledning, uppföljning och kontroll. Förtroendeskada eller annan immateriell skada. Ekonomisk skada Obehörigt beslutsfattande. Icke lagenlig verksamhet, brottslig gärning. Otillräcklig beredning av ärenden. Ej rättvisande redovisning.

27 Revisionsberättelse Krav på revisionsberättelsen enligt KL och god revisionssed i kommunal verksamhet Krav på revisionsberättelsen enligt ISA Kan vi skapa en gemensam?

28 Krav på revisionsberättelse i KL KL 9 kap 16 Revisorerna skall varje år till fullmäktige avge en berättelse med redogörelse för resultatet av den revision som avser verksamheten under det föregående budgetåret KL kap 17 Om anmärkning framställs, skall anledningen till denna anges i revisionsberättelsen. Anmärkningar får riktas mot 1. nämnder och fullmäktigeberedningar, samt 2. de enskilda förtroendevalda i sådana organ. Berättelsen skall innehålla också ett särskilt uttalande huruvida ansvarsfrihet tillstyrks eller ej.

29 Revisionsberättelsen enligt god sed Uppdraget och Utgångspunkterna Redogörelse för resultatet av granskningen med iakttagelser och synpunkter (ev. bilaga) Bedömningar av - ändamålsenlighet, ekonomiskt tillfredsställande - räkenskaper och resultat i årsredovisning - intern kontroll Uttalanden om - ansvarsfrihet och eventuella anmärkningar - årsredovisning Eventuella hinder i revisionen ( t ex jäv) De sakkunnigas rapporter som bilagor

30 Erfarenhetsutbyte Hur arbetar vi i våra uppdrag? Goda exempel och idéer? Vad fungerar mindre bra - varför och vad kan göras? Vad behöver utmanas och utvecklas?