Fullkostnadsredovisning -en internationell exposé

Transkript

1 Fullkostnadsredovisning -en internationell exposé förekomst och användning Olle Häggbom

2 FinanciallySustainableUniversities Towardsfull costing in European universities EUA projektet har undersökt 14 länder. Vi har lagt till Australien, Kanada och USA

3 Fullkostnadsredovisning (full cost) att kunna identifiera och redovisa både direkta och indirekta kostnader för en aktivitet/projekt

4 Fördelar med full cost 1. Mer aktivitetsbaserad redovisning 2. Effektivare intern resursallokering 3. Strategiska beslut på bättre ekonomisk grund 4. Benchmarkingmöjligheter 5. Bättre underlag för förhandlingar och prissättning 6. Transparens ger bättre förståelse och förtroende

5 Finansiella utmaningar 1. Offentlig finansiering ändrar karaktär -Från klumpsumma till mer forskningsprojekt i konkurrens 2. Mer samfinansiering ökar finansieringstrycket - Pengar får hämtas från andra källor 3. Att ha många finansiärer är komplicerat - Olika redovisningskrav, administrationsdrivande

6 Det viktiga är att finansiärerna accepterar full cost - metodiken ochtänkandet (att samtliga direkta och indirekta kostnader redovisas). Det är en annan sak ivilken utsträckning dessa fulla kostnader finansieras.

7 Europa EUA projektet har undersökt 14 länder. Utvecklingen av full cost har kommit olika långt både i jämförelse mellan länder och inom länder.

8 Hinder för införande av full cost Interna Motstånd mot förändring, särskilt New Public Management (NPM) Oro över tidredovisning Bristande stöd från ledningen Externa För lite autonomi Misstro från finansiärer Inget ekonomiskt bidrag för att införa full cost

9 Framgångsfaktorer för införande 1. Nationell samling 2. Tillräcklig autonomi 3. Ekonomiskt stöd för utveckling och införande 4. Finansiärerna grundar sina bidragsregler på full cost -metodiken 5. Utbildning av berörda 6. Ledningens engagemang och effektiv kommunikation internt och externt 7. Administratörer kan kommunicera väl med akademin

10 Bäst i klassen Storbritannien, Irland, Finland och Sverige Full cost allmänt implementerat men utnyttjas strategiskt av universiteten i varierande utsträckning. Nationellt samordnat införande, ej Finland

11 Nederländerna De flesta universiteten har kommit långt i implementering och användning av full cost men ingen nationell samordning. University of Amsterdam certiferat av EU för FP7

12 Har börjat Österrike, Belgien, Frankrike och Tyskland. Diskussion sedan flera år, ingen nationell samordning, universitet inför sina egna modeller.

13 Har ännu längre kvar Portugal, Polen, Kroatien och Turkiet. Enstaka universitet har börjat, insikten börjar sprida sig, ingen nationell samordning.

14 Varför var det bra? Fördelar med full cost 1. Mer aktivitetsbaserad redovisning 2. Effektivare intern resursallokering 3. Strategiska beslut på bättre ekonomisk grund 4. Benchmarkingmöjligheter 5. Bättre underlag för förhandlingar och prissättning 6. Transparens ger bättre förståelse och förtroende

15 och vad är det som driver på? Finansiella utmaningar 1. Offentlig finansiering ändrar karaktär -Från klumpsumma till mer forskningsprojekt i konkurrens 2. Mer samfinansiering ökar finansieringstrycket - Pengar får hämtas från andra källor 3. Att ha många finansiärer är komplicerat - Olika redovisningskrav, administrationsdrivande

16 Ett axplock Kanada, Australien och USA

17 Kanada exemplet Mc Gill (Montreal) Delstaten gör anslagsminskning om externt finansierad forskning inte täcker indirekta kostnader, täcker indirekta kostnader för lokala myndigheter och vissa donationsfonder. Staten anslag från statliga myndigheter 65% på direkt lön eller 40% på direkta kostnader statliga forskningsfonder, ju större anslag desto lägre % till indirekta kostnader

18 Kanada statliga forskningsfonder (CIHR, NSERC, SSHRC) Kompensation för indirekta kostnader beroende på de senaste tre årens bidrag till lärosätet. Första $ % av indir. kostnader Nästa $ % Nästa $ 6 miljoner 40% Sedan ca 20% $ CAN = ca 7 SEK

19 För McGillinnebär det Kompensationen för indirekta kostnader är Delstaten bidrar med % Staten med omkring 20 % Resterande får finansieras från andra källor. Påläggsbehovet för indirekta kostnader uppskattas till 30 80%, beroende på typ av forskning

20 Australien Nationell utredning 2009 beställd av regeringen pga många års underfinansiering, % under. Förslag om att täcka 80% av indirekta kostnader. full cost det blev 35% på direkta kostnader (men om möjligt 45-60%) eller % på lönekostnaderna

21 USA Statliga riktlinjer för beräkning av godkända direkta och indirekta kostnader. Staten ska bära sin skäliga andel av de totala kostnaderna. Funnits sedan 50-talet, liknar modell för försvarsbeställningar. Pålägg beräknas utifrån faktiska kostnader och fastställs för varje lärosäte efter förhandlingar vart tredje år.

22 USA forts. Förutsätter full cost redovisning och omfattande förhandlingsarbete. Pålägget gäller lika för alla projekt och för alla finansiärer med vissa undantag. Lärosätet fördelar ut pålägget. Pålägget avser Facilitiesand Administrative (F&A) Costs = indirekta kostnader inkl lokaler Pålägget utgår på beviljade direkta kostnader

23 F&A, fördelas ut till projekten direkta Indirekta direkta Indirekta direkta F&A % Projekt A Projekt B Universitetet

24 F&A Påläggsprocent för F&A varierar mellan lärosätena beroende på inriktning, klimat, region, administration etc. Normalt ca % i pålägg för F&A på direkta kostnader (högre för privata universitet).

25 Läget USA

26 Läget USA

27 Sammanfattning internationellt underfinansiering är ett generellt problem full cost är viktigt för att visa faktiska kostnader