U27-1/9900 Sveriges Förenade Studentkårer St. Eriksgatan 63, 6 tr. 112 34 Stockholm Telefon: 08-54 57 01 00 Fax: 08-54 57 01 10 E-post: sfs@sfs.se Internet: www.sfs.se Som man frågar får man svar ett häfte om examinationsformer
Innehåll 5 Förord 7 Som man får man svar Vad vi minns. Examinationens betydelse. Examination som del i inlärningsprocessen. Undervisning - examination - utvärdering. Sammanfattning. 13 Teori Blooms taxonomi. SOLO-taxonomi. Studerandestrategier. Sammanfattning. 17 Olika examinationsformer 18 Skriftlig examination Tentamen med hjälpmedel. Två eller flerdelad tentamen. Grupptentamen. Hemtentamen. Tentamen under hela kurstiden. Duggor, mindre, tätt återkommande tentamina. Studenträttade och studentkompletterade tentor. Tidigarelagd tenta. Flera tentamenstillfällen. Studentkonstruerade tentor. Tentamen med intervall. Tentamen på okänt tema. Monstret 24 Muntlig examination Enskild muntlig tentamen för examination. Enskild muntlig tentamen för klassen. Gruppvis muntlig tentamen för läraren. Offentlig gruppexamination. 26 Tvärgruppsredovisning Samma frågor - samma svar. Samma frågor - olika svar. Samma frågor - olika perspektiv. Olika ämnesområden - redovisning av resultatet. 28 Projekt, problemlösning, uppsatsskrivning Val av uppgift. Specificerad uppgift. Uppgiftens komplexitet. Hjälpmedel, litteratur. Handledare. Antal deltagare. Resultat, redovisning. Vetenskaplighet 31 Övrigt Simulera verkliga situationer. Laborationer. Egen- och kamratutvärdering. Examination på examinationen. Praktik. Obligatorisk närvaro. Examinationer med stationer 34 Läs mer 3
4 Som man frågar får man svar
Förord Varje poäng vi läser på högskolan examineras. Det sker oftast genom att vi efter några veckors studier visar vad vi lärt oss genom att svara på några frågor. Examinationen ger oss då ett kvitto på att vi läst och förstått det som stått i litteraturen eller sagts av föreläsaren. Vi godkänns och kan gå vidare till nästa kurs. Men kan examinationen tillföra något mer? Har valet av examination någon betydelse för vad studenten lär sig? Spelar examinationen någon roll för vad studenten senare kommer ihåg av sin utbildning? Ja, säger vi och många andra som funderat över examinationsformer. Examinationen har betydelse, stor betydelse för vad, hur och varför studenter läser. Därmed spelar examinationen en avgörande roll för vad han/hon förstår och kommer ihåg av det lästa. Pedagogutbildningssektionens, PUS, fullmäktige beslutade därför under våren 1989 att frågan om examinationsformer skulle utredas närmare. Det här häftet är resultatet av detta beslut. Vår förhoppning är att det skall göra nytta i studentrörelsens arbete för bättre examinationsformer. Till grund för det som här presenteras ligger en enkätundersökning bland pedagogstudenter, samtal med aktiva SFS:are, föredrag av Alf Nilsson och Nils Trovald samt litteraturstudier. Vi vill här rikta ett stort tack till alla som hjälpt oss. Vi vill till sist betona att vi inte gör några anspråk på vetenskaplighet. Det här är en sammanställning och sammanfattning av en del av det material som finns inom området. Det är alltså inte frågan om vare sig en fullständig inventering eller en heltäckande problemanalys. Januari 1991 Johan Dovelius Magnus Forss 5
6 Som man frågar får man svar
Som man frågar får man svar Vad vi minns När jag vaknade efter operationen var en del av min tunga förlamad. Ilsken och ledsen frågade jag läkaren om ban inte hade lärt sig var nerverna i tungan sitter. Visst lärde jag mig var nerverna sitter, men att sedan komma ihåg det, det är en annan sak Nils Trovald Fallet, som är hämtat ur verkligheten, är skrämmande men knappast unikt. Ingen kan komma ihåg allt som utbildningen syftat till att lära ut. Men vi vill påstå att den examinationsform som använts när läkaren skulle lära sig nervbanorna i tungan hade stor betydelse för vad läkaren kom ihåg från sin utbildning. Några olika svar på frågan varför läkaren inte minns den aktuella nerven skulle kunna vara: - Jag chansade på att det inte skulle komma någon fråga på just nervbanorna i tungan. Så jag struntade i att lära mig det. Det viktigaste var ju att klara mina poäng. - Vi hade så mycket att banka in sista veckan, så jag vara alldeles tom i huvudet när examinationen väl var över. Då var det dessutom dags för nästa ämne, vilket inte hade något med det förra att göra. Jag glömde därför tungans nerver ganska snabbt. - Just nervbanorna i tungan kändes så onödiga att kunna. Jag tänkte ju först bli ortoped. Jag brydde mig inte om att lägga det på minnet när tentan väl var avklarad. 7
- Jag förstod aldrig riktigt vad det där med nerver egentligen handlade om. Det verkade heller inte vara meningen. Vi hade fullt upp med att lära oss en massa detaljkunskaper för att sedan svara på några ytliga frågor. Och sånt glömmer man ju snabbt! Examinationens betydelse Vilket svar läkaren än ger, visar det tydligt att examinationsformen betyder mer än bara lärares och studenters kontroll av vad studenten lärt sig. Detsamma gäller vilken typ av kunskap som efterfrågas av examinatorn. Är examinationen inriktad på rabblande av kungar och årtal så är det knappast att förvånas över om studenten anvad studenten väljer att studera Inledningsvis styr valet av examinationsform vad studenten läser. Alla som någon gång studerat har säkerligen ställt eller hört frågan Kommer det här på tentan? Alla har förmodligen också hört svaret Det här måste alla kunna, men det där kommer det knappast någon fråga på. Högskolestudier är ofta tidspressade och att klara poängen är för många det som kommer i första hand. Och med ett studiemedelssystem som bygger på klarade poäng kan väl ingen klandra en student som anpassar sina studier för tentamen och medvetet eller omedvetet väljer bort det han eller hon vet att det inte kommer några frågor på? vilken typ av kunskap studenten söker 8
stränger sig för att lära sig just dessa detaljkunskaper. En examination som däremot förväntas pröva förståelse och analysförmåga sporrar till ett sökande efter dessa färdigheter. Naturligtvis lär vi oss inte bara av innehållet utan också av formerna för hur utbildningen bedrivs. Passiviserande examinationsformer kan ge en ond cirkel med allt passivare studenter. Omvänt kan examinationsformer som syftar till kritiskt tänkande och perhur studenten väljer att studera vad studenten lär sig vad som sitter kvar av det studenten lärt sig hur studenten fortsätter studera Det är fortsättningsvis lätt att anpassa formen för studierna efter den examinationsform som används. En stor tentamen en vecka efter sista föreläsningen inbjuder till intensiv korvstoppning i slutet av kursen. Detta förstärks ytterligare om nästa kurs börjar direkt efter tentan. Studenten får då svårt att ladda om direkt och kan lockas att spara sitt läsande till sista veckan igen. En kontinuerligt upplagd examination däremot, inspirerar till aktiva studier under hela kursens gång. Om examinationen styr vad och hur studenten läser borde den rimligen styra vad studenten verkligen lär sig. Men förutom att examinationen har betydelse för vad studenten lär sig inför examinationen kan studenten berikas med kunskaper och färdigheter också under examinationens gång. Används exempelvis paneldebatt som examination ger denna, förutom kunskaper i själva ämnet, också färdigheter i argumentationsteknik, förmåga att sålla och ta ut det viktigaste ur ett material samt uttrycka detta på ett för åhöraren begripligt sätt. Olika typer av kunskaper sitter kvar olika lång. Hur vi fått kunskapen har också betydelse för hur länge vi minns den. Vi glömmer fortare detaljer, lösryckta fakta och kunskaper som inte känns relevanta eller viktiga. Principer, samband och tillämpad kunskap har vi lättare att minnas, likaså kunskap vi själva fått skapa, värdera och ta ställning till. 9
sonlig utveckling sporra studenter till att verkligen bli aktiva, engagerade och kritiska i ordens bästa bemärkelse. studentens förhållningssätt till studierna Vill man beskriva en students förhållningssätt till sina studier kan denne placeras någonstans mellan två extremer. Den ena är den passive kunskapskonsumenten som i slutändan av det löpande bandet checkas av på en kontrollista. Den andra är den evigt ivrige och entusiastiske studenten som ifrågasätter allt och lär sig det mesta av ren vetgirighet. Var studenten hamnar på denna skala styrs i hög grad av valet av examinationsform. En dålig examination kan kväva ett från början genuint intresse. En bra examination kan däremot locka fram studentens kunskapstörst, den nyfikna attityd som är en av grundstenarna i ett vetenskapligt förhållningssätt till kunskapen. Den verkligt lyckade examinationen får studenten att fortsätta sitt kunskapssökande efter kursen eller utbildningen. 10
Examination som del i inlärningsprocessen examinationen som kontroll Traditionellt sett skall examinationen mäta vad studenten kan innan han eller hon kliver in i tentasalen eller börjar seminariet. Studenten skall då visa vad han eller hon hunnit lära sig under tiden före examinationen. Men om detta magiska ögonblick flyttas fram en stund, och vi i stället säger att läraren och studenten skall veta vad studenten kan efter examinationen, så öppnar sig möjligheten att se på det hela lite annorlunda. Examinationen kan då tillåtas vara en del i hela in lärningsprocessen och i sig leda till ökad kunskap. examination för inlärning För det första kan examinationen vidga studentens horisont genom att frågeställningar och problem blir belysta ur olika perspektiv. För det andra kan examinationen ge ökad sakkunskap, exempelvis genom att alla studenter delar med sig av sina kunskaper genom redovisningar och rapporter. För det tredje tränas studenten i att samarbeta om examinationen bygger på grupparbeten eller and ra former av samarbete. Slutligen kan examinationen ge träning i kritisk granskning. Den student som både presenterar sitt eget arbete och opponerar på andras, får en god övning i att ge och ta kritik. 11
Undervisning - examination - utvärdering kontrollera rätt saker Om vi ser examinationen som en källa till lärande måste undervisning och examination utgöra en helhet, där varje del har sin funktion. Även om vi endast ser examinationen som en kontroll av vad studenten lärt sig, är det viktigt att examinationen mäter det som undervisningen syftat till att lära ut. Examinationen måste alltså vara anpassad till undervisningen och vice versa. Examinationen ger också läraren svar på hur dennes undervisning fungerat. Examinationen kan alltså ses som en form eller del av kursutvärdering. Sammanfattning - Valet av examinationsform är ett mycket viktigt styrmedel. Det styr vad, hur och på vilket sätt studenten studerar. Det har också betydelse för vad studenten verkligen lär sig och minns av det inlärda. Även studentens fortsatta studier påverkas av valet av examinationsform. - Examinationen kan, och bör, i sig utgöra ett inlärningstillfälle. - Examinationsformen har betydelse för studentens förhållningssätt till sina studier. - Examinationen måste vara väl anpassad efter vad kursen syftar till att lära ut. - Undervisningsform och examinationsform utgör en helhet som måste hålla ihop. - Genom examinationen får också läraren besked om hur undervisningen fungerat. Examinationen kan därför ses som en form eller del av kursutvärdering. 12
Teori på vetenskaplig grund I följande avsnitt vill vi peka på en del av den forskning som bedrivits i ämnet. Först ett stycke om två teorier som försöker värdera olika kunskapsnivåe och som kan användas för att analysera en examination. Sedan följer ett stycke om hur vi studenter beter oss och varför examinationen har inverkan på detta. Vi vill poängtera att denna beskrivning är mycket förenklad. Den som vill fördjupa sig ytterligare hänvisas till en litteraturlista sist i häftet. Blooms taxonomi vad kan en fråga testa? Blooms taxonomi har namngivits efter en av sina utformare. Ordet taxonomi betyder ungefär systematisering, värdering eller klassificering. Med hjälp av denna kan kunskapsnivåer fastställas, exempelvis vilken nivå en fråga kan testa. Bloom ur skiljer sex kunskapsnivåer: 1 Faktakunskap - definiera begrepp, räkna upp, ange. Exempel: När föddes Karl XII? Vilken är den kemiska formeln för vatten? 2 Förståelse - beräkningar i flera steg, motivera, tolka. Exempel: Beräkna skattekostnaden för familj X. Beskriv vattnets kretslopp. 3 Tillämpning - observera, registrera, uppskatta, konstruera. Nu blir det svårare att konstruera en fråga. Här krävs att man går utanför kursboken och gör operationer på egen hand. 4 Analys - bryta ner, gruppera, identifiera, jämföra. Här krävs självständiga jämförelser och generaliseringar från studentens sida. 13
5 Syntes - dra slutsatser, formulera regler, se samband. Här krävs att man kan sätta olika kunskaper i samband med varandra och resonera sig fram till en slutsats. 6 Värdering - avge omdöme, kritisera, fatta beslut. På denna nivå måste studenten väga kunskaper mot varandra. Det kritiska förhållningssättet till kunskapen sätts i centrum. Detta förutsätter inte bara djupa kunskaper i ämnet, utan också kunskap om vad som styr ställningstagandet och hur man väger olika kunskaper i förhållande till varandra. Det kan till exempel innebära att studenten ställer två teorier mot varandra, värderar teoriernas förklaringsvärde för ett visst fenomen och sedan tar ställning för den ena eller den andra teorin. En utredning av ämnet fysik på högskolenivå (Kjöllerström m fl-74) visade att tentamensfrågorna oftast befann sig på nivåerna faktakunskap och förståelse och nästan aldrig på nivåerna analys, syntes och värdering. SOLO-taxonomi svarets struktur är avgörande En annan taxonomi är den s k SOLO-taxonomin (SOLO - Structure of Observed Learning Outcome). Den utgår från ett avgivet svar (observed learning) och placerar det på ett av fem stadier, som vart och ett beskriver strukturen på svaret. Till skillnad från andra taxonomier som ofta utgår från att gradera en individs kunskapsnivå i ett stadium som beskriver en slags högsta möjliga nivå för individens förmåga i ämnet, har denna endast ambitionen att gradera det enskilda svaret. Anledningen till denna avgränsning är att en individ kan befinna sig på olika nivåer olika dagar och/eller i olika ämnen. vad påverkar inlärningen? SOLO-taxonomin beskriver också faktorer som påverkar utfallet av en undervisningssituation: 14
1. Tidigare kunskapsstrukturer och då särskilt erfarenheter av betydelse för lektionens innehåll 2 Utvecklingsstadium - enligt Piaget - kanske inte tillämpbart på högskolenivå, då detta är en teori som behandlar barns utveckling upp till ca 12 år. 3. Motiv och avsikter för undervisning och studier. Här hittar vi kursplaner och styrdokument. Dessutom finns här även de mer eller mindre dolda faktorerna såsom ideologi, kunskapssyn och människosyn. 4 Studentens inlärningsstrategier. Med det menas det sätt studenten närmar sig studierna och lägger upp dessa medvetet och omedvetet. Bägge dessa teorier har fått kritik av olika slag - Bloom anses provinriktad av en del och andra menar att man kan inte utreda ett svar, som är fallet med SOLO-taxonomin, utan att också analysera frågan. Studerandestrategier söker efter ledtrådar att klara sina poäng Miller och Partlett har i England initierat en forskning i hur studenter utvecklar strategier för sin verksamhet i högskolan. I Sverige har exempelvis Marton i Göteborg och Dahlgren i Linköping forskat kring just vilka mekanismer som styr detta. En slutsats man kan dra av deras arbete är att just examinationsformen har mycket stor betydelse för hur en student fungerar. En del blir s k cueseekers, experter på att läsa in just det de tror kommer på tentan. Man skiljer också på djupinriktade och ytinriktade studenter, något man ofta har med sig från tidigare skolformer och som högskolan skulle kunna påverka med sina former för examination. Med ett studiemedelssystem som har sin grund i avklarade poäng är det naturligt att examinationen sätts i centrum för de studier vi bedriver. Examinationen har således stor betydelse för hur studenten väljer att studera. 15
Sammanfattning Frågor och svar i en examination kan systematiseras och värderas efter olika nivåer. Dessa värderingsgrunder kallas taxonomier. Exempel på taxonomier är Blooms taxonomi och SOLOtaxonomin. Dessa kan vara användbara vid en analys av examinationen. Forskare har pekat på olika studerandestrategier. Dessa visar hur studenter väljer att studera för att nå olika mål. Exempel på mål är bred kunskap, djup kunskap och kunskap för att klara tentamen. Särskilt intressant är teorin om s k cue-seekers, studenter som blir experter på att läsa in just det som behövs för godkänd tentamen. Dagens studiemedelstilldelning, som grundas på tagna poäng, uppmuntrar studier som enbart syftar till avklarad tentamen. Valet av examination har därför stor betydelse för hur studierna bedrivs. 16
Olika examinationsformer obegränsade möjligheter En examination kan utföras på många olika sätt. Vi har valt att i punktform presentera olika examinationsformer. Vår tanke är att detta skall fungera som en idébank där tips på nya spännande examinationsformer kan hämtas. Låt dessa sporra fantasin och utveckla den examination som bäst passar för kursens form och innehåll! Förutom de olika modellerna för examination finns några allmänna tips som gäller för alla för mer: Flera examinationsformer kan kombineras, till exempel kan grupparbete och enskild skriftlig rapport vara två delar av examinationen på en kurs Om man ser i ett längre perspektiv, över flera kurser, kan olika examinationsformer komplettera varandra. Någon form kan ge träning i rap portskrivning, en annan i muntlig framställning, en tredje i att utföra verklighetstrogen laboration. Ämnena kan då tillsammans knytas ihop till en helhet. 17
Skriftlig examination Skriftlig examination likställs ofta med enskild skriftlig tentamen utan hjälpmedel, i folkmun kallad tenta. Detta är dock en grov förenkling, det finns en uppsjö av olika modeller för skriftlig examination. Tentamen med hjälpmedel som i verkligheten Vid tentamen kan det ibland vara motiverat att studenterna har tillgång till hjälpmedel av olika slag. Det kan vara uppslagsverk, tabeller eller miniräknare, men också kurslitteratur. Detta för att examinationstillfället skall likna en realistisk situa tion. Genom tentamen med hjälpmedel kan examinationen inriktas på kunskapsinhämtande, problem lösning, fördjupning och förståelse av kunskap, snarare än kontroll av detaljkunskaper. Följande exempel är hämtat från Medicinutbildningen i Göteborg, men kan säkerligen modifieras för att passa andra utbildningar: Studenterna får patientbeskrivningar, och skall utifrån dessa ställa diagnos och föreslå behandling. Läraren har ytterligare information om de tänkta patienterna, vilken kan fås genom att studenten skriver en remiss. Studenten kan skriva fler remisser när detta behövs. Vid rättningen tas hänsyn till vilken väg studenten valt att lösa patientens problem, hur snabbt, säkert och omdömesgillt diagnosen ställts. Minuspoäng ges för onödig eller felaktig remissbegäran, eller om patienten utsatts för onödigt besvär liga undersökningar. Tentamen Tentamen kan vara uppdelad på olika typer av frågor, där olika former av kunskap efterfrågas. Exempelvis kan en del innehålla kortsvarsfrågor och ta fasta på detaljkunskaper, och i en andra del efterfrågas djupare kunskap genom längre essäfrågor. 18
Grupptentamen En grupp kan få ett antal frågor att besvara skriftligt. Gruppen skall då gemensamt komma fram till svaren på frågorna. En fördel är att gruppmedlemmarna delar med sig av sina kunskaper, att kunskapen befästs och att alla lär sig mycket av examinationen. En grupptentamen bör utformas så att den stimulerar alla att delta. Hemtentamen söka efter svar Varje student eller grupp av studenter får ett antal frågor att besvara hemma. Alla hjälpmedel är således tillåtna. Svarstiden kan variera från någon dag till hela kurstiden. Hemtentan kan kombineras med någon form av muntlig redovisning. Frågorna kan, eller snarare bör, vara mer övergripande och fråga efter djupare kunskap och analys. En välkonstruerad hemtentamen, då studenterna aktivt arbetar under exempelvis en vecka med att söka svar på frågor eller lösa en uppgift innebär naturligtvis också ett inlärningstillfälle. kontinuerligt kunskapssökande Tentamen under hela kursen Studenten kan vid kursstarten ges en eller ett antal frågor att ämna in vid kurstidens slut. Frågor skall alltså besvaras under kursens gång. Frågorna bör vara av övergripande karaktär, helst rymma flera aspekter och möjliga svar, och mana till analys och kritiskt kunskapssökande. Med denna examinationsform stimuleras studenterna till aktivt deltagande och sökande efter kunskap under hela kurstiden. Ett exempel hämtat ur Examination för kvalitet (ex 19 s 50): Nedan ges exempel på en uppgift som delas ut till samtliga elever. Den redovisas några månader senare i såväl muntlig som skriftlig form. 19
1 Problemval. Välj ur kursen ett avsnitt som du tycker är intressant och användbart. Formulera en relevant rubrik. 2 Baskunskap. Redogör med egna ord för de väsentligaste aspekterna på detta avsnitt. 3 Förståelse. Relatera det valda avsnittet till övriga delar av kursen. Peka till exempel på skillnader och samband. 4 Tillämpning. Konstruera en tillämpning till ditt problem, där du till exempel kan använda det du redogjort för under 1-3 för att förutsäga, förklara, demonstrera eller beräkna något nytt med utgångspunkt från dina inhämtade kunskaper. 5 Analys. Försök att använda dina inhämtade kunskaper till att analysera, jämföra, ange skillnader, bekräfta eller kritisera en praktisk problemställning, som är relevant under din rubrik. 6 Syntes. Försök att göra en syntes av de kunskaper du inhämtat på detta avsnitt med de kunskaper och erfarenheter du har från andra håll. Syntesen kan bestå i att kvantifiera, summera, diskutera, organisera, se samband, generalisera eller sammanfatta det du lärt dig om detta avsnitt med dina tidigare kunskaper och erfarenheter. 7 Värdering. Försök att värdera, bedöma, försvara eller kritisera ett problem med hjälp av det du lärt dig på detta avsnitt. Denna examinationsform är en konkretisering av Blooms taxonomi. Den kan ses som ett schema, en modell att arbeta efter när ett ämne behandlas, och allteftersom kursen fortskrider tränger studenten allt djupare in i ämnet. 20
Duggor, mindre, tätt återkommande tentamina litet diagnostiskt prov Så kallade duggor, mindre tentor, kan ske fortlöpande under kursens gång. En kort dugga kan exempelvis inleda lektionen. Studenterna stimuleras att läsa mer kontinuerligt och läraren ser på ett tidigt stadium om någon faller ur ramen. Undervisningen kan också hållas på en högre nivå. Kan kombineras med andra examinationsformer, exempelvis en avslutande examination på hela kursen. Studenträttade och studentkompletterade tentor Att studenterna rättar sina egna tentor skulle kunna innebära att alla läser så mycket de behagar och sedan ger sig själva godkänt eller rent av väl godkänt. Det kan också vara en utmärkt examinationsform om den läggs upp enligt följande: självkritik och inlärning Studenterna gör en vanlig tenta. Svaren kopieras och studenterna rättar tentorna själva. I rättandet ingår också att svaren kompletteras så att varje svar blir fullständigt. Rättandet och kompletterandet kan göras i grupp och med tillgång till kurslitteratur eller andra hjälpmedel. Tentorna gås sedan igenom av läraren och studenterna i helgrupp. Fördelar med denna form är att studenterna efter examinationen väl behärskar alla frågor, och att rättandet innebär ett kritiskt granskande och värderande av kunskap. Tidigarelagd tenta korvstoppning och urladdning att använda sin kunskap Ett problem med undervisning följd av en avslutande examination är att studenterna kan vara ordentligt insatta i ämnet först efter examinationen. Kunskaperna glöms sedan när studenten med ett nytt ämne, vilket kanske inte har någon större anknytning till det förra. Examinationen kan därför läggas en bit innan slutet av kursen och följas av seminarier, laborationer eller andra uppgifter. Då kan den sista delen av kursen hållas på en avsevärt högre nivå och den kunskap studenten fått genom sitt idoga tentaläsande kan tas tillvara och knytas an till mer praktiska användningsområden. Tid kan också ges till en genomgång av tentan. 21
olika tillfällen - olika frågor Flera tentamenstillfällen Studenterna kan få en eller flera enklare tentafrågor men i början eller efter en del av kursen. Kursen avslutas senare med en större tentamen. Studenterna är alerta under hela kurstiden, läraren ser på ett tidigt stadium om någon halkar efter och kursen kan hållas på en högre nivå då alla läst på inför de mindre tentorna. olika tillfällen - samma frågor Studenterna kan också få samma tentamen i bör frågor jan som i slutet av kursen. Frågorna, eller kanske hellre frågeställningarna, bör vara övergripande och syfta till diskussion. Det ställs naturligtvis högre krav på svaren i den andra tentaomgången och studenterna förväntas ge andra och mer utvecklade svar efter att ha läst litteraturen. Poängen är att frågor och därmed också intresse väcks redan i början av kursen, och att kurslitteraturen kan knytas an till givna frågeställningar. Exempel på frågor skulle kunna vara hur kan man förklara ett visst beteende?, vad är ett fritt val? eller hur kunde nazismen uppstå?. Studentkonstruerade tentor studenten examinerar sig själv studenten examinerar en annan student En studentkonstruerad tenta kan läggas upp enligt följande: Studenten får i uppgift att ur litteraturen formulera ett visst antal frågor. Studenten skall sedan motivera varför just dessa frågor valts och varför de formulerats som de gjorts. Därefter skall studenten ange kriterier för bedömning av svaren på frågorna samt motivera dessa kriterier. Slutligen skall frågorna besvaras och poängbedömas med en motivering utifrån de uppsatta kriterierna. En annan form av studentkonstruerad tentamen är då två studenter examinerar varandra. Den ena formulerar då frågor och leder en diskussion mellan de två. Efter halva tiden byts ordningen. Läraren/handledaren observerar diskussionen och examinationen avslutas med en gemensam diskussion. 22
Tentamen med intervall Studenterna får en fråga var att besvara. Tiden är kort. När tiden är ute samlas svaren in och studenterna får en ny fråga att lösa. De olika frågorna kan hänga ihop eller vara fristående. Denna examinationsform strävar efter att efterlikna verkliga situationer. Det kan exempelvis röra sig om läkarstuderande som tränas i att snabbt ställa diagnos och föreslå åtgärder. Formen tar också fasta på problemlösning och tillämpning av kunskaper. Tenta på okänt tema inte bara rabbla Tentamen på okänt tema innebär att studenten i stället för att svara på frågor med svar direkt hämtade ur litteraturen, skall använda sina kunskaper för att besvara frågor knutna till ett innan examinationen okänt tema. Det kan röra sig om att lösa ett problem som liknar den verklighet studenten utbildar sig till, som till exempel att pedagogstudenten skall lösa ett problem som skulle kunna uppstå i ett klassrum, att biologen skall förklara freonets påverkan på miljön, eller att läkaren skall ställa en diagnos. Det är här frågan om att tillämpa den kunskap studenten fått genom tentaläsning snarare än att på tentan rapa upp det inlärda. Formen utgör ett in lärningstillfälle, manar till analys snarare än memorerande av detaljkunskaper och upplevs som meningsfullt för studenterna. Monstret fantasi och kunskap En inspirerande modell för nya spännande examinationsformer är det så kallade monstret. Studenterna på till exempel en biologutbildning får som förutsättning en ö på en planet någonstans i universum. På ön råder vissa betingelser - till exempel ifråga om temperatur, kemisk sammansättning i luften och tillgång på näringsämnen. Studenten skall nu konstruera ett monster, en organism som kan leva på ön under dessa givna förutsättningar. Studenten skall också motivera och förklara varför monstret överlever. Studenten ges här träning i att tillämpa sin kunskap och problemlösningsförmåga och då också på ett tvärvetenskapligt sätt genom att kunskap från olika kurser används i examinationen. 23
Muntlig tentamen Enskild muntlig tentamen för examination En form av muntlig examination är då studenten enskilt tenterar för läraren. Frågorna kan antingen vara förberedda innan examinationen eller ges vid examinationstillfället. feedback Fördelar med enskild muntlig tentamen är att en dialog kan föras mellan studenten och läraren, vilket innebär att examinationen ger studenten ökade kunskaper, samt att studenten får omedelbar feedback på sina kunskaper. Det ger också möjlighet för läraren att få en god bild av studentens kunskaper. Enskild muntlig examination är dock en tidskrävande form och används mest då undervisnings gruppen är liten eller då någon student av någon anledning inte klarat eller kunnat delta vid den ordinarie examinationen. Enskild muntlig tentamen för klassen Studenten kan också examineras muntligt inför sin klass. Klassen bör ha fått olika uppgifter vilka redovisas på ett eller annat sätt. Det kan röra sig om att hålla föredrag om ett tilldelat ämne och/ eller förbereda diskussionsfrågor. ge kunskap till andra Studenten tränas här i att översätta sina kunskaper till för andra förståelig information. Studenten får tränga djupare i sitt ämne och måste ta ut centrala delar, sortera fakta, förstå helheten samt i viss mån argumentera för sina kunskaper. Dessutom får klassen kunskap under examinationen genom att lyssna och delta i diskussionerna. 24
Gruppvis muntlig tentamen för läraren diskussion med examinatorn presentation av resultat En grupp kan examineras genom att tillsammans med läraren diskutera frågor eller frågeställningar som tilldelas gruppen. Frågorna kan delas ut under eller i samband med examinationen. Formen är lärorik då gruppmedlemmarna kompletterar varandra och läraren kan fylla i eventuella luckor. En grupp kan också examineras genom att presentera resultatet av en uppgift gruppen löst. En sådan uppgift kan vara exempelvis en serie laborationer, ett projektarbete eller en undersökning. (Se även rubriken Problemlösning) Offentlig gruppexamination paneldebatt Några i klassen lottas ut till att hålla exempelvis en paneldiskussion. Även de övriga kan få göra inlägg och ställa frågor. Gruppen byts ut så att alla någon gång får delta. Studenterna lär sig att kritiskt granska, ta ställning och argumentera för sina åsikter. åhörare från verkligheten I samband med att ett längre projekt avslutas kan en offentlig examination hållas. Studenterna får då tid för att förbereda ett offentligt föredrag eller liknande. Till detta inbjuds personer som kan ha intresse av innehållet - exempelvis lärare och utbildningsledare men också personer utifrån som kan beröras - till exempel yrkesverksamma eller kommunaltjänstemän eller -politiker. Studenterna ges en träning i att ta ut det centrala i kursen eller problemområdet samt framföra detta på ett sätt som är begripligt för en publik som inte är så väl insatt i frågan. 25