Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde



Relevanta dokument
Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

Arbetsplan Mira Fritids

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

2015 ARBETSPLAN & MÅL

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Plan för fritidsverksamheten

Videskolans verksamhetsplan för fritids 2014/2015

TORPASKOLANS FRITIDSHEM

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14!

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Fritidshemmets uppdrag

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem

Montessorifriskolans fritidshem

Välkommen till fritidsverksamheten i Köpings kommun

Välkommen till 2012/2013

Ansvar Självkänsla. Empati Samspel

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Pedagogisk planering för 3klubbens fritids

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM

Fritidshem på Knappekulla. På Knappekullaskolans fritidshem förenar vi god omsorg och pedagogisk verksamhet under hela skoldagen.

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Västerhejde skolas fritidshems verksamhetsplan

Måldokument för fritidshemmen i Uppsala kommun

Fritidshem på Röselidsskolan

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Lokal arbetsplan. Prästbols fritidshem. Läsåret

Förskolan Klockarängens Arbetsplan

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

Arbetsplan för fritidshemmen i Eslövs kommun

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.

Verksamhetsplan 2017

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Arbetsplan för Galaxens fritidshem

Karlshögs Fritidshem

Om fritidshemmet och vår verksamhet

Skolbarnsomsorgens Pedagogiska planering för skogen. PP: Skogen

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Verksamhetsplan för. Vendestigens Förskola och Skola AB's. Fritidsverksamhet

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Arbetsplan för fritidshemmen i Eslövs kommun

Lokal arbetsplan 2010/2011

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Målbild för Hökåsenskolans fritidshemsverksamhet 2016/2017

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov reviderad

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-15!

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

Kvalitetsredovisning

Välkommen till Torps förskoleområde

Resultat och analys av Barnens trivsel på fritidshemmet

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Handlingsplan GEM förskola

2.1 Normer och värden

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Notbladets förskola

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

ANALYSUNDERLAG GRUNDAT PÅ ALLMÄNA RÅD KVALITET I FRITIDSHEM. fritidshem och fritidsklubbar i Kungälvs kommun.

Karlavagnens arbetsplan 2015/2016

Karlavagnens arbetsplan 2016/2017

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan Grön avdelning F-1 Läsåret 10/11

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan för Västra Bodarna fritidshem

Transkript:

2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och innehållsmässigt, erbjuder barnen en meningsfull, stimulerande och utvecklande fritid som är varierad och utgår från barnens behov och intressen och förenar omsorg och pedagogik som stödjer barnets fysiska, intellektuella, sociala och emotionella utveckling. I verksamheten arbetar vi dagligen med våra mål på olika sätt. Fritidshemmets mål Komplettera skolan Fritidshemmet är ett viktigt komplement till skolan för att skapa mångsidighet, helhet och kontinuitet i barns utveckling och lärande. Fritidshemspersonalen kan med sin kompetens tillföra ytterligare perspektiv. Med sin mer uttalade inriktning på barns sociala utveckling, välbefinnande, omsorg och på gruppen och dess sociala liv kan personalen i fritidshemmet vara ett värdefullt komplement i till exempel elevvårdsarbetet och i arbetet med att förebygga mobbning, trakasserier eller andra problem som kan uppstå inom barngrupper. ge barnen möjlighet att på ett annat sätt bearbeta vad de arbetat med och upplevt under skoldagen ge de barn som så önskar möjlighet till ostörd läxläsning Om man arbetar med bondgården i klassen, så kan man på fritids fördjupa sig kring andra saker än djur och växter, som t.ex. lantbruksmaskiner. När man i skolan arbetar med forntiden så kan man på fritids tillverka stenåldersredskap och baka barkbröd. Matematiken i skolan färdighetstränas bl.a. genom spel och bakning. Eventuellt behov av läxläsning tillgodoses genom att fysiskt ordna en arbetsplats och genom att ha bra rutiner kring denna för att skapa arbetsro.

Meningsfull fritid Enligt skollagen skall fritidshemmet erbjuda barn en meningsfull fritid. Förutsättningar för att barnen skall uppleva fritiden som meningsfull är att verksamheten är trygg, rolig och stimulerande där lek och skapande får stort utrymme och formas utifrån barnens ålder, mognad, behov, intressen och erfarenheter. Innehållet i verksamheten varierar beroende på barnens erfarenheter, situation, intressen, skolans inriktning och närmiljöns resurser. att varje barn ska känna trygghet och glädje i sin fritidsvistelse att erbjuda barn ett varierat utbud av aktiviteter, i görligaste mån, anpassade till deras behov och intressen att ge stort utrymme till lek och skapande i grupp, tillsammans med någon kompis eller för sig själv att erbjuda aktiviteter utifrån barnens önskemål Vi försöker att skapa omhändertagande och positiva barngrupper. Det är en viktig grund för trygghet och glädje hos det enskilda barnet. Samma sak är det med att det alltid ska finnas någon vuxen där för barnet, som ser barnet och som ger sig tid att lyssna på det. Varje avdelning lägger upp en veckostruktur som strävar efter ha ett så brett utbud av aktiviteter som möjligt. Varje dag finns dessutom utrymme för spontana aktiviteter. För att på ett bra sätt fånga upp och ta tillvara barnens intressen finns dels idé- eller förslagslådor för olika uppslag, men också fritidsmöten där barnen kan lägga fram förslag, diskutera olika önskemål och besluta/rösta om vilka aktiviteter som man vill ska finnas med. Varje dag under veckan ges goda möjligheter till fri lek både inne och ute. Minst en gång i veckan styrs leken av pedagogerna, som också deltar i leken. Oftast introduceras nya lekar vid de här tillfällena. Vi samarbetar med föreningar och organisationer i samhället. Social kompetens och självständighet I skolåldrarna utvecklas successivt barnets självständighet. Barnet utvecklar i allt högre grad en egen identitet och egna intressen. Denna utveckling pågår i nära samspel med andra. Kamratgruppen och dess värderingar blir allt viktigare. Barnen behöver fortfarande stöd av vuxna men också ökade möjligheter att ta ett eget ansvar. Fritidshemmet kan bidra till att barn utvecklar en tillit till sig själva och sin egen förmåga i denna process.

att barn ska kunna följa regler att barn ska kunna försöka lösa konflikter utan vuxenhjälp att barn ska kunna sätta sig in i andra barns situation I lekar, vid olika typer av spel och i samband med idrott får barnen lära sig att lyssna och följa regler. I verksamheter där de är uppdelade i lag får de lära sig att anpassa sig efter gruppens önskemål. Lära barnen, att i första hand, på ett bra sätt våga säga ifrån till berörd person när något är fel. Om det inte hjälper, be i andra hand en vuxen att hjälpa till med att rätta till situationen. Viktigt att lära alla barn innebörden av ordet sluta. Genom övningar/lekar där barn får leva sig in i annans roll ges dem möjlighet att lära sig förstå och respektera varandras olikheter. Genom temaarbete om fabler får barnen arbeta med empati och samspel med andra för att öka sin sociala kompetens. Lek och skapande Barn är ständigt aktiva skapare av sin egen utveckling och sitt eget lärande såväl i lek som i skapande verksamhet och i utforskning av omvärlden. Det är viktigt att verksamheten är varierad med inslag av lek, fysisk aktivitet, skapande verksamhet som drama, musik, dans, bild och form och utforskande av omvärlden i form av studiebesök, utflykter med mera. Genom leken kan barns mönster i sätt att tänka, lösa problem och hantera information förändras och utvecklas. De prövar och utvecklar sin fysiska, psykiska och sociala kompetens. Det är i leken barn får prova olika sociala roller och lägga grunden till sin identitet. Det kan också handla om förmågan att kunna läsa av andra och försöka förstå hur andra tänker, det vill säga att utveckla den empatiska förmågan. att alla barn ska bli lekskickliga barn (Med det menas förmåga till turtagning, ömsesidighet, samförstånd, social förmåga, att kunna läsa av andra och att lyssna.) att låta barnen pröva nya lekar och nya lekmiljöer att öka kreativiteten och skapandeförmågan hos barnen att ge alla barn möjlighet att få pröva på olika skapandeformer, såsom bild, form, drama, musik och slöjd. Ett rikt utbud av olika lekar leder till lekskickliga barn som tillägnat sig ett stort antal sociala förmågor. Se t.ex. planschen Har ni bara lekt idag? Leken har en central roll i fritids verksamhet.

Varje dag under veckan ges goda möjligheter till fri lek både inne och ute. Minst en gång i veckan styrs leken av pedagogerna, som också deltar i leken. Oftast introduceras nya lekar vid de här tillfällena. Våra utedagar ger oss goda möjligheter att hitta nya lekmiljöer. Vi erbjuder barnen olika skapande aktiviteter, där de får prova på olika sorters material, såsom gips, tyg, trä, pärlor, lera, garn, vattenfärger, kritor, pennor. I perioder finns tillgång till snick /slöjdsal samt drama och musik. Stöd i utvecklingen Barns sociala och känslomässiga utveckling påverkar således den intellektuella utvecklingen och omvänt. Studier har visat att barns sociala status i gruppen har ett visst samband med deras skolprestationer och skolanpassning. Att trivas och må bra är möjligt i en miljö fri från stress där barn kan känna tillit, lugn, lust och nyfikenhet. Fritidshemmet förenar omsorg och pedagogik och kan därigenom vara ett stöd för barnets fysiska, intellektuella, sociala och emotionella utveckling. att varje barn ska få bättre självförtroende och bättre självkänsla att varje barn ska våga göra egna val och våga ha en egen åsikt att varje barn ska få ett bättre tålamod och ökad uthållighet att varje barn ska öka sin koncentrationsförmåga att varje barn ska kunna glädjas för egen del, men också kunna känna glädje för andras del att varje barn ska våga visa känslor att varje barn ska kunna ta motgångar Pedagogerna ska i alla typer av aktiviteter föregå med gott exempel genom att pusha på och glädjas över vad barnen presterar och att alltid hitta det positiva i vad barnen gör. Genom att vara med på fritidsmöte och tillsammans med andra diskutera, argumentera och slutligen fatta beslut genom hemlig omröstning så ökar förmågan att våga göra egna val och att ha en egen åsikt. När barnen spelar spel, bygger Lego, håller på med pärldjur eller annan skapande aktivitet tränas koncentrationsförmågan upp, uthålligheten ökar liksom tålamodet. Genom vissa typer av övningar och genom drama övas förmågan att våga visa känslor, som t.ex. att visa att man blivit glad över något, eller att man blivit ledsen för något. Genom att delta i olika spel, lekar och tävlingar tränas förmågan att ta motgångar, detsamma gäller när man på t.ex. fritidsmöte eller samlingar fattat beslut om något som jag inte vill.

Kost och fysisk aktivitet Barn har ett stort rörelsebehov. Det är därför viktigt att erbjuda rikliga tillfällen till regelbundna fysiska aktiviteter i fritidshemmets vardag där kreativitet, lust och lek fokuseras så att alla barn vill delta. Kosten har också stor inverkan på barns hälsa och livsstil. Genom att servera näringsriktiga mål under trivsamma former kan fritidshemmet bidra till att barnen grundlägger goda kostvanor. att barnen ska serveras ett varierat och näringsriktigt mellanmål att få barnen att vilja vara ute och vilja röra på sig att skapa goda motionsvanor att ta med sig i livet att utveckla barnens koordination och motorik Vi är lyhörda för åsikter och önskemål från barn och föräldrar angående innehåll och utformning av mellanmålen och för det vidare till ansvariga för skolmåltider. Vi har obligatoriska utevistelser varje dag med möjligheter till alla lekar och rörelser. Våra utedagar gör vi så attraktiva och roliga som möjligt. Vi ger goda motionsvanor genom våra utevistelser, våra utedagar och våra gympapass i idrottshallen. Barnens motorik och koordination tränas genom lekar ute och inne. Hinderbanor och andra aktiviteter i idrottshallen är utmärkt motorisk träning.