YH och internationalisering



Relevanta dokument
Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Kvalitetsredovisning för Enskilda Gymnasiet läsåret 2008/2009

Handlingsplan för kommunens aktivitetsansvar för ungdomar år

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: ,

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten

Lekmannarevision 2017 Systematiskt arbetsmiljöarbete. Göransson Arena AB

Riktlinjer för externfinansierade forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

Livslångt lärande Kompetensutveckling i arbetslivet. Författare: Olle Ahlberg

rutin modell plan policy program regel riktlinje strategi taxa rutin för arbete med kommunalt aktivitetsansvar ...

SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX

Verksamhetsberättelse 2016

Revisionsrapport. Investeringar. Katrineholms kommun. Annika Hansson, Cert kommunal revisor Jukka Törrö November 2011

Aktörsgemensam CBRNEstrategi

Växtverk & Framtidstro!

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Turismutbildning 2.0

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,

Samråd om översynen av EU:s handikappstrategi

Svenska Röda Korsets yttrande över Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (Ds 2019:4)

RAPPORT 2018:21. Bygga upp och förvalta en webbplats med information för utländska byggherrar och byggföretag

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Eriksdalskolan i Skövde kommun. Verksamhetsrapport

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug jan 2014 hemsjukvårdsreformen

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen

Revisionsrapport Mjölby Kommun

Yttrande över Utredningen om genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet (SOU 2014:19)

Kvalitetsredovisning 2004

Mobil närvård Västra Götaland Lathund. Delrapport 2 kortfattad sammanfattning av följeutvärderingens resultat och rekommendationer

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna

Digital strategi för Ödeshögs kommunala skola

1. Rambölls uppdrag. Uppdrag Utredning och analys av omställningsarbete för Mötesplatser för unga vuxna Botkyrka kommun PM nr 01 Datum

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Botkyrka Friskola i Botkyrka kommun

"~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN

APRIL Högskolekvalitet 2012: Får studenter jobb efter examen?

Nordiskt Forum Malmö 2014

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN

Antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Stockholms universitet år 2011

Förstudie XBRL Finansiell information

Regional samverkanskurs 2014

KONSEKVENSUTREDNING - inför förändring av barngruppernas storlek och sammansättning

Sätra skolas kvalitetsredovisning

Workshop kulturstrategi för Nacka

Omsorgsnämnden!!"#$%&

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Vålbergsskolan 4 9 i Karlstads kommun

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Emanuelskolan i Sjöbo kommun. Verksamhetsrapport

~'& 9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. industrin. skärteknikcentrum. Förstudie

Forskningsstrategi 2015 och framåt

Arbetsförmedlingens återrapportering: Årsrapport aktiviteter i etableringsuppdraget maj 2019

Utlysning: Vindval om planering för en hållbar storskalig utbyggnad av vindkraft

Förskolan Västanvind

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Svenska Klätterförbundets stadgar 1 Kap 1 Ändamål Svenska Klätterförbundet (SKF) har till uppgift att främja, utveckla, samordna och i övrigt

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg

Sammanställning av diskussionskarusellen

Gemensam programbeskrivning

Diarienummer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

Civilingenjör Energi- och miljöteknik. Programmets benämning: Master of Science in Energy and Environmental Engineering

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Dalhemsskolan i Helsingborgs kommun

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun

FU 2000 Generella arbetsmiljökrav

Kvalitativ Eurobarometerundersökning. EU:s UTSIKTER. Sammanfattning Svenska version Rom den 12 september 2014

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Stockholms universitet år 2013

Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke

Skolverkets lärlingscentrum. Lotta Naglitsch, Föreståndare Björn Wärnberg, Nationell lärlingssamordnare

INFORMATIONSSÄKERHETSPOLICY

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från (CF /04).

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden

~'A REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Ett regionalt näri.ngslivsinrikta forskningsprogram Högskolan i Jönköping

Metodhandbok. för arbete med unga och lokalt ledd utveckling på landsbygden

PAJALA KOMMUN Tjänsteställe/Handläggare Revisorerna

Tillgänglighetsplan Remiss

Rekommendation att publicera datamängder som öppna data

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015

Intern kontroll inom Försörjningsstöd

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Jändelskolan 7-9 i Karlskrona kommun

Delrapport Utvärdering av C2C/PIMA

Plan för forskningskommunikation 2017

Vad är direktivet/eidas? en beskrivning av en teknisk maskin, en nationell PKI betroddhetsserver

Årssammanställning för 2013 av MSB:s tillsyn enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor

Plan mot diskriminering och kränkande behandling enhet 3

Kvalitetsrapport 2017/2018 Förskolor Sturefors- Sammanfattning

Transkript:

YH ch internatinalisering

Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet

1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering Inledning Myndigheten för yrkeshögsklan är genm sin instruktin ch genm regleringsbrev ansvarig för ett antal EU- gemensamma verktyg. Verktyg sm ckså berör andra utbildningsfrmer än yrkeshögsklan. Inm ett antal mråden kmmer utbildningar inm EU att bli lättare att jämföra, till exempel genm nivåbeskrivningar av alla utbildningar ch examen (EQF), pängsystem för gymnasiala ch eftergymnasiala yrkesutbildningar (ECVET) ch dkumentatin för examensbevis (Eurpass). Myndigheten har även uppdrag att samverka med andra myndigheter, Sklverket, Universitet- ch högsklerådet (UHR) samt Statens sklinspektin, kring EU-verktyg sm exempelvis EQA-VET (kvalitetsverktyg för yrkesutbildning). För de sm anrdnar yrkeshögskleutbildningar finns möjlighet att få eknmiskt stöd för att skapa samarbeten med lärsäten ch andra rganisatiner utmlands. Inm prgram sm Erasmus+ kan utbildningsanrdnare bland annat ansöka m medel för utbyte av lärare ch studerande, samt för att utveckla sin verksamhet i samarbete med lärsäten i lika länder. För att få en bild av hur väl utbildningsanrdnare inm yrkeshögsklan känner till EUgemensamma verktyg ch hur strt intresset är för internatinellt samarbete, skickade myndigheten i början av december 2014 ut en webbenkät till 227 utbildningsanrdnare. Drygt 42 prcent svarade på enkäten ch i detta PM redvisas resultatet av enkäten. Resultatet av enkätundersökningen 94 av 227 utbildningsanrdnare valde att svara på webbenkäten. Enkäten mfattade frågr m EU-verktygen, frågr m Erasmus+ ch m generella frågr m internatinalisering. ECVET Sklverket är den myndighet sm har huvudansvaret för ECVET (Eurpeiskt meritöverföringssystem för yrkesutbildning) men samverkar med UHR, Statens sklinspektin ch Myndigheten för yrkeshögsklan. ECVET ska möjliggöra för individen att få sina läranderesultat dkumenterade ch erkända i ländernas lika yrkesutbildningssystem. Verktyget ska ckså underlätta tillgdräkning av delar av utbildningen eller mduler så att individens utbildningsväg inte behöver förlängas till exempel då studier förläggs utmlands. ECVET kan användas både för gymnasiesklans yrkesprgram ch för utbildningar inm yrkeshögsklan. Frågan vilken kännedm har utbildningsanrdnarna m ECVET.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 2 (10) Att få har bra kännedm m verktyget förvånar inte då ECVET frtfarande är känt för många av de sm bedriver yrkesutbildning. Det har ännu inte bedrivits några större infrmatins- eller implementeringskampanjer för detta EU-verktyg, förutm de två natinella knferenserna sm Sklverket, UHR, Statens sklinspektin ch Myndigheten för yrkeshögsklan genmförde 2013 ch 2014. Psitivt är dck att drygt 63 prcent känner till verktyget även m kunskapen vad det kan användas till är låg. EQAVET EQAVET är ett eurpeiskt kvalitetssäkringssystem för yrkesutbildning. Sklverket har det natinella ansvaret även för detta EU-verktyg. EQAVET bygger på ett antal kriterier ch indikatrer sm kan användas både av beslutsfattare ch av yrkesutbildningsanrdnare. Basen är en kvalitetscykel i fyra steg: målsättning ch planering, genmförande, utvärdering ch översyn. Frågan vilken kännedm har utbildningsanrdnarna m EQAVET. Kännedm m detta verktyg är någt sämre än för ECVET, inte heller är det förvånande då infrmatinen ch implementeringen av EQAVET har varit blygsam. Men det är ändå över 50 prcent av de sm svarat på enkäten sm anser att de har en viss kännedm m EQAVET, vilket är psitivt. EUROPASS Eurpass är ett dkument sm är tänkt att förenkla för arbetsgivare att förstå betyg från andra EU-länder, ch gör det på så vis enklare för individer att söka jbb ch utbildning i hela EU. Genm Eurpass kan meriter ch kvalifikatiner beskrivas på samma sätt ch värderas lika i hela EU. Eurpass består av fem dkument sm syftar till att hjälpa studerande ch arbetstagare att göra sina färdigheter ch kmpetenser tydliga ch lätta att förstå inm Eurpa. UHR är den myndighet sm har ett samrdnande ansvar för Eurpass i Sverige. Efter att ha tagit examen i yrkeshögsklan finns idag möjlighet att få ut ett Eurpasstillägg till examensbeviset. Eurpass-tillägget blir en del av den examinerades prtfölj, ch där står utbildningens namn, en krt beskrivning av vad man lär sig på utbildningen samt vilka yrkesrller sm man är kvalificerad för genm utbildningen. Det är utbildningsanrdnarens ansvar att ta fram Eurpass-tillägg till yrkeshögskleexamen. Myndigheten för yrkeshögsklan har tagit fram en föreskrift, MYHFS 2012:1, hur Eurpass-tillägget i yrkeshögsklan ska hanteras.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 3 (10) Frågan vilken kännedm har utbildningsanrdnarna m EUROPASS. Att drygt 93 prcent av utbildningsanrdnare har kännedm m Eurpass är vad sm kan förväntas, då utbildningsanrdnare, enligt myndighetens föreskrifter, ska ta fram Eurpass tillägg till examensbevis för utbildningar sm ingår i yrkeshögsklan. Myndigheten kvalitetssäkrar Eurpass tillägget ch lägger sedan upp dkumentet på myh.se där sedan utbildningsanrdnaren kan ta hem ch skriva ut tillägget ch bifga detta till de studerandes examensbevis. EQF EQF är ett eurpeiskt ramverk för kvalifikatiner sm synliggör allt lärande, både det sm sker i utbildningar ch det sm sker i arbetslivet, hemmet eller föreningslivet. Myndigheten är den natinella samrdningspunkten för ramverket i landet ch har på uppdrag av regeringen lämnat förslag på hur ett natinellt ramverk för kvalifikatiner, NQF, ska utfrmas i Sverige. Frågan vilken kännedm har utbildningsanrdnarna m EQF.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 4 (10) Det eurpeiska ramverket, EQF, har sin utgångspunkt i resultatet av lärande avsett var lärandet har genmförts. Resultatet av lärandet uttrycks i vilka kunskaper, färdigheter ch kmpetenser man förväntas ha efter lärandet. Sedan 2012 har myndigheten i sina instruktiner för hur utbildningsplanen i ansökan m att få starta yrkeshögskleutbildningar ska uttryckas, angett att begreppen kunskaper, färdigheter ch kmpetenser ska användas när man ska ange vilka läranderesultat en utbildning förväntas leda till. Detta kan vara en förklaring till att över 24 prcent av de sm svarat anser att de har gd kännedm m EQF. En annan förklaring kan vara, då myndigheten har det natinella ansvaret för ramverket, att infrmatinen m EQF har kmmit fram i lika sammanhang där utbildningsanrdnarna varit i kntakt med myndigheten. Oavsett vad sm är rsaken till kännedmen m EQF bland utbildningsanrdnarna är det psitivt att nästan 80 prcent av de sm svarat på enkäten känner till EQF. Även m kännedmen är hög kmmer myndigheten att ha ett mfattande infrmatins- ch implementeringsarbete framför sig när regeringen under 2015 fattar beslut m ett svenskt ramverk för kvalifikatiner, NQF. Validering Validering är ett verktyg där man genmför en kartläggning, bedömning ch värdering av en individs faktiska kunskaper, färdigheter ch förmågr. I myndighetens instruktin från regeringen står att: Myndigheten ska ansvara för att samrdna ch stödja en natinell struktur för validering samt i samverkan med berörda myndigheter främja utbildningsväsendets ch branschernas medverkan när strategier, metder ch infrmatin inm valideringsmrådet utvecklas. Frågan vilken kännedm har utbildningsanrdnarna m Validering. Sm framgår av diagrammet van har nästa 99 prcent av de sm svarat på enkäten kännedm m validering, vilket är psitivt. Skälen till att så många har kännedmen m verktyget kan vara flera. Validering har alltmer aktualiseras i debatten m kmpetensförsörjning ch utbildning. Myndigheten har bedrivit infrmatins- ch implementeringsinsatser m verktyget. Idag finns en webbprtal kring validering, www.valideringsinf.se sm myndigheten har skapat ch utvecklat.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 5 (10) Användningen av lika EU-verktyg inm yrkeshögsklan I enkätundersökningen ställdes ckså frågan m utbildningsanrdnarna använde någt av EU-verktygen ECVET, EQAVET, EUROPASS ch Validering. De svar sm gavs återges i diagrammet nedan. Det verktyg sm flest svarade på att de använder var Eurpass. Det är naturligt då det åligger utbildningsanrdnarna, via myndighetens föreskrift (se van), att lämna underlag till myndigheten för Eurpass tillägg. När det gäller validering handlar det sannlikt m bedömning vid antagning till utbildning ch tillgdräknade av erfarenheter under utbildningens gång. Eventuellt får vi svar på detta när resultatet av myndighetens valideringsenkät, sm gick ut till utbildningsanrdnarna under hösten 2014, presenteras. Att ECVET ch EQAVET används blygsamt inm yrkeshögsklan är inte förvånande, men det är psitivt att det ändå används då implementeringen i landet av dessa EU-verktyg inte varit så mfattande. Vill utbildningsanrdnarna veta mer m EU-verktygen? Utbildningsanrdnarna fick ckså frågan m de vill veta mer m någt eller några av de EU-verktygen sm lyfts fram i undersökningen. Sm framgår av diagrammet van så var intresset förhållandevis strt att få mer kunskap m de eurpeiska verktygen. Flest nteringar fick naturligt ng de verktyg sm man tidigare i enkätundersökningen hade lite eller ingen kännedm m ECVET, EQAVET ch EQF.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 6 (10) Kmmentarer kring svaren m EU-verktygen De sju frågr ch svar i enkäten sm handlar m EU-verktygen, där myndigheten har ansvar för tre ch där samverkan ska ske tillsammans med Sklverket ch UHR med minst ett till, visar att det finns ett intresse bland utbildningsanrdnarna för de EU-verktyg sm tagits fram för bland annat yrkesutbildningen. Det bådar gtt för de uppdrag sm myndigheten har gällande infrmatin ch implementering av bland annat EQF, ECVET, Eurpass ch Validering. Myndighetens frtsatta arbete under 2015 med EU-verktyg kmmer att ske i samverkan med UHR, Statens sklinspektin ch Sklverket. Regeringens beslut m ett svenskt kvalifikatinsramverk, sm förväntas kmma under våren 2015, kmmer ckså få str betydels hur myndigheten ska ta sig an tillämpningen av EU-verktygen inm myndighetens ansvarsmråde. Erasmus+ Erasmus+ är EU:s nya prgram för främjande av internatinellt samarbete ch utbyte inm utbildning, ungdm ch idrtt. Det finns tre aktiviteter i prgrammet: 1. Mbilitet (lärar-, elev- ch studentutbyten, kmpetensutveckling, frtbildning, studiebesök, erfarenhetsutbyten). 2. Prjektsamarbete (strategiska partnerskap ch utvecklingsprjekt mellan sklr, lärsäten, utbildningsrganisatiner med flera). 3. Stöd för plicyförändring (lika verktyg, metder ch arbetssätt för strategisk utveckling på eurpeisk plicynivå). För yrkeshögsklans utbildningsanrdnare är det möjligt att söka medel via aktiviteterna 1 ch 2. UHR ch myndigheten inbjöd utbildningsanrdnare i februari 2014 till ett infrmatinsmöte m Erasmus+ ch vilka möjligheter prgrammet erbjuder yrkeshögsklan. Cirka tjug utbildningsanrdnare deltg i infrmatinsmötet. Frågr m Erasmus+ Vilken kännedm har utbildningsanrdnarna m Erasmus+? Har deltagit i knferens sm infrmerade m Erasmus+? Har ansökt m medel ch fått medel från Erasmus+? Har för avsikt att söka bidrag från Erasmus+?

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 7 (10) Svaren från utbildningsanrdnarna visar att det finns intresse att söka medel från Erasmus+ för internatinellt utbyte inm sina utbildningar. Sannlikt kan det ber på att Erasmus+ bättre mtsvarar yrkeshögsklans behv när det gäller internatinalisering än vad det gamla prgrammet för yrkesprgrammen, Lenard da Vinci, gjrde. Övrigt m internatinalisering inm yrkeshögsklan Den näst sista frågan sm ställdes i enkätundersökningen var en rad påstående där man fick kryssa i ett eller flera alternativ. På denna fråga avstd fyra, av de sm svarat på enkäten, att svara. Vi planerar att delta i internatinella prjekt/utbyten de närmaste åren 53% Vi har inga planerar att delta i internatinella prjekt/utbyten de närmaste åren 39% Vi har internatinellt utbyte för våra studerande inm Eurpa 30% Vi har internatinellt utbyte för våra studerande utanför Eurpa 19% Vi deltar i internatinella prjekt inm Eurpa genm annan finansiering än Erasmus+ 17% Vi har internatinellt utbyte för våra lärare inm Eurpa 11% Vi deltar i internatinella prjekt inm Eurpa genm Erasmus+ 8% Vi deltar i internatinella prjekt utanför Eurpa genm annan finansiering Erasmus+ 6% Vi har internatinellt utbyte för våra lärare utanför Eurpa 4% Vi deltar i internatinella prjekt utanför Eurpa genm Erasmus+ 0% Svaren sm illustreras i matrissen van ger en intressant bild av internatinalisering inm yrkeshögsklan. Nästa 50 prcent av de sm svarat på enkäten erbjuder internatinellt utbyte för sina studenter. 17 prcent av utbildningsanrdnarna har internatinellt utbyte för sina lärare. Över 50 prcent planerar i sin frtsatta verksamhet någn frm av internatinalisering. Endast 8 prcent utnyttjar Erasmus+ för att finansiera sitt internatinella engagemang. Frågan m utbildningsanrdnarna vill veta mer m möjlighet till internatinella prjekt ch utbyten var den sista frågan i enkäten. 74 valde att svara ch av dessa 74 angav 73 att de vill veta mer m internatinalisering. 57 av de 74 sm svarande önskade mer infrmatin m Erasmus+

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 8 (10) De sm bedriver utbildningar inm yrkeshögsklan lever under regelverket där tillståndet att bedriva sin utbildning är tidsbegränsat. Detta kan påverka huruvida man sm utbildningsanrdnare är beredd att ta på sig det merarbete sm innebär att erbjuda sin studerande internatinella kntakter eller internatinalisering av utbildningen. Att 53 prcent av de sm svarat på enkäten planerar delta i internatinella prjekt måste ses sm mycket psitivt. Det signalerar sannlikt det behv av internatinalisering sm det svenska arbetslivet efterfrågar ch ligger väl i linje med de internatinella rekmmendatiner ch överenskmmelser inm det ffentliga utbildningssystemet sm Sverige har ställt sig bakm.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 9 (10) Enkätenfrågr till anrdnare m internatinella frågr inm yrkeshögsklan Utbildningsanrdnare Namn: Kmmun: 1.1 EU-verktygen Inm EU har det tagits fram lika verktyg för att stödja ch utveckla framför allt yrkesutbildningar. Vilka av nedanstående EU-verktyg har ni kännedm m. ECVET ett eurpeiskt meritöverföringssystem för yrkesutbildning. Har bra kännedm m ECVET Har lite kännedm m ECVET Har ingen kännedm m ECVET EQAVET ett eurpeiskt kvalitetssäkringssystem för yrkesutbildning. Har bra kännedm m EQAVET Har lite kännedm m EQAVET Har ingen kännedm m EQAVET EUROPASS en eurpeisk prtfli för bl.a. utbildning, språkkunskaper ch lika färdigheter. Har bra kännedm m EUROPASS Har lite kännedm m EUROPASS Har ingen kännedm m EUROPASS EQF ett eurpeiskt ramverk för synliggörande av lika kvalifikatiner. Har bra kännedm m EQF Har lite kännedm m EQF Har ingen kännedm m EQF Validering ett verktyg där man genmför en kartläggning, bedömning ch värdering av en individs faktiska kunskaper, färdigheter ch förmågr. Har bra kännedm m validering Har lite kännedm m validering Har ingen kännedm m validering Använder ni någn av nedanstående EU-verktyg i er utbildning? Klicka för de EU-verktyg ni använder. ECVET EQAVET EUROPASS Validering Vi använder inga av dessa EU-verktyg

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 10 (10) Vi vill veta mer m någn eller några av nedanstående EU-verktyg. ECVET EQAVET EUROPASS EQF Validering 1.2 Erasmus+ Erasmus+ är EU:s prgram för främjande av internatinellt samarbete ch utbyte inm utbildning, ungdm ch idrtt. Har bra kännedm m Erasmus+ Har lite kännedm m Erasmus+ Har ingen kännedm m Erasmus+ Kryssa för en eller flera påståenden sm rör Erasmus+ ch er verksamhet. Har deltagit i knferens sm infrmerat m Erasmus+ Har ansökt ch fått bidrag från Erasmus+ Har för avsikt att söka bidrag från Erasmus+ 1.3 Övrigt sm rör internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan har viss kännedm m yrkeshögskleutbildningar där det finns inslag av internatinalisering. Hur ser det ut på er/era utbildning/utbildningar? Kryssa för en eller flera påståenden sm rör internatinalisering. Vi har internatinellt utbyte för våra studerande inm Eurpa Vi har internatinellt utbyte för våra studerande utanför Eurpa Vi har internatinellt utbyte för våra lärare inm Eurpa Vi har internatinellt utbyte för våra lärare utanför Eurpa Vi deltar i internatinella prjekt inm Eurpa genm Erasmus+ Vi deltar i internatinella prjekt utanför Eurpa genm Erasmus+ Vi deltar i internatinella prjekt inm Eurpa genm annan finansiering än Erasmus+ Vi deltar i internatinella prjekt utanför Eurpa genm annan finansiering Erasmus+ Vi planerar att delta i internatinella prjekt/utbyten de närmaste åren Vi har inga planerar att delta i internatinella prjekt/utbyten de närmaste åren 1.4 Vi vill veta mer m: Möjligheten till internatinella prjekt/utbyten Erasmus+

Rätt kmpetens i rätt tid. Myndigheten för yrkeshögsklan Bx 145, 721 05 Västerås, Sweden www.myh.se