HUMLANS VERKSAMHETSPLAN



Relevanta dokument
Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Kvalitetsredovisning

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Specialförskolan Galaxens verksamhetsidé

Kvalitetsberättelse

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Välkommen till Skönberga Förskola

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

2.1 Normer och värden

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Kvalitetsredovisning 2015/2016 och verksamhetsplan 2016/2017 för förskolan Pelikanen

Vi vet att alla barn är kompetenta och värnar mycket om att barn ska våga kommunicera.

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Kvalitetsredovisning

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Rosen

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskola/Område Björnen. Avdelning/grupp Lilla Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Bedömning av prioriterade områden utifrån läroplanen

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Beslut efter kvalitetsgranskning

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport

Arbetsplan 2015/2016

Gläntans förskola. Varje dag serverar våra kokerskor hemlagad mat.

LOKAL VERKSAMHETSPLAN FÖR BERGSHAMRA FÖRSKOLEENHET

Handlingsplan 2012/Förskola

Verksamhetsplan

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

Verksamhetsplan 2017

Orange Centrals Förskola

Arbetsplan 2018/2019 för förskolorna:

Ekorrens arbetsplan Ht Vt 2015

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision

Verksamhetsplan Duvans förskola

Verksamhetsplan. Borgens fo rskola. Internt styrdokument

Verksamhetsplan Duvans förskola

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2016 juni 2017

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

Västra Vrams strategi för

Djursholms Montessoriförskola Svalan. Danderyds kommun

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Norrgårdens förskola 2017

Kvalitetsanalys. Åsalyckans förskola

IGELKOTTENS VERKSAMHETSPLAN

Kvalitet på Sallerups förskolor

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

UTVÄRDERING SOLKATTEN TEKNIKFÖRSKOLAN 2010/11

Kvalitetsredovisning

Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Pernilla Qvist Holm Nacka kommun Veckorna 45 och Kristallens förskola Nacka kommun

Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Kvalitetsredovisning 2016/2017 och verksamhetsplan 2017/2018 för förskolan Pelikanen

Verksamhetsplan för Förskolan Karusellen 2012/2013

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan Solrosen

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Pelikanen

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010

Transkript:

HUMLANS VERKSAMHETSPLAN Lustigkullens utbildningsenhet, Arredalens förskola, avdelning Humlan med verksamhet riktad till barn med flerfunktionsnedsättningar Verksamhet Humlans avdelning är en verksamhet för barn med flerfunktionsnedsättningar samt för barn som behöver extra stimulans i början av sin utveckling. Vårt mål är att alla barn på Humlan ska känna glädje och trygghet, utveckla sin kommunikationsförmåga, motorik och bli mer självständiga. Verksamheten utgår från en helhetssyn på varje barn, dennes behov samt personliga förutsättningar. Miljön anpassas efter barnens skiftande behov och vår strävan är att skapa en miljö som stimulerar alla sinnen för att locka till kommunikation, rörelse och lek. Förskolechef Lustigkullens ue har som uppdrag att bedriva en kommungemensam resursavdelning för barn med flerfunktionsnedsättning. Avdelningen Humlan har en pedagogisk förskoleverksamhet som anpassas mer utifrån barnen vad det gäller miljö och läromedel, än vad som görs på en vanlig avdelning. Varje barn har olika och specifika behov. På Humlan finns plats för åtta barn. Avdelningen tar även emot barn från närliggande kommuner. Avdelningen arbetar utifrån läroplanens mål, Lpfö-98 (2010) läroplan för förskolan. I det systematiska kvalitetsarbetet har enheten tagit fram vissa gemensamma mål som alla avdelningar arbetar prioriterat med. Humlan anpassar sedan sina målfokus så att de passar varje enskilt barn. Uppföljning och analys av målfokus görs regelbundet under året i det systematiska kvalitetsarbetet. I uppdraget runt Humlans avdelning ingår även ett inkluderande arbetsätt mellan avdelningarna på Arredalens förskola. Personalen rekryteras enligt kommunens rekryteringsförfarande och med den kompetens som barnen och avdelningen har behov av. Det är viktigt med regelbunden kompetensutbildning för personalen utifrån barnens olika funktionsnedsättningar. Likaså psykologisk handledning för all personal. Personalen från avdelningen är delaktiga i enhetens verksamhet och organisation bl.a. genom deltagande i olika grupper, så som utvecklings-och reflektionsgrupper. Syfte Verksamheten ska stimulera barnens utveckling och lärande, där hänsyn tas till var och ens specifika behov. Genom ett systematiskt arbetssätt utvecklar barnen sina förmågor att lära och tillägna sig nya kunskaper. Alla barn erbjuds en lärandemiljö som präglas av likvärdighet, delaktighet, tillgänglighet och gemenskap. 1

Mål Förskolan strävar efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och lust, samt förmåga att leka och lära. Alla barn ges möjlighet till kommunikation och delaktighet i gemenskap med andra. Alla barn känner trygghet som skapar nyfikenhet och motivation att söka kunskap och utveckla sociala färdigheter. Tillgänglighet utifrån funktionsnedsättningen Vad innebär funktionsnedsättningen? Motorisk funktionsnedsättning kan innebära svårighet med både fin- och grovmotorik, spasticitet, perceptionssvårigheter. Barnens behov av hjälpmedel, som t.ex. sitthjälpmedel, bedöms och provas ut i samråd med arbetsterapeut och sjukgymnast på BUH. Humlans lokaler är utrustade med liftar/traverser. Höj- och sänkbart handfat och skötbord finns i skötrummen. Övriga hjälpmedel som underlättar den pedagogiska verksamheten är exempelvis manöverkontakter för styrning av leksaker, pekskärm till dator och surfplatta. Synnedsättning kan innebära en fysisk skada på ögat och/eller att hjärnan har svårt att tolka synintryck. Lokalerna har färgkontraster i form av bl.a. markerade golvlister och har en god allmänbelysning. Det pedaogiska materialet erbjuder glitter och klara färger som lockar att utforska. Hörselnedsättning kan kompenseras delvis med hörapparat. På Humlan använder vi TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) - inte teckenspråk. Kognitiv funktionsnedsättning innebär begränsad inlärningsförmåga (utvecklingsstörning) Medicinsk funktionsnedsättning kan innebära epilepsi, infektionskänslighet. Flertalet av barnen på Humlan har en kombination av olika funktionsnedsättningar vilket kräver kompetenta pedagoger samt en föränderlig miljö. Individ När barnet skolas in på Humlan är det viktigt att det får ta så lång tid som barnet och dess vårdnadshavare behöver för att känna trygghet och förtroende för personal och omgivning. På Humlan har varje barn en pedagog som följer det under dagen. Varje barn har två pedagoger som ansvarar för att utforma innehållet av verksamheten, samt att följa och dokumentera. Dagen på förskolan har sina fasta rutiner vilka är viktiga för att barnet ska känna trygghet och förväntan. Avdelningen arbetar med barnen utifrån läroplanens mål. Varje barn har dessutom individuella mål som utgår från dess specifika behov. Verksamheten bygger till stor del på att hitta former för att bemöta barnens kommunikativa uttryck vilka kan se mycket olika ut. Dessa kan vara; taktila signaler, bilder, ljud, TAKK. Den sociala gemenskapen är viktig för barnets utveckling och lärande samt främjar förskolans syn på allas lika värde (se Likabehandlingsplan). Humlan finns lokalintegrerad bland tre andra 2

avdelningar för barn 1-5 år. I centrum på förskolan finns torget vilket blir en naturlig mötesplats för lek och större samlingar. Där träffas vi för gemensam samling en gång i veckan. Eftersom varje barn följs av en pedagog finns alltid möjligheten att lämna Humlan och röra sig på övriga förskolan, helt utifrån vad barnet vill och orkar. Detta kan t e x. innebära att Humlans barn är med på samling eller äter mellanmål på en annan avdelning. Pedagogik Verksamheten på Humlan har sin grund i flera olika pedagogiker. Förskolan har under ett flertal år deltagit i nätverk som grundar sig i Reggio Emiliapedagogiken där vi fått stöd och inspiration från Harold Göthson, grundare av Svenska Reggio Emilia institutet. Nätverket har gett oss kunskap och inspiration i vårt arbete med tema och pedagogisk dokumentation. I vårt arbetssätt lutar vi oss mot Vygotskijs tankar om alla barns möjlighet till utveckling och rummens betydelse för det. Lärandet är en interaktiv process, ett samarbete mellan barnet och den vuxne. Pedagogen tillrättalägger miljön och utmanar barnet att nå nästa utvecklingszon. Vi använder oss av en tydliggörande pedagogik. Fokus är då på att göra barnen trygga genom att tydliggöra verksamheten. Genom att använda olika former av AKK, Alternativ och Kompletterande Kommunikation, förbereder vi barnet på vad som ska hända och ger dem redskap att själva kunna uttrycka sig. Detta kan vara i form av konkreta föremål, TAKK, ritade bilder, fotografier, ljud osv. Genom att ha föremål utanför rummen som signal och ljudknappar där vi spelat in rummets namn blir barnen förberedda på vilket rum vi är på väg in i. Struktur på dagen och veckan samt återkommande rutiner är också en del av vårt arbetssätt för att skapa tydlighet och trygghet. Många aktiviteter i vår verksamhet bygger på sinnesstimulans. En del av ideérna i uppbyggnaden av sinnesrummen är hämtade från holländska Snoezelen. Kännetecken för de rummen är att de ska inbjuda till både aktivitet och avkoppling. Flera av de leksaker/hjälpmedel vi använder oss av i leken på Humlan är inspirerade av socialpedagogen Lilli Nielsens ideér. Hennes metodik bygger på en helhetssyn där barnets emotionella, motoriska och sociala utveckling hänger samman. Hon utgår alltid från det barnet kan och försöker genom lek motivera barnet till egen aktivitet. En viktig princip är att barnets handling alltid ger effekt. Detta sker bland annat på resonansplattan och i lilla rummet. Fysisk miljö Miljön på Humlan anpassas efter barnens skiftande behov och förändras därmed i takt med hur barngruppen ser ut. Vår strävan är att skapa miljöer som stimulerar alla sinnen för att locka till lek, kommunikation, rörelse och avkoppling. Utanför Humlans dörr hänger en tavla som presenterar dagen. Den talar om vilken lukt och färg dagen har och det konkreta föremålet beskriver vilken gemensam aktivitet dagen innehåller. Inne i tamburen har varje barn sin plats med tydlig färg och mönster. Markeringen underlättar för barnet att hitta. 3

Mitt inne på Humlan finns köket. Här äter barnen sina måltider. Om det blir trångt vid bordet eller om något barn behöver extra lugn och ro finns ett mindre rum att tillgå. I anslutning till tamburen finns två bad-/skötrum med höj- och sänkbara skötbord, duschsäng och bubbelbad. Båda rummen har traverser som underlättar vid lyft. Vissa dagar är det vattenlek på Humlan. Då kan det ibland vara skönt att sjunka ner i ett varmt och bubblande bad medan stjärnhimlen ger ett behagligt ljus i rummet. Vita rummet är inrett i vitt och kan vara både avkopplande och aktivitetshöjande. I den tempererande vattensängen kan man känna och höra musik och under bolltäcket kan kroppen få slappna av. Ibland erbjuds massage, enskilt eller tillsammans med andra barn. Rummen längs med korridoren presenteras genom rumssignaler. Signalerna består av taktila, visuella föremål liksom talapparater som talar om vad rummet heter. Utmed korridoren finns ledstänger där barnen kan gåträna. Bubbelrummet inbjuder till all slags lek och erbjuder en mängd olika leksaker. Bubbelröret ger ifrån sig ett behagligt ljud och skiftar färg automatiskt eller med hjälp av manöverkontakt som barnet självt kan styra. 4

I det röda rummet finns saker som inspirerar till olika slags rollek. Utklädningskläderna lockar till spex och skoj framför spegeln och det kan bli både disk och matlagning i köksvrån. När lampan släcks kan barnen känna på fiberoptikens trådar och uppleva dess skiftande färger. Det svarta rummet är ett spännande rum där allting ger en känsla av närhet. De svarta draperierna bildar en kojliknande atmosfär och ett dopp i bollhavet förstärker kroppskännedomen både ljudmässigt och taktilt. I mörkret blir kontrasterna tydliga när ljusslangarna och den ultravioletta belysningen tänds. I rörelserummet kan man få kroppskännedom på olika sätt. Balanssinnet, kroppsuppfattningen och och motoriken stimuleras bl.a. med hjälp av Multigungan, Bodyrocker, studsmattan och Bobathbollen. Materialet inbjuder till utforskande och aktiverande lek, enskilt eller tillsammans med andra. Utöver den gemensamma gården på förskolan har Humlan tillgång till en egen gård som är mer anpassad utifrån barnens behov och förutsättningar. Gården har bl.a. en större yta täckt av mjuka plattor, sandlådan har ett ståbord och lekhuset kan man köra in i med rullstol. Kompisgungan är härlig för antingen ett eller flera barn samtidigt. 5

Lokal pedagogisk planering Verksamheten på Humlan har precis som övriga förskolan sin grund i Lpfö 98 (2010). Förskolan har även särskilda mål för enheten. Dessa mål bryts ned till mål för respektive avdelning. Tidigt under hösten kommer arbetslaget fram till vilka mål som fokus skall ligga på under läsåret. Dessa utvärderas sedan kontinuerligt i det systematiska kvalitetsarbetet och kan ändras och utvecklas. I det systematiska kvalitetsarbetet ingår även avdelningens likabehandlingsplan som utvärderas flera gånger under året. På Humlan har vi en tydlig plan för gemensamma aktiviteter under veckan och består av; rörelselek, bad/vattenlek, skapande/kladd och utevistelse. En aktivitet som återkommer varje dag är sångsamling. Personal På avdelningen arbetar förskollärare, barnskötare och specialpedagog. Personalen deltar i olika former av kompetensutveckling för att möta de behov som finns i barngruppen. Detta är både gemensam fortbildning för hela förskolan samt individuell fortbildning. Genom samarbete med barn och ungdomshabiliteringen (BUH), syncentralen och hörselhabiliteringen får pedagogerna ta del av specifika kunskaper riktade mot det enskilda barnet. Cirka fyra gånger per termin får arbetslaget handledning av psykolog från BoE enheten. Barn- och elevhälsoenheten Platsansökan skickas in av vårdnadshavarna till BoE enheten. Aktuell Specialpedagog från det specialpedagogiska teamet beviljar placering på Humlan. Särskilda insatser kan ges av specialpedagogiska teamet vid behov. Lustigkullens utbildningsenhet 2014-03-06 6