Vardagsmaten var även då ganska traditionellt svensk. Då åt man rätter som fisk, torskromslåda, pannbiff med lök och bruna bönor och fläsk.



Relevanta dokument
Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom

Med jod: 1. Man häller jod på/i varan. 2. Om varan påverkas (blir svart) så visar det att varan innehåller stärkelse.

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Matens kemi labbrapporter Astrid och Eveline 6c

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Matens kemi-laborationsrapport, av Vilde

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Elevportfölj 5 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Läsa och förstå text på förpackningar

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er.

Tio steg till goda matvanor

Kemiska ämnen som vi behöver

Årets Pt 2010 Tel

Vecka 25. Prickiga fisknuggets. Ugnsbakade bönor med crème fraiche. Tagliatelle med crème fraiche, tomatsås och salami. Kinesisk färspanna

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Mat och prestation. Jenny Möller. Tel: E-post: Hemsida: - Besöksadress: Farledsgatan 5

WHO = World Health Organization

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

Varför ska man ha ett balanserat?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

VECKANS MENY. 6 pers. Vecka 16. Måltid 1. Crepes med lax. Måltid 2. Rårakor med kasslerpytt. Måltid 3. Biff Lindström med rostad potatis.

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Vecka 44. Panerade fiskbiffar med picklad rödlök. Linsbiffar med klyftpotatis. Yakiniku. Tofugryta med kokosmjölk

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

VECKANS MENY. 2 pers. Vecka 38. Måltid 1 Crepes med lax. Måltid 2 Rårakor med kasslerpytt. Måltid 3 Karré med lingonsås

Maria Svensson Kost för prestation

VECKANS MENY. 4 pers. Vecka 47. Måltid 1. Crepes med lax. Måltid 2. Rårakor med grönsakspytt. Måltid 3. Biff Lindström med rostad potatis.

Hem- och konsumentkunskap år 7

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Enkla recept som alla gillar till vardag eller fest!

Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10

Vad innehåller maten?

Kompis med kroppen. 6. Mitt mellanmål

Elevuppgifter. Förlänga matens hållbarhet. Matens kemi

Hem- och konsumentkunskap

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Mat och prestation! Jenny Möller. Tel: E-post: Hemsida: -Besöksadress: Farledsgatan 5

KYCKLING MED SLOTTSSTEKSMAK

Vecka 45. Kokospanerade tonfiskbollar med doppsås. One pot-pasta. Stekt ris med nötfärs och curry. Vegetariska enchiladas

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

müsli Müsli är jättegott och superlätt att göra. Ta en plåt och ha i massa havregryn (7-8dl kanske), typ 1,5 dl rapsolja, 2 dl socker, och 3 dl

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Ladda med rätt mat! Alexandra Petersson Nutritionist

Sremska med avokadoröra. vecka 13

Återhämtningsmål direkt efter träning

Mat och dryck för dig som har diabetes

60 kg 80 kg. 1,5 dl 3 % naturell yoghurt 1 dl 3 % naturell yoghurt. 1 msk nötter 1 msk nötter. 1 st morot 1 st morot

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven

Din lösning på veckan.

Recept. Ingredienser v.34. Hej! Bra att ha hemma v.34. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror!

MATSEDEL V.12. Torsdag Husman 1 Pannbiff serveras m. Tomatgräddsås & kokt Potatis Husman 2 Pannkakor & Sylt Vegetarisk Zucchini Ragu Ärtsoppa m.

Vecka 19. Medeldelhavsfisk. Lotta Lundgren - Huevos Rancheros. Pasta med bacon och blomkål. Fläskytterfilé med koreansk rissallad

Inför provet årskurs 8

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)

Vecka 19. Panerad fisk med örtsås. Pasta med morotssås och krunchiga kikärter. Rostade rotfrukter med spenathummus och fetaost.

FOODNOTES. tävling 2018

3 dagar. Ingredienser v 34. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 34. Köp gärna med fler matvaror!

Näringslära En måltid

Vecka 18. Grönsaksris med räkor och stekt ägg. Köttfärsbiffar med krossade tomater och oliver. Krispiga bönbollar i tortillabröd

MATSEDEL V. 51 God Jul & Gott Nytt År

Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter

Din lösning på veckan.

Transkript:

Uppdrag 1: För 30 år sen var den största influensen av mat ifrån Frankrike. Det fanns en enda kock som folk kände till och han hette Tore Wretman. Man brukade äta saker som inbakad oxfilé, glace - au - four, friterad camembert, till fest. Vardagsmaten var även då ganska traditionellt svensk. Då åt man rätter som fisk, torskromslåda, pannbiff med lök och bruna bönor och fläsk. Åt man pasta innebar det spagetti köttfärssås, det fanns inga variationer på vare sig pasta eller sås. Lite senare blev saker som avokado, creme fraiche och pesto nytt. Idag är sådana saker självklara. Olikheter i andra länder: Jag vet inte så mycket om mat i andra länder, men jag känner till några olikheter: I Frankrike äter man ofta sniglar. Det händer att man gör det här i Sverige, men det är inte alls lika vanligt. I Kina äter man hundar, vilket jag tycker är helt vansinnigt! Men det gör man i alla fall inte i Sverige. Uppdrag 2: Mat Ätit/Inte ätit Observation Ris ätit Luktar inget särskilt. Hårt, lätt att förstöra. Skrovligt som en skorpa. Mjöl ätit Kornen är så små att man inte kan se dem så bra. Det måste finnas många korn för att man ska kunna se en massa. Luktar lite. Känns lent, man kan inte göra sönder Äpple ätit Luktar väldigt sött, starkt och äckligt. Det luktar som om äpplena har jäst. Känns som torkat gummi. Ganska svår att bryta sönder men ändå töjbar. Ser ut som gammal svamp, brunaktig, ljusbrun.

Mat Ätit/Inte ätit Observation Äggvita ätit Känns lent, men när man trycker ihop fingrarna känns det som potatismjöl som man gör stressbollar av. Luktar inte mycket, men i nedre delen av näsborren. Ser ut som gult mjöl. Vetekaka inte ätit Luktar ingenting. Känns som smulad knäckebröd, skrovlig men tunnare och lättare att ha sönder. Ser ut som torkade löv som blivit söndersmulade. Friterad lök ätit Luktar som bränd lök, men man får inte tårar av den, den är alltså inte lika stark. Det blir klibbigt på fingrarna av oljan. Känns hårt men ändå lätt att ta sönder. Ser ut som om man har sugit ut all vätska, den är ljusbrun. Kokosflingor ätit Luktar sött. Formade som strössel, men inte lika välformade. Vitt. 1. Ris växer på risfälten i Asien. Från början är inte riset vitt utan svart. Fullkornsris är mycket nyttigare än vanligt ris, men vanligt ris är godare, så därför väljer man oftast det. Jag tycker om ris med kyckling och brunsås. Jag tycker också om ris i paella. 2. Mjöl har jag ätit. Man äter inte mjöl separat utan med några andra råvaror. Mjöl framkommer ofta i matlagning som t ex. pannkakor. Mjöl är också väldigt vanligt när man bakar. Man kan t ex. använda mjöl för att inte smeten ska vara rinnig eller fastna på bakbordet. 3. Äpple har jag också ätit. Både torkat äpple och vanligt äpple. Äpplen växer på träd. Äpplen finns ofta i din trädgård. Man kan ha äpplen i matlagning som t ex. äppelpaj, äppelkaka eller äppeljuice. Äpplen gillar varmare miljöer. Det får inte vara för varmt men varmt. Det finns äppelträd i Sverige och i världen över. Man brukar spruta in gifter och konserveringsmedel i äpplena så att de ska hålla längre. 4. Äggvita kommer från ägg. Man har bara tagit bort gulan. Äggvita kan man använda till maräng och andra bakelser. När man separerar ett ägg så separerar man äggulan från äggvitan. Det här framkommer ofta i recept.

5. Jag har inte ätit vetekaka, i alla fall minns jag inte det. Jag förmodar att det innehåller havre och därför är det säkert väldigt nyttigt. Havre växer på åkrar. Det finns havre åkrar i Sverige. Havre är ett av dem fyra sädeslagen, havre, råg, vete och korn. 6. Friterad lök kallas också ibland för rostad lök. När man friterar någonting, i det här faller lök, så använder man olja. Man kokar oljan tills temperaturen är 160-170 c. Sedan bara doppar man lökringarna i oljan och låter dem rinna av på ett papper. 7. Kokos flingor har jag ätit, men tycker inte om. Kokos kan man använda som ett slags mjöl. Då menar jag att om man t ex. har en chokladboll som är klibbig och man vill kunna äta chokladbollen med händerna, så kan man rulla bollen i kokos. Det finns inte bara kokos i fast form utan också i flytande, kokosmjölk. Uppdrag 3: Jakten på stärkelse: Vatten - - Potatismjöl +/- + Sirap + - Matolja + - Mjölk - - Potatismjöl skrev vi +/- på eftersom att en trodde + och den andra -. Uppdrag 4: Potatis + + Gul ärta + - Krossad gul ärta + + Gul pasta + + Grön pasta + +

Vad är stärkelse? Likheter? Var kommer stärkelse ifrån? Stärkelse kommer ifrån växtriket. Det finns t ex. i potatis, pasta, äpple, mjölk och rotfrukter. Stärkelse är en form av socker. Stärkelse kan användas för att göra en produkt mer kompakt, sitta ihop. Stärkelse är den vanligaste kolhydraten. Uppdrag 5: Vatten - - Potatismjöl - - Sirap + + (3,5 +) Matolja - - Mjölk + - Jod + + (3 +) Proviva-dryck + + (4 ++, mer än vad skalan räckte). Vi testade om varorna innehåller druvsocker. Risgryn - + Mjöl - både + och - Äpple + + Äggvita, torkad + - Weetabix, havre + + Lök, friterad - + Kokosflingor + - (Uppdrag 6 var bara att läsa).

Uppdrag 7-8: Det finns både bra och dåligt fett. Ett exempel på dåligt fett är en munk, glasyr. Exempel på bra fett är solrosfrön, pasta till en viss mängd och nötter i största allmänhet. Det är väldigt viktigt att få i sig fett (bra fett) för att när du tränar så bygger du upp muskler och man bildar muskler med hjälp av fett. Och är väldigt energi rikt. Det finns mättat-, omättat- och fleromättat fett. Skillnaden är hur dem olika sorters fetten är uppbyggda. Vetemjöl - - Lök, friterad + + Äpple, torkad + + Kokosflingor + + Äggvita, torkad - - Weetabix, havre - - Risgryn - - Potatismjöl - - Sirap + + Matolja + + Mjölk - - Vatten - - Vi hade rätt gällande alla varorna. Yoghurt + + Sylt + + Risgrynsgröt + + Både sylten och risgrynsgröten var prickiga i början.

Uppdrag 9: Finn proteiner: Risgryn + + 30-100 Vetemjöl + + 100 Torkad äpple - + 30 Äggvita, torkad + + 300 Weetabix, havre - + 30 Lök, friterad + + 100 Kokosflingor + + 100 Ost + + 300 Smör + + 30 Skinka + + 300 Sirap - - Matolja + - Potatismjöl + - Om man inte äter kött så kan man äta bl.a bönor (grönsaker innehåller protein), ägg, mjölk, ost, ärtor, linser. (Uppdrag 10 längre ner)

Uppdrag 10: Vi har lärt oss att hitta stärkelse, glukos, fett och protein. Stärkelse Glukos Fett Protein Stärkelse bryts ner till socker används som energi. Stärkelse t.ex är uppbyggt av glukos. Glukos bygger upp andra ämnen. Fett använder kroppen för att bl.a skydda de olika organen. Energirikt, värmeisolerande, bygga och reparera celler, tillverka hormoner, ta upp viktiga vitaminer. Protein är byggstenar för t.ex muskler, skelett, naglar, blod, hår. Det finns 20 stycken olika aminosyror. Kroppen behöver alla dessa aminosyror för att kunna fungera. Hormoner - som en budbärare, påverkar ett organ. Enzymer - hjälper till vid nerbrytningen av mat. Dessa två är också proteiner. Min måltid med alla näringsämnena skulle se ut så här: Kött med en sallad som innehåller salladsblad, gurka, solrosfrön, tomat, morot. Dessutom skulle jag vilja ha lite potatissallad till det. Som grädde på moset skulle jag vilja ha lite beaniessås (innehåller mycket fett, dessutom så framhäver fett smaker). Som efterrätt skulle jag ha en fruktsallad som innehåller mango, vindruvor, äpple, apelsin, melon, och russin, toppat med lite glass. Skollunchen är väldigt varierad, eftersom att vi vår fisk ibland, potatis, kött, såser, finns alltid en salladmeny, såser till salladen t.ex rode island. Olika sorters bröd och man kan välja mellan mjölk, vatten och citronvatten. Jag tycker att skollunchen, kort sagt, är väldigt varierad.

Uppdrag 11: Jag använder mig av de tidigare metoderna som jag använt mig av i stärkelse, glukos, fett, protein. Jag använder reagensstickor till glukos, jod till stärkelse, brunt pappersark till fett och reagensstickor till protein. Marshmallow, stärkelse - - Marshmallow, glukos + + Marshmallow, fett + - Marshmallow, protein - - När vi testade protein sa innehållsdeklarationen att den skulle innehålla lite protein, men när vi testade med reagensstickan blev den ljusare, som om den innehöll minus protein (antiprotein), istället för plus eller inget. Men efter ett tag reagerade den lite, lite plus i kanten av stickan. Jag tror att innehållsdeklarationer finns för att folk ska få veta vad de äter, och om någon är allergisk måste den personen kunna se vad det innehåller så att man inte äter något man inte tål av misstag. Jag tror att man också får reda på energivärdet som varan innehåller. Marshmallows är säkert väldigt onyttiga eftersom att de innehåller mycket sackaros, glukos och onaturliga ämnen. Uppdrag 12. Corn Flakes, Innehållsdeklaration. Man kan se vad den innehåller. Energivärde. Alla mineraler. Vitaminer. Näringsämnen. Portionsstorlek. Natrium. Näringsinnehåll. Innehållsdeklarationer kan vara bra för att:

Kroppen behöver en viss mängd mineraler för att må bra. Innehållsdeklarationen är därför bra så att man kan hålla koll på att man äter rätt och rätt mängd mineraler. Innehållsdeklarationen är bra för att om man vet att det finns något man inte tål, kan man kolla om varan man vill köpa innehåller det eller ej. Utvärdering: Jag har lärt mig vad man åt när mina föräldrar var unga, dessutom likheter och skillnader mellan maten i andra länder. Jag har lärt mig hur man gör observationer av råvaror genom att använda de olika sinnena (inte smaken). Jag har lärt mig hur man finner stärkelse. Jag lärde mig dessutom lite mer om stärkelse. Jag lärde mig hur man använder reagensstickor. Jag har lärt mig att det är bra att kolla igenom dokumenten ibland, även om man är klar med dem. Jag har lärt mig lite mer om fett. Jag har lärt mig lite mer om vad fett, protein, stärkelse och glukos är bra för. Jag har också lärt mig varför en innehållsdeklaration är bra. Vissa förutsägelser som vi verkligen trodde på var felaktiga, vilket var lite chockerande. Jag har inte ställt så många frågor utanför uppdragen, men jag känner att jag har lärt mig mycket. Jag är faktiskt ganska nöjd med mina labbrapporter, så jag skulle nog ha gjort ungefär så här, även om jag fick börja om.