Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten? Prof. András Várhelyi, Prof. Christer Hydén, Doc. Åse Svensson, Trafik & väg, Lunds Universitet
Bilen är ett flexibelt transportmedel som tillfredsställer mångas förflyttningsbehov, men Årligen skadas och dödas över 3000 fotgängare och cyklister i kollision med bilar (80 dödade, 400 svårt skadade)
60 50 40 Samband mellan hastighetsförändring och olycksförändring Förändring i antal olyckor (%) 30 20 10 0-10 -20-30 -40-50 Alla olyckor -60-20 -15-10 -5 0 5 10 15 20 Personskadeolyckor Dödsolyckor Förändring av medelhastighet (%) Hastigheten är den viktigaste olycksfaktorn Sänkning av medelhastigheten med 15% ger nästan en halvering av antalet dödade Baserat på Nilsson, 2004
Risken för en fotgängare att dödas vid olika påkörningshastigheter = 100% Källa: Stigson & Kullgren (2010)
Det är de äldre som dör eller skadas svårt Skadeutfall för fotgängar- och cykelolyckor beroende på den skadades ålder och fordonshastighet på olycksplatsen 100 Lindrigt skadade Svårt skadade Dödsolyckor 90 Medelhastighet på olycksplatsen [] 80 70 60 50 40 30 20 10 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Ålder Källa: Gudjonsson (2011)
Låga hastigheter ger ett mycket bättre samspel Bilförares spontanbeteende gentemot cyklister Cyklist först i interaktion med bil vs bilhastighet 100 90 80 70 Andel (%) 60 50 40 30 20 10 0 0-4 5-9 10-14 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64
Reduktioner på upp till 8 dba är möjliga i tätort, d.v.s. bullret kan reduceras till nära hälften Källa: Nielsen (2007)
Biltrafiken kräver mer än dubbel så stor yta vid 60 km/tim som vid 20 km/tim Källa: Nielsen (2007)
Vi behöver bilar som är optimerade för stadstrafik! emissioner Källa: Bellefleur (2012) Optimal hastighet för dagens bilar är 50 90. Skulle kunna ge väsentligt mycket lägre förbrukning och utsläpp vid hastigheter på 20-30 km/tim
Låga och jämna hastigheter. är en grundförutsättning för att uppnå de påvisade positiva effekterna, Hastighetsgränsen 30 km/tim är stadfäst av (dåvarande) Vägverket sedan mer än 15 år, Det finns i princip oskyddade trafikanter på alla Stadens gator Alltså bör 30 km/tim vara maxhastigheten I vissa områden (där barn finns och i täta centrumområden) bör maxhastigheten vara lägre än det.
Sätt att kontrollera hastigheten(1) Gupp, minirondeller och liknande åtgärder Sänker hastigheten till under 30 km/tim Dock mycket osystematisk tillämpning med olika utfall Skylls på många saker för att slippa Ger dock inte jämna hastigheter över en sträcka Fattas mycket forskning både detaljutformning och planeringsstrategi
Definition av säkra gångpassager enligt Trafikverket En gång-, cykel- och mopedpassage (GCM-passage) klassificeras som säker om den är planskild eller om 85-percentilen av bilister kör maximalt 30 km/tim. Källa: Trafikverket (2010)
Men de 15% som kör fortare än 30 km/tim inkluderar de som tar högre risker än genomsnittsbilisten 100 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53 55 57 59 Hastighetsmätningar vid ett hundratal gångpassager i Stockholm visar att 85-percentilen ligger väl över 30 km/tim! Källa: VECTURA (2012)
Sätt att kontrollera hastigheten (2) Hastighetsbegränsare i fordonet Vi genomförde försök med Hastighetsbegränsare i bil redan på 1990-talet (gaspedalen sa ifrån vid hastighetsgränsen och det gick sedan inte att köra fortare). Positiva effekter ledde till ett nationellt försök med ISA år 2000: Hastighetsbegränsaren omvandlades - efter krav från bilindustrin till aktiv gaspedal som gick att trampa genom. Begreppet ISA (Intelligent Stöd för Anpassning av hastighet) skapades. Där ingick olika sorters informations- och varningssystem i bilen (hastighetsgränsdisplay, pip- och blinksignal, och Aktiv gaspedal).
Sätt att kontrollera hastigheten (3) Försök med ISA Olika ISA-system testades i olika städer. Någon jämförande utvärdering mellan systemen gjordes inte. I Vägverkets slutrapport till försöket med ISA lades de positiva effekterna av aktiv gaspedal ihop med de mindre positiva effekterna av de andra systemen. Vägverket installerade ett pip- och blinksystem i en del av sina fordon. Europeisk forskning har sedan visat att ISA har en positiv effekt på hastigheterna, men som dock är betydligt lägre än vad en Hastighetsbegränsare har. Vår erfarenhet är att det är möjligt att använda Hastighetsbegränsare i tätortstrafik
Medelhastighetsprofil vid körning utan och med Aktiv gaspedal längs en 30-gata i Lund Gyllenkroks/Svanegatan 40 35 30 25 20 15 10 Utan Aktiv Gaspedal 5 Med Aktiv Gaspedal 0 0-5 m 26-30 m 51-55 m 76-80 m 101-105 m 126-130 m 151-155 m 176-180 m 201-205 m 226-230 m 251-255 m 276-280 m 301-305 m 326-330 m 351-355 m 376-380 m 401-405 m 426-430 m 451-455 m 476-480 m 501-505 m 526-530 m 551-555 m 576-580 m 601-605 m 626-630 m 651-655 m 676-680 m 701-705 m 726-730 m 751-755 m 776-780 m
Slutsatser Bilen är ett flexibel transportmedel, men dess hastighet är inte anpassad till livet i staden. Hastighetsnivån påverkar skadeutfall, interaktion mellan trafikanter och trivselfaktorer i staden. Vi lever i bilstaden, maxhastigheter omdefinieras lätt av bilförare. För att säkra lämpliga hastigheter kan infrastrukturåtgärder bara vara ett komplement. Det krävs förnyad forskningssatsning på fordonsåtgärder som arbetar med hastigheten på en strategisk och taktisk nivå (inte bara Emergency braking o.l.).
Referenser Bellefleur, O. (2012) Urban Traffic Calming and Air Quality: Effects and Implications for Practice. National Collaborating Centre for Healthy Public Policy, Canada. Gudjonsson, H. (2011) Samband mellan skadeutfall hos påkörda oskyddade trafikanter och hastighetsnivå på olycksplatsen. Presentation på Transportforum, Linköping, 2011-01-12. Nilsson, G. (2004) Traffic Safety Dimensions and the Effect of Speed on Safety. Bulletin 221, Doctoral Thesis, Lund University. Nielsen (2007). Traffic integration or segregation for the sustainable city - A review of current debate and literature. CIVITAS RESEARCH. Pauna, J., Hydén, C., Svensson, Å. (2009) Motorfordonsförares väjningsbeteende gentemot cyklande, Lund, Institutionen för Teknik och Samhälle. Bulletin 244 Lunds Universitet, Institutionen för Teknik och Samhälle,. Stigson H., Kullgren, A. (2010) Fotgängares risk i trafiken. Analys av tidigare forskningsrön. Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet. Trafikverket (2010) Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2010, Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020. VECTURA (2012) HASTIGHETSÖVERSYN, GCM-PASSAGER I STOCKHOLMS STAD