Budget 2015 plan 2016-2019
Innehållsförteckning Förvaltningsplaner Allmän analys... 1 Verksamhetsstyrning... 5 Organisation... 11 Driftplan... 12 Investeringsplan... 13 Budgetanalys... 14 Finansiella planer Resultatplan... 19 Balansplan... 21 Finanseringsplan... 22 Driftsplaner Kommunstyrelsen... 24 Budgetförslaget har producerats av Hällefors kommuns Kommunförvaltning i samarbete med övriga förvaltningar och kommunala bolag. Layout och sammanställning: Jessica Jansson ekonomichef, Kristina Andersson controller Fota bilder: Laila Sandberg
Budget 2015 Allmän analys Allmänt Kommunfullmäktige har fattat beslut om två viktiga strategiska dokument. Måldokumentet som stäcker sig över mandatperioden 2011 till 2014. Kommunfullmäktige har också fattat beslut om en soliditetsplan där syftet är att Kommunfullmäktige ska kunna ge nämnderna en långsiktig och strategisk planering i de finansiella målsättningar kommunen har. Nästa steg i kommunens strategiska arbete är att arbeta fram en vision som sträcker sig över en längre tidsperiod än måldokumentet och nya målsättningar för mandatperioden 2015-2018. Omvärlds- och samhällsutveckling Tillväxten år 2013 är något starkare, på grund av den starka BNP-siffran som kom över fjärde kvartalet. Tillväxtprognosen år 2015 är däremot några tiondelar svagare. Det senaste årets internationella konjunkturnedgång har slagit hårt mot den svenska ekonomin. Men under andra halvåret 2013 ser det ut som att den ekonomiska återhämtningen inletts i Europa och i USA. En starkare internationell utveckling och en ökad tillförsikt hos svenska företag och hushåll leder till att BNP kan öka med 2,7 procent år 2014 respektive 3,3 procent år 2015. För åren 2015 2017 utgår Sveriges kommuner och landsting (SKL) från att läget på den svenska arbetsmarknaden gradvis stabiliseras och att den svenska ekonomin närmar sig konjunkturell balans. Det innebär i klartext att arbetslösheten steg för steg tar sig från dagens 8 procent ner till 6,5 procent. För att en sådan utveckling ska bli möjlig krävs en betydligt bättre fart i svensk ekonomi än den de sett prov på under senare år. De svaga tillväxttalen 2012 och 2013 för svensk del har till mycket stor del varit en följd av en ungefär lika svag utveckling i de länder dit vår export går. Sverige är en starkt exportberoende ekonomi vilket bidrar till att störningar i omvärlden får extra stort genomslag i vår ekonomi. Konjunktursvängningarna förstärks ytterligare av att svensk export i mycket hög grad består av konjunkturkänsliga insats- och investeringsvaror. Därför drabbas Sverige extra hårt när den internationella konjunkturen viker och världshandeln dämpas. Myntets andra sida är att när väl den internationella konjunkturen vänder upp brukar tillväxten i Sverige överträffa den i andra länder. Den förbättrade tillväxten i omvärlden i år är inte ett uttryck för en generell konjunkturförbättring internationellt. Utvecklingen är splittrad och mycket olika i olika länder. I vissa länder förstärks konjunkturen i andra försvagas den ytterligare. SKL:s bedömning för åren 2015 2017 utgår från att en viss konjunkturell förbättring fortsättningsvis sker internationellt. Det är liktydigt med en BNPtillväxt på 2,4 procent på våra viktigaste exportmarknader och innebär att svensk export kan växa 6 6,5 procent årligen. Denna exporttillväxt är i sig inte tillräcklig för att lyfta den svenska ekonomin ur lågkonjunkturen. För att resursutnyttjandet ska normaliseras och sysselsättningen stiga i en sådan grad att arbetslösheten pressas tillbaka ner till 6,5 procent krävs att den inhemska efterfrågan ger ett starkt stöd till tillväxten. En sådan utveckling är fullt möjlig. Såväl hushållens konsumtionsutgifter som företagens investeringar har stora möjligheter att växa snabbt under förutsättning att utvecklingen i omvärlden går i rätt riktning. I SKL:s beräkningar utgår de därtill från att den kommunala konsumtionen växer runt 2 procent årligen vilket ger ett betydande tillskott till efterfrågan åren 2015 2017. Under åren 2015 2017 ökar antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin sammantaget med 3,5-4 procent. Pensionsutbetalningarna ökar också som följd av att inkomstindex stiger snabbare samtidigt som den automatiska balanseringen ger extra pensionshöjningar. Den för kommunsektorn förmånliga priseffekten fortsätter också att ge ett positivt bidrag. Sammantaget ger det en mycket stark - 1 -
Budget 2015 ökning av det reala skatteunderlaget, nästan 2 procent per år och betydligt snabbare än den genomsnittliga utvecklingen. Också den nominella ökningen blir klart över det historiska snittet. I takt med att arbetslösheten minskar pressas timlöneökningarna successivt upp till 3,7 procent 2017. Den kommunala konsumtionsökningen för åren 2015 2017 bestäms av demografiskt betingade behovsökningar (1,3 procent per år i både kommuner och landsting) samt den historiska trenden (0,6 procent i kommuner) utöver detta. Sammantaget 2 procent per år. Statsbidragen till kommuner och landsting antas öka realt med 2 procent per år från och med 2015, ett antagande som bygger på historiken sedan år 2000. Det betyder ett årligt tillskott på i genomsnitt drygt 6 miljarder kronor. År 2017 blir därmed statsbidragen 19 miljarder kronor högre än 2014. Det påverkar inte det offentliga sparandet utan är en transferering som försvagar statens sparande men samtidigt stärker kommunsektorns sparande i motsvarande grad. SKL antar vidare att kommuner och landsting anpassar skatteuttaget så att resultat blir en procent av skatter och generella statsbidrag. Sektorn behöver då höja skatterna med 28 öre jämfört med dagens nivå. Utan höjda statsbidrag skulle kommuner och landsting behöva höja skatten med ytterligare knappt 70 öre. De prognoser som SKL avlämnar avseende skatter och statsbidrag förändrar sig flera gånger under ett år och förutsättningarna som gällde vid fastställande av budget kan vara helt förändrade när budgetåret inleds, både i positiv och negativ riktning. Detta ställer allt större krav på kommunen, att ha en god beredskap för att möta svängningar utan att behöva förändra abrupt i verksamheterna under pågående budgetår. Befolkningsprognos Befolkningsutvecklingen har en avgörande betydelse för kommuns framtid. Hällefors kommun uppvisar en befolkningsminskning som leder till minskade intäkter som kan göra det svårare att ha en hög samhällsservice. Denna utveckling gör det ännu viktigare för kommunen att se till att vara en attraktiv kommun som har kvaliteter som gör att människor vill flytta hit och att medborgarna som bor här trivs och vill bo kvar. Det som kan påverka bedömningen av vad som är en attraktiv kommun är bland annat goda kommunikationer, attraktiva miljöer, en skola med hög måluppfyllelse och god äldreomsorg. Framtagna prognoser till år 2034 visar på en fortsatt befolkningsminskning för kommunen. 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030-2 -
Budget 2015 Budgetprocessen Kommunfullmäktige antar varje år en treårsbudget i enlighet med Kommunallagen plus ytterligare två år. Första året i planen benämns budget medan de fyra följande åren kallas plan. Budgetprocessen under året finns beskriven i kommunens verksamhets- och ekonomistyrningspolicy och tillhörande riktlinjer. Under våren sker en process som leder fram till att slutlig budget antas i Kommunfullmäktige i juni månad. I stort kan processen beskrivas enligt följande: Februari: Nämnden har genom förvaltningscheferna en länk till verksamheten och svarar för att fånga upp information från verksamhetsansvariga och sammanställa och utarbeta förslag till nämnden utifrån riktlinjerna. Förvaltningschefen ansvarar för att nämndens visioner och mål får en koppling till enheternas nedbrutna mål och att uppföljning sker. Nämndernas viktigaste ansvar i den övergripande planeringsprocessen är att: bedöma och uppskatta kommuninnevånarnas behov av kommunala tjänster och service, d v s volymen på verksamheten, prioritera insatserna och dess kvalitet inom de givna ekonomiska ramarna, arbeta med effektivisering av verksamheten, för att vidmakthålla eller höja kvaliteten inom givna ramar. Mars-april: Ekonomiberedningen genomför dialogträff 2 för att få in information och behov av de kommunala verksamheterna. Utifrån information från dialogträffen sker överläggningar mellan de politiska grupperingarna. Under perioden arbetar ekonomiberedningen fram ett förslag till driftbudget och investeringsbudget för kommande femårsperiod. Maj: Kommunstyrelsen lämnar förslag till slutgiltig budget för kommunen åren 2015-2019. Juni: Kommunfullmäktige beslutar om kommunens slutgiltiga budget för kommunen åren 2015-2019. Augusti-september: Nämnderna svarar för att, utifrån kommunfullmäktiges slutgiltiga budget, bryta ner till verksamhetsnivå och beskriva konsekvenser av budgetramarna. Dessutom ska nämnden, utifrån Kommunfullmäktiges mer övergripande versioner och långsiktiga mål, bryta ner de långsiktiga målen till nämndmål på ett års sikt och beskriva vad som ska göras för att uppnå de uppsatta målen. November: Kommunstyrelsen lämnar ett nytt förslag till slutgiltig budget för kommunen utifrån att det är ett valår. December: Kommunfullmäktige fastställer kommunens slutgiltiga budget och fastställer skattesatsen. - 3 -
Budget 2015 Politisk mandatfördelning Genom fria val ger kommunmedborgarna Kommunfullmäktige mandat att utforma den kommunala verksamheten. Kommunfullmäktige har politiskt och ekonomiskt ansvar för all verksamhet och ger styrelser och nämnder i uppdrag att ansvara för att de olika verksamheterna blir utförda enligt fastställda riktlinjer och tilldelade anslag. Kommunens mandatfördelning i Kommunfullmäktige för perioden 2015-2018 framgår av tabellen nedan. Kommunfullmäktige Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 9 Vänsterpartiet 7 Moderaterna 5 Grythyttelistan 3 Centerpartiet 3 Sverigedemokraterna 3 Landsbygdspartiet Oberoende 1 Totalt 31-4 -
Budget 2015 Verksamhetsstyrning God ekonomisk hushållning Enligt lagen ska kommunen fastställa verksamhetsmässiga mål utifrån god ekonomisk hushållning. Verksamhetsperspektivet tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För Hällefors kommun innebär god ekonomisk hushållning att verksamheten bedrivs effektivt, d v s den kommunala servicen ska infria kommuninnevånarnas behov och förväntningar på ett kostnadseffektivt sätt. God ekonomisk hushållning innebär inte enbart att räkenskaperna går ihop på ett ansvarsfullt sätt. Begreppet innefattar även ett krav på att pengarna används till rätt saker och att de utnyttjas på ett effektivt sätt. Det är här mål och riktliner för verksamheten kommer in i bilden. Verksamhetsmål ska vara uppföljningsbara. De ska rikta sig till medborgarna och till exempel anges i form av servicenivåer och kvalitet. Verksamhetsmål kan också riktas inåt i organisationen och uttryckas i form av produktivitet och effektivitet. Verksamhetsmål Hällefors kommun har antagit en verksamhets- och ekonomistyrningspolicy med tillhörande riktlinjer där det framgår att Kommunfullmäktige ska fastställa övergripande verksamhetsmål kallade inriktningsmål. Inriktningsmålen ska fastställas per mandatperiod och vara kopplade till god ekonomisk hushållning. Inriktningsmålen ska ha ett långsiktigt verksamhetsperspektiv som visar den önskvärda inriktningen och utvecklingen av verksamheter utifrån ett samhällsperspektiv. Inriktningsmålen ska kunna mätas via indikatorer över tid genom att relatera dem till ett eller flera s k resultatmål. På motsvarande sätt som Kommunfullmäktige styr nämnderna via inriktningsmål ska kommunens nämnder och styrelse fastställt resultatmål för respektive verksamhetsmål. Resultatmålen har ett kortsiktigt verksamhetsperspektiv som visar konkret i vilken utsträckning verksamheter uppnår sin målsättning, omsatt i resultat. Resultatmålen ger en indikation om kommunen är på väg att uppnå inriktningsmålen eller inte. Inriktningsmål 2015-2018 Inriktningsmål har ett långsiktigt verksamhetsperspektiv som visar den önskvärda inriktningen och utvecklingen av verksamheter utifrån ett samhällsperspektiv. Utifrån ett långsiktigt perspektiv ska kommunen fastställa långsiktiga finansiella mål för att nå målsättningen att förbättra kommunens soliditet. En målsättning att sträva efter är att redovisa en soliditet som uppgår till minst 20 procent, inkl pensionsskulden. Inriktningsmålet för mandatperioden 2015-2018 har fokus på att Hällefors ska bidra/medverka till: människors utveckling möten som engagerar/stimulerar ett öppet och tolerant samhälle Finansiella inriktningsmål Grunden för en stark välfärd är ordning och reda i kommunens ekonomi. Därför är det av stor vikt att den kommunala ekonomin präglas av överskott i goda tider som kan användas för att minska påfrestningar i lågkonjunkturer. För att varje skattekrona ska användas optimalt är det av vikt att kommunens arbete präglas av öppenhet och tydlighet. Mål 1: Hällefors kommuns har ett positivt resultat som över en femårsperiod minst motsvarar 2,5 procent av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag samma period. - 5 -
Budget 2015 Resultatandel 2015 2016 2017 2018 2019 TOTALT Budgeterat resultat (mkr) 4,2 12,6 14,8 17,1 18,3 67,0 Skatteintäker och utjämning (mkr) 375,7 387,2 395,0 401,8 406,8 1 966,5 Resultatandel 1,1% 3,3% 3,7% 4,3% 4,5% 3,4% Mål 2: Hällefors kommun har investeringar som över en femårsperiod högst motsvarar 4 procent av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag samma period. Investeringsandel 2015 2016 2017 2018 2019 TOTALT Nettoinvesteringar (mkr) 23,3 16,2 15,4 15,9 15,3 86,1 Skatteintäker och utjämning (mkr) 375,7 387,2 395,0 401,8 406,8 1 966,5 Investeringsandel 6,2% 4,2% 3,9% 4,0% 3,8% 4,4% Mål 3: Hällefors kommun har amorterat på den långsiktiga låneskulden som över en femårsperiod minst motsvarar 20 miljoner kronor. Långfristiga låneskulden (mkr) 2015 2016 2017 2018 2019 TOTALT Låneskuld 135,4 128,0 117,5 105,3 91,8 Amortering (+) Upplåning (-) 0,2 7,4 10,5 12,2 13,5 43,8 Mål 4: Hällefors kommun har försäkrat bort den långsiktiga pensionsskulden som över en femårsperiod minst motsvarar 10 miljoner kronor. Pensionsskulden (mkr) 2015 2016 2017 2018 2019 TOTALT Totalt pensionssåtagande 237,1 233,8 231,5 228,8 225,9 Försäkring 0,0 2,5 2,5 2,5 2,5 10,0 Verksamhetsmässiga inriktningsmål Tillväxt Ett väl fungerande och dynamiskt näringsliv är en förutsättning för en livskraftig kommunal service. Kommunen ska aktivt arbeta för att få fler i arbete. Det kan göras via aktivt arbete för att nya företag ska etablera sig i kommunen och antalet nystartade och växande företag ska öka. Vidare kan det ske genom att utveckla samverkan mellan näringsliv och skola i syfte att uppnå bättre matchning mellan människors kunskaper och arbetslivets behov. En del i detta arbete är att kommunen erbjuder praktikplatser inom sina verksamheter. Mål 1: Kommunen prioriterar åtgärder för människors möjlighet till egen försörjning genom eget arbete eller företagande Antal arbetstillfällen i kommunen - 6 -
Budget 2015 Indikator 2: Indikator 3: Indikator 4: Antal sysselsatta (dagbefolkning) Antal företag Antalet praktikplatser i kommunen Utbildning Det finns mycket forskning som pekar på värdet av en fungerande grundskola. Förutom det faktum att väl genomförd grundskola för individen medför ökade möjligheter till fortsatta karriärval, och därmed ökade förutsättningar för företagens framtida rekrytering, finns en hel del forskning på epidemiologisk nivå. Grundskolans nyckelfunktion beträffande ett stort antal parametrar i samhället är alltså väl dokumenterat. För att resultaten i grundskolan ska stiga behöver också ett antal andra verksamheter ges möjlighet till utveckling. Med utgångspunkt i det rådande forskningsläget och verksamhetens organisation i övrigt föreslår förvaltningen att utbildningsverksamhetens resultatmål fokuserar på grundskolan. Mål 2: Indikator 2: Måluppfyllelsen i grundskolan har ökat Meritvärde i åk 9 lägeskommun, genomsnitt. Elever i åk 9 som är behöriga till ett nationellt program. Omsorg Utifrån lagstiftning har Hällfors kommun det yttersta ansvaret för att vuxna, barn och ungdomar som vistas i kommen får det stöd och den hjälp de behöver. Kommunen ska arbeta för att kommuninnevånarna känner tillit och förtroende för verksamheten. All vård, omsorg och service som kommunen levererar utifrån gällande lagstiftning ska ges med hänsyn till omsorgens värdegrund: Vi visar omtanke genom att lyssna, respektera och stödja dig, så du får möjlighet att leva det liv du vill och kan. Mål 3: Att understödja människors personliga och sociala behov så att de kan leva det liv de vill och kan Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg bemötande, andel (%) Indikator 2: Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg helhetssyn, andel (%) Indikator 3: Verkställighetstid i antal dagar från beslut till verkställighet ligger inom medelvärde - äldreomsorgen, LSS och IFO Indikator 4: Unga vuxna med ekonomiskt bistånd, andel (%) Indikator 5: Vuxna biståndsmottagare med mycket långvarigt bistånd, andel (%) Resultatmål 2015 Resultatmål har ett kortsiktigt verksamhetsperspektiv som visar konkret i vilken utsträckning verksamheter uppnår sin målsättning, omsatt i resultat. Resultatmålen ger en indikation om kommunen är på väg att uppnå inriktningsmålen eller inte. Enligt kommunens riktlinjer till verksamhets- och ekonomistyrningspolicyn ska respektive nämnd årligen anta resultatmål som är i linje med kommunfullmäktiges fastställda inriktningsmål. - 7 -
Budget 2015 Finansiella resultatmål Kommunen ska enligt lagen fastställa finansiella mål utifrån god ekonomisk hushållning. Det finansiella perspektivet tar sikte på kommunens finansiella ställning och dess utveckling och anger därmed de finansiella förutsättningarna eller ramarna för den verksamhet som kommunen bedriver. Enligt kommunens soliditetsplan framgår långsiktiga och kortsiktiga mål som kommunen har antagit och innebär att fyra mål ska mätas över en femårsperiod och åtta mål ska mätas för varje enskilt verksamhetsår. Mål 1: Mål 2: Mål 3: Mål 4: Mål 5: Mål 6: Mål 7: Resultat i förhållande till kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag är minst 1,1 procent 31 december. Resultatandel Verksamhetens nettokostnader i förhållande till kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag är 97,6 procent 31 december. Nettokostnadsandel Alla verksamhetskostnader och investeringar är finansierade med egna medel, d v s vara 100 procent, 31 december. Självfinansieringsgrad Investeringar i förhållande till kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag är minst 6,2 procent 31 december. Investeringsandel Amortering av långfristiga låneskulden är lägst 0,2 miljoner kronor 31 december. Långfristiga låneskulden Bortförsäkring av långfristiga pensionsskulden är lägst 0 miljoner kronor 31 december. Pensionsskulden Finansiella intäkter och kostnader i förhållande till kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag är högst -1,3 procent 31 december. Finansnettoandel Mål 8: Kommunens egna kapital och pensionsskuld i förhållande till kommunens totala tillgångar är lägst 24,7 procent 31 december. Soliditet 1 Mål 9: Kommunens egna kapital, pensionsskulder och ansvarsförbindelse i förhållande till kommunens totala tillgångar är lägst -36,4 procent 31 december. Soliditet 2-8 -
Budget 2015 Verksamhetsmässiga resultatmål Tillväxt Mål 1: Indikator: Mål 2: Indikator: Mål 3: Indikator: Mål 4: Kommunen har genom aktiv arbetsmarknadspolitik ökat den totala sysselsättningen. Antal sysselsatta (dagbefolkning) Andelen nöjda kunder vad gäller hantering av företagarärenden är lika bra eller bättre än vid senaste mätningstillfället SKL:s mätning NKI (nöjd kund index) Hällefors kommun har förbättrat sin placering i Svenskt Näringslivs ranking Svenskt Näringslivs mätning Lokalt företagsklimat Utbildningsnivån i befolkningen har ökat 31 december Andel (%) invånare 20 år med grundläggande behörighet till universitet och högskola. Utbildning Mål 5: Måluppfyllelsen i grundskolan har ökat Meritvärde i åk 9 lägeskommun, genomsnitt Indikator 2: Elever i åk 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, lägeskommun, andel (%) Mål 6: Alla elever i åk 3 har adekvat läsförståelse Elever i åk 3 som klarat alla delprov för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk, lägeskommun, andel (%) Mål 7: Alla elever har adekvat förmåga i matematik efter åk 6 Elever i åk 6 med lägst betyget E i matematik, lägeskommun, andel (%) Omsorg Mål 8: Bemötandet i omsorgsverksamheten har förbättrats 31 december Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg bemötande, andel (%) Indikator 2: Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg helhetssyn, andel (%) Mål 9: Antalet dagar från beslut till verkställighet i verksamheten har minskat 31 december Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende, medelvärde - 9 -
Budget 2015 Indikator 2: Verkställighet i antal dagar från beslut till insats avseende boende enligt LSS 9,9, medelvärde Indikator 3: Indikator 4: Utredningstid i antal dagar från påbörjad utredning till avslutad utredning inom barn och ungdom 0-20 år, medelvärde Väntetid i antal dagar från första kontaktillfället för ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, medelvärde Indikator 5: Unga vuxna med ekonomiskt bistånd, andel (%) Indikator 6: Vuxna biståndsmottagare med mycket långvarigt bistånd, andel (%) - 10 -
Budget 2015 Organisation - 11 -
Budget 2015-2019 Driftplan 2015-2019 För kommunens nämnder gäller följande ekonomiska grundramar. Inom kommunstyrelsens budgetram ingår centrala anslag för lönejusteringar som under verksamhetsåret kommer att justera kommunstyrelsens beslut om fördelning av budgetramen i verksamhetsområden på grund av utfördelning av det centrala anslaget för löneökning. I ramarna ingår förändringar av kapitalkostnader som baseras på de investeringar som fastställts av kommunfullmäktige. Budgeten 2015 har förstärkts med drygt 14 miljoner kronor jämfört med föregående år. Uppräkningen baseras på prognoser från Sveriges Kommuner och Landsting. För att kunna rymma verksamheterna i de förslagna ramarna fordras fortlöpande effektivisering och införande av nya mindre kostnadskrävande arbetssätt. Ansvarsområde (tkr) 2014 2015 2016 2017 2018 2019 budget budget plan plan plan plan (inkl TB) Kommunfullmäktige 1 576 1 576 1 576 1 576 1 576 1 576 Kommunstyrelse 349 398 364 428 367 001 372 377 376 681 381 110 - varav pensioner 10 321 9 129 10 100 10 300 10 300 10 200 Kommunrevision 575 575 - - - - Val- och demokratinämnd 759 - - - - - Verksamhetens nettokostnader 352 308 366 579 368 577 373 953 378 257 382 686-12 -
Budget 2015-2019 Investeringsplan 2015-2019 Investeringsplanen för perioden omfattar drygt 115 miljoner kronor och investeringsbudgeten 2015 uppgår till drygt 23 miljoner kronor. Investeringar i kommunens verksamhetslokaler görs av Hällefors Bostads AB som fastighetsförvaltare och regleras genom förändrad hyressättning för kommunens verksamheter. Projekt/ändamål (tkr) 2014 2015 2016 2017 2018 2019 budget budget plan plan plan plan (inkl TB) IT-investeringar 1 705 1 435 1 135 1 135 1 135 1 135 Kontorsmöbler 50 50 50 50 50 50 Inventarier bildningsområdet 200 200 350 350 350 350 Inventarier omsorgsområdet 125 150 150 150 150 150 Inventarier måltidsverksamhet 300 300 100 100 100 100 Omvårnadshjälpmedel 400 400 400 400 400 400 Idrottsanl Hällevi idrottsplats 4 480 - - - - - Nytt resecentrum/plattform 1 500 1 050 750 - - - Kommunförvaltningen 8 760 3 585 2 935 2 185 2 185 2 185 Investeringar lokalresursplan 6 000 5 000 4 250 4 250 4 250 4 150 Kommunhuset 7 000 6 000 - - - - Fastighetsförvaltningen 13 000 11 000 4 250 4 250 4 250 4 150 Åtgärder säkrare trafikmiljö 500 300 400 500 500 500 Ombyggnad gator med VA 1 500 2 000 2 500 2 500 2 500 2 500 Gång cykelväg Saxhyttevägen 400 500 - - - - Broar reainvesteringar - - - - - - Upprustning av gatljusnätet 1 076 1 100 1 200 1 200 1 200 1 200 Parkinvesteringar enligt plan 150 220 650 250 250 250 Trädrad vid Schillingvägen - - - - - - Lekplatser enligt plan 200 500 500-500 - Badplatser enligt plan 50 50 50-50 - Sångens badplats - paviljong - 250 - - - - VA-investeringar 3 700 3 750 3 750 4 500 4 500 4 500 Personalomb återviningscentral - - - - - - Avfall och återvinning 150 - - - - - Bergslagens Kommunalteknik 7 726 8 670 9 050 8 950 9 500 8 950 Total investeringsvolym 29 486 23 255 16 235 15 385 15 935 15 285 Prioriteringar har genomförts för att inte finansieringsutrymmet ska överskridas enligt planens finansiella målsättningar. - 13 -
Budgetanalys Budget 2015-2019 Resultat Kartläggning av budgeterat resultat och dess orsaker. Vilken balans beräknar kommunen ha över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Analysering av investeringar och dess utveckling. Ekonomiska budgetförutsättningar Utdebitering 22,05 kronor. Antal invånare i prognos 2014 6992, 2015 6818, 2016 6735, 2017 6662, 2018 6596, 2019 6535. Skatteunderlaget beräknas enligt SKL:s prognos december månad 2014. Pensionsberäkningarna grundas på uppgifter från KPA december månad 2013. Ökade lönekostnader budgeteras i en särskild central pott. Internräntan fastställs till 3,2 procent. En kompensation för interna och externa hyreshöjningar på 2,0 procent. Kompensation för ökade elkostnader på 5,0 procent. Taxor och avgifter enligt 2014 års nivå. Budgeterat resultat Budgeterade resultat för verksamhetsåret 2015 uppgår till 4,2miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning av det egna kapitalet med 4,9 procent. Kommunens resultat i förhållande till skatteintäkter och utjämning uppgår till 1,1 procent. De budgeterade resultaten för planeringsperioden är höga, för att kunna uppnå antagen soliditetsplan. 2015 2016 2017 2018 2019 Budgeterat resultat (mkr) 4,2 12,6 14,8 17,1 18,3 % av eget kapital vid årets början 4,9 15,3 15,7 15,6 14,5 Under de fem kommande åren beräknas det egna kapitalet öka med 67,0 miljoner kronor, vilket motsvarar en årlig ökningstakt på 14,9 procent. Prioriterade verksamhetskostnader Verksamheternas bruttokostnader uppgår 2015 till totalt 366,6 miljoner kronor. Nedan framgår specifikt vilka verksamhetskostnader som prioriterats för verksamhetsåret 2015. Central buffert budgeteras med 1 879 tkr. Central pott för lönekostnadsökning budgeteras med 4 500 tkr. Kommunstyrelsen budget ökas med 1 500 tkr för omstrukturering av fastighetsförvaltningen. Ökningen är tillfällig för år 2015. Skatteväxlingen med landstinget i Örebro län utifrån att regionförbundet i Örebro upphör innebär att medlemsavgiften till förbundet försvinner och därmed minskas kommunstyrelsens budget med 461 tkr. Beslutade effektiviseringen på kommunstyrelsens förvaltning innebär att kommunstyrelsens budget minskas med 350 tkr för år 2015. Strategisatsning ökar kommunstyrelsens budget med 1 451 tkr och är tillfällig för år 2015. Kommunstyrelsens budget ökas med 700 tkr avseende satsning på vuxenutbildning. Ökningen är tillfällig för år 2015. Utökad budget för kommunstyrelsens avseende feriearbeten med 150 tkr. Ökningen är tillfällig för år 2015. Kommunstyrelsens budget ökas med 8 500 tkr avseende äldreomsorg för att säkerställa verksamheten utifrån den utredning som genomförs under hösten 2014. - 14 -
Budget 2015-2019 Förändring av kostnader och intäkter En förutsättning för en långsiktigt hållbar ekonomi är att nettokostnaderna inte ökar snabbare än de intäkter kommunen får genom skatter, generella statsbidrag och utjämningssystemet. (mkr) 2015 2016 2017 2018 2019 Nettokostnader 366,6 368,6 374,0 378,3 382,7 Skatteintäkter och utjämning 375,7 387,2 395,0 401,8 406,8 Under perioden från år 2015 till 2019 beräknas ökningstakten för nettokostnaderna uppgå till 4,4 procent och för skatteintäkter och generella statsbidrag beräknas ökningstakten uppgå till 8,3 procent. Nettokostnadsandel Grundläggande för en god ekonomi är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa detta förhållande är att analysera hur stor andel de löpande verksamhetskostnaderna tar i anspråk av skatteintäkter och bidrag. Tabellen visar hur stor andel av skatteintäkter och generella statsbidrag som beräknas ianspråktas av verksamhetens nettokostnader och finansnetto. Redovisas en nettokostnadsandel under 100 procent har kommunen en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter. Når kommunen 98 procent eller lägre över en längre tidsperiod brukar detta betraktas som god ekonomisk hushållning. (%) 2015 2016 2017 2018 2019 Nettokostnadsandel 97,6% 95,2% 94,7% 94,1% 94,1% Av tabellen framgår det att 97,6 procent av intäkterna från skatter och generella statsbidrag beräknas användas till verksamheterna. Utifrån budgetplanen kan konstateras att nettokostnadsandelen årligen uppfyller målet med god ekonomisk hushållning. Investering och självfinansieringsgrad Totalt uppgår 2015 års investeringsbudget till 23,3 miljoner kronor. Av investeringsbudgeten avser 3,7 miljoner kronor investeringar i den taxefinansierade verksamheten VA där tillkommande driftkostnader i form av kapitalkostnader finansieras via VA-taxan. Exkluderas avskrivningar, nedskrivningar och pensionsskuldsförändringen från budgeterade resultat har kommunen 23,3 miljoner kronor kvar av intäkterna från skatter och generella statsbidrag efter att den löpande verksamheten finansierats. Detta medför att 100 procent av investeringarna kan finansieras med medel från den löpande verksamheten. 2015 2016 2017 2018 2019 Medel från verksamhet (mkr) 23,3 25,4 28,4 30,6 31,4 Nettoinvesteringar (mkr) 23,3 16,2 15,4 15,9 15,3 Självfinansieringsgrad (%) 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% Redovisas ett värde på 100 procent eller mer innebär det att kommunen kunde skattefinansiera samtliga investeringar som genomförs under året. Detta stärker kommunens finansiella handlingsutrymme. Allt över 100 procent kan användas till att amortera av kommunens skulder och/eller stärka likviditeten. Under femårsperioden räknar kommunen med att 100 procent av investeringarna finansieras med medel från verksamheten. - 15 -
Budget 2015-2019 Kapacitet Kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap redovisar vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt. Ju starkare kapacitet, desto mindre känslig är kommunen för kommande lågkonjunkturer. Soliditet Vid en analys av kommunens kapacitet är soliditeten ett centralt begrepp. Nyckeltalet visar hur stor del av tillgångsmassan som finansierats med egna medel. Årets resultatutveckling visar om det egna kapitalet ökat eller förbrukats. Det räcker emellertid inte med ett nollresultat om tillgångsmassan ökar, eftersom den självfinansierade delen av tillgångarna då minskar vilket leder till ökade kostnader för lånat kapital. Ju större soliditet desto större finansiellt handlingsutrymme. (%) 2015 2016 2017 2018 2019 Soliditet 24,7% 27,1% 31,2% 35,7% 40,5% Soliditet inkl hela pensionsåtagandet -36,5% -30,7% -26,0% -20,5% -14,9% Under år 2015 räknar kommunen med att soliditeten ska uppgå till 24,7 procent. För att få ett mer relevant mått på soliditeten måste hänsyn tas till det pensionsåtagande som redovisas utanför balansräkningen som en ansvarsförbindelse. Skulle detta åtagande, som beräknas uppgå till 203,0 miljoner kronor, läggas in i balansräkningen beräknas kommunens soliditet till -36,4 procent. Skuldsättningsgrad Ett annat mått på kommunens kapitalstruktur är skuldsättningsgrad, det vill säga den del av tillgångarna som finansierats med främmande kapital. Detta ger en bild av hur olika delar av det främmande kapitalet utvecklats över tiden. Den totala skuldsättningsgraden under kommande år minskar till följd av de positiva resultaten. (%) 2015 2016 2017 2018 2019 Total skuldsättningsgrad 75,3% 72,9% 68,8% 64,3% 59,5% Kommunalskatt Skattesatsen för Hällefors invånare beräknas uppgå till 22,05 procent för åren 2015-2019. Anledningen till minskade skattesatsen är den skatteväxling som planeras att genomföras med anledning av att regionförbundet i Örebro upphör vid årsskiftet 2014/2015. Den genomsnittliga skattesatsen för riket uppgår 2014 till 31,86 procent, varav kommunerna svarar för 20,65 procent. Risk Risk analyseras kommunens finansiella riskexponering. En god ekonomisk hushållning skapar möjlighet att möta finansiella problem utan att behöva vidta drastiska åtgärder. Här diskuteras också borgensåtagande och kommunens samlade pensionsskuld. Finansiella skulder Kommunens långfristiga skulder uppgår vid 2014 års ingång till 134,0 miljoner kronor. 119,6 miljoner kronor avser lån hos låneinstitutet Kommuninvest och 0,1 miljoner kronor av dessa lån bedöms som kortfristiga skulder för nästa års amortering. 10,2 miljoner består av skuld till VA- och avfallskunder och 4,3 miljoner kronor avser skuld till Bergslagens Räddningstjänst. (mkr) 2015 2016 2017 2018 2019 Långfristiga lån 135,4 127,9 117,5 105,3 91,8-16 -
Budget 2015-2019 Pensionsåtaganden Kommunen har beslutat att all intjänad pension från och med 1998 sker genom individuell förvaltning, det vill säga kommunen betalar ut beloppet till det så kallade pensionsvalet. Ansvarsförbindelsen avser intjänande pensioner före år 1998 och redovisas inom linjen. Löneskatten på 24,26 procent tas med vid beräkning av pensionsskulden. Totalt beräknar kommunen ha ett pensionsåtagande på 237,1 miljoner kronor vid utgången av år 2015, där ansvarsförbindelsen beräknas uppgå till 203,0 miljoner kronor. Sedan bokslutet för år 2007 beräknas pensionsskulden enligt en ny modell (RIPS07). Modellen är framtagen och fastställd av SKL för att användas framöver vid värderingen av kommunala pensionsåtaganden. Kommunens pensionsskuld redovisas enligt den så kallade blandmodellen, vilket i praktiken innebär att större delen tas upp som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Denna del av pensionsskulden är dock lika viktig att beakta ur risksynpunkt, då utbetalningarna kommer att belasta kommunens resultat under många decennier. Det finns inga medel som är särskilt placerade för kommande pensionsutbetalningar, utan kommunen har återlånat den samlade pensionsskulden i verksamheten. (mkr) 2015 2016 2017 2018 2019 Avsättning till pensioner 34,1 32,1 30,8 29,5 27,7 Pensionsförpliktelser äldre än 1998 203,0 201,7 200,7 199,3 198,2 Totalt 237,1 233,8 231,5 228,8 225,9 Borgensåtaganden Kommunens utnyttjade borgensåtagande uppgick vid årsskiftet 2013/2014 till 208,3 miljoner kronor. Stora borgensåtaganden kan betyda en finansiell risk för kommunen i form av övertagande av lån alternativt att ge ägartillskott. Det största borgensåtagandet har kommunen till Hällefors Bostads AB med 141,6 miljoner kronor. Kommunen räknar med att borgensåtagandet ska minskas med 72,5 miljoner kronor under budgetperioden, vilket motsvarar 36,9 procent. Kontroll Med kontroll avses hur ekonomiska målsättningar och planer följs. En god följsamhet mot budget ger bra förutsättningar för att kunna uppnå god ekonomisk hushållning. Risk och kontroll hänger samman på så sätt att båda är mått på förmågan att hantera problematiska situationer. Känslighetsanalys En kommun påverkas av händelser som på kort sikt kan vara svåra att påverka. Ett sätt att göra detta tydligt är att upprätta en känslighetsanalys för att visa hur ett antal faktorer påverkar kommunens ekonomi. För att möta sådana förändringar är det viktigt att upprätthålla en finansiell beredskap på såväl kort som lång sikt. I tabellen nedan redovisas hur ett antal faktorer påverkar kommunens ekonomi under ett år. (mkr) Löneförändring med 1% inkl personalpåslag 2,5 Bruttokostnadsförändring med 1% 4,5 Ränteändring på långfristiga lån 1% 1,0 Förändring generella statsbidrag med 1% 0,9 Förändring utdebitering med 10 öre 1,0 Även oförutsedda händelser kan ha stor inverkan på kommunens ekonomiska utredning. Det är därför viktigt att upprätthålla en finansiell beredskap på såväl kort som på lång sikt. - 17 -
Budget 2015-2019 Framtida utveckling Kommunernas ekonomiska förutsättningar beräknas vara starkare åren framöver med anledning av den beslutade ändringen i utjämningssystemet som trädde i kraft från verksamhetsåret 2014. Trots utökningen måste fokus ligga på att nämnder och styrelse når balans mellan kostnader och budgetramar. Kommunen har fattat beslut om en ekonomisk plan som har till syfte att minska verksamheternas kostnader utifrån den invånarstruktur kommunen har idag och därmed skapa en god ekonomisk hushållning. Målsättningen är att skapa en långsiktigt stabil ekonomi genom att öka soliditeten. Som ett led i det har kommunen antagit en soliditetsplan som ska bygga på tre viktiga finansiella målsättningar som påverkar soliditetens utveckling positivt. Fortsatta gemensamma ansträngningar kommer att behövas för att ytterligare effektivisera och förbättra verksamheterna så att kommunen kan ge medborgarna bästa möjliga service inom tillgängliga resurser. - 18 -
Budget 2015-2019 Resultatplan 2015-2019 Resultatplanen för åren 2015-2019 har beräknats utifrån följande förutsättningar. Beräkningsgrunder 2015 2016 2017 2018 2019 budget budget budget budget budget Resultat i relation till skatter och generella statsbidrag 1,11% 3,25% 3,75% 4,25% 4,50% Antal invånare 6 818 6 735 6 662 6 596 6 596 Skatter och statsbidrag Beräkning baserad på prognos från Sveriges Kommuner och Landsting, dec 2014 Resultatbudget (tkr) 2013 2014 2015 bokslut budget budget (inkl TB) Verksamhetens intäkter 85 953 80 000 80 000 Verksamhetens kostnader -425 078-420 308-434 579 Jämförelsestörande poster -1 754 - - Avskrivningar -11 999-12 000-12 000 Verksamhetens nettokostnader -352 878-352 308-366 579 Skatteintäkter 259 947 259 134 268 479 Generella statsbidrag och utjämning 100 378 103 965 107 266 Finansiella intäkter 712 400 400 Finansiella kostnader -7 353-5 300-5 400 Resultat före extraordinära poster 806 5 891 4 166 Extraordinära intäkter/kostnader - - - Årets resultat 806 5 891 4 166 Resultat, andel av skatter och statsbidrag (%) 0,22% 1,62% 1,11% - 19 -
Budget 2015-2019 Resultatbudget (tkr) 2016 2017 2018 2019 plan plan plan plan Verksamhetens intäkter 80 000 80 000 80 000 80 000 Verksamhetens kostnader -436 227-441 603-445 907-450 336 Avskrivningar -12 350-12 350-12 350-12 350 Verksamhetens nettokostnader -368 577-373 953-378 257-382 686 Skatteintäkter 273 925 281 929 287 979 292 979 Generella statsbidrag och utjämning 113 289 113 086 113 805 113 805 Finansiella intäkter 400 400 400 400 Finansiella kostnader -6 453-6 649-6 851-6 193 Resultat före extraordinära poster 12 584 14 813 17 076 18 305 Extraordinära intäkter/kostnader - - - - Årets resultat 12 584 14 813 17 076 18 305 Resultat, andel av skatter och statsbidrag (%) 3,25% 3,75% 4,25% 4,50% Känslighetsanalysen visar hur kommunens kostnader påverkas av förändrade förutsättningar avseende kostnadsutveckling, skatteuttag samt befolkning. I tabellen nedan redovisas hur ett antal faktorer påverkar kommunens ekonomi under ett år (mkr) Löneförändring med 1% inkl personalpåslag 2,5 Bruttokostnadsförändring med 1% 4,5 Ränteändring på långfristiga lån 1% 1,0 Förändring generella statsbidrag med 1% 0,9 Förändring utdebitering med 10 öre 1,0-20 -
Budget 2015-2019 Balansplan 2015-2019 Balansbudget (tkr) 2013 2014 2015 bokslut budget budget (inkl TB) Anläggningstillgångar 257 427 300 196 305 676 Bidrag till statlig infrastruktur 2 565 2 025 1 620 Omsättningstillgångar 30 620 15 162 15 162 Kassa bank 31 525 17 109 9 433 Summa tillgångar 322 137 334 492 331 891 Eget kapital 83 755 79 538 82 030 Avsättningar 36 561 36 840 35 964 Skulder 201 821 218 114 213 897 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 322 137 334 492 331 891 Ansvarsförbindelser 214 614 207 323 203 005 Borgensåtagande 208 347 199 367 196 347 Balansbudget (tkr) 2016 2017 2018 2019 plan plan plan plan Anläggningstillgångar 309 561 312 596 316 181 319 116 Bidrag till statlig infrastruktur 945 270 - - Omsättningstillgångar 15 162 15 162 15 162 15 162 Kassa bank 22 888 22 888 22 888 22 888 Summa tillgångar 348 556 350 916 354 231 357 166 Eget kapital 94 614 109 428 126 503 144 809 Avsättningar 33 187 31 110 29 500 27 750 Skulder 220 755 210 378 198 228 184 607 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 348 556 350 916 354 231 357 166 Ansvarsförbindelser 201 660 200 661 199 286 198 195 Borgensåtagande 138 847 133 847 128 847 123 847-21 -
Budget 2015-2019 Finansieringsplan 2015-2019 Finansieringsplanen för åren 2015-2019 har beräknats utifrån att likvida medel är oförändrade i och med antagandet att alla kvarvarande medel från verksamheten finansierar nettoinvesteringar och resterande antas amortera lån och bortförsäkring av pensionsskulden. Finansieringsbudget (tkr) 2013 2014 2015 bokslut budget budget (inkl TB) Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 806 5 891 4 166 Just för av- och nedskrivningar + 20 008 12 000 12 000 Just för övr poster som inte ingår i kassaflödet (bl a förändring av pensionsskuld) 8 819 9 347-409 Kassaflöde för förändring av rörelsekapital 29 633 27 238 15 757 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning - /minskning + av rörelsefordringar 3 884 - - Ökning + /minskning - av rörelseskulder -9 056 - - Kassaflöde från den löpande verksamheten 24 461 27 238 15 757 Investeringsverksamheten Investering i materiella anl tillgångar - -15 184-17 795-23 255 Försäljning av materiella anl tillgångar + - - - Investering i finansiella tillgångar - - - - Försäljning av finansiella tillgångar + 150 5 5 Kassaflöde från investeringsverksamhet -15 034-17 790-23 250 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån + 6 924 - - Amortering av lån - -19 900-96 -183 Övriga tillförda + använda - medel 10-9563 - Kassaflöde från finanseringsverksamhet -12 966-9 659-183 Årets kassaflöde -3 539-211 -7 676 Likvida medel vid årets början 35 064 17 320 17 109 Likvida medel vid årets slut 31 525 17 109 9 433-22 -
Budget 2015-2019 Finansieringssbudget (tkr) 2016 2017 2018 2019 plan plan plan plan Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 12 584 14 813 17 076 18 305 Just för av- och nedskrivningar + 12 350 12 350 12 350 12 350 Just för övr poster som inte ingår i kassaflödet 500 1 200 1 200 750 Kassaflöde för förändring av rörelsekapital 25 434 28 363 30 626 31 405 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning - /minskning + av rörelsefordringar - - - - Ökning + /minskning - av rörelseskulder - - - - Kassaflöde från den löpande verksamheten 25 434 28 363 30 626 31 405 Investeringsverksamheten Investering i materiella anl tillgångar - -16 235-15 385-15 935-15 285 Försäljning av materiella anl tillgångar + - - - - Investering i finansiella tillgångar - - - - - Försäljning av finansiella tillgångar + - - - - Kassaflöde från investeringsverksamhet -16 235-15 385-15 935-15 285 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån + - - - - Amortering av lån - -9 949-12 978-14 691-16 120 Övriga tillförda + använda - medel - - - - Kassaflöde från finanseringsverksamhet -9 949-12 978-14 691-16 120 Årets kassaflöde -750 0 0 0 Likvida medel vid årets början 23 638 22 888 22 888 22 888 Likvida medel vid årets slut 22 888 22 888 22 888 22 888-23 -
Budget 2015 Driftplan Kommunstyrelsen 2015 Driftplan 2015 för Kommunstyrelsens verksamhetsområden. Verksamhetsområde 2014 2015 bokslut budget Politisk verksamhet 5 384 5 676 Konsumentvägledning och tillståndsprövning 9 113 Infrastruktur, näringsliv, turism, skydd 27 628 25 755 Fritidsverksamhet 8 768 8 629 Kulturverksamhet 4 332 4 414 Kulturskola 3 331 3 554 Förskola 25 214 26 550 Grundskola inkl fritids 58 514 61 277 Gymnasieskola 30 969 28 654 Busstransporter 908 821 Vuxenutbildning 2 512 3 173 Vård och omsorg om de äldre 108 241 99 656 LSS och funktionsnedsättning 26 009 27 693 Individ och familjeomsorg inkl social psykiatri 21 619 21 326 Flyktingmottagande och arbetsmarknad 2 522 1 315 Affärsverksamhet -375 55 Övriga verksamheter 12 601 11 721 Gemensamma lokaler 3 912 1 500 Gemensamma verksamheter 26 621 32 546 Total 368 719 364 428-24 -