1 Ekonomisk politik STORDIAUNDERLAG Ekonomisk-politiska mål 2 Ekonomisk-politiska medel 2 Arbetslöshet 3 Inflation 3 Finanspolitik 4 Penningpolitik 5 Exempel på penningpolitik 6 Phillipskurvan 7 Nairu, jämviktsarbetslösheten 7
2 EKONOMISK POLITIK r e f ll e x Ekonomisk-politiska mål ekonomisk tillväxt, dvs. ökad BNP stabilt penningvärde, dvs. låg inflation hög sysselsättning, dvs. låg arbetslöshet balans i utrikeshandeln hänsyn till miljön Många menar att även dessa mål är viktiga: regional balans ( Hela Sverige ska leva ) social utjämning Ekonomisk-politiska medel finanspolitik (regeringen, riksdagen) statens budget penningpolitik (Riksbanken) reporäntan arbetsmarknadspolitik (regeringen, riksdagen, AMS) statens budget, andra lagar och förordningar valutapolitik (regeringen, riksdagen, Riksbanken) köp / försäljning av SEK
EKONOMISK POLITIK 3 Arbetslöshet konjunkturarbetslöshet förekommer vid lågkonjunktur när efterfrågan i samhället är liten strukturarbetslöshet en följd av samhällets strukturomvandling säsongsarbetslöshet drabbar t.ex. byggnadsarbetare på vintern friktionsarbetslöshet förekommer normalt eftersom det alltid tar en viss tid för en arbetslös att hitta nytt jobb deltidsarbetslöshet när en deltidsarbetande egentligen skulle vilja jobba heltid Inflation efterfrågeinflation förekommer när efterfrågan är större än utbudet, alltså vid högkonjunktur kostnadsinflation när företagens kostnader stiger, t.ex. genom stora lönelyft eller höjda oljepriser importerad inflation när importpriserna stiger och på så sätt påverkar den svenska prisnivån inflation via tryckpressarna om Riksbanken skulle få för sig att rejält öka mängden sedlar i samhället
4 EKONOMISK POLITIK r e f ll e x Finanspolitik Ansvarig för finanspolitiken: Regering och riksdag Mål: Att reglera och motverka konjunktursvängningarna Medel: Statens budget Vid en lågkonjunktur kan regeringen underbalansera budgeten genom att ta in mindre inkomster i form av skatter och avgifter. Målet är att öka efterfrågan på varor och tjänster och motverka effekterna av arbetslöshet. Vid en högkonjunktur kan regeringen överbalansera budgeten genom att ta in mer inkomster i form av skatter och avgifter. Målet är att minska efterfrågan på varor och tjänster och motverka risken för inflation.
EKONOMISK POLITIK 5 Penningpolitik Så här gör Riksbanken när den bedriver penningpolitik: Pengar Riksbanken Bank Värdepapper Reporäntan är den ränta som Riksbanken tar för att låna ut pengar till en bank med värdepapper som säkerhet. Repa = repurchasing agreement, återköpsavtal Riksbanken ser två år framåt och försöker bedöma risken för inflation. Inflationen får ej överstiga 2 %.
6 EKONOMISK POLITIK r e f ll e x Exempel på penningpolitik Högkonjunktur med risk för inflation Riksbanken höjer reporäntan Bankernas korta räntor stiger Hushåll med rörliga lån, t.ex. bostadslån, får högre räntekostnader Hushållen måste minska sin konsumtion Det blir dyrare för företagen att låna pengar Investeringsviljan hos företagen minskar Den ekonomiska tillväxten dämpas Inflationstrycket minskar
EKONOMISK POLITIK 7 Phillipskurvan Inflation Arbetslöshet Nairu, jämviktsarbetslösheten Inflation C D B A Nairu Arbetslöshet