Läkemedelsbehandling vid demens, när, var och hur? Sonja Klingén Verksamhetschef Ulla-Britt Mattsson Vårdenhetsöverläkare



Relevanta dokument
Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling Karin Lind

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Demenssjukdomar. Utredning, behandling, uppföljning. Västra Götalandsregionen

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning

Kloka Listan Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté


Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association)

Äldre och läkemedel LATHUND

Urinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Riktlinjer för utredning av misstänkt demenssjukdom

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

Demenssjukdomar. Symptomutveckling vid demens från tidiga till sena symptom

Bilaga Läkemedelsbehandling

Uppföljning Neuroleptikabehandling

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom:

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

Läkemedel till äldre 245

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom

Läkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare KI

Riskfaktorer. Orsaken till utveckling av demenssjukdom är inte klarlagd, men vissa riskfaktorer finns:

Läkemedel till äldre

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ

Demensbehandling - mer än bara piller

KLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

LÄKEMEDELSBEHANDLING VID DEMENSSJUKDOM. Michael Holmér Chefläkare Informationsläkare LMC Region Örebro Län LIVVdag

Demensutredning inom Primärvården Landstinget Gävleborg

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Depression. 26 september 2013

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Sonja Klingén, Verksamhetschef Neuropsykiatri Sahlgrenska Universitetssjukhuset

ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL. Nedsatt förmåga att tillgodogöra sig läkemedel Orsaker:

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

MAS Feb 2011 Riktlinje för vård av dementa Flik Utifrån Utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Västerbottens län

Demenssjukdomarnas ABC:

Bilaga 1. Tillstånds- och åtgärdslista

God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika. Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken

Vad är normalt kognitivt åldrande?

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens - BPSD. Överläkare Sibylle Mayer Minnesmottagning Hudiksvall, Geriatrik Gävle

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?

Lokala riktlinjer för demenssjukdomar

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3

Olika demenstillstånd

Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar

Rädda hjärnan läkemedelsbehandla rätt och lagom

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående.

BREV TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN. Till hälso- och sjukvårdspersonal,

Information om Reminyl depotkapslar (galantamin)

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen

Patientinformation Aricept (donepezil)

Patientinformation Aricept (donepezil)

Behandling av BPSD utan läkemedel

Demens. Ingvar Karlsson, Neuropsykiatri, SU/Mölndal Karl-Axel Eriksson, Vårdcentralen Backa, Hisings backa. Inledning.

Rapport Läkemedelsgenomgångar

Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan läkare från verksamhetsområdena geriatrik och äldrepsykiatri, Akademiska sjukhuset och från Primärvården.

Rationell läkemedelsbehandling till äldre

Information om. Reminyl (galantamin)

DIAGNOS OCH BEHANDLING AV MINNES- BESVÄR

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Läkemedel till äldre Läkemedelsrelaterad ohälsa är möjlig att förebygga! Biologisk versus kronologisk ålder 245

Att tolka och behandla svåra symtom vid kognitiv sjukdom

Nationella riktlinjer. Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom


FAS-UT. Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling. Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling

Depression. Lilly Schwieler

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen

Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre

Riktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom

Dagens områden. Välkomna till LÄR-UT Äldre och läkemedel Smärta Sömn Oro/ångest Depression Konfusion Demens BPSD

Michael Borg. Äldreapotekare Projektledare Modell Halland Undersköterska, mentalskötare

Demens. Demenssjuksköterskans roll spindeln i nätet När skall jag söka vård?

Rekommendationer. Minthon, L. Granvik, E

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

52 S B U : S S A M M A N F AT T N I N G O C H S L U T S AT S E R U R S B U - R A P P O R T E N D E M E N S S J U K D O M A R 53

Kort information om demens

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

What day is it?" asked Pooh "It's today", squeaked Piglet "My favorite day", said Pooh

LÄKEMEDELSBEHANDLING AV ÄLDRE

Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Regional utvecklingsplan för psykiatri. Enmansutredning INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO

Att se människan bakom demenssjukdomen

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun

Riktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer

Transkript:

Läkemedelsbehandling vid demens, när, var och hur? Sonja Klingén Verksamhetschef Ulla-Britt Mattsson Vårdenhetsöverläkare 2010 11 09

Vi disponerar tiden så här Allmänt om demens Något om viktiga demenssjukdomar Läkemedelsbehandling vid demens Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens (BPSD) behandling Övrigt om läkemedelsbehandling hos dementa 2

Epidemiologi demenssjukdom Folksjukdom 1,5-2% av befolkningen 30 000 personer i VGR 150 000 personer i Sverige 25 miljoner i världen 3

Institutionsvård >500 000 kr/år Utredning och 1 års läkemedelsbehandling 20 000 kr Kostnad för demensvården i Sverige ca 50 miljarder kr 4

% 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Förekomst av demens (H-70 och 95+ studierna) 65 70 75 80 85 90 95 kvinnor män ålder (år) I Skoog och A Börjesson-Hanson 5

20% av patienterna (70+) på en vanlig svensk VC har en demenssjukdom Maria Olafsdottir 2000 6

Vad menas med demens? Ett förvärvat varaktigt tillstånd med försämring av minnesförmåga och andra kognitiva funktioner som tydligt påverkar arbetsförmåga, social aktivitet och så småningom förmågan till ett självständigt liv. 7

Riskfaktorer för demenssjukdom Ärftlighet Rökning/Alkohol Viktfaktorer Kvinnligt kön (efter 85 års ålder) Hög ålder Down s syndrom Högt kolesterol Högt blodtryck Diabetes Hjärtsjukdom Stroke 8

Varför utredning och diagnos? Förklaring till symtom och svårigheter Behandlingsbara tillstånd Symtomatisk läkemedelsbehandling Möjligheter till hjälp och stöd från samhället Demenssjukdom är en allvarlig sjukdom som leder till funktionsnedsättning och en för tidig död 9

När avstå från demensutredning? Svårt somatisk sjuk person/terminal? Klinisk/global bedömning tillräcklig ibland Rätt till stöd och hjälp efter behov, funktionen avgör 10

Demensutredning enligt nationella riktlinjerna Enligt vårdprogram VGR Basal utredning inom primärvård är oftast tillräckligt för att ställa diagnos och behandla och initiera stödinsatser (kommunen) Utvidgad utredning vid specialistklinik 11

Västra Götalandsregionen 12

Demenssjukdomar? 13

Demenstyper alzheimers blanddemens vaskulär demens pannlobsdemens lewybody demens parkinsondemens (60-70%) (20-40%) (5-10%) (5-20%) (5-10%) 14

Alzheimers sjukdom Smygande förlopp Tidig minnesstörning Koncentrationssvårighet och stresskänslighet Nedstämdhet, oro Språkstörning Orienteringssvårigheter Personligheten förändras, insikten avtar Apraxi och nedsatt ADL-förmåga 15

Sjukdomsförlopp vid Alzheimers sjukdom Kognitiv förmåga Funktionell förmåga BPSD Vårdgivarbörda 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 år 16

Vaskulär demens, VaD Tidsmässigt samband mellan cerebrovaskulär skada och demensdebut Trappstegsformad försämring Förlångsamning och exekutiv svikt Neurologiska symtom, afasi, gångrubbning Personlighet och insikt rel välbevarad Lindrig minnesstörning Depressivitet och affektinkontinens 17

Parkinsons sjukdom med demens 80% av personer med Parkinson utvecklar kognitiv försämring 30-40% demenssjukdom 30-40% depression Kliniska parkinsonsymtom föregår demensutveckling (minst ett år) 18

Demens av Lewy Body-typ Liknar Alzheimer, mindre minnesstörningar Fluktuerande (konfusionsepisoder) Parkinsonism (sällan tremor) Överkänslighet för neuroleptika Psykotiska symptom synhallucinos Sömnstörning Autonom instabilitet, yrsel, ortostatisk hypotension, upprepade fall 19

Läkemedelsbehandling vid Alzheimers demens (AD) Kolinesterashämmare indikation mild/måttlig AD Donepezil Aricept Galantamin Reminyl Rivastigmin Exelon NMDA-receptorantagonist indikation måttligt/svår AD Memantin - Ebixa 20

Kolinesterashämmare Likvärdig klinisk effekt Positiv effekt hos cirka 2/3 Likvärdig profil gällande Antikolinerga farmaka Synergieffekter med ß-blockerare Olika farmakokinetik och interaktioner Biverkningar Överdosering 21

Likvärdig klinisk effekt Ingen effekt på sjukdomsförloppet Bromsmedicin högerförförskjutning av kurvan Förbättring av Uppmärksamhet Koncentrationsförmåga Initiativförmåga Social funktion 22

Farmakokinetik och interaktion Donepezil - Aricept Lång halveringstid (70 tim), ökar med åldern Metaboliseras via P450 Risk för farmakokinetiska interaktioner Clearance påverkas ej av mild/måttlig nedsatt lever/njurfunktion 23

Farmakokinetik och interaktion Galantamin - Reminyl Halveringstid (8 tim) Metaboliseras via P450 Risk för farmakokinetiska interaktioner Clearance påverkas ej av mild/måttlig nedsatt njurfunktion Lägre dos vid medelsvår nedsatt leverfunktion 24

Farmakokinetik och interaktion Rivastigmin - Exelon Låg biotillgänglighet, ökar med födointag Kort halveringstid (1 tim), ökar hos äldre Nedbrytning via hydrolys, ej via P450 Inga betydelsefulla interaktioner Försiktighet vid nedsatt lever/njurfunktion 25

Biverkningar kolinesterashämmare Mag/tarmkanalen (illamående/kräkningar, diarré, buksmärta, viktminskning, magsår) CNS (yrsel, huvudvärk, tremor, trötthet, sömnstörning) Psykiskt (hallucinationer, agitation) Kardiovaskulärt (bradykardi, AV-block, synkope) Enstaka fall av leverpåverkan 26

Överdosering Kolinesterashämmare Salivation Rastlöshet Kallsvett Muskelsvaghet 27

Memantin - Ebixa Stabilisering av glutamataktiviteten i NMDA-receptorn Kombinerad behandling eller monoterapi Förbättrar kognitiv förmåga Minskar beteendesymptom 28

Memantin - Ebixa Halveringstid (60-100 tim), utsöndring via njurarna Interaktioner/förstärkning vid närbesläktade substanser (L-dopa) Biverkningar (milda) yrsel, huvudvärk 29

Insättning kolinesterashämmare Diagnos och kontraindikation Kontrollera puls, BT (EKG vid samtidig somatisk sjukdom) Sätt in lägsta dos Följ upp insättningen efter 1-3 mån tolerabilitet och dostitrering, puls, BT, EKG Efter 6-12 månader utvärdering av effekten 30

Utvärdering av behandlingseffekt Patients och närståendes uppfattning Bedömarens helhetsuppfattning av funktionsförmåga Uppmärksamhet Koncentration Social förmåga 31

Utvärdering av behandlingseffekt Tester MMT Ev andra tilläggstester Anhörigintervju (skattningsformulär) Om effekten bedöms positiv långtidsbehandling Om ingen effekt är märkbar avslutas behandlingsförsöket 32

Utsättning av preparat Fasa ut genom halvering av dosen under 2-4 veckor Om ingen försämring inträder sätt ut läkemedlet Ny bedömning efter 2 4 veckor Vid försämring återinsätts läkemedlet www.fasut.nu 33

Byte av preparat Tänk på att Aricept har lång T1/2 Här kan Ebixa bli aktuellt tidigare än som tilläggsbehandling 34

Insättning Ebixa Upptitrering av dos Startförpackning finns Uppföljning efter 1-3 månader Utvärdering som vid kolinesterashämmare 35

Behandlingstid- tumregel Så länge patienten har utbyte av sin omgivning, kan interagera och/eller har någon kvarvarande ADL-förmåga Utsättning- vid tveksamhet om effekt, ny värdering inom 2-3 veckor- återinsättning Undvik utsättning i anslutning till förändring, t ex byte av bostad 36

Framtida läkemedel mot Alzheimers sjukdom A. Symtomlindrande - andra signalsubstanser B. Modulerande (bromsa och/eller bota) Neuroprotektiva Anti-amyloid, vaccination, beta/gammasekretashämmare Anti-tau 37

Läkemedelsbehandling, VaD Behandla vaskulära riskfaktorer Inget vetenskapligt stöd för annan specifik behandling Behandla symptom (t ex depression) 38

Övriga demenssjukdomar Rivastigmin/Exelon har indikation Parkinsondemens Kolinesterashämmare/Memantin används även vid Lewybodydemens (LBD) - dock ingen indikation OBS LBD, extrem känslighet för neuroleptika Frontotemporal demens, ingen specifik behandling 39

Behandling BPSD Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens Enligt Läkemedelsverkets workshop 2008 och efter egen klinisk erfarenhet 40

BPSD Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att de initiala interventionerna vid BPSD bör vara av icke-farmakologisk art Vi tänker tala om läkemedlen Förleds inte av vårdpersonal att till varje pris lösa symptomen med läkemedel 41

BPSD - symptom Affektiva symptom Psykotiska symptom Apati/Hyperaktivitet Vandring Ropbeteende 42 42

Praktiska rekommendationer Utredning/kartläggning Optimerad vårdmiljö och bemötande Översyn av läkemedelsbehandling 43

BPSD medicinsk bedömning Somatiskt status Lab-prover, ev andra undersökningar Psykiskt status Läkemedel Sanering, minskning av doser, andra läkemedelsval Ev ny ordination ska vara tidsbegränsad och utvärderas 44

Somatisk orsak till BPSD (och konfusion) Smärta, fraktur Obstipation, urinretention Hjärtinfarkt, lungemboli Infektion Stroke 45

Psykologiska och omgivningsfaktorer vid BPSD (och konfusion) Störd nattsömn Främmande miljö Miljöförändring Överträdelse av privat sfär Hemlängtan 46

Sanering av läkemedel Sätt ut eller sänk dosen på läkemedel som påverkar kognition negativt Läkemedel med antikolinerga effekter Lugnande medel med lång halveringstid Antipsykotiska läkemedel (annan indikation än psykotiska symptom eller svår aggressivitet) 47

Aktiverande läkemedel Sänk ev dosen av kolinesterashämmare Sänk ev dosen av antidepressiva läkemedel 48

Läkemedel vid BPSD Välj om möjligt läkemedel som du och personal är förtrogen med Gör en ändring i taget Planera objektiv uppföljning, patienten kan inte själv berätta 49

Demensläkemedel Kolinesterashämmare ev dosjustering, ej nyinsättning Memantin kan sättas in 50

Demens vid psykisk sjukdom Psykossjukdom eller affektiv sjukdom Långtidsbehandling med psykofarmaka kan fortfarande vara indicerad Dosjustering kan behövas 51

Demens vid somatisk sjukdom Hur länge skall man behandla med Trombyl? Betablockerare? Lipidsänkare? När ska man byta läkemedel Hypertoniläkemedel 52

Depression SSRI (ex.citalopram, Cipralex, Sertralin) första hands val Mirtazapin eller venlaflaxin andrahandsval Mirtazapin i kombination med SSRI 53

Aggressivitet SSRI (Citalopram, Cipralex, Sertralin) i första hand Memantin har dokumenterad effekt Risperidon (Risperdal ), i andra hand haloperidol (Haldol ) men undvik helst Undvik neuroleptika vid Lewy Bodydemens 54

Ångest SSRI vid samtidig depression eller vid panikångest Oxazepam (Sobril ) vid behov eller korttidsterapi Klometiazol (Heminevrin ) tillfälligt, i särskilt boende eller sjukhus, vid nattlig ångest/oro 55

Psykotiska symptom Alla psykotiska symptom behöver inte behandlas Behandling vid subjektiva besvär, lidande och oro Neuroleptika, små doser, begränsad tid, utvärdera 56

Antipsykotiska läkemedel Viss ökad risk för cerebrovaskulära händelser och ökad totalmortalitet Klasseffekt visat för andra generationens neuroleptika, men gäller sannolikt även första generationen 57 57

Utvärdering av läkemedelsbehandling vid BPSD Utvärdera effekten inom två veckor SSRI kan ta flera veckors behandlingstid för positiv antidepressiv effekt Regelbundet ställningstagande till utsättning/dosjustering 58 58

BPSD Sammanfattning BPSD går oftast inte att ta bort eller minska med enbart läkemedel Det är viktigast att finna bakomliggande orsaker och förändra eller ta hänsyn till dessa faktorer 59

Användbara länkar www.1177.se www.lakemedelsverket.se www.socialstyrelsen.se www.demenscentrum.se www.demensforbundet.se www.alzheimerforeningen.se www.dagensmedicin.se 60

Tack för oss Kontaktpunkt Remissmottagning Neuropsykiatri 031/343 86 31 61