Demenssjukdomarnas ABC:

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Demenssjukdomarnas ABC:"

Karl Andreasson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Behandling av oro hos personer med demenssjukdom - mer än bara piller! Lena Kilander docent, överläkare Geriatrikens Minnesmottagning Akademiska sjukhuset, Uppsala Demenssjukdomarnas ABC: ADL-förlust BPSD (Beteendestörningar och Psykologiska Symtom vid Demens) Cognitive impairment BPSD (1996) avgör i hög grad patientens och anhörigas livskvalitet; tid för flytt till boende; personalbelastning; snabbare förlopp; högre mortalitet 97% någon, någon gång under förloppet vid Alzheimer Symtom som är mycket tillgängliga för behandling BPSD TVÅ FÖRKLARINGSMODELLER: 1. Demenssjukdomen i sig: orsakas av hjärnskadan, bortfallet av nervceller och signalämnen = kan behandlas med läkemedel 2. Människans reaktioner när han/hon försöker förstå och hantera den obegripliga omgivningen: Jag är på ett främmande ställe där det hela tiden dyker upp okända människor som inte respekterar mitt revir jag protesterar men de förstår inte vad jag säger Avsaknad av KASAM: tillvaron är INTE begriplig, hanterbar och meningsfull. Inte längre duglig och behövd.

2 Förloppet över tid Alzheimers sjukdom, stadieindelning bygger på ADL-funktion Funktion 1. MCI (Lindrig kognitiv störning) 2. Mild demens IADL 3. Måttlig demens PADL 4. Svår demens Självständig ADL-hjälp Annat boende Totalt beroende 3 20 år Uttalad förlust av nervceller i hjärnan efter många års demenssjukdom. Läkemedel endast lindrande, påverkar signalämnen, inte själva skadan. BPSD över tid vid Alzheimer Depression Aggressivitet Skrik och rop tidig fas Vanföreställningar, hallucinationer sen fas

3 NPI-skalan för skattning av BPSD i studier etc 12 symtom, hur ofta, i vilken grad och hur stor påfrestning Vanföreställningar Hallucinationer Agitation/aggressivitet Depression/dysfori Ångest/oro Upprymdhet/eufori Apati/likgiltighet Hämningslöst beteende Irritabilitet/humörsvängningar Avvikande motoriskt beteende Nattliga störningar Aptit- och ätstörningar 1. Icke-farmakologisk behandling: Utredning av orsaker, optimera bemötande, miljö etc (Smärta?) 2. Farmakologisk behandling: Sätt ut olämpliga läkemedel Sätt in lämpliga läkemedel: Kolinesterashämmare, Ebixa Antidepressiva Sedativa Antipsykotika Apati/likgiltighet/abuli Känslomässig avflackning, avsaknad av initiativ och intresse Vanligaste beteendeförändringen vid demens Pat lider ofta inte själv, däremot anhöriga Antidepressiva har ingen effekt ifall ej samtidig nedstämdhet

4 Vanföreställningar (eller logiska slutsatser?!): Folk stjäl mina saker, Dom vill mig illa Ska packa och gå hem till mitt riktiga hem Min fru är otrogen, Var är inte min riktiga man? Mamma var på besök oro, depression, aggressivitet, eller inga problem Synhallucinationer: 1. feltolkningar 2. ofarliga 3. farliga* Behandling: Miljön! Avled! Avvakta! *indicerat prova antipsykotika Avvikande motoriskt beteende Vandrarbeteende. Plockighet. Stereotypt beteende, fastnar i en ritual Användarbeteende (frontalt) - Varför vandrar Gunnar? Vill ha sällskap? Behöver gå på toa? Behöver hjälp med något annat? Längtar ut, hem, bort? Som protest? I förtvivlan? Av rädsla? Smärta? Skönt att röra på sig? Ingen orsak? Ropbeteende Börjar oftast av någon orsak Fortsätter oftast av sig själv Hos personer som inte kan röra sig fritt - Varför ropar Ingrid? Vill ha sällskap? Behöver gå på toa? Behöver hjälp med något annat? Längtar ut, hem, bort? Som protest? I förtvivlan? Av rädsla? Smärta? Ingen orsak?

5 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2010 Läkemedelsverkets BPSD-workshop 2008 Personcentrerat förhållningssätt Bevara identiteten. Bekräfta upplevelsen. Kunskap/intresse för livshistorian. Miljön: tydlig och hemtrevlig Vårdhundar, taktil massage, sång, demensdockor, bolltäcken, Säröbomber, aromaterapi, validation, kaffe... Fysisk aktivitet effekt på depression, agitation, vandring, nattsömn av 30 min promenad 5 ggr/v (?) (Thuné-Boyle -12) Icke-farmakologisk behandling, forts Observera och formulera problemen - hur tolkar vi dem? Utbildning, handledning till personal Lägg upp strategier och utvärdera Inte bara basala behov som ska tillgodoses Möt människan där han/hon befinner sig Vara sedd och respekterad, särskilt vid personlig vård. Respectful adult communication Duschsituationen ett högriskmoment! Fokus på patienten, icke-hotfull attityd ( Det Goda Demensboendet Miljö Atmosfär, dofter Gott ledarskap Goda relationer Kontinuitet Tolerans för beteendestörningar Aktiviteter i stället för tristess och leda Kaffe i stället för antipsykotika Respektera personens uppfattning av tillvaron Känsla av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet

BPSD-behandling: Piller Bemötande, omvårdnad, aktiviteter Personal: kompetens, kontinuitet Organisation, ledarskap, miljö Farmakologisk behandling Långvården 1983: Mallorol, Haldol och Mogadon, men

6 BPSD-behandling: Piller Bemötande, omvårdnad, aktiviteter Personal: kompetens, kontinuitet Organisation, ledarskap, miljö Farmakologisk behandling Långvården 1983: Mallorol, Haldol och Mogadon, men inga diagnoser! Demensboendet 2013: ChEI och SSRI för behandling av BPSD vid Alzheimers sjukdom Aricept, Exelon, Reminyl Ebixa SSRI, SNRI Sedativa Antipsykotika Läkemedelsbehandling vid BPSD (SoS -10) SSRI vid samtidig depression (prio 3) Ebixa vid BPSD och Alzheimer (prio 6) Kortverkande BDZ (Sobril) vid oro, ångest (prio 6) Vid svåra psykotiska symtom/aggressivitet, om andra åtgärder ej hjälpt: Risperdal (prio 7) Heminevrin nattetid (prio 8) Seroquel vid Lewy body demens/parkinson demens (prio 9) (och ingen evidens för anti-ep) OBS cirka 2 ggr ökad risk stroke/död vid antipsykotika! Utvärdera efter 14 dagar!!

7 Effekter av antidepressiva Antidepressiva God klinisk erfarenhet Effekt även på humörsvängningar, irritabilitet, aggressivitet Men ökad risk fall och frakturer Påverkar balansen, särskilt vid dual-task, mekanism? Direkt påverkan på skelettet, serotoninreceptorer Ökad risk x 2 för fall och fraktur även hos kognitivt friska personer >50 år, oberoende av andra faktorer Antidepressiva vid diagnos, SveDem: 30%, 0 relation MMT Effekter av antidepressiva LMV BPSD-workshop -08, SoS Nationella riktlinjer -10: Ja! Sertralin vs mirtazapin vs placebo vid AD + depression: Nej! n=326 AD (medel MMT 18 p) med depression (Cornell SDD 8- p) 70% depression > 6 mån; sertralin mg/d, mirtazapin mg/d Ingen skillnad efter 13 eller 39 veckor Biverkningar 41-43% aktiv beh, 26% placebo Mäter skalan rätt saker? Apatiska symtom svarar dåligt. Rekommenderas watchful waiting, low-intensity psychosocial interventions. Placebogruppen hade en 43%-ig reduktion efter 13 v. (Banerjee S, Lancet -11, även Rosenberg -10, Weintraub -10) Review antidepressiva & BPSD 714 ref varav19 god kvalitet. Slutsats: kan vara effektiva, vältolererade (Henry G, Am J Alz Dis -11) Utsättningsstudie AD med NP symtom men ej depression: Försämring (Bergh S, BMJ -12)

8 Antipsykotika Haldol: typisk, dopamin D2-rec-antagonist Risperdal, Seroquel, Zyprexa: atypiska, övergående D2- och 5HT2 rec-antagonist Biverkningar: parkinsonism/stelhet/akatisi/td, dosberoende försämrad kognition (ssk typiska, antikolinerg), trötthet, avflackning, ortostatism fall (frakturrisk x 1,6) Risk x 2 död (arytmier?), x 2-3 stroke, DVT, (metabola syndromet) Inga studier >12 veckor Antipsykotika, forts SveDem 2011: 8% vid diagnos, 20% av pat i SÄBO Västerbotten 7%, V. Götaland 33%, Uppsala 4% 13% av pat med MMT <15 p, 4% >25 p, M=Kv (av pat i SveDem) LBD x 4, FTD x 2 vs AD behandlas med antipsykotika (Johnell -12) Meta-analys Seroquel: 3 p (NPI-skalan), questionable efficacy (Cheung -11) Utsättningsstudier: milda utsättningssymtom dag 2-3 Efter en månad bättre än de som fortsatte symtom (NPI) (Ballard -09) Slutsats: tveksamt om kliniskt signifikant effekt. Utvärdera varannan vecka! Exempel på effekter av antipsykotika: 625 patienter, 83 år, medel MMT 8 p, svår BPSD, 12 v Risperdal 1 mg/dag gav en mer än 50%-ig minskning av vanföreställningar och aggressivitet för 45% av patienterna (Katz -99)

9 Eller var det något annat som hjälpte? 625 patienter, 83 år, medel MMT 8 p, svår BPSD, 12 v Placebo gav en mer än 50%-ig minskning av vanföreställningar och aggressivitet för 33% av patienterna (Katz -99) Sammanfattning: Läkemedel har mindre effekt än vi tror SveDem Kvalitetsregister, > patienter sedan -07. Omvårdnadsmodul att användas på boenden. QALID: mäter livskvalitet vid svår demenssjukdom BPSD-registret Kvalitetsregister med syfte att förbättra bemötande och annan behandling av BPSD på demensboenden

Relevanta dokument

Demensbehandling - mer än bara piller

Demensbehandling - mer än bara piller Mellansvenska Läkemedelsforum 120201 Lena Kilander, överläkare, universitetslektor Minnesmottagningen, Akademiska sjukhuset Inst för folkhälso- och vårdvetenskap/geriatrik,