KVALITETSRAPPORT. Mariaskolan. Läsåret 2013/2014

KVALITETSRAPPORT Mariaskolan Läsåret 2013/2014 1. Inledning Underlaget till denna Kvalitetsrapport har varit grundskolans uppföljningar och dokumentation under läsåret 2013/2014 samt arbetslagens utvärdering juni 2014. 1.1 Organisation/Personal Mariaskolan leds av en heltidsanställd rektor. Ansvarsområdet omfattar grundskolan årskurs 1-6, förskoleklass och fritidshem. Rektor är också ansvarig för kommunens skolskjutsorganisation. En heltidsanställd kanslist ansvarar för administrationen inom skolområdet samt skolskjutsar. Utöver grundskollärare, förskollärare, fritidspedagoger och barnskötare finns två heltidsanställda specialpedagoger/lärare med specialpedagogisk kompetens, en resursassistent som har i uppdrag att arbeta förebyggande med socialpedagogiska insatser samt två elevassistenter. Ytterligare en elevassistent har varit anställd del av året. Skolsköterska finns placerad på skolan två och en halv dag per vecka. Skolläkare, skolpsykolog, kurator och specialpedagogiska insatser inom tal finns tillgängliga via det centrala resursteamet. Under del av året har specialpedagogisk kompetens inom IKT funnits tillgänglig. Totalt arbetar drygt 40 personer på skolan varav ca 35 personer tillhör Mariaskolans organisation. Antalet lärare i grundskolan har under året varit i snitt 8,51/100 elever. Antal lärare/100 elever 1 Vt 2009 9,11 Ht 2011 8,62 Ht 2013 8,76 Ht 2009 8,71 Vt 2012 8,51 Vt 2014 8,69 Vt 2010 8,39 Ht 2012 8,33 Ht 2010 8,78 Vt 2013 8,33 Vt 2011 8,83 Ht 2013 8,60 1 Mätdatum 15 oktober och 15 mars. Antal elever delat med 2 = årsnitt/per budgetår. 1

1.2 Elever Mariaskolan har i snitt haft 236 elever i år 1-6 under läsåret. I tabellen nedan visas antalet elever under vårterminen. Elevantalet har ökat med fem elever från föregående läsår. I vissa åldersgrupper har vi inte haft möjlighet att ta emot alla elever som önskat gå på Mariaskolan. Antalet elever med annat modersmål än svenska har varit 23 elever i årskurs 1-6. Endast en nyanländ elev har funnits på skolan under läsåret. Antalet elever som deltagit i modersmålsundervisning under läsåret är åtta elever, fem elever i arabiska och tre elever i polska. Antal elever per klass, uppdelat på kön Klass Flickor Pojkar Total 1A 11 13 24 1B 11 9 20 2A 8 12 20 2B 8 13 21 3A 9 11 20 3B 7 11 18 4A 7 8 15 4B 8 6 14 5A 10 11 21 5B 9 13 22 6A 10 9 19 6B 9 14 23 Total 107 130 237 Modersmål 1 2 3 4 5 6 Total 1-6 Svenska 42 37 33 24 40 38 214 Arabiska 2 2 1 1 1 3 10 Polska 2 1 1 4 Albanska 1 1 1 3 Hindi 1 1 2 Engelska 1 1 2 Serbokroatiska 1 1 Tjeckiska 1 1 Total 44 41 38 29 43 42 237 2

2. Utbildningens måluppfyllelse 2.1 Bedömning år 1-5 samtliga ämnen KLASS Sv Sva En Bl Ma Sl Idh Ke Fy Ge Hi Sh Re Mu Tk Antal % som bedöms uppnå samtliga kunskapskrav fördelat på kön Antal elever som bedöms uppnå samtliga kunskapskrav fördelat på kön Antalet % per klass som bedöms uppnå samtliga kunskapskrav F P F P 1A 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 11/11 13/13 100 1B 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 11/11 9/9 100 2A 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 38 75 3/8 9/12 60 2B 71 100 100 100 76 100 100 100 100 100 100 100 100 100 75 54 6/8 7/13 62 3A 95 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 91 9/9 10/11 95 3B 89 89 94 100 94 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 71 73 5/7 8/11 72 4A 80 100 100 100 80 100 93 100 100 100 100 100 100 100 100 71 75 5/7 6/8 73 4B 100 93 100 100 86 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 75 100 6/8 6/6 86 5A 90 100 86 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 90 82 9/10 9/11 86 5B 91 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 85 9/9 11/13 91 3

2.2 Nationella provresultat 2013/2014 Årskurs 3 Antal elever som gjorde proven Därav med annat modersmål än svenska Antal elever som uppnått minst kravnivån för alla delprov Procent av alla elever som uppnått minst kravnivån i samtliga delprov (Inom parentes 2012/2013) Ämne Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Sv 33 14 20 1 1 30 13 17 91 (84) Sva 4 2 2 4 2 3 3 1 2 75 (60) Ma 38 16 22 5 2 3 33 13 20 87 (73) *En elev har ej genomfört alla delprov i sv. 2013/2014 Årskurs 6 Antal elever som gjorde proven Därav med annat modersmål än svenska Antal elever som uppnått minst kravnivån för alla delprov Procent av samtliga elever som nått minst provbetyg E i samtliga delprov (Inom parentes 2012/2013 års elevgrupp) Ämne Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Sv 40 1 1 0 0 0 36 17 19 90 (95) Sva 2 1 1 1 1 1 2 1 1 100 En 42 19 23 1 1 1 37 17 20 88 (95) Ma 42 19 23 1 1 1 33 17 16 79 (100) No, Fy 42 19 23 1 1 1 41 18 23 98 (97) So, Re 42 19 23 1 1 1 40 18 22 95 (100) Jfr. 6:ornas resultat från NP 2010-2011 då dessa elever gick i år 3: 36% uppnådde målen i ma och 62% uppnådde målen i sv 4

2.3 Betyg årskurs 6 Ämne F E D C B A Total Bild 1 21 13 4 3 42 Biologi 22 13 6 1 42 Engelska 8 8 8 6 7 5 42 Fysik 16 18 8 42 Geografi 2 11 15 10 4 42 Hem- och 16 17 9 42 Konsumentkunskap Historia 1 12 12 9 5 3 42 Idrott och hälsa 23 13 5 1 42 Kemi 1 23 13 5 42 Matematik 8 14 11 8 1 42 Musik 13 10 8 2 9 42 Religionskunskap 2 22 10 6 2 42 Samhällskunskap 1 11 10 11 7 2 42 Slöjd 1 32 8 1 42 Svenska 5 13 16 2 4 40 Svenska som andraspråk 1 1 2 Teknik 21 19 2 42 Total 31 278 206 101 36 20 672 2:4 Meritvärde årskurs 6 Klass Flickor Pojkar Total 6A 208,5 178,3 194,2 6B 202,8 170,4 183,0 Total 205,8 173,5 188,1 5

3. Åtgärder för ökad utveckling och måluppfyllelse Förklaring: Grönt: förbättring, rött: försämring, gult: oförändrat läge Förbättringsområden från föregående års kvalitetsrapport Fortsatt arbete med kunskaper kring bedömning, betygsättning av elevernas kunskaper och utveckling av undervisningen. Resultat NP årskurs 3 och årskurs 6. Så här har vi arbetat med förbättringsområdena under läsåret Detta läsår har konferenstiden huvudsakligen använts till Matematiklyft och Learning Study, svso. Det har inneburit att tid för gemensamt arbete kring bedömning och betyg samt utveckling av undervisningen där hela arbetsenheten träffats har varit obefintlig. Resultaten detta år är betydligt bättre i årskurs 3. I årskurs 6 är årets resultat sämre på NP. Ser man till dessa elevers resultat över tid har en stor utveckling skett. I årskurs 3 hade 36% nått målen i ma jfr med årets 79%, i sv var motsvarande siffror 62%-90%. Måluppfyllelse Medvetet arbete samt utbildningsinsatser i ma och sv kan vara bidragande orsaker till förbättrade resultat. Treårig utvecklingssatsning i svenska. Treårig utvecklingssatsning i matematik. Fortsatt arbete med utveckling av användandet av Ipads (främst år 1) i undervisningen för högre måluppfyllelse. Ny idrottshall för att förbättra undervisning och arbetsmiljö. Endast genomförd till del via Learning Study. Matematiklyft för matematiklärare (dock ej de som är nyanställda). SKL Pisa 2015, pågår. Detta har enligt lärarna bidragit till ökat intresse för läs-och skrivinlärning särskilt när det gäller pojkar. Behov av ytterligare Ipads i verksamheten behövs Pågående byggnation som beräknas vara klar jan 2015. Fortsatt arbete med att förbättra lärares ämnesbehörighet. På mellanstadiet har vi förändrat organisationen för att tillse att de lärare som undervisar är legitimerade för åldersgruppen och ämnet. 6

Fortsatt arbete med förbättringar av pojkarnas resultat. Pojkarna har något sämre resultat än flickorna i sv. Arbetet med Ipads har som tidigare beskrivits bidragit positivt till ökat intresse hos pojkarna. I ma är flickornas resultat något sämre. Varken pojkarna eller flickorna uppvisar några stora differenser i kunskaper mellan könen. Elevernas inflytande. Elevrådsrepresentanterna har genomgått en introduktion/utbildning som uppskattades. Klassråd har inte genomförts kontinuerligt i alla klasser. Elevrådsrepresentanterna har av den anledningen inte alltid varit förberedda inför elevrådet. Likabehandlingsarbetet. Föräldrainflytande. Förebyggande och snabbt agerande från skolan har gjort att inga ärenden skickats till huvudmannen. Uppslutningen på föräldramöten har varit god, särskilt på lågstadiet. Utvecklingssamtal har genomförts. Även föräldraråd är välbesökta. Infomentor används i högre grad som kommunikationskanal mellan hem och skola. 4. Skolutveckling 4.1 Pågående projekt och verksamhetsutveckling på kort och lång sikt. Under läsåret har följande kompetensutveckling genomförts * Teambuilding-planering * Föreläsning, Martin Fernström IT i skolan * Internt arbete med åtgärdsprogram, betyg och bedömning * Matematiklyft * SKL, Pisa 2015 (matematik) * Utbildning av handledare i Learning Study * Learning Study; svenska och so * Infomentor; fortsatt arbete * NTA, Natur och teknik för alla 7

* Energiprojekt * Ipad-projekt (lärplattor) för f-klass och år 1 * Skola-näringsliv, Samhällslådan * Ledarskap i klassrummet * Lärarlyft, en lärare i engelska * PIM * Individuella kurser: ex. Kollegialt lärande, ITPA, Asperger-Autism, SPSM: hörsel, handledning m.fl. Planerade/pågående utvecklingsområden 2014/2015 * Svenska; En läsande klass. * Matematik; Utveckla metoder inom matematiken. Treårig satsning via SKL fr.o.m. höstterminen 2013. * Fortsatt arbete med att utveckla användandet av Ipads. * Learning Study för idrottslärana. * För att ytterligare förbättra resultaten kommer vi att arbeta med nedanstående områden. De två förstelärarna kommer att tillsammans med rektor och kollegiet att ägna stor del av konferenstiden till dessa utvecklingsområden. Ledarskap i klassrummet - Organisation i klassrummet - Struktur i undervisningen - Arbetsro i klassrummet - Planering av undervisningens innehåll - Förhållningssätt - Betyg och bedömning - Infomentor - Ämneskonferenser - Kollegialt lärande - Pedagogiska planeringar 8

5. Elevhälsan 5.1 Likabehandlingsarbetet Uppföljning av läsåret 2013/2014 och åtgärder för kommande läsår Utifrån genomförd uppföljning upprättas Likabehandlingsplanen inför 2014/2015. Likabehandlingsplan upprättad för 2014/2015 läggs på hemsidan. Kränkande behandling - mobbingfall Anmälda fall Erbjuden åtgärd från skolan Aktiva fall Avslutade fall Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor 2008/2009 3 1 3 1 1 0 3 1 2009/2010 2 2 2 2 1 1 1 1 2010/2011 4 2 4 2 2 1 2 1 2011/2012 2 3 2 3 1 0 1 3 2012/2013 2 3 2 3 1 1 2 1 2013/2014 0 0 0 0 2 1 2 1 5:2 Elevernas inflytande och delaktighet I elevenkäten för årskurs 5 är resultaten lägst gällande att de upplever att de inte har fungerande klassråd samt att arbetsron är för dålig. Gällande hur nöjda eleverna i årskurs 5 är med sin skola i helhet är resultatet 72%. Flickorna (89%) är mer nöjda än pojkarna (57%) Resultaten från elev- och föräldraenkäten visar att vissa klasser behöver arbeta mer för att eleverna ska känna arbetsro i klassrummet. Motsvarande resultat för årskurs 3 är att 95% av eleverna är nöjda med sin skola i helhet. Även här finns en skillnad mellan flickorna (100%) och pojkarna (91%). Det eleverna i både årskurs 3 och 5 lämnar synpunkter på är framförallt avsaknaden av idrottshall, i årskurs 5 lämnas också synpunkter på arbetsron och en del frågor kopplade till ordningsregler. Det formella arbetet för elevinflytande är uppbyggt kring klassråd och elevråd. Utöver detta har vi arbetat för att ge eleverna större delaktighet i undervisningen ex. vid upprättandet av pedagogiska planeringar. 9

5.4 Vårdnadshavarnas inflytande och delaktighet Samtliga klasser har haft minst ett föräldramöte per termin. Några klasser har haft möten med elevmedverkan. Vårdnadshavarna har inbjudits till ett utvecklingssamtal per termin. Vårdnadshavarnas användande av Infomentor har ökat. Vi har utvecklat inloggningen med något som kallas Hub. De flesta vårdnadshavare är positiva till möjligheten att ha insyn, kommunikation via Infomentor. Deltagandet på föräldramöten upplevs som bra, särskilt på lågstadiet. Föräldrarådet har träffats två gånger per termin. I rådet finns representanter från alla klasser samt lärare från de olika åldersgrupperna och rektor. Önskemålet från rådet att träffas två gånger på termin har uppfyllts. (Övriga skolor har enbart ett möte per termin). Öppet Hus genomfördes i maj. Då var alla vårdnadshavare och andra anhöriga välkomna att delta under en vanlig skoldag. Många besökare deltog under dagen! Föräldrautbildning har genomförts i årskurs 6. Tyvärr har deltagandet varit lågt. En föräldraenkät har genomförts i årskurs 3 och 5. I årskurs 3 har 25 svar inkommit och i årskurs 5 är det 34 svar. På frågan hur nöjd är du i helhet med ditt barns skola? Här svarar föräldrarna i årskurs 3, 4,2 utifrån en 5-gradig skala. Motsvarande siffra för årskurs 5 är 3,6. Det föräldrarna kommenterat att de inte är nöjda med i årskurs 3 är att vi inte har någon idrottshall. Samma sak tas upp i årskurs 5. Där finns också kommentarer omkring att man tycker att skolmaten inte håller tillräcklig kvalitet och att den försämrats. Några tar också upp att man upplevt att det varit jobbigt med lärarbyten i årskurs 5 samt att arbetsron behöver förbättras. 5.5 Åtgärder utifrån elev- och föräldraenkät samt vår egen trivselenkät Tre förbättringsområden Färre och tydligare ordningsregler som samtliga elever och personal följer. Arbetsro. Tydligt ledarskap i klassrummet. Skapa en god fysisk och psykisk arbetsmiljö, för både elever och personal. Kommunicera enkäterna, frågor och svar. 10

5:5 Åtgärdsprogram läsåret 2013/2014 Antal flickor och pojkar med upprättade åtgärdsprogram Klass Kunskaper Övrigt * Helt avslutade åtgärdsprogram * Totala antalet elever med åtgärdsprogram är 44. 44 åtgärdsprogram är fördelade över ämnena År 1 Flick or Pojk ar Flick or Pojk ar 1 6 Flickor Pojkar Sv 23, Sva 4, Ma 19, En 14, Fy 2, Te 2, Bi 1, Ge 2, Re 2, Hi 1, Sh 1. *18 åtgärdsprogram innehåller även övrigt, varav 7 är upprättade enbart i övrigt, 7 pojkar. 15 elever, 11 pojkar och 4 flickor har åtgärdsprogram i ett ämne. År 2 3 2 8 elever, 5 pojkar och 3 flickor har åtgärdsprogram i två ämnen. År 3 2 6 1 1 3 sv 5 elever, 4 pojkar och 1 flicka har åtgärdsprogram i tre ämnen. 2 elever, 2 pojkar har åtgärdsprogram i 7 ämnen. År 4 1 1 1 övrigt 4 2 År 5 1 5 3 2 elever, 2 pojkar har avslutat något ämne, men har fortfarande åtgärdsprogram i ett eller flera ämnen. 6 elevers åtgärdsprogram är helt avslutade under läsåret, 6 pojkar. År 6 3 10 3 2 en Sum ma 10 27 2 16 6 Antal åtgärdsprogram ämnesvis fördelat mellan pojkar/flickor Svenska Svenska som andraspråk Matematik Engelska Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar 2 21 2 2 8 11 3 11 11

Analys/Åtgärder Antalet elever har ökat med ytterligare fem elever under läsåret. Vi har inte kunnat ta emot alla de elever som ansökt om att få gå på skolan. En utökad personalbudget har gjort att lärartätheten ökat. Vid höstterminens slut förändrades mellanstadiet till en ämnesorganisation med handledare för eleverna. Detta för att uppfylla kraven på behöriga lärare i alla ämnen men också som en del i att få behålla lärare. De flesta lärare har idag en behörighet i ett till tre ämnen, vilket gör att de inte har formell kompetens att undervisa på mellanstadiet enligt det tidigare klasslärarsystemet. Några elever och föräldrar har upplevt förändringen som negativ då flera lärare är involverade i elevernas undervisning. Här behöver vi arbeta med att förbättra ledarskapet och handledarskapet, skapa arbetsro och tydlighet kring ordningsregler. De skriftliga omdömena för årskurs 1-5 visar liknande resultat som förra året. Det är framförallt i ämnena sv, sva, ma och eng som inte samtliga elever bedöms nå kunskapskraven. Den finns en liten skillnad i måluppfyllelse mellan pojkar och flickor. Flickorna har något bättre resultat i svenska medan pojkarnas resultat i matematik är bättre. Totala meritpoängen i betygen i årskurs 6 är lägre för pojkarna (173,5) än flickorna (205,8). Det är en utmaning för skolan att hitta bättre sätt att stimulera pojkarnas inlärning. Gällande NP visar 3:orna goda resultat, bättre än föregående år. Av 38 elever som gjort proven i matematik var det 33 elever som uppnått kravnivån och fem elever som missat på ett delprov. Gällande sv och sva var det 37 elever som genomförde proven. Av dessa nådde 33 elever kravnivån i samtliga delprov. Nationella proven i 6:orna visar något lägre resultat, framförallt i matematik. Resultaten för elevgrupperna har dock blivit betydligt bättre i jämförelse med resultaten vid NP i årskurs 3, då måluppfyllelsen i matematik var 36 % och motsvarande i svenska var 62%. Aktivt arbete och utveckling av undervisningen är en orsak till förbättringen. Noggrannare analyser av elevers behov av särskilda stödinsatser och åtgärder kring detta är en annan framgångsfaktor. Vid årets prov i so och no tilldelades skolan religion respektive fysik. Åtgången av tid till förberedelser, genomförande och rättning av NP är mycket stor och ställer höga krav på lärarna och organisationen. Ibland upplevs det svårt att hinna med att undervisa under NP-perioden. Samrättning genomförs mellan skolorna vilket har lett till bra diskussioner om bedömning. Det har också fungerat som en kvalitativ kompetensutveckling. Den största delen av konferenstiden har åtgått till kompetensutveckling i Learning Study och Matematiklyft. Det har varit en mycket uppskattad kompetensutveckling men det har lett till att gemensamt arbete i kollegiet inte fått tillräckligt utrymme. Behovet av ytterligare arbete kring betyg och bedömning kvarstår. Det finns en osäkerhet kring kunskapskvalitet och de olika betygsstegen. Det finns en viss tendens att spridningen blir liten i omdömen och i betygen särskilt där inga NP görs, även om det förbättrats sedan föregående läsår. Vi behöver fortsätta att utveckla undervisningen mot de högsta betygsstegen. Likabehandlingsarbetet har utvecklats ytterligare. Resursassistenten har tillsammans med adjungerade lärare varit ansvarig för att skyndsamt utreda händelser som inträffat. Detta har varit mycket lyckosamt och inga nya anmälningar till huvudmannen har behövt göras. Kamratstödsarbetet som är väl utvecklat fortsätter som tidigare med representanter från klasserna på mellanstadiet. 12

Som beskrivits har vi haft ett antal större kompetensutvecklingsinsatser under året. Learning Study, Matematiklyft och SKL Pisa 2015. SKL Pisa 2015 fortsätter ytterligare två år och övergår nu i mer operativt arbete. De övriga två utbildningsinsatserna ska fortsätta att implementeras i verksamheten och även spridas mellan kollegor. Projektet med Ipads i förskoleklass och årskurs 1 har varit mycket positivt. Det övergår nu till ordinarie verksamhet och ytterligare Ipads är beställda för kommande läsår. Resultaten av projektet visar att eleverna, särskilt pojkarna ökat sitt intresse för läs- och skrivinlärningen. Utifrån resultaten av elev- och föräldraenkäten har vi tagit fram tre utvecklingsområden. Dessa områden stämmer väl överens med tidigare identifierade utvecklingsbehov som våra två förstelärare tillsammans med rektor och kollegiet kommer att arbeta med. Föräldrarnas möjlighet till insyn i skolarbetet har utökats med Infomentor. Vi har fortsatt att utveckla verktyget med Hub som gör det enklare att nyttja systemet i ex. mobiltelefon. Infomentor har haft över 36 000 inloggningar av föräldrar under läsåret, ett snitt på ca 150 inloggningar per elev och läsår. De flesta föräldrar är positiva till lärplattformen. Föräldrar är alltid välkomna att besöka verksamheten och flera föräldrar gör det kontinuerligt. Utvecklingssamtalen, föräldramöten och föräldraråd är formella tillfällen då föräldrar ges möjlighet till inflytande och delaktighet. Många föräldrar har också kontinuerlig kontakt med lärarna, vilket har underlättats av lärplattformen. Uppslutningen på föräldramöten har förbättrats. Inför kommande läsår ska vi utifrån förändrade direktiv övergå till att ha skriftliga omdömen vid ett av läsårets två utvecklingssamtal. Detta är ett led i att minska lärares administrativa arbetsuppgifter. Vi planerar också att ge eleverna på mellanstadiet tillgång till egna inloggningar i Infomentor. Inför kommande läsår förändras kraven på stöd och upprättande av åtgärdsprogram. Förändringen innebär att om det finns risk att en elev inte når upp till minimikunskapskraven ska eleven snabbt få stöd i form av extra anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning. Om det finns särskilda skäl att anta att eleven inte kommer att nå kraven trots extra stöd kan ett åtgärdsprogram upprättas. De behov som ska finnas med i programmet ska vara de behov av särskilt stöd som eleven bedöms ha behov av. Skolan har haft ett nära och gott samarbete med föräldrarna gällande de elever som har behov av särskilt stöd. I en del ärenden har socialförvaltningen och BUP varit samarbetspartners, vilket ibland fungerat bra. SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) har också anlitats som stöd för lärare att anpassa utbildningen till elever i behov av särskilt stöd. Nybyggnationen av idrottshall är i full gång. Den planeras vara klar vid årsskiftet 2014/2015. Det är och har varit en stor utmaning att få verksamheten att fungera. Detta har lyckats bra, med lärarnas goda förmåga att anpassa undervisningen efter de förutsättningar som är och de har inte sett några hinder i att kunna genomföra verksamheten enligt de kunskapskrav som finns för ämnet idrott och hälsa. 13

Skolans om- och tillbyggnad påbörjas under sommaren 2014. Det kommer att bli en ännu större utmaning att under ca två års tid, som bygget beräknas ta, samordna verksamheten så att så få störningar som möjligt uppstår. Med positiv anda och att alla hjälps åt så kommer det säkert att gå bra. Vi ser verkligen fram emot att få mer ändamålsenliga, större och upprustade lokaler. Det är viktigt att den satsning som gjorts på inköp av datorer, lärplattor m.m. fortsätter för att ge eleverna möjligheter att arbeta med moderna hjälpmedel. Lena Jansson, rektor Mariaskolan 14