SMART Utbildningscentrum

Relevanta dokument
Utbildningscentrum. Eslövs folkhögskola 13 & 18 januari

SMART Utbildningscentrum

SMART Utbildningscentrum

SMART Utbildningscentrum

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Agenda för workshop. Workshop ACT. ACT på kartan (Kåver, 2006) Vilken typ av psykologi vill ACT/RFT skapa?

Operant inlärning. Thomas Jakobsson Samordnare och handledare HVB.

KBT vid inkontinens. Liv Svirsky. Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut, Spec i klinisk psykologi, Handledare & Författare.

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

ACT vid smärta. Grunden i ACT. Mål med utbildningen. Varför ACT? (Fokuserad) Acceptance and Commitment Therapy. ACT utgår från beteendeanalys

SMART Utbildningscentrum

SMART Utbildningscentrum

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

SMART Utbildningscentrum

S B K S B K S B K. = förstärkning. Beteendet förstärks. Introduktion till KBT. Introduktion till KBT. Människan är rationell!

1

Introduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT

Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

SMART Utbildningscentrum

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog

Tankemönster. Maria Dellenmark Blom Leg.psykolog Barn och ungdomspsykiatrin

Utbildningscentrum. Fellingsbro folkhögskola,

Utbildningscentrum

Karin Elardt leg psykolog Barn- och ungdomspsykiatrin Nässjö

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Att förebygga och hantera överbelastningsskador. Beteenden (Gustafsson & Lundqvist, 2016; Kennerly, Kirk, & Westbrook, 2011)

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

CFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2014

Tankens kraft. Inre säkerhetsbeteenden

Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera

Vanliga reaktioner efter en svår händelse

Kognitiv beteendeterapi vid ångest och rädsla

Maria Helander Mitt Bästa Jag

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Bemötande av patienter med särskilda behov. Samarbete mellan tandsköterska och psykolog. Shervin Shahnavaz, leg. psykolog

Beteendeanalys en praktisk vägledning

Tänk om det handlar om dina försök att undvika smärtan? - Lektion 6. Kärlek Glädje Nyfikenhet Ilska Rädsla Sorg Skuld/skam Chock Avsmak

Mindfulnessbaserad metodik vid stress och depression. Mindfulness?

Känslor och känslohantering

Att förstå och analysera. Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering

Trauma och återhämtning

ÖVERSIKT SCHEMATERAPI

Mats Jacobson Ingrid Almgren. Beteendeanalys. en praktisk guide. Verksam Psykologi

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2015

INLÄRNINGSPSYKOLOGI. Tandhygienistprogrammet ht 15

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Peter Friberg Leg psykolog Magelungen Utveckling AB GRUNDLÄGGANDE INLÄRNINGSTEORI

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

BUP VISBY. Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Psykosexuellt omhändertagande

Kroppskännedom. Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering.

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP hösten 2012

Mindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2012

Att förstå och möta barn och ungdomar med problemskapande beteende

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Kris och Trauma hos barn och unga

Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare

Utbildningscentrum

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Bemötande aspekter för nyanlända.

DBT. Dialektisk Beteendeterapi.

Medveten närvaron. Mindfulness & förhf. av Fredrik Livheim. livheim@hotmail.com. Något jag aldrig sett förutf

EN INTRODUKTION TILL ACT ACCEPTANCE AND COMMITMENT THERAPY

Beteendeanalys introduktion. Beteende. Tillämpad beteendeanalys, TBA

SMART Utbildningscentrum

Hur upptäcker vi dem i tid?

Lektion 4 Ditt inre kompass

Vad utmärker en kris och ett trauma? - olika traumasituationer - om PTSD. Föreläsning inom ramen för RFMA:s konferens. 13 maj 2011.

STRESSHANTERING VID NPF

Lite info om hälsa & livsstil

Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom

Inled övningen med att berätta att ni ska prata om alkohol, lagar och hur dessa på olika sätt påverkar oss.

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

SET. Social Emotionell Träning.

Vad kommer du att få lära dig? Vad är ACT?

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Mindfulness. som intervention i Familjekonstellationer

Föräldravägledning i ilskehantering

SMART Utbildningscentrum SMART SMART. MI-utbildning. Grundutbildning. Dissonans. Att hantera dissonans. Motiational Interviewing

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

Hypnos i psykoterapiarbete med unga vuxna

MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET MÄNSKLIGA RELATIONER. Ghita Bodman

Transkript:

Joakim, 37, jobbar på kontor. Han är ambitiös och gör saker klara i tid. Joakim lever ensam och gjort det flera år. Han trivs med tillvaron då han bara behöver ta hänsyn till sig själv. Han brukar säga: - Man måste ha ordning omkring sig, för då mår man bra. I undantagsfall går Joakim med arbetskamraterna på afterwork. De går då alltid till den irländska puben. Vid ett sådant tillfälle hände något som fick Joakims tillvaro att slås i spillror. http://smartutbildning.se 1

Hur det hela gick till är ganska oklart för Joakim. På samma pub, befann sig den kvällen ett stökigt gäng. De var högljudda, bråkiga och berusade. Kvällen vändes från en trevlig afterwork till en skräckupplevelse då han blev oprovocerat nedslagen och brutalt misshandlad när han stod i kö till toaletten. Så illa att han fick köras till sjukhus. Några månader senare är Joakim tillbaka på sitt arbete. Han är inte lika social längre. Att han skulle följa med till puben är numera ett helt otänkbart alternativ för Joakim. Joakim undviker nu även andra uteställen. Han går inte på några pubar, barer eller restauranger. Han har också svårt med doften av öl. http://smartutbildning.se 2

Vad har egentligen hänt med Joakim? Klassisk betingning Negativ förstärkning Generalisering Livsregler Operant betingning Undvikandebeteende Automatiska tankar Schema Klassisk betingning Pavlov Klassisk betingning Icke viljestyrt beteende reflexer Evolution och erfarenhet Pavlovs hundar http://smartutbildning.se 3

Operant betingning Skinner Operant betingning Viljestyrt beteende Erfarenhet Skinners råttor Negativ förstärkning http://smartutbildning.se 4

Negativ förstärkning När man gör någonting för att slippa obehag Undvikandebeteende Undvikandebeteende När man låter bli att göra något för att slippa obehag Ett beteende som förekommer mindre än önskvärt http://smartutbildning.se 5

Generalisering Samma beteende i liknande situationer Tanke Känsla Handling Alberts kanin Negativ förstärkning Undvikandebeteende Generalisering Tankar på olika nivå Automatiska tankar Livsregler Schema http://smartutbildning.se 6

Schema Livsregel Automatisk tanke Perfektionism Det blir aldrig tillräckligt bra Man måste ha ordning och reda Jag hinner inte De tycker att jag har fula möbler Usch, vad stökigt! Schema Livsregel Automatisk tanke Perfektionism Det blir aldrig tillräckligt bra Man måste ha ordning och reda Jag hinner inte De tycker att jag har fula möbler Usch, vad stökigt! Snabbrepetition! Klassisk betingning Doft av öl = obehag Operant betingning Ej pub = slipper rädsla Negativ förstärkning Undvik pub = slipper obehag Undvikandebeteende Undviker puben Generalisering Undviker pub + bar + restaurang Tankar på olika nivå Schema-livsregler-automatiskatankar http://smartutbildning.se 7

KBT-behandling KBT-behandling Klienten är expert på sina problem Klienten fattar sina egna beslut Klienten tar ansvar för sina egna val Klienten finner sina egna svar Lyssna Motstå rättningsreflexen Samarbete mellan jämlikar Empati Se till klientens bästa, att vilja hjälpa Så ett frö KBT-behandling Tanke Kropp Känsla Handling http://smartutbildning.se 8

KBT-behandling Beteendeanalys Psykoedukation Avslappning Modellering/rollspel Exponering Acceptans/mindfullness Kognitiv omstrukturering Beteendeaktivering Beteendeexperiment Hemuppgift Farmor Livs- och relationslinje Mamma missfall Kompis André Kompis Johan Lärare Per Slutar spela fotboll Farmor går bort Fotboll 0 år Idag Morbror Adam Kompis Rickard Kompis Anna Flyttat Livs- och relationslinje Betydelsefulla personer Mamma Pappa Farmor Morbror Adam Fröken Britta Lärare Per Kompis Johan Kompis Johnny Lärde mig Tro gott om människor Man kan inte lita på någon Förlåtande Grabbar gråter inte Alla får vara med Man kan om man vill Första kompis i skolan Party, party! http://smartutbildning.se 9

Livs- och relationslinje Frågor och reflektioner Vad lärde om dig själv om andra människor om livet? Vem tröstade dig? Vem uppmärksammade dina framgångar, gav dig beröm? Styrkor? Kan du se något mönster? Vad tänker/känner du nu när du ser hela bilden? André, 25, arbetslös. Han hoppade av gymnasiet och har därefter haft kortare anställningar. Han har ofta känt sig utanför och känner sig misslyckad. Han brukar säga: - Man kan inte lita på någon annan än sig själv. André lever för helgerna då det blir fest med gänget. De brukar träffas hos någon, se på fotboll och dricka öl. Ibland drar de vidare ut på stan och fortsätter festen. Ikväll blev det den irländska puben. http://smartutbildning.se 10

Hur det hela gick till är ganska oklart för André. Han minns att en man stirrade på honom i kön till toaletten. André blev provocerad och slog ner mannen. Det hela slutade med att polisen kom och grep André. Några månader senare är André tillbaka i sitt gamla gäng efter ett avtjänat fängelsestraff. André har nu en annan status i gänget. André upplever att han har svårigheter att tygla sitt humör. Han har inte arbetat på länge och känner sig ännu mer misslyckad och uppgiven. http://smartutbildning.se 11

Vad har egentligen hänt med André? Etablerande omständigheter Intermittent förstärkning Överskottsbeteende Positiv förstärkning Kognitiva förvrängningar Negativ försvagning Positiv försvagning Etablerande omständigheter Etablerande omständigheter Det som hänt före eller omständigheter som råder i den aktuella situationen http://smartutbildning.se 12

Positiv förstärkning Positiv förstärkning När beteendet får en önskvärd konsekvens Intermittent förstärkning http://smartutbildning.se 13

Intermittent förstärkning När ett beteende inte är framgångsrikt varje gång Positiv försvagning Positiv försvagning När beteendet får en icke önskvärd konsekvens http://smartutbildning.se 14

Negativ försvagning Negativ försvagning När man förlorar något man vill ha Överskottsbeteende http://smartutbildning.se 15

Överskottsbeteende Ett beteende som förekommer mer än önskvärt Underskottsbeteende Underskottsbeteende Ett beteende som förekommer mindre än önskvärt http://smartutbildning.se 16

Tankar på olika nivå Kognitiva förvrängningar Livsregler Automatiska tankar Schema Kognitiva förvrängningar Lura sig själv -tankar Tankar och ibland resonemang som upplevs genomtänkta trovärdiga och riktiga Snabbrepetition! Klassisk betingning Doft av öl = obehag Operant betingning Ej pub = slipper rädsla Negativ förstärkning Undvik pub = slipper obehag Undvikandebeteende Undviker puben Generalisering Undviker pub + bar + restaurang Tankar på olika nivå Schema-livsregler-automatiskatankar http://smartutbildning.se 17

Snabbrepetition! Etablerande omständigheter Något som hände innan Positiv förstärkning När man får något man vill ha Negativ försvagning När man blir av med något man vill ha Positiv försvagning När man får något man inte vill ha Intermittent förstärkning När man får man vill ha ibland Överskottsbeteende Något man gör för mycket Underskottsbeteende Något man gör för lite Kognitiva förvrängningar lura sig själv -tankar Salutogent perspektiv är ett sätt att se på oss själva utifrån motstånds- och återhämtningsförmågans mekanismer och förutsättningar. Nyckelbegrepp; Känsla av sammanhang, KASAM (Sense of coherence) Vilket antas vara ett mått på i vilken utsträckning individen har förmåga att hantera livets oundvikliga svårigheter (Antonovsky, 1991) Tonvikt läggs på det friska - fokus på skyddande faktorer. Aaron Antonovsky (1923-1994) http://smartutbildning.se 18

Skyddande faktorer - resurser 1. Social kompetens 2. Hjälpsamhet 3. Empati 4. Impulskontroll 5. Coping 6. Kreativitet 7. Problemlösning 8. Inre kontroll Skyddande faktorer - resurser 9. Kunskap 10. Fritidsintresse 11. Traditioner 12. Tro, religion och andlighet 13. Nätverk 14. Fysisk hälsa 15. Psykisk hälsa 16. Framtidstro Tips Be om konkreta exempel - Berätta om en situation/tillfälle när du har svårt/lätt att umgås med andra. - Om skattningen är låg Vad skulle vara annorlunda om du blev bättre på att hantera ditt humör? - Vad skulle du behöva hjälp med? - Hur viktigt är det för dig att få en bättre fysisk/psykisk hälsa? - Hur ser du på framtiden? Vad gör du om ett år? http://smartutbildning.se 19

Fallformulering Preliminär behandlingsomfattning - Är en dynamisk process - Ställer och testar hypoteser - Lägger fokus på rätt område - Ökar förståelse hos klienten - Ger hopp om förändring Innehåll i fallformuleringens olika delar - Aktuella problem - Tankemönster, känslor, handlingar och färdighetsbrister som antas vara kopplat till klientens problematik - Styrkor - Hypoteser - Behandlingsmål - Tänkbart behandlingsinnehåll Beteendeanalys Situationsorsaker Beteende Konsekvenser Vad hände före eller annat som kan ha betydelse? Sovit dåligt, orolig och spänd inför ett viktigt möte redovisning av en rapport Söndagskväll hos grannen Ser på fotboll Grannen dricker whiskey Grannen erbjuder whiskey Känner sug Känner stress Tänker: - Bara EN Dricker EN whiskey och en till och en till Kort sikt Slipper sug Avslappnad Tänker: - Gott! Lång sikt Mister körkort Känner sig misslyckad http://smartutbildning.se 20

Historik och utveckling Första vågen Beteendet i fokus (1920) Andra vågen Tankarna i fokus (1970) Våg ett och två Blir KBT (1980) Tredje vågen Känslor och österländsk filosofi möter västerländsk psykoterapi (1990) Fjärde vågen Känslor, empati, allians och terapirelation, biologi och hjärna (2016) Tredje vågen Psykiska störningar har sin grund i patientens kamp för att undvika obehagliga inre upplevelser, tankar och känslor. Problem definieras som kontrollproblem att patienten kontrollerar för mycket och kontrollerar sånt som kanske inte går kontrollera. Tredje vågen Patienten behöver lära sig att både kontrollera och släppa kontrollen av det som pågår i det inre. Att stå ut med inre obehag utan att agera dysfunktionellt. Förmågan att vara i nuet (mindfulness) och förmåga att acceptera blir viktiga inslag i behandlingen. http://smartutbildning.se 21

Tredje vågen - Hur mycket kan vi förändra? - Vad kännetecknar ett psykiskt friskt liv? - Är det sjukt och stört att tänka negativt? - Kan vi leva med att vårt tänkande inte alltid går att påverka? - Kan vi stå ut med att känslor inte alltid går att få bort eller förändra? - Går det att leva meningsfullt och samtidigt uppleva psykisk smärta? Tredje vågen Dialektisk Beteendeterapi, DBT Baseras på inlärningsteori, kognitiv teori, medveten närvaro och acceptans. Känsloreglering, att hantera relationer, färdighetsträning. Tredje vågen Mindfulnessbased Stress Reduction, MBSR Baseras på den österländska meditationskonsten - främst medveten närvaro och yoga. Observera symptom utan att värdera eller minska dem. Tankar är tankar inte nödvändigtvis sanna. http://smartutbildning.se 22

Tredje vågen Acceptance Commitment Therapy, ACT Baseras på behaviorism (Relational Frame Theory, RFT). Metaforer, kognitiv defusion - avspråka. Fjärde vågen Fokus på känslors betydelse (affekt, emotion och känsla), såväl inom klienten som mellan behandlare och klient. Betydelsen av allians och empati i behandling. Motivation känslor som drivkraft Självmedkänsla självomhändertagande Sårbarhetsfaktorer Skyddande faktorer (salutogenes) Fjärde vågen Att arbeta med känslor; - Undervisa om (psykoedukation) - Tala om - Aktivera - Hantera - Bearbeta http://smartutbildning.se 23

Fjärde vågen Behandling för att lära sig förstå, hantera och förändra känslor. - Emotion Focused Therapy, EFT - Prolonged Exposure, PE - Compassion Focused Therapy, CFT - Unified Protocol, UP Emotioner Alla vet vad en känsla är, tills man ber dem om en definition Fehr och Russel http://smartutbildning.se 24

Känslor kan definieras utifrån tre olika reaktionssystem 1. Kroppsligt/fysiologiskt 2. Verbalt/kognitivt 3. Beteende/handling kan hänga ihop, men behöver inte göra det. Keith Oatly En känsla orsakas av en händelse som värderas som viktig. Kärnan i känslan är beredskapen att agera. Känslotillståndet kan leda till kroppsförändringar, språklig aktivitet och kroppsligt uttryck Sex basala emotioner enligt Ekman Glädje Rädsla Ilska Förvåning Ledsnad Avsky http://smartutbildning.se 25

http://smartutbildning.se 26

http://smartutbildning.se 27

Reflexer Klassisk betingning KBT i utveckling Beteende Schema Livsregler Automatiska tankar Konsekvenser Operant betingning Känslor Tankar Inre upplevelser och förhållningssätt Acceptans Mindfulness Salutogenes Självmedkänsla Post traumatisk stressyndrom PTSD Kan utvecklas efter trauma Traumatiska situationer Våldtäkt Missfall/fosterdöd Krig Misshandel Naturkatastrof Sjukdomsbesked Olycka Terrordåd Indirekt trauma Separation http://smartutbildning.se 28

PTSD Stressreaktion på olika nivåer Normal stressreaktion Minnes- och koncentrationssvårigheter, ilska, ångest, skuld/skam, hjälplöshet, undvikande, rädsla Akut stressreaktion Dissociation, flashback, mardrömmar, hyperuppmärksamhet PTSD Stör det dagliga livet, har inte gått över efter en månad Behandling Exponeringsterapier (KBT) Prolonged exposure, PE Eye Movement Descentization Reprocessing, EMDR (Läkemedel) När Mirza var 10 år bodde han med sin familj i Bosnien. När kriget kom såg Mirza människor misshandlas och dödas. Hans bror tvingades iväg och saknas än idag. Mirza antar att brodern är död. Mirza levde under hot om våld, misshandel och död i flera år. http://smartutbildning.se 29

Kognitiv Beteende Terapi 2017-05-10 Numera lever både Mirza och hans föräldrar i Sverige. Trots att omständigheterna är bra lever han med följderna av sina svåra erfarenheter. Vardagliga händelser kan väcka starka negativa känslor. Plötsliga ljud, människor i uniform, lukten av brandrök och nyhetssändningar av krigshändelser väcker obehag och rädsla hos Mirza. Mirza säger till sig själv; - Jag fattar att svensk polis inte har med kriget i Bosnien att göra, så varför reagerar jag så som jag gör? http://smartutbildning.se 30