Upplevelsen av meningsfullhet hos behandlingspersonal på ett behandlingshem.

Master of Science Gestalt Psychotherapy Upplevelsen av meningsfullhet hos behandlingspersonal på ett behandlingshem. Tanja Christensson Höst 2003-Vår 2005 Dissertation Handledare: Margareta Ljung

Abstrakt Det övergripande syfte med studien är att få ökad kunskap om behandlingspersonal upplever meningsfullhet i sitt arbete på Behandlingshemmet Källan. Vidare, att om så är fallet belysa hur behandlingspersonalen upplever meningsfullhet. För att fördjupa förståelsen av fenomenet har jag använt Gestaltterapi, Daniel Stern, Viktor Frankl och Aaron Antonovsky som teoretisk grund. Metoden är en kvalitativ studie med ett fenomenologiskt angreppssätt. Datainsamling sker genom djupintervjuer och analysen av svaren är gjord enligt riktlinjer som beskrivs av Karin Dahlberg. Resultatet belyser att det är utifrån flera olika kategorier som behandlingspersonal upplever meningsfullhet i sitt arbete som, personlig utveckling, intrapersonell/innerzonsupplevelse, interpersonella upplevelser, att vara behövd/finnas för andra och arbetskamraterna/gruppens betydelse. Resultatet visar att den upplevda meningsfullheten har stor betydelse för behandlingspersonalens vilja att arbeta på behandlingshemmet. Vidare att den människosyn som råder på Källan är av stor vikt för den upplevda meningsfullheten.

Förord och tack Jag vill först och främst tacka Miljöterapeutiska behandlingshemmet Källan för att jag fick göra min undersökning där. Sedan ett speciellt tack till mina sex medforskare som med sitt engagemang djupt berörde mig och gav mig material till denna studie under intervjuerna. Min handledare Margareta Ljung har varit helt fantastisk med sitt stöttande och sin orubbliga tro på mig och min undersökning. Jag vill också tacka min sambo, Claes för att han har stöttat mig och haft tålamod under denna tidskrävande tid. Sedan sist men inte minst ett stort tack till min dotter, Maria som med en ängels tålamod har hjälpt mig att både korrekturläsa och göra mitt arbete mer estetiskt.

Innehållsförteckning Inledning 6 Fenomen och Bakgrund 6 Problemformulering/forskningsfråga 8 Teoretisk bas 10 Relationens betydelse/mening utifrån olika synsätt 10 Gestaltterapi 10 Daniel Stern 13 Viktor Frankl 14 Aaron Antonovsky 16 Tidigare studier 18 Forskningsmetod 19 Forskningsdesign/strategi 21 Urval 21 Urvalskriterier 22 Slutgiltigt urval 22 Tillvägagångssätt/metod för datainsamling 22 Analysmetod 23 Etiska aspekter 24 Resultat och analys 25 Resultatanalys 40 Diskussion 49 Litteraturförteckning 54 Bilaga 1: Frågor till intervjuerna Bilaga 2: Informationshäfte, Miljöterapeutiska behandlingshemmet Källan Bilaga 3: Instruktioner inför intervjuerna Bilaga 4: Arbetsprocess 5

Inledning Vad är det som gör att människor arbetar med människor trots att det ofta är oerhört slitsamt? Jag har själv arbetat inom psykiatrin hela mitt yrkesverksamma liv och mött många inom vårdyrken. Ofta har jag hört att de är trötta, slitna och att de är lågavlönade. Ändå stannar de flesta kvar inom vården och många fortsätter att utbilda sig inom människovårdande yrken. Vad är detta för fenomen? Jag arbetar på ett behandlingshem med personer som har en personlighetsstörningsdiagnos 1. Miljöterapeutiska behandlingshemmet Källan startades för 25 år sedan av Kerstin Wiberg som bl a är Gestaltterapeut. Behandlingshemmet genomsyras av en tro på människan, dess förmåga att ta ansvar för sitt liv och sin förmåga till förändring. Frågan jag först ställde mig var, varför arbetar så många kvar på Källan så länge trots det svåra arbete det innebär? Jag började sedan fundera på om och i så fall vad som kan påverka behandlingspersonal (skötare, psykiatrisjuksköterskor) att fortsätta arbeta. Funderingar kring detta började kretsa kring relationens betydelse i behandlingsarbetet. Mycket av det jag läst kring relationens betydelse handlar om klient, patientperspektiv och lite är skrivet om det omvända. Kan detta ha betydelse för att behandlingspersonalen på Källan orkar fortsätta sitt arbete och till och med trivs med det? Fenomen och Bakgrund I dagens samhälle ökar stressrelaterade sjukdomar och personer som arbetar inom vårdyrken är i riskzonen för detta. Forskare anser att detta beror på överdriven intensitet och omsorg av andra människor. Vidare att personal tagit på sig en vårdande roll och 1 Allmänna diagnostiska kriterier för personlighetsstörning enligt DSM IV. A. Ett varaktigt mönster av upplevelser och beteenden som påtagligt avviker från vad som allmänt sett förväntas i personens sociokulturella miljö. Mönstret kommer till uttryck inom minst två av följande områden: (1) kognitioner (dvs sättet att uppfatta och tolka sig själv, andra personer och inträffade händelser) (2) affektivitet (dvs komplexiteten, intensiteten, labiliteten och rimligheten i det känslomässiga gensvaret) (3) mellanmänskliga samspel (4) impulskontroll. B. Det varaktiga mönstret är oflexibelt och framträder i många olika situationer och sammanhang. C. Det varaktiga mönstret leder till klinisk signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden. D. Mönstret är stabilt och varaktigt och kan spåras tillbaka åtminstone till adolescensen eller tidig vuxenålder. E. Det varaktiga mönstret kan inte bättre förklaras som ett uttryck för eller en följd av någon annan psykisk störning. F. Det varaktiga mönstret beror inte på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t ex missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada (t ex skalltrauma). 6

använt mycket energi och kraft till att ge andra omsorg, uppmärksamhet och tillgivenhet. Sådana relationer är ofta emotionellt krävande och att balansen mellan yrkesliv och privatliv kan vara svår att hitta. Redan på 70-talet kallade Boslby detta fenomen, hjälparsyndromet. (Boslby 1977) För att arbeta som behandlingspersonal på Källan på ett för patienten utvecklande sätt, krävs det att behandlingspersonalen är i kontakt 2 i relation med patienterna. I arbetet med människor som varit tidigt svikna och inom psykiatrin fått en personlighetsstörningsdiagnos, blir jag ofta förundrad över att behandlingspersonalen klarar av att arbeta år efter år utan att få stressrelaterade sjukdomar. En fråga är om det har betydelse hur relationen mellan personal vårdtagare, personal - personal ser ut och vad personalen upplever för egen del? Om personalen får ut något för egen del av en eventuell relation diskuteras sällan. Det är vanligare att behandlingspersonalen får ris än ros av patienterna och får utstå kritik för sitt förhållningssätt, både av den övriga personalen och från patienterna. Kritiken är i regel konstruktiv men jag upplever att den ändå griper in i individens självbild. Målsättningen för Källan är att: Personal och de inskrivna tillsammans skall skapa ett behandlingsklimat som befrämjar känslomässig tillväxt och därigenom förmågan att bättre handskas med sig själva och sin tillvaro. Människosynen som råder på Källan är humanistisk, en tro på att människan har en inre motivation till självförverkligande, att vi kan vara ansvariga för oss själva och att vi människor är fria till att välja. Personalen på Källan, psykiatrisjuksköterskor och skötare, har alla arbetat inom vuxenpsykiatrin länge på olika ställen. Övervägande del av personal som arbetar, arbetat hos oss stannar mycket länge och kan inte tänka sig att återgå till den traditionella vuxenpsykiatrin. Källan arbetar miljöterapeutiskt och psykoterapeutiskt i grupp. Inriktningen i det psykoterapeutiska arbetet och förhållningssättet är Gestaltterapeutiskt. Den miljöterapeutiska behandlingen lägger vikt vid ökat ansvar, frivillighet, öppet klimat, ökad kommunikation, symtomtolerans, realitetskonfrontation och nya roller (för både 2 Kontakt sker via de senso-motoriska funktionerna så som seende, hörande, luktande, kännande, rörelse och beröring. Det holistiska perspektivet betonas vid uppnåendet av kontakt, vilket betyder att kontakt alltid är ett resultat av en helhetsuppmärksamhet som är mer än summan av sina delar. Lyssnande betyder t.ex. inte automatisk att man är i kontakt med sin omgivning utan det är snarare sättet på vilket man lyssnar, ser och känner som avgör kontaktens skapande (Clarkson, 1999). 7

patienter och personal). Personalen är med patienterna i alla aktiviteter som fysisk träning, gruppsykoterapi, stormöte/storforum, läkarrond i grupp, matlagning, sociala aktiviteter, morgonsamling, äter schemalagt samt KRT (koncentrativ rörelseterapi) och KROK (kroppskännedom) som leds av en sjukgymnast. Personalen svarar genuint utifrån sig själva upp på patienterna i olika situationer och finns tillgänglig för stödsamtal vid behov. Källans målsättning är också att all personal skall gå en grundkurs i Gestaltterapi, i nuläget har de flesta genomfört en sådan. Källans behandling med realitetskonfrontation, fokus på eget ansvar och tydlighet med egna val upplevs ofta, speciellt i början, mycket tuff. Förvånansvärt snabbt ser och upplever patienterna dock den genuiniteten i möten och stödjande hjälp till egen självhjälp de kan få hos oss. Man vill bli älskad i brist därpå beundrad i brist därpå fruktad i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill inge människor någon slags känsla. Själen ryser inför tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst. Ur Dr Glas av Hjalmar Söderberg Problemformulering/forskningsfråga Fenomenet, vad påverkar behandlingspersonal att arbete med ett psykiskt krävande arbete? Under litteraturgenomgången var det två begrepp som trädde fram, upplevelsen av meningsfullhet kopplat till relationens - mötets betydelse för oss människor. Nyfikenheten växte, kan dessa begrepp ha betydelse för individen själv i behandlingsarbetet? Antonovsky har utvecklat en modell som belyser vad som är viktigt för vår hälsa och vårt mående. Han kallar detta KASAM, Känsla av Sammanhang. KASAM handlar bland annat om varför vissa människor tycks klara svåra livssituationer bättre än andra, något som också påverkar deras hälsa. KASAM innehåller tre begrepp. Dessa är 8

begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Meningsfullhet är begreppets motivationskomponent, att vara delaktig som medverkande i de processer som skapar såväl ens öde som ens dagliga erfarenheter (Antonovsky, 2003). Kontakt det genuina mötet i nuet jag-du mötet, är kärnan i Gestaltterapi. Betydelsen är att möta livet med hela sig själv, möta människor, händelser mm och vara i kontakt med sig själv i stunden. Den totala närvaron har vi människor inte hela tiden utan vi har också behov av att dra oss tillbaka. De stunder vi är i kontakt, jag-du möten, kan jämföras med begreppet moments of meeting 3. Ur dessa genuina möten får vi påfyllning, näring, personlig utveckling, känsla av mening mm (Hostrup, 2002). Daniel Stern och den grupp han arbetade med har i en artikel ( The Process of Change Study Group, 1998) skrivit att, Moments of Meeting är avgörande för ett barns utveckling och kanske i all mänsklig utveckling. Hypotesen är grundad på direktobservationer av samspelet mellan barn och den vuxna. Man såg att spädbarnet reagerade med förvåning eller upprördhet när gensvaret på kontaktförsöket uteblev eller var annorlunda än barnet var van vid. Forskarna drar slutsatsen att barnet har medfödda förväntningar att bli sedda och att möta den vuxne. Gruppen med Stern drog slutsatsen att utveckling sker genom det genuina mötet i nuet ( moments of meeting ) där man får uppleva något nytt och oväntat. Detta leder till ökad medvetenhet om att andra förhållningssätt är möjliga än de man tidigare lärt sig ta för givna. Viktor Frankl menar att vi människor är ansvariga för hur vi förhåller oss till det som är och att vi är ansvariga att förverkliga vår egen potentiella mening med vårt liv. (Jämför med Gestaltterapins syn på ansvar och mening ovan, min anmärkning) Enligt Frankl kan vi skapa mening med livet på tre sätt: Genom att utföra en handling = kreativitetsvärde, genom att uppleva ett värde = upplevelsevärde och genom att lida = inställningsvärde (Frankl, 1969). 3 Moments of Meeting, ett genuint möte, som inom modern forskning ses som det avgörande momentet till förändring inom terapi. En upplevelse i ett möte där hela systemet är involverat. Man känner sig sedd, bekräftad och berörd. (min tolkning) 9

Med mening och möte i fokus blir det övergripande syfte med studien är att få ökad kunskap om behandlingspersonal upplever meningsfullhet i sitt arbete på Behandlingshemmet Källan. Vidare, att om så är fallet belysa hur behandlingspersonalen upplever meningsfullhet. Forskningsfrågan utifrån fenomenet kopplat till ovanstående blev: Upplevelsen av meningsfullhet hos behandlingspersonal på ett behandlingshem. Forskningsfrågan ledde vidare till vilka frågeställningar som behövdes för att belysa forskningsfrågan. Med Antonovsky, Gestaltterapi, Stern och Frankl tankar i bakgrunden bestämde jag följande tema att utgå ifrån: Tema 1: Vad ger dig livsmening i största allmänhet? Tema 2: Är det meningsfullt för dig att arbeta på Källan, hur är det meningsfullt, vad ger mening? Tema 3: Har du velat sluta någon gång? I sådana fall varför? Tema 4. Upplever du att du är betydelsefull för patienterna? Om ja i sådana fall hur är de? Tema 5. Hade du den människosyn som råder på Källan när du började, eller nytt? Tema 6. Har arbetet på Källan förändrat dig, hur? Teoretisk bas Inom ramen för denna undersökning har jag valt att använda, Gestaltterapi, Daniel Stern, Viktor Frankl och Aaron Antonovsky som teoretisk bakgrund för att försöka belysa fenomenet. Relationens betydelse/mening utifrån olika synsätt Gestaltterapi I Gestaltterapin är relationen viktig, terapin bygger på mänsklig kontakt. Man anser att människan utvecklas genom kontakt. Det dialogiska mötet som en karakteristisk princip inom Gestaltterapi har influerats av den tyske filosofen Martin Buber. Buber anknyter till den tanketradition, rörande frågan "vad är en människa", som har sin början i den politiska filosofins historia i Aristoteles. Från att ha sett människan som en social 10

varelse som endast fanns till i sin dialog med omgivningen, utvecklades det en ny syn på människan under medeltiden. Som sedan fortsatte in i våra dagar och som bestod i att man såg människan som ett enskilt subjekt som agerade ensam i en objektifierad värld. I sitt huvudverk, Jag och Du (1994)vill Buber återställa den ursprungliga synen på hur en människa blir en människa och talar om det äkta mötet (subjekt - subjekt) som möjliggör den levande relationen och den levande människan. Dialogen blir för Buber en livshållning, inte primärt en moralisk plikt utan grundad i hur mänskligt liv i realiteten är beskaffat. Vi ger varandra reell existens och den söndring som intolerans och kärlekslöshet har skapat kan bara försonas genom att vi i djupet begrundar vårt ömsesidiga beroende och dess dynamiska karaktär. "Jag blir till i förhållande till Duet. Allt verkligt liv är möte". "Grundordet Jag-Du kan endast uttalas med en människas hela väsen" (Ibid. 1994 s.18). Det krävs en personlig närvaro för att säga "du" till någon. Den andre blir mer närvarande men också vi själva. Vi blir mer uppmärksamma och beredda på att svara an på den andre. Det krävs ett närvarande "jag" och ett närvarande "du" för att en dialog skall vara möjlig. (Ibid.) Inom Gestaltterapin definieras utveckling: När du blir den du är förändras du! (Hostrup, 2002, s.194). När man kan identifiera sig med den man är, med hela sig själv kan man skilja på vad man vill och inte vill och då använda sin energi till det man vill. Livet kan då upplevas som meningsfullt varande (Ibid). Inom Gestaltterapi anses det att upplevelsen av att vara ett jag-är, i förhållande till ett Det och till ett Du är avgörande för vår egen självförståelse. När människan förhåller sig aktivt medveten till dessa kategorier, talar vi om medvetande som ett vaket tillstånd av varande som riktar sig mot mening. Detta leder till att människan själv väljer vad som är av värde för henne (Ibid s.50). Vidare att det egna valet ger en känsla av att vara till som beskrivs som en andlig upplevelse. Framförallt är det känslan av engagemang som lyfter individen över den privata, sociala och biologiska dimensionen. 4 Den tysk-amerikanske gestaltpsykologen Kurt Lewin utvecklade en teori om personlighetsutveckling. Han införde en helhetssyn där sociala, kulturella och psykologiska fenomen är dynamiska krafter som arbetar tillsammans i organiserandet av helheter. Med det ansåg han att individen och hennes 11

beteende aldrig kan förstås isolerat från omgivningen, utan att människor i ett fält är underkastade krafter där allt påverkar allt. Ett fält är lika med personens sätt att organisera på (handla på) med tillägg av omgivningen sett i ett tidsperspektiv. Alltså ett dynamiskt kraftfält av en alltid närvarande energi som samspelar i nuet, vilket betyder att fältet endast kan upplevas, undersökas och förstås i nutid (Ibid. s 92). 5 Lewin, K upptäckte att när människan inte kan reda ut sina sinnesintryck så är det obalans, ett spänningstillstånd i organismen. Obalansen skapar energi som startar processen att organisera intrycken. Bakom varje obalans finns därför ett ouppfyllt behov av att finna mening (min kursivering) (Hostrup, 2002 s.67). Enligt Gestaltterapi är det avgörande att vi vet att vårt liv är vårt eget val och då också ansvariga för hur vi lever vårt liv. Detta kan vara ångestskapande men bidrar till att ge vårt liv mening, då vi utifrån ansvarigheten aldrig mer kan bli betydelselösa och oskyldiga. Vi kan själv skapa mening i vårt liv genom att ta ansvar för hur vi vill leva och genom att erkänna existensens grundvillkor kan vi skapa ett liv som upplevs som meningsfullt varande. Gestaltterapin ser det som att människan befinner sig i ett fält som hon påverkar och påverkas av, det sker ett utbyte av känslor, ord, tankar, blickar, handlingar mm. På olika sätt kan denna process (det som sker mellan barnet och den vuxne) störas under utvecklingen och olika försvar att ta hand om situationen kan utvecklas. Inom Gestaltterapin beskrivs det som sker mellan oss som olika kontaktformer, dessa är i grunden sunda men kan utvecklas till hinder i möten med andra om den vuxne inte har kunnat möta barnets kontaktförsök/behov. Kontaktformerna som beskrivs är, konfluens, introjektion, projektion, retroflektion och deflektion 6. Innebörden av Gestaltterapins begrepp kontakt, är att vi med hela vårt väsen uppmärksammar vad som sker i möte med omvärlden. Detta beskrivs med hur vi tar emot med våra sinnen-ytterzon, 4 Jämför med Frankls tankar: Att bara genom att förverkliga sitt egets livs mening så kan man också förverkliga sig själv. s. 14-15. 5 Jämför med Sterns tankar om fältet mellan barnet och föräldrarna s. 13-14. 6 Konfluens är beteckningen för en mental process där två eller flera från varandra åtskilda individer har upphävt upplevelsen av alla skillnader och gränser dem emellan (Hostrup 2002 s. 142) Introjektion, i psykologisk mening tar organismen in från omvärlden utan att reflektera över vad som tas emot. Projektion, något som tillhör individen själv upplevs som om det tillhör omvärlden. Tankar, känslor, värderingar mm tillskrivs automatiskt den andre. Deflektion, det som kommer från den andre ignoreras för att det inte upplevs, ett effektivt sätt att bli av med oönskade upplevelser. Retroflektion, behärskning i den mening att vi håller tillbaka våra reaktioner till omvärlden. (Hostrup 2002) 12

kroppsligt upplever-innerzon och tolkar/värderar-mellanzon. Ytterzon vilka intryck utifrån tas emot, vad ser, hör, luktar mm. Innerzon vilka känslor, kroppsförnimmelser, kroppsreaktioner väcks. Mellanzon vilka tankar, drömmar, fantasier, farhågor mm finns (Hostrup, 2002) Personligheten utvecklar sig endast genom beröringen med en annan personlighet. Detta ömsesidiga väckande och tänkande av tanke och tanke, av vilja och vilja är det enda, eviga, uppenbara undret i vårt liv. Erik Gustav Geijer Daniel Stern Daniel Stern anser att vår utveckling sker i samspel med omvärlden och att inte bara barnet utvecklas utan också föräldern eller den andre. Föräldrar ger mening åt det som barnet gör och tillskriver barnet egenskaper och drag. T ex nya beteenden som barnets leende, är det då föräldrarna som ger barnet en ny egenskap eller har barnets egen upplevelse förändrats? Stern menar att detta samspel verkar i båda riktningar, att det är en ömsesidig förändring, av barnets subjektiva upplevelse och förälderns meningsskapande av barnets egenskaper och fungerande. Han menar att barnets responser påverkar och ändrar föräldrarnas sätt att möta barnet och att barnets upplevelse förändras av föräldrarnas tillskrivande av mening. Det blir ett samspel av ömsesidig framkallade förändringsprocesser. Med hans tankesätt existerar inte mentala störningar hos små barn utan störningen är i de relationer barnet befinner sig. Han menar att det är när barnets signaler inte går fram som det blir problem i relation. Vid närmare betraktande kommer man att finna att spädbarnet helt enkelt agerar på ett sätt som är i samstämmighet med den realitet som det befinner sig i (Havnesköld 1992 s. 56). I spädbarnsforskning har man funnit att imitationen är central i transaktionen mellan modern och barnet och den ömsesidiga synkroniseringen är viktig för samspelet. Både ögonkontakten och imitationen är relaterande. Man har sett att båda kan vara initiativtagare till samspelet. Begreppet affektintoning 7 visar på hur barnet och modern i samspel kan dela ett affekttillstånd utan att imitera beteendeuttrycket, intoningen svarar 7 Affektintoning är utförandet av beteende som uttrycker den kvalitet av känslan av ett delat affekttillstånd som sker utan att imitera det exakta beteendeuttrycket för detta inre tillstånd (Havnesköld 1992 s. 63). 13

mer på en inre känsla. Modern och barnet svarar och bekräftar sina affektiva tillstånd. Barnet lär sig av samspelet mellan henne/honom och mamma utifrån hur bemötandet är. Svarar modern annorlunda än hon brukar så kan barnet genom denna erfarenhet avbryta kontakten. På samma sätt som intoning tycks förutsätta att modern och barnet ömsesidigt svarar på varandra på ett bekräftande sätt av sina delade affektiva tillstånd, så kan misslyckad intoning förekomma (Ibid. s. 63). 8 Stern skriver i sin bok Ett litet barns dagbok, Återigen är min hypotes att barnet först står inför den helt avgörande uppgiften att lära sig grunderna till den ordlösa kommunikation som språket sedan bygger vidare på. (Stern, 1991, s. 78) Stern ser språket som ett medel för att uppnå nästa utvecklingsnivå av relaterande. Språket tillåter en ny, djupare nivå av relaterande genom delad mening. Viktor Frankl Frankl började som lärjunge hos Freud men slutade snart då han förstod att han inte skulle få hjälp med sina egen stora fråga, nämligen hans upplevelse av den djupa meningslösproblematik han brottades med. Han fortsatte själv att forska mycket kring frågan om människosyn innan andra världskriget satte stopp för hans arbete. Frankl hamnade i koncentrationsläger under fyra år och bestämde sig där för att i verkligheten hålla sig till sin egen teori om meningens betydelse för överlevnad. Att leva innebär ytterst att bära ansvar för att livsfrågorna blir rätt besvarade och att fylla de uppgifter som livet ger varje individ, att fylla ögonblickets krav. (Frankl, 1993, s.90) Han menar att kraven tillvarons mening är olika för alla människor och att de skiftar från stund till stund. Att vi människor är ansvariga för hur vi förhåller oss till det som är Frankls terapeutiska teori, logoterapi kan på ett förenklat sätt beskrivas som en terapi där fokus är att öka medvetenheten kring individens mening med livet och hjälpa henne/honom att inte fly undan denna, sin livsuppgift. Ordet logo kommer från grekiskan och betyder mening. Frankl menar att vårt sökande efter mening är en primär kraft hos oss. Att människan ständigt längtar efter ett meningsfyllt liv. Meningen måste både sökas och förverkligas av individen själv då den är unik för varje människa. Frankl betonar ansvarighet och 8 Jämför med Gestaltterapins sätt att se på kontaktformer. s.10-13 14

skriver, När jag säger att människan är ett ansvarigt väsen och måste förverkliga den potentiella meningen med sitt liv, är det för att understryka att den sanna meningen med livet snarare är att finna i världen än i människan och hennes eget psyke, som om detta var ett slutet system. (Ibid, s.122) Han menar att bara genom att förverkliga sitt egets livs mening så kan man också förverkliga sig själv. Människans liv har alltid en mening, men hon är fri att välja om hon uppfyller sin mening eller inte. Detta val gör hon med utgångspunkt från sina värderingar och eftersom hon är fri att välja bär hon också ansvaret för sina val. Frankl (1993) hänvisar till en galluppundersökning i Frankrike som visade att 89 procent av de tillfrågade ansåg att människan behöver någonting att leva för, 61 procent medgav att det fanns något eller någon i deras liv som de var beredda att dö för. Detta visar att viljan till mening är ett faktum hos de flesta människor. Enligt Frankl (Ibid.) är meningen en essens för livet. Enligt logoterapin kan vi upptäcka meningen med livet på tre sätt. Genom att utföra en handling = kreativitetsvärde, genom att uppleva ett värde = upplevelsevärde och genom att lida = inställningsvärde. Kreativitetsvärden är kanske lättast att förstå för oss. Det är det vi skänker världen i form av handlingar och skapelser. Viljan att åstadkomma någonting, t.ex. på sitt arbete eller att bygga upp något, t.ex. en familj. Upplevelsevärden är olika sätt att berika livet på, att öppna sig och ta emot. Det kan handla om naturupplevelser, en vacker konsert, en rolig film eller kärlek från en annan människa. Inställningsvärden är möjligen inte svåra att förstå, men svåra att efterleva Det krävs av oss att vi höjer oss över oss själva i motsats till de föregående värdena, där vi förhåller oss till omgivningen i första hand. Här förhåller vi oss framförallt till vårt eget lidande i alla dess former: vår smärta, sjukdom skuld och dödsångest. Att ge upp något vi trodde på. Även andras lidande ger givetvis upphov till ett förhållningssätt hos oss. (Frankl, 1969. Frankl, 1982). Frankl tar upp Gestaltterapins syn på mening enligt Max Wertheimer och Karl Bühlers syn på en aha-upplevelse. Han anser att logoterapins sätt att se på mening hamnar mellan dessa två, Frankl skriver. Uppfattningen av meningen skiljer sig från det klassiska gestaltuppfattningsbegreppet genom att det senare avser en plötslig upptäckt av en figur mot en bakgrund, medan meningsupplevelsen, som jag ser det, snarare handlar om att bli medveten om en möjlighet mot verkligheten som bakgrund, eller - för 15

att uttrycka det i klartext - att bli medveten om vad som kan göras av en given situation. (Frankl, 1993, s.152) Aaron Antonovsky Meningsfullhet enligt Antonovsky, att man har en känsla av delaktighet i världen och att det lönar sig att engagera sig. Antonovsky menar att dessa "friskfaktorer" gör att människor klarar belastning och påfrestning bättre. De blir mentalt robusta. KASAM innehåller tre begrepp. Dessa är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begriplighet handlar om i vilken utsträckning man upplever inre och yttre stimuli som information som är ordnad, sammanhängande, strukturerad och tydlig snarare än kaotisk, oordnad, slumpmässig, oväntad, oförklarlig. Hanterbarhet handlar om i vilken grad man upplever att det står resurser till ens förfogande, med vilkas hjälp man kan möta de krav som ställs av de stimuli som man bombarderas av. Meningsfullhet är begreppets motivationskomponent, att vara delaktig som medverkande i de processer som skapar såväl ens öde som ens dagliga erfarenheter. KASAM - begreppet definieras i sin helhet som: Känslan av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit till att de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, de resurser som krävs för att man skall kunna mäta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga, och dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang. Antonovsky poängterar att man inte får se delbegreppen som självständiga enheter utan att de står i relation till varandra (Antonovsky, 2003). Kallenberg, Kjell har forskat mycket på Antonovskys begrepp Känsla av Sammanhang (KASAM). Begreppet handlar bl a om varför vissa människor tycks klara svåra livssituationer bättre än andra, något som också påverkar deras hälsa. Man har undersökt detta genom att samla kvinnor som är gamla och ensamstående i en grupp och jämfört dem med unga välutbildade män med familj i en grupp. Detta visade att det var den senare gruppen som enligt förväntat var friskare. Men om man tar gamla ensamma kvinnor med hög KASAM och jämför med de unga männen med en lägre KASAM visar det sig att kvinnorna med högre KASAM är friskast. Man har då funnit att KASAM frågorna mäter en allmän faktor, som kan delas in i två undergrupper. Ena gruppen handlar om social förståelse och engagemang, dvs. de nära relationerna och hur 16

man har det i sin egen livsmiljö. Den andra gruppen handlar om olustkänslor och inre spänning, dvs. obehagliga känslor. För att få en hög KASAM behöver man ha förmåga att klara sin livssituation och de nära relationerna, och samtidigt ha en inte alltför hög ångestberedskap. I alla tider har människor haft ett sätt att se på livet och ett sätt att förhålla sig till det, med ett behov av att skapa mening och struktur i tillvaron. Detta gäller såväl tolkningen av de enskilda företeelser som ständigt påverkar våra sinnen, som det behov människan har av att ge mening åt mera komplexa sammanhang. I samma stund som vi söker mening i det som sker, skapar vi nya och meningsbärande gestalter som täcker hela sekvenser av upplevelser. Kallenberg gjorde en studie om människor som har en religiös tro har lättare att klara kriser än andra. Han fann att det var svårt att hitta en tillräckligt stor undersökningsgrupp med en tydlig kristen tro och fortsatte då att studera människors livsåskådning. Livsåskådning av något slag har ju alla människor, men frågan var om det ur hälsosynpunkt var bra att ha någon speciell livsåskådning. Generellt kan man säga att en livsåskådning är bra för hälsan om det innebär goda hälsovanor i sig. Man har sett att katoliker har mindre hjärt- kärlsjukdom än lutheraner, men detta beror inte på religionen utan på att man i de delarna av Europa har andra levnadsvanor. Att ha en tro av något slag är viktigt nästan oavsett vad man tror på. Kanske till och med en stark negativ livsåskådning är bättre än ingen alls. När man kopplar samman en komponent som KASAM, tillit, eller basal trygghetskänsla med huruvida man har en stark tro, mening eller livsåskådning har man funnit att det vanligaste i Sverige är en relativt stor tillit, men i mindre grad en stark religiös tro, och de flesta fungerar väl med denna kombination. (Kallenberg et. al 2001). Endast sällan kan var och en av oss få uppleva några klara sekunder av glömska och möte allting strykes endast miraklet står tyst och stirra en i ögonen. Harry Martinson 17

Tidigare studier Jag har sökt efter tidigare studier i olika databaser som, Medline, CINAHL, PubMed och LIBRIS. De studier som har relevans för denna studie handlar om vårdarens belöning inom vårdyrket. A. Fribergh från Lunds universitet har gjort en intervjustudie med anställda inom både öppen och sluten vård för att jämföra belöningssystem inom privat och offentlig sjukvård. Resultatet visar att både i privat och offentlig sjukvård är det främst uppskattning som sjuksköterskor vill ha som belöning. Personal i privat vård var mer nöjd än personal i offentlig vård med den belöning de fick. Samtidigt uppgav respondenterna att belöning inte är en avgörande faktor för trivsel eller för val av arbetsplats. I denna undersökning är belöning något som vårdaren får från sin arbetsgivare och inte direkt i en vårdrelation. (Fribergh 1990) L. Karlsson intervjuade tolv sjuksköterskor från Göteborg för att undersöka deras uppfattning om den individuella kompetensutvecklingen. Resultatet visade att kompetensutveckling kan uppfattas som en belöning från chefen. (Karlsson 1999) J. Chow intervjuade sju vårdare från olika vårdenheter inom Landsting och Kommunala verksamheter. Syftet med studien är att beskriva hur vårdaren upplever att de får belöning i en vårdrelation med patienten Resultatet visar att vårdaren får en existentiell bekräftelse genom att vårda. En inre känsla av glädje, tillfredsställelse och meningsfullhet. Den belöning vårdaren upplever blir en drivkraft till att fortsätta arbeta inom vården och har stor betydelse för dennes välbefinnande. (Chow 2004) Schwartz och Gidron gjorde en enkätstudie i Israel med 93 föräldrar som vårdar sina vuxna barn som har en psykisk sjukdom. Den viktigaste belöning för dem är att de känner sig tillfredsställda av att tagit sitt ansvar som föräldrar och lärt sig mycket om sig själva. (Schwartz och Gidron 2002) 18

Forskningsmetod Samtalet är ett gammalt sätt att samla kunskap på. Detta är en viktig utgångspunkt för Steinar Kvale (1997). Det är att se på den kvalitativa forskningsintervjun som en egen forskningsmetod för att erhålla kunskap. Kraven om att en forskare skall arbeta utifrån en objektivitet kan ses som ett uttryck för att forskarens förförståelse är en felkälla som hindrar tillgången till andras meningsförståelse. Den hermeneutiska vetenskapstraditionen fokuserar emellertid inte enbart på intervjupersoners mening och förståelse utan också på tolkarens/forskarens. Forskarens subjektivitet ses inte som ett hinder som spärrar för insikt utan som en förutsättning för insikt och kunskap (Paulgaard, 1997). Berit Bae (1996) säger att vi inte kan uppfatta något där ute utan att vi samtidigt tolkar och ger mening åt oss själva. Eftersom utgångspunkten i en intervjuundersökning är den intervjuades fenomenologiska upplevelse, är den empatiska förståelsen av den intervjuade och det denne säger en nödvändighet (Fog, 1999). För Georg H. Mead är kunskapens kärna att inta den andres perspektiv (Role-taking), en grundläggande aspekt när det gäller kärnan i all kommunikation. Genom empati kan forskaren identifiera sig med intervjupersonens värld, men gå tillbaka och värdera hans perspektiv (Ibid.). Metod för datainsamling är att söka information kvalitativt genom intervju. I Runa Patel och Ulla Tebelius bok Grundbok i forskningsmetodik (1987, s.103) står det, Låg grad av standardisering eller helt ostandardiserade intervjuer är det frågan om när intervjuaren själv formulerar frågorna under intervjun och ställer frågorna i den ordning som är lämplig för en viss intervjuperson. Nackdelen med denna metod är att få personer kommer att ingå i studien för att göra den hanterlig vilket innebär att det kommer att vara svårt att generalisera kring resultatet. Fördelen är att forskaren har möjlighet att i en dialogisk process med respondenten få syn på inre känslor och upplevelser kring fenomenet. Genom att använda låg grad av standardisering i intervjuerna ökar möjligheten att följa den intervjuades egna associationskedjor för att fördjupa svaren på fenomenet. Jag själv är en del av behandlingsteamet där respondenterna finns och ser en risk i att styras av min förförståelse och kännedom om individens personlighet. Utifrån denna risk och min nyfikenhet på den inre upplevelsen av fenomenet vill jag göra en fenomenologisk studie. Bengt Starrin och Per-Gunnar Svenssons bok Kvalitativ metod och vetenskapsteori (1994, s. 60) skriver att den fenomenologiska metoden ibland kallas för Epoché som betyder suspension of 19

judgement. De vidare att Epoché är en metodologisk attityd till det fenomen som skall undersökas vilket innebär att fenomenet skall beskrivas så noggrant, korrekt, neutralt eller objektivt som möjligt Min uppmärksamhet med mig själv utifrån denna metod kommer att vara en medvetenhet om min förförståelse och fördomar och i mesta möjliga mån ställa dessa inom parentes. Fördelar med min närhet till respondenterna med att tillämpa den fenomenologiska metoden Epoché är, en forskare som vill göra en fenomenologisk beskrivning måste först fungera som en engagerad och god `lyssnare som försöker glömma sig själv och ta dialogpartnern på allvar. Han eller hon bör betrakta dialogpartnern som subjekt och inte som objekt (Ibid. s.61). Respondenterna och jag känner varandra väl vilket kan underlätta öppenheten kring den inre upplevelsen och det är naturligt ett subjekt-subjekt möte. Margareta Ljung har i sin bok Lyft jorden mot himlen (1995, s.224) skrivit om Hanna Olssons forskning med prostituerade kvinnor. För att möta de människor jag intervjuar är min närvaro nödvändig, där kan jag inte upprätthålla distans. Då blir det inget samtal. Vidare skriver hon om hur Hanna Olsson började se på frågan om objektivitet på ett nytt sätt. Det är i denna process jag kan se att det blir möjligt att närma sig frågan om objektivitet från en annan infallsvinkel. Där vägen till objektivitet går genom prövningen av den subjektiva erfarenheten. Både min subjektivitet och de människor jag möter. Och det är inte distansen som hjälper mig i strävan efter objektivt seende utan närheten (Ibid. s.225). Utifrån Hanna Olssons erfarenheter är närhet till respondenterna är en tillgång då det gäller att få fram kunskap om den inre känslan. Fenomenologi är ett begrepp inom filosofin sedan 1700-talet. Edmund Husserl (1859-1938) betraktas i modern tid som dess grundare. Husserl var kritisk till det traditionella vetenskapliga synsättet och menade att den hade tappat kontakten med människans livsvärld vilket lett till att vetenskapen tappat sin betydelse för vanliga människor och hamnat i en förtroendekris. (Husserl, 1970) Hans slagord för fenomenologin är, tillbaka till sakerna själv. Med detta menar han att fenomenet skall förstås i sin ursprungliga mening och undersökas i människors olika erfarenheter. I forskning med ett livsvärldsperspektiv utgår man från människans upplevda erfarenheter med ett syfte att förstå innebörden av ett fenomen. (Bengtsson, 1988) begrepp som syftar till att ringa in 20

tanken om att koncentrera sig på det som visar sig och därigenom till så hög grad som möjligt sätta parentes runt sin förförståelse. Målsättningen är att sträva efter en omedelbar naiv beskrivning av världen, en beskrivning som inte är förvrängd av erfarenhet och kunskap. Tanken är att se på fenomen i världen som de är givna i medvetandet, att låta dem framträda så som de gör. Detta handlar inte om försöket att finna det strukturellt enklaste eller kausalt föregripande, utan strävar till att återvända till ursprunget (Ursprung) d.v.s. till sakerna själva (zu den zachen) (Husserl, 1911). Förförståelse Inom fenomenologin är det viktigt att kunna visa att forskaren håller tillbaka sin egen uppfattning och tolkning för att ge en objektiv bild av fenomenet. Det ar omöjligt att helt förhålla sig värderingsfritt i verkligheten då vi alltid har en förförståelse med oss och även behöver det för att förstå. (Dahlberg et al. 2001) Förförståelsen utgår från personens egen historia och genom förförståelsen kan ny kunskap utvecklas. Förförståelsen fungerar som en inre karta som gör dialogen med andra meningsfull men kan också minska möjligheten att se/höra nytt och oförutsägbart i den andres erfarenheter. Då jag själv arbetar på Källan kan det ur vetenskapligt hänseende finnas invändningar vad gäller att kunna hålla mig neutral. En risk med denna förförståelse är att respondenternas beskrivning av fenomenet tolkas i riktning mot mina förväntningar. Forskningsdesign/strategi Intresset som ligger till grund för denna undersökning är vad som motiverar behandlingspersonal som arbetar med så svårt klientel som Källans, tidigt svikna människor som inom psykiatrin fått personlighetsstörningsdiagnoser. Studien kommer att göras med behandlingspersonal på behandlingshemmet Källan utifrån att: Källan är det enda behandlingshem som arbetar Gestaltterapeutiskt med patienter som har en personlighetsstörningsdiagnos. Samt att behandlingspersonalen på Källan är intresserade och lättillgängliga för intervjuer. Urval Urval begränsas av att jag vill göra en studie på Källan. Fördelar med urvalet är att det redan är ett öppet klimat och att det finns tillit mellan respondenterna och forskaren. 21

Nackdelar är att det är en liten grupp som arbetar med ett speciellt klientel vilket gör att det är svårt att se om detta gäller behandlingspersonal generellt. Ytterligare en nackdel är att respondenterna kan styras av en lojalitet till forskaren och Källan.. Urvalskriterier Arbetar på behandlingshemmet Källan som kontaktmän. En jämn könsfördelning. Sex personer, en liten grupp för att undersökningen skall vara hanterlig. Slutgiltigt urval Respondenterna är i åldersgrupp mellan 41 54 år, de har arbetat inom vården mellan 22 30 år. Gruppen består av tre män och tre kvinnor och de har arbetat på Källan mellan 4 17 år. Tillvägagångssätt/metod för datainsamling Med forskningsfrågan i fokus skapas intervjufrågor som leder till en fördjupning kring fenomenet. Intervjuer sker utifrån några öppna frågor där forskaren fenomenologiskt följer processen mellan intervjupersonen och sig själv. Innebörden av detta är att forskaren använder en relativt vid fråga för att sedan förhålla sig så värderingsfri som möjligt till svaren. Nästa steg är att svaren följs upp med fördjupande följdfrågor för att tillsammans med respondenten utforska vilka känslor, livsvärden etc. som hör ihop med frågeställningarna. Instrumentet -intervjufrågorna har utformats utifrån studiens syfte. För att kunna vara närvarande med respondenten vid intervjutillfället begränsas frågorna till några vida, övergripande. Detta för att undvika att fokus kretsar kring att komma ihåg frågor snarare än att följa processen. Intervjuerna bandas för att sedan överföras till text. Transkriberingsförfarandet innebär att innehållet på banden skrivs ut noggrant med eventuella pauser, skratt, tveksamheter mm. Det finns risker med förfarandet, menar Kvale, som liksom Giorgi påpekar att de data som slutligen är givna för forskaren är enbart en del av den ursprungliga situationen (Dahlberg 1997 s.106). Det råd Kvale ger för att undvika felkällor som, felskrivningar är att forskaren själv skriver ut sina intervjuer eller/och att forskaren lyssnar igenom bandet och kontrollerar texten mot detta. Det är också en fördel att detta arbeta utförs tidsmässigt nära efter intervjun. (Ibid.) 22

Analysmetod Datamaterialet analyserades enligt riktlinjer som beskrivs av Dahlberg, K. (Dahlberg 1997; Dahlberg et al. 2001). Dataanalysen kan sägas bestå av tre faser som schematiskt kan beskrivas som helhet delar helhet. (Dahlberg 1997 s. 109). Analysen börjar med den bekantgörande fasen. Intervjuerna skrivs ut samma dag eller senast dagen efter inspelningen. Allt utskrivet material läses sedan igenom flera gånger för att få en helhetsbild av innehållet. Under läsningen är förhållningssättet öppet och nyfiket för att kunna fånga upp eventuella nya upptäckter. Materialet läses igenom tills innehållet i texten enkelt kan beskrivas och känns välkänt. Då materialet framstår som en känd helhet och delar börjar framträda är nästa fas aktuell. Den analyserande fasen. Efter att de transkriberade intervjuerna har lästs i sin helhet upprepade gånger, riktas uppmärksamheten mot de kvalitativa likheter och skillnader som framträder i datamaterialet. Det är genom att jämföra skillnader som en uppfattning får gestalt genom kontrasten till andra uppfattningar ser man det karaktäristiska för en uppfattning (Larsson 1984) (Dahlberg 1997 s.110) Fokus flyttas från helheten till meningsbärande enheter i texten. Förhållningssättet är att analysera hur respondenten beskriver fenomenet. Frågor som ställs under läsningen är, hur upplever respondenten fenomenet? Hur beskriver respondenten fenomenet? Vad är det som leder till upplevelsen för respondenten? Vad innebär detta för respondenten? Observera likheter och skillnader i respondenternas beskrivningar och låta ett mönster av uppfattningar och innebörder växa fram. Denna process ledde till att fenomenen framträdde allt mer. Texten delades in i olika kategorier av respondenternas upplevelse av fenomenen. De meningsbärande enheterna flyttades runt mellan de olika kategorierna för att testas var de tydligast passade. Sista fasen, att beskriva fenomenets essens och essentiella innebörder. Det finns en essentiell innebörd, en essens, i företeelsen, som inte varierar. Denna essens gör, så att säga, föremålet till det föremål det är och man kan då tala om föremålets, eller sakens, väsen (Ibid. s.113). Den essentiella innebörden konkretiseras med hjälp av en beskrivning av kategoriserande upplevelser. Kategorier har skapats ur det mönster av kvalitativa likheter och skillnader som analyserats fram i datamaterialet och består i 23

grunden av enskilda personers sätt att uppfatta och resonera om en företeelse. I den mån uppfattningarna uppvisar kvalitativa likheter förs de samman i överordnade kategorier, som därmed beskriver den observerade kvalitativa variationen på en överordnad nivå (Ibid. s. 115). De kategorier av olika upplevande som blev tydliga var, personlig utveckling, intrapersonell/innerzonsupplevelse, interpersonell upplevelse och upplevelsen av att vara behövd/finnas för andra. På tema 3 blev även arbetskamraterna/gruppens betydelse tydlig som ytterligare en kategori. Instruktioner inför intervjuerna var god se bilaga 3. Arbetsprocess var god se bilaga 4. Etiska aspekter Arbetsgruppen på Källan består av 16 personer vilket innebär att alla vet vilka som har intervjuats och att alla skulle kunna identifiera individerna bakom orden om redovisningen innehöll kön och ålder. Gruppen presenteras som helhet, ålder mellan 41 54 år osv. Respondenterna är väl medvetna om att Källans personal möjligen kan räkna ut vem som sagt vad då detta togs upp med alla inför intervjun. Alla intervjuade har gett sitt godkännande till mig att avgöra hur jag vill presentera resultatet. Resultatet kommer så långt det är möjligt att redovisas så att respondenternas anonymitet säkras. Kassettbanden från intervjuerna kommer att förvaras säkert under arbetets gång och sedan raderas. Utskrifterna från banden likaså, vidare kommer pappersutskrifterna strimlas efter att arbetet är färdigställt. De svar som kan äventyra respondenternas anonymitet är uteslutna ur resultatredovisningen av undersökningen. Då jag själv arbetar i behandlingsteamet på Källan är min roll självklart av vikt i undersökningen. Exempel på frågeställningar inför en undersökning på min egen arbetsplats var: Kan frågorna på något sätt skada eller negativt påverka respondenternas relation till arbetsplatsen generellt? Till mig som terapeut? Till patienterna? Kan undersökningen skada behandlingshemmet på något sätt? Är det etiskt rätt att fråga så personliga frågor till arbetskamrater? Dahlberg (1997 s.95) skriver Det är genom det nära observerandet och deltagandet som forskaren får tillgång till information som annars hade varit svårtillgänglig. Men det är också tack vare denna närhet som forskningsetiska problem kan uppstå. Hon menar vidare att det kan vara svårt att neka till medverkande i en undersökning när det finns en närhet till forskaren. Dahlberg 24

belyser också ett vanligt problem, att det ofta infinner sig en misstänksamhet gentemot forskaren med frågor som t ex vad är han/hon ute efter? Det är först när forskaren accepterats som verkligt deltagande i kulturen eller verksamheten, som det uppstår en vilja to share cultural secrets and privat world information and experiences (Ibid. 96). Klimatet i personalgruppen på Källan genomsyras av en öppenhet i relationerna och ett teamarbete som kan ses som ett platt system snarare än ett hierarkiskt. Självklart finns det ändå ett maktperspektiv som man inte helt kan bortse ifrån. Det existerar dock ingen absolut objektivitet, menar Repstad (1993), utan bara mer eller mindre trovärdiga tolkningar av verkligheten, oavsett metod. Att en intervjuperson börjar berätta om sådant som vanligtvis inte hör till en vardagsdialog kan också förstås som att forskaren lyckats etablera en fruktbar kontakt med intervjupersonen och dessutom skapat en trygg intervjusituation (Dahlberg, 1997 s.104). Resultat och analys Analysen av utskrifterna från intervjuerna kommer att redovisas utifrån de teman som fokuserats på för att belysa forskningsfrågan. Genom att läsa utskrifterna från intervjuerna har olika kategorier av hur respondenterna upplever frågeställningen blivit tydliga. Dessa olika kategorier av upplevandet av meningsfullhet återkom i svaren på tema 1 och 2. De olika kategorier som framkom var, personlig utveckling 9, intrapersonell/innerzonsupplevelse 10, interpersonell 11 upplevelse och upplevelsen av att vara behövd, finnas för andra. På tema 3 blev även arbetskamraterna/gruppens betydelse tydlig som ytterligare en kategori. Citaten redovisas gruppvis med utgångspunkt från de olika kategorier de svarat utifrån. I tema 3-6 är citaten samlade. Citaten följs av min tolkning. Avsnittet avslutas med en sammanhängande analys av resultaten. Tema 1: Vad ger dig livsmening i största allmänhet? 9 Personlig utveckling, ordet självkännedom kommer från Antikens grekland och betyder, känn dig själv. Förstå mer om hur du fungerar fysiskt och psykiskt, stärka ditt självförtroende och förbättra din hälsa. Utveckling och förändring innebär lärande och att ta personligt ansvar i nuet. hur inlärda mönster baserade på tidiga erfarenheter både främjar och hindrar kontakten med sig själv och andra. 10 Intrapersonell (reflekterande): Självkännedom och förmågan att handla på ett lämpligt sätt med hjälp av denna kunskap om sig själv. Det ingår att man har en riktig bild av sig själv sina starka och svaga sidor att man är medveten om sin sinnesstämning, sina avsikter, bevekelsegrunder, sitt temperament och sina önskningar samt att man har förmåga till självdisciplin och självanalys. Innerzon: känslor, kroppsförnimmelser. 11 Interpersonell (social): Förmågan att uppfatta och urskilja skillnader och förändringar i humör, avsikter, bevekelsegrunder och känslor hos andra människor. Detta kan innebära känslighet för ansiktsuttryck, röstlägen och gester, förmågan att skilja mellan många olika sorters interpersonella signaler och förmågan att i rätta ögonblicket svara på dessa signaler på något lämpligt sätt t ex att påverka en grupp människor att agera på ett visst sätt. 25