{ } = F(s). Efter lång tid blir hastigheten lika med mg. SVAR: Föremålets hastighet efter lång tid är mg. Modul 2. y 1

Relevanta dokument
= (x, y) : x 2 +y 2 4, x 0, y (4r2 +1) 3 2

Tentamensskrivning i Matematik IV, 5B1210.

Differentialekvationssystem

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: A=kB. A= k (för ett tal k)

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning

= = i K = 0, K =

Föreläsning 19: Fria svängningar I

TENTAMENSSKRIVNING ENDIMENSIONELL ANALYS DELKURS B2/A , arctan x x 2 +1

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN

= y(0) för vilka lim y(t) är ändligt.

SVAR: Det är modell 1 som är rimlig för en avsvalningsprocess. Föremålets temperatur efter lång tid är 20 grader Celsius.

Lösningar till Matematisk analys IV,

1. Beräkna volymen av det område som begränsas av paraboloiden z = 4 x 2 y 2 och xy-planet. Lösning: Volymen erhålles som V = dxdydz.

TENTAMEN HF1006 och HF1008

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

KTH Matematik Tentamensskrivning i Differentialekvationer I, SF1633.

KURVOR OCH PÅ PARAMETERFORM KURVOR I R 3. P(t)=(x(t),y(t),z(t)) T=(x (t),y (t),z (t)) r(t)=(x(t),y(t),z(t))

Om exponentialfunktioner och logaritmer

KTH Matematik Tentamensskrivning i Differentialekvationer och transformer III, SF1637.

= e 2x. Integrering ger ye 2x = e 2x /2 + C, vilket kan skrivas y = 1/2 + Ce 2x. Här är C en godtycklig konstant.

Genom att uttrycka y-koordinaten i x ser vi att kurvan är funktionsgrafen till y = x 2. Lektion 2, Flervariabelanalys den 19 januari 2000

Laborationstillfälle 4 Numerisk lösning av ODE

(4 2) vilket ger t f. dy och X = 1 =

IV, SF1636(5B1210,5B1230).

System med variabel massa

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll?

dt = x 2 + 4y 1 typ(nod, sadelpunkt, spiral, centrum) och avgöra huruvida de är stabila eller instabila. Lösning.

1 Elektromagnetisk induktion

3 Rörelse och krafter 1

1 dy. vilken kan skrivas (y + 3)(y 3) dx =1. Partialbråksuppdelning ger y y 3

Egenvärden och egenvektorer

, x > 0. = sinx. Integrera map x : x 3 y = cosx + C. 1 cosx x 3. = kn där k är. k = 1 22 ln 1 2 = 1 22 ln2, N(t) = N 0 e t. 2 t 32 N 1.

Om exponentialfunktioner och logaritmer

a) Beräkna arean av triangeln ABC då A= ( 3,2,2), B=(4,3,3) och C=( 5,4,3).

Liten formelsamling Speciella funktioner. Faltning. Institutionen för matematik KTH För Kursen 5B1209/5B1215:2. Språngfunktionen (Heavisides funktion)

= 1, fallet x > 0 behandlas pga villkoret. x:x > 1

Tentamensskrivning i Differentialekvationer I, SF1633(5B1206). Webbaserad kurs i differentialekvationer I, SF1656.

KONTROLLSKRIVNING 3. Kurs: HF1012 Matematisk statistik Lärare: Armin Halilovic

Informationsteknologi

Kurs: HF1012 Matematisk statistik Lärare: Armin Halilovic

Tentamensskrivning i Differentialekvationer I, SF1633(5B1206).

Biomekanik, 5 poäng Kinetik Härledda lagar

y(0) = e + C e 1 = 1

Lösning till tentamen i SF1633 Differentialekvationer I för BD, M och P, , kl

Repetition Kraft & Rörelse Heureka Fysik 1: kap. 4, version 2013

ÚÚ dxdy = ( 4 - x 2 - y 2 È Î

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, betecknar temperaturen i punkten x vid tiden t.

Partiella differentialekvationer och randvärdesproblem Separabla PDE Klassiska ekvationer och randvärdesproblem

Del I. Modul 1. Betrakta differentialekvationen

} + t { z t -1 - z t (16-8)t t = 4. d dt. (5 + t) da dt. {(5 + t)a} = 4(5 + t) + A = 4(5 + t),

Tentamen TEN1, HF1012, 16 aug Matematisk statistik Kurskod HF1012 Skrivtid: 8:15-12:15 Lärare och examinator : Armin Halilovic

2 Laboration 2. Positionsmätning

Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA F MHA APRIL 2016

m Animering m Bilder m Grafik m Diskret representation -> kontinuerlig m En interpolerande funktion anvšnds fšr att

Från kap. 25: Man får alltid ett spänningsfall i strömmens riktning i ett motstånd.

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik

För startpopulationer lika med de stationära lösningarna kommer populationerna att förbli konstant.

y + 1 y + x 1 = 2x 1 z 1 dy = ln z 1 = x 2 + c z 1 = e x2 +c z 1 = Ce x2 z = Ce x Bestäm den allmänna lösningen till differentialekvationen

8.4 De i kärnan ingående partiklarnas massa är

Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA KF OCH F MHA AUGUSTI 2017

Tentamen i tmv036c och tmv035c, Analys och linjär algebra C för K, Kf och Bt A =, = det(a λi) = e 2t + c 2. x(t) = c 1. = c 1.

uhx, 0L f HxL, u t Hx, 0L ghxl, 0 < x < a

Introduktion till Reglertekniken. Styr och Reglerteknik. Vad är Reglerteknik? Vad är Reglerteknik? Vad är Reglerteknik? Önskat värde Börvärde

Repetitionsuppgifter

TENTAMEN Datum: 12 mars 07. Kurs: MATEMATIK OCH MATEMATISK STATISTIK 6H3000, 6L3000, 6A2111 TEN 2 (Matematisk statistik )

Kvalitativ analys av differentialekvationer

Föreläsning 4. Laplacetransformen? Lösning av differentialekvationer utan Laplacetransformen. Laplacetransformen Överföringsfunktion

Kap a)-d), 4, 7 25, 26, 29, 33, 36, 44, 45, 49, 72, , 5.34, 5.38, 6.28, 8.47, 8.64, 8.94, 9.25, Kap.11ex.14, 11.54

INSTUDERINGSUPPGIFTER

Introduktion till Reglertekniken. Reglerteknik. Vad är Reglerteknik? Vad är Reglerteknik? Vad är Reglerteknik? Önskat värde Börvärde

A dt = 5 2 da dt + A 100 =

Datorlaborationer i matematiska metoder E2, fk, del B (TMA980), ht05

3. Matematisk modellering

Lösningsförslag till tentamensskrivning i SF1633 Differentialekvationer I. Tisdagen den 7 januari 2014, kl

Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA KF OCH F MHA AUGUSTI 2016

SF1633, Differentialekvationer I Tentamen, torsdagen den 7 januari Lösningsförslag. Del I

Diverse 2(26) Laborationer 4(26)

Institutionen för Matematik, KTH Torbjörn Kolsrud

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik

MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR

Tentamen SF1633, Differentialekvationer I, den 23 oktober 2017 kl

Laboration 3: Växelström och komponenter

SF1635, Signaler och system I

Hur simuleras Differential-Algebraiska Ekvationer?

Reglerteknik AK, FRT010

= y(0) 3. e t =Ce t, y = =±C 1. 4 e t.

ES, ISY Andra kurser under ht 2014! Räkna inte med att ha en massa tid då! Och ni har nog glömt en del så dags...

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn Salarna besöks ca kl 15.30

Laboration D158. Sekvenskretsar. Namn: Datum: Kurs:

Lösningsförslag till Tentamen, SF1629, Differentialekvationer och Transformer II (del 1) 24 oktober 2014 kl 8:00-13:00.

Institutionen för matematik KTH. Tentamensskrivning, , kl B1210 och 5B1230 Matematik IV, för B, M, och I.

Tentamen: Miljö och Matematisk Modellering (MVE345) för TM Åk 3, VÖ13 klockan den 27:e augusti.

SDOF Enfrihetsgradssystemet

FÖRELÄSNING 13: Tidsdiskreta system. Kausalitet. Stabilitet. Egenskaper hos ett linjärt, tidsinvariant system (LTI)

Anm 3: Var noga med att läsa och studera kurslitteraturen.

INSTUDERINGSUPPGIFTER

+, C = e4. y = 3 4 e4 e -2 x +

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 11-14, 16/11-28/

Transkript:

ösningsförslag ill enamensskrivning i SF1633 Differenialekvaioner I Tisdagen den 7 maj 14, kl 8-13 Hjälpmedel: BETA, Mahemaics Handbook Redovisa lösningarna på e sådan sä a beräkningar och resonemang är läa a följa Svaren skall ges på reell form Del 1 Modul 1 E fallande föremål med massan m påverkas av yngdkrafen mg och av e lufmosånd Den rearderande krafen är proporionell mo hasigheen v Enlig Newons andra lag är massan gånger acceleraionen lika med de krafer som påverkar föremåle Besäm föremåles hasighe efer lång id ösning: Vi säller upp differenialekvaionen dv = mg kv d Vi besämmer förs den saionära lösningen Den erhålles då derivaan är lika med noll Vi får v = mg k Sudera derivaans ecken och ria upp funkionens uppförande i faslinjen mg/k Efer lång id blir hasigheen lika med mg k SVAR: Föremåles hasighe efer lång id är mg k Modul y 1 (x) = x är en lösning ill differenialekvaionen x y x y + y =, x> Besäm en fundamenalmängd av lösningar sam ange den allmänna lösningen ösning: Vi ansäer y = xz(x), y = x z (x) + z(x), y = x z (x) + z (x) Insäning i differenialekvaionen ger x (x z (x) + z (x)) x(x z (x) + z(x)) + xz(x) = x z (x) + z (x) = Sä u(x) = z (x), u (x) = z (x) x u (x) + u(x) =, d (xu(x)) = dx Inegrera med avseende på x: xu(x) = C 1 och vi får z (x) = C 1 x Inegrera med avseende på x: z(x) = C 1 ln x + C y = xz(x) ger y = x(c 1 ln x + C ) = C 1 x ln x + C x En fundamenalmängd av lösningar besår av linjär oberoende lösningar Anale är lika med differenialekvaionens ordning I vår fall vå En fundamenalmängd är { x ln x, x } Den allmänna lösningen är en linjärkombinaion av de linjär oberoende lösningarna Vi får y = C 1 xln x + C x SVAR: En fundamenalmängd är { x ln x, x } Den allmänna lösningen y = C 1 xln x + C x Modul 3 å F(s) = e s vara en given laplaceransform Besäm orginalfunkionen f () då f () s Besäm även f (3) v { } = F(s)

ösning: Vi åerransformerar och får f () = ( )U( ), där U( ) Heavisides segfunkion f (3) = (3 )U(3 ) = 1U(1) = 1 SVAR: Orginalfunkionen f () = ( )U( ) och f (3) = 1 Del 11 Om ingen fisk as upp ur en sjö så varierar mängden fisk, y() [on], i sjön med iden [ år] enlig differenialekvaionen y = y a 1 y b, y >, där a = 4 [ år] och b = 8 [on] Nu börjar man fiska u c [on] fiskar per år, (c är en posiiv konsan) a Ange differenialekvaionen för y som då gäller b Ange de kriiska värde på c som ine får överskridas om de skall finnas någon jämvikslösning > c Då c ligger under dea kriiska värde finns de en sabil jämviksnivå y > för mängden fisk Besäm y som funkion av c ösning: a Den korrigerade differenialekvaionen blir y = y a 1 y b c Med de givna värdena på konsanerna får vi y = y 4 1 y y(8 y) y(8 y) 3c 8 c = c = = f (y) 3 3 b Jämvikslösning erhålles då f (y) = Då är y 8y +3c =, (y 4) = 16 3c = 3(5 c) Reella lösningar och sörre än noll erhålles då c 5 För c > 5 exiserar inga jämvikslösningar Jämvikslösningarna är y = 4 ± 3(5 c) c Vi besämmer den sabila jämvikslösningen y genom a sudera eckne hos f (y ) Jämvikslösningen är sabil om f (y ) < och insabil om f (y ) > 8 y f (y) = = 4 y och insäning av jämvikslösningarna ger 3 16 3(4 c) f (4 + 3(5 c)) = < sabil jämvikslösning 16 3(4 c) f (4 3(5 c)) = > insabil jämvikslösning 16 SVAR: a Den nya differenialekvaionen är y = b De kriiska värde på c är c = 5 c Jämviksnivån y = 4 + 3(5 c) y(8 y) 3 1 Undersök om f 1 (x ) = x och f (x ) = x är orogonala på inervalle (,) Besäm därefer konsanerna c 1 och c så a f 3 (x) = x + c 1 x + c x 3 blir orogonal mo både f 1 och f på samma inervall ösning: Vi undersöker om funkionerna är orogonala genom a förs besämma den inre produken mellan dessa Om den inre produken är lika med noll så är funkionerna orogonala c

f 1 (x ), f ( x ) = f 1 ( x )f (x )dx = xx dx = x 3 dx =, y udda funkion och origosymmerisk ineervall Den inre produken är lika med noll och således är funkionerna orogonala Vi skall bilda e orogonal sysem med hjälp av funkionerna f 1, f och f 3 Inre produken mellan f 1 och f 3 lika med noll ger: = f 1 (x),f 3 (x) = f 1 (x)f 3 (x )dx = x(x + c 1 x + c x 3 )dx Inre produken mellan f och f 3 lika med noll ger: = f (x ), f 3 (x ) = f (x )f 3 ( x )dx = x (x + c 1 x + c x 3 )dx = 3 3 + c 5 5 Vi erhåller följande sysem: 5 = c 1 5 f 3 (x) = x 5 1 x 3 c = 5 1 c 1 = är orogonal mo de givna funkionerna SVAR: f 1 (x ) = x och f (x ) = x är orogonala på inervalle (,) c 1 = och c = 5 1 ( +1) e 13 X = är en lösning ill syseme X = AX Besäm en fundamenalmaris ill e syseme sam besäm den lösning som uppfyller villkore X() = 5 ösning: För a besämma en fundamenalmaris ill vår sysem behövs vå linjär oberoende lösningar Vi besämmer förs sysemes maris och därefer dess egenvärden och egenvekorer Skriv sysemes maris enlig följande A = a b c d ( + )e Insäning av den givna lösningen i syseme ger = a b ( +1) e ( + 1)e c d e ( + )e Hyfsning ger = a( + 1)e + be eller + = (a + b) + a ( + 1)e c( + 1) e + de +1 (c + d) + c 1 = a + b a = = a b = 1 Idenifiering ger följande sysem:, 1 = c+ d c = 1 1 = c d = Marisen är A = 1 1 Egenvärdena fås ur ekvaionen = de(a I) = 1 1 = + 1 = ( 1) Vi erhåller e mulipel egenvärde =1 1,

1 1 Tillhörande egenvekor fås ur ekvaionen 1 1 K =, K = 1 1 1 1 En ny lösning är X 1 = 1 1 e = e Vi har nu vå linjär oberoende lösningar e Dessa är X 1 = 1 1 e = e ( +1) e och den givna lösningen X e = e En fundamenalmaris är Φ = e ( +1)e, observera a de Φ = e e e Den allmänna lösningen är en linjärkombinaion av de linjär oberoende lösningarna Vi får X = a e ( +1)e + b Besäm de godyckliga konsanerna e e Villkore X() = 5 ger: X() = a 1 1 + b 1 = 5, a b = 3 (3 + 5)e Insäning ger X = (3 + )e SVAR: En fundamenalmaris ill syseme är Φ = e ( +1)e e e (3 + 5)e Den lösning som uppfyller villkore är X = (3 + )e 14 Skriv differenialekvaionen d x d = x x + 1 3y dx som e auonom sysem d Sudera syseme genom a hia alla kriiska punker, besämma deras yp(nod, sadelpunk, spiral, cenrum) och avgöra huruvida de är sabila eller insabila ösning: dx Vi säer y = dx dy och d d = d x d = y varvid följande sysem erhålles: d dy d = x x + 1 3y y Vi sarar med a besämma var angenvekorn är lika med noll Dea ger oss de kriiska(saionära) punkerna Därefer suderar vi de kriiska punkernas karakär genom a undersöka Tayloruvecklingen kring akuell kriisk punk, med andra ord en linjarisering Jacobimarisen blir då e vikig redskap = y Tangenvekorn lika med nollvekorn ger: (x, y) = (,) = x x + 1, 3y y (x,y)=( 1,) Två kriiska punker Jacobimarisen ges av marisen 1 1 1 x 9y Insäning av respekive kriisk punk ger:

(x, y) = (,) Marisen A = 1 1 1 har komplexa egenvärden med posiiv realdel Egenvärdena erhålles ur ekvaionen = 1 1 1 = 1 + 1 = ( 1 4 ) + 15 16 Dessa är = 1 ± i 15 4 Den kriiska punken (,)är en insabil spiral Desamma gäller även för de icke-linjära syseme (x, y) = ( 1,) Marisen B = 1 1 1 har skilda egenvärden och olika ecken Egenvärdena erhålles ur ekvaionen = 1 1 1 = 1 1 = ( 1 4 ) 17 16 Dessa är = 1 ± 17 4 Den kriiska punken ( 1,) är en sadelpunk och därmed insabil Desamma gäller även för de icke-linjära syseme SVAR: De kriiska punkerna är (,) och (-1,) Den kriiska punken (,)är en insabil spiral Den kriiska punken ( 1,) är en sadelpunk och därmed insabil 15 å u(x,) vara emperauren i en smal sav med längden u Vidare gäller a x hu = u, <x<, >, h är en konsan Besäm emperauren u(x,) då begynnelseemperauren är f (x) och savens ändpunker är isolerade ösning: Vi separerar variablerna: u(x, ) = X (x )T( ) Insäning i den pariella differenialekvaionen ger: X (x)t() hx (x )T() = X (x) T () X (x) Dividera med X (x)t() : X (x) = T () T() + h = konsan = X (x) X(x) = Vi erhåller e sysem av linjära okopplade differenialekvaioner: T () ( h)t() = "T-ekvaionen" har lösningen: T() = Ce ( h) För "X-ekvaionen" behandlas re olika fall: >, = och < >, =, R = <, =, R X(x)=A 1 e x +B 1 e x X (x) = A x + B X (x) = A 3 cos x + B 3 sin x u Savens ändpunker är isolerade innebär a x (,) = u (, ) = x Tillsammans med variabelseparaionen ger dea a: X ()T() = X ()T() = Dea skall gälla för alla : X () = X () = >, =, R = <, =, R

X (x ) = (A 1 e x B 1 e x ) X (x ) = A X (x ) = ( A 3 sin x + B 3 cos x) Insäning av ändpunkerna ger: >, =, R = <, =, R = X () = (A 1 B 1 ) = X () = A = X () = (B 3 ) = X () = (A 1 e B 1 e ) = X () = A = X () = ( A 3 sin + B 3 cos ) Endas den riviala lösningen X (x) = B B 3 = X (x) = A = n 3 Mosvarande "T-lösningar" blir: >, =, R = <, =, R T() = C e h T() = Ce ( ( n ) h ) Vi har erhålli vå uppsäningar med lösningar = <, =, R u(x,)=b C e h u(x,) = A 3 n C ( 3 e( ) h) injärkombinaioner av lösningar är lösning Den lösning som uppfyller de givna randvillkoren är på formen: u(x,) = a e h + a n e (( n ) + h) n=1 De åersår a besämma koefficienerna Begynnelsevillkore u(x,)=f(x) ger: f (x) = u(x, )= a + a n n =1 Koefficienerna är: a = f (x )dx och a n = x f (x )cosn dx SVAR: Savens emperaur är u(x,) = a e h + a n e (( n ) + h) n=1 a = f (x )dx och a n = x f (x )cosn dx