Ätstörningar vid fetma



Relevanta dokument
2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Rasmus Isomaa

# 6 ÄTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/ Intervjupersonens ID# och Initialer. Datum för Intervjun


Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare

Ätstörningar. Information om ätstörningar

Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter

Brännpunkt. Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför?

Ätstörningar. Tdl Hanna Eriksson Tdl Christian Hermansson

Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism

Spel- och dataspelsberoende

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

MBT vid ätstörningar. Bakgrund. Vad är ätstörningar? Upplägg. Gulls beskrivning och behandling. En diagnos? Ett personligt lidande?

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

Symposium Ätstörningar och reproduktion

Ätstörningar Ulf Wallin

Vuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013

MBT vid ätstörningar. Bakgrund. Beskrivning och behandling. Upplägg. Ätstörningsdiagnostik

4. FÖRLOPP, UTFALL OCH PROGNOS

Kognitiv beteendeterapi vid hetsätningsstörning och övervikt PDF ladda ner

Nybesök på BUP sammanhang och fokus på individen

Ätstörningar! Mia Ramklint!

Välkomna till Anhörigutbildning!

METTS-PSY: Psykiatriskt triagesystem

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

VAD ÄR ÄTSTÖRNING? Wallin -13

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa

MBT vid ätstörningar. Konkretisering. Bakgrund. Frosseri Pieter Bruegel den äldre ( ) You are what you eat! Att se ätstörningar utifrån

Fetma varför en utmaning för läkare och patient?

Sena problem på mottagningen

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan

Spel och spelproblem

1 T1 Introduktion till psykologi (7,5 hp), Grundläggande biologi (7,5 hp), Experimentell psykologi (15 hp)

Rekommendationer i sammanfattning

Stepwise Capio Anorexi Center AB

The Perfectibility of Man! Ah heaven, what a dreary. Lawrence, 1923)

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Ätstörningar. Yvonne von Hausswolff-Juhlin Överläkare/Docent. Raili Ala Sjuksköterska/ Legitimerad psykoterapeut

Ätstörningar och diabetes vad ska man tänka på

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

ADHD från 8-18 års ålder

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Exempel på tidigare tentamen

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression

Wivi-Anne Sjöberg Oral Medicin SU/Östra

FEDiCS och Riksät: avslutsregistrera det gamla, ini<alregistrera det nya

Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri

Ätstörningar Vad är en ätstörning? Historik, diagnoser och förekomst. Upptäckt. Uppkomst och vidmakthållande

Katarina Lindstedt Beteendevetare/doktorand Forskningsassistent, Riksät

Ätstörningar och ESSENCE

Evidensgrader för slutsatser

Pernilla Danielsson Barnsjuksköterska, med dr Vid Rikscentrum för överviktiga barn barnfetma barnobesitas

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Barn med psykisk ohälsa

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Underlag för psykiatrisk bedömning

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

DSM-5, nyheter, möjligheter, risker

Dialektisk beteendeterapi som behandlingsmetod vid bulimia nervosa och hetsätningsstörning

DSM-5 en introduktion. Myrna Siri specialist i psykiatri leg psykoterapeut Ericastiftelsen

Hypothalamisk amenorré. Angelica Lindén Hirschberg Gynekologi och Reproduktionsmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline" Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba"

Komorbiditet ur ett dyslexiperspektiv Jakob Åsberg Johnels

ÄTSTÖRNING VID DIABETES

Drop-in-verksamhet för patienter med ätstörningar - en kvalitativ studie av lättillgänglig specialistvård

Andreas Birgegård och Claes Norring KÄTS & SCÄ

Maria Helander Mitt Bästa Jag

Trichotillomani. Kunskapsblad

ADHD hos vuxna. Screening, utredning, och behandling. Lovisa Sjösvärd Birger, ptp-psykolog Hans Pihlgren, överläkare

Ätstörningar Vad är det frågan om? Vasa Hanna Hongell Specialmedarbetare Katri Kopsa Psyk.sjukskötare Ätstörningskliniken Vilja Ab

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober Dagens agenda

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Utvärdering av Lindgården.

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010

ADHD & SUD; Vad vet vi idag?

Fokusområden. Rollkonflikt Rollförändring Sorg Interpersonell sårbarhet. Att skapa sig en tydlig förståelse. Arbeta med valt fokus

BETYDELSEN AV MÄNGD BEHANDLINGSINSATSER HOS PATIENTER MED DIAGNOSTISERAD ÄTSTÖRNING *

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

Utredning och åtgärder avseende individen 1: PSYKOPATOLOGI (7,5 HP) VT-17

C-UPPSATS. Kognitiv beteendeterapi som behandling vid ätstörningssjukdomarna Bulimia Nervosa och Binge Eating Disorder

Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?

Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Emotion regulation individual. Johan Bjureberg Leg. Psykolog Doktorand Centrum för psykiatriforskning

Framgångsrik behandling vid samsjuklighet och samtidigt missbruk hos unga

LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI 1996

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

BEROENDEMEDICIN I ÖPPENVÅRD KLINISKA RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING

Internetbaserad behandling

Transkript:

Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1

Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik Stöd för fortsatt forskning 5 axlar ger kliniskt värdefull överblick Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders 5 axlar: I. Kliniska Syndrom (bl a ätstörningar) II. Personlighetsstörningar Mental retardation III. Somatisk sjukdom/skada IV. Psykosociala problem livsomständigheter V. Global skattning av funktionsförmåga 2

Ätstörningar - Diagnoskriterier Anorexia Nervosa F50.0 Vägran att hålla kroppsvikten på eller över nedre normalgränsen för sin ålder och längd Intensiv rädsla att gå upp i vikt trots undervikt Störd kroppsuppfattning Utebliven menstruation Ätstörningar - Diagnoskriterier Bulimia Nervosa F50.2 Återkommande perioder av hetsätning Äter under avgränsad tid väsentligt mer än de flesta skulle göra under samma omständigheter Känsla av kontrollförlust under episoden Återkommande olämpligt kompensatoriskt beteende Båda komponenter förekommer minst 2ggr/vecka i minst 3 månader Självkänslan överdrivet påverkad av kroppsform 3

Ätstörningar - Diagnoskriterier Ätstörning UNS F50.9 Ätstörningar som inte uppfyller kriterierna för de specifika ätstörningarna, tex: Alla kriterier för bulimi är uppfyllda men med lägre frekvens av kompensationsmekanismer Hetsätningstörning utan olämpliga kompensatoriska mekanismer (BED) Normalviktig person som kompenserar efter att ha ätit små mängder mat mfl Ätstörning UNS F50.9 Utgör majoriteten av ätstörningsdiagnoser både hos vårdsökande och i populationsstudier BED den vanligaste av dessa 4

Diagnoskriterier för BED Recurrent episodes of binge eating that occur in a discrete period of time (within two hours) and a sense of loss of control during the eating. The binge episodes are associated with 3 of the following: eating (a) more rapidly than normal, (b) until feeling uncomfortably full, (c) large amounts of food when not hungry, (d ) alone due to embarrassment or guilt, and (e) amounts that lead to feeling disgusted, depressed, or very guilty. Marked distress regarding binge eating is present. Binge eating occurs at least two days a week for a six-month period. The binge eating is not associated with the regular use of inappropriate compensatory behaviors Är BED en diagnos som bör jämställas med andra ätstörningsdiagnoser? JA! BED uppfyller nästan alla kriterier för att en diagnos ska inkluderas i DSM: 1. Det finns omfattande dokumentation i vetenskaplig litteratur 2. De diagnostiska kriterierna är tydliga och det finns tillförlitliga instrument för att ställa diagnos 3. Diagnosen kan ställas med hög grad av reliabilitet av två eller flera bedömare (saknas) 4. Det finns evidens för att diagnosen kan särskiljas från andra liknande syndrom 5. Det finns evidens för diagnosens validitet (nja) Annu. Rev. Clin. Psychol. 2008. 4:305 24 5

Är BED en diagnos som bör jämställas med andra ätstörningsdiagnoser? NEJ! Även om det finns consensus om diagnoskriterierna för BED begränsas användbarhet av diagnosens uttalade variabilitet. Hög variabilitet över tid byter diagnos Kriterierna ospecifika t ex frekvens och längd av hetsätande Subsyndrompatienter kan ha samma lidande Svagt prediktivt värde för val av beh och prognos God effekt av all intervention på hetsätandet (terapi, beteendeterapi, antidepressiva, viktreducerande, placebo och väntelista till kirurgi (!) Hög grad av komorbiditet - Diagnosen mest användbar som markör för psykopatologi Bättre ge specifik behandling av t ex ångest/depression Stunkard et al Int J Eat Disord 34: S107 S116, 2003 Fairburn Int J of Eating Disorders 40 S107 S110 2007 Psykiatrisk komorbiditet Axel I diagnoser Depression, Missbruk, Ångest, ADHD Axel II diagnoser Kluster B och C (personlighetsstörningar) Prediktorer för sämre utfall (B) Stunkard et al Int J Eat Disord 34: S107 S116, 2003 Journal of Consulting and Clinical Psychology 2000, Vol. 68, No. 4, 641-649 6