Andreas Birgegård och Claes Norring KÄTS & SCÄ

Transkript

1 Andreas Birgegård och Claes Norring KÄTS & SCÄ

2 28 år, mkt tankar på ätande, kropp och vikt

3

4 1. Barn/unga 2. Vuxna

5 1. Ja 2. Nej 3. Ibland

6 DiagnosNken utgör grunden för kommunikanon om panenterna DiagnosNken påverkar vad kliniker ser och därmed vad de gör DiagnosNken påverkar valet av forskningsfrågor och - perspeknv DiagnosNken ska underläsa kommunikanon genom as förmedla väsentlig informanon om åtminstone någon av följande punkter: ENologi Behandling Prognos

7 och vår ambinon idag är as beräsa vilka de väsentliga förändringarna är jämfört med DSM- IV: Kort om övergripande förändringar Mera detaljerat om förändringar av relevans för ätstörningsområdet

8 DSM är inte längre mulnaxial alla diagnoser återfinns nu i en och samma huvudseknon Ingen särskild axel för personlighetsstörningar Ingen GAF! Exempel på vikng diagnosförändring: De Ndigare aunsmdiagnoserna kategoriserade under Genomgripande störning i utvecklingen, dvs. Au6s6skt syndrom, Aspergers syndrom, Desintegra6v störning hos barn och Genomgripande störning i utvecklingen UNS har ersass av diagnosen Au6smspektrumstörning, med tre svårighetsnivåer för de båda huvudsymptomen

9 SekNon I: Grunderna IntrodukNon och anvisningar för användning SekNon II: DiagnosNska kriterier och koder SekNon III: Framväxande mätmetoder och modeller Dimensionella transdiagnosnska symptommås Kulturella formuleringar AlternaNv modell för personlighetsstörningar Tillstånd för fortsasa studier

10 DSM- IV (1994) DSM- 5 (2013) EaNng Disorders (Ätstörningar) Feeding and EaNng Disorders (Uppfödnings- och ätstörningar)

11 DSM- IV (1994) DSM- 5 (2013) Vägrar hålla kroppsvikten på eller över nedre normalgränsen för sin ålder och längd (t.ex. viktnedgång som leder Nll as kroppsvikten konstant är mindre än 85 % av den förväntade, ökar inte i vikt trots as kroppen forcarande växer, vilket leder Nll as kropps- vikten är mindre än 85 % av den förväntade). Begränsning av energiintag i för- hållande Nll behov, vilket leder Nll en signifikant låg kroppsvikt* med hänsyn Nll ålder, kön, vikt- historia och hälsonllstånd. Signi- fikant låg vikt definieras som en vikt som är lägre än minimal nor- malvikt eller, för barn och ungdo- mar, lägre än minimalt förväntad. *Texten i DSM- 5 beskriver flera vanliga riktlinjer, t.ex. BMI < 18,5 för vuxna och BMI <10:e percennlen för barn och ungdomar.

12 DSM- IV (1994) DSM- 5 (2013) Personen har en intensiv rädsla för as gå upp i vikt eller bli tjock, trots as han eller hon är under- vikng. Störd kroppsupplevelse avseen- de vikt eller form, självkänslan överdrivet påverkad av kropps- vikt eller form, eller förnekar allvaret i den låga kroppsvikten. Personen har en intensiv rädsla för as gå upp i vikt eller bli tjock, eller es ihållande beteende som förhindrar viktökning, trots en signifikant låg vikt. Störd kroppsupplevelse avseen- de vikt eller form, självkänslan överdrivet påverkad av kropps- vikt eller - form, eller ihållande avsaknad av insikt om allvaret i den låga kroppsvikten.

13 DSM- IV (1994) DSM- 5 (2013) Amenorré hos menstruerande kvinnor, d.v.s. minst tre på var- andra följande menstruanoner uteblir. (En kvinnas menstruanon anses ha upphört om hon endast menstruerar Nll följd av hormon- behandling, t.ex. med östrogen.)

14 DSM- IV (1994) DSM- 5 (2013) Med enbart självsvält inte regelmässigt hetsänt eller ägnat sig åt självrensande åtgärder under de senaste tre månaderna inte ägnat sig åt upprepad hetsätning eller självrensande beteende Med hetsätning/ självrensning regelmässigt hetsänt eller ägnat sig åt självrensande åtgärder under de senaste tre månaderna ägnat sig åt upprepad hetsätning eller självrensande beteende

15 DSM- IV (1994) DSM- 5 (2013) Kriterium A (hetsätning) Oförändrat Kriterium B (kompensanon) Oförändrat Kriterium C Både hetsätning och kompensanon* förekommer i genomsnis minst två gånger i veckan under tre månader. Båda förekommer i genomsnis minst en gång i veckan under tre månader. Kriterium D Oförändrat Kriterium E Oförändrat Subgruppering Tas bort *OBS allnd olämpligt kompensatoriskt beteende

16 DSM- IV (1994) DSM- 5 (2013) Provisorisk diagnos Ordinarie diagnos Kriterium A, B och C (hetsätning, upplevelser/beteenden vid hetsätning, lidande över hetsätningen) Kriterium D Hetsätningen förekommer i genom- snis minst två dagar i veckan under sex månader. Kriterium E Hetsätningen är inte förknippad med regelmässig användning av kompensanon och förekommer inte enbart under förloppet av anorexia nervosa eller bulimia nervosa. Oförändrade Hetsätningen förekommer i genom- snis minst en gång i veckan under tre månader. Hetsätningen är inte förknippad med upprepad kompensanon och före- kommer inte enbart under förloppet av bulimia nervosa eller anorexia nervosa.

17 1. Ja 2. Nej 3. Osäker

18 DSM- IV UNS typ 1 AN förutom as menstruanonen är regelbunden UNS typ 2 AN förutom as vikten är normal trots betydande viktnedgång DSM- 5 Anorexia nervosa Aytpisk AN AN förutom as vikten är normal eller över normal, trots betydande viktnedgång UNS typ 3 BN förutom as hetsätandet och kompensanonen förekommer mindre än två gånger i veckan eller under en kortare period än tre månader Atypisk BN BN förutom hetsätning/kompensanon mindre än en gång i veckan el. kortare än tre månader

19 DSM- IV UNS typ 4 En normalvikng person som regelmässigt använder olämpligt kompensatoriskt beteende eler as ha änt endast små mängder mat (t ex självframkallad kräkning eler as ha änt två småkakor) DSM- 5 Självrensningsstörning - Purging disorder Upprepad kompensanon för as påverka vikt/form (ex. kräkning, laxering, diurenka, andra läkemedel), i frånvaro av hetsätning UNS typ 5 Upprepat tuggar och sposar ut, men inte sväljer ned, stora mängder mat - - Atypisk Hetsätningsstörning Hetsätningsstörning förutom hetsätning mindre än en gång i veckan el. kortare än tre månader

20 NaLätandesyndrom - Night EaOng Syndrome Upprepade episoder av nasätande: ätande eler uppvaknande från sömn eller överdriven matkonsumnon eler kvällsmaten. Medvetenhet om och minne av ätandet kan inte förstås bäsre som en konsekvens av ysre påverkan, såsom förändringar i individens sömn- /vakenhetscykel, eller lokala sociala normer. förknippat med påtagligt lidande och/eller funknonsnedsäsning. förklaras inte bäsre som usryck för BED, annan psykiatrisk störning, drogmissbruk/- beroende, allmän medicinsk sjukdom, eller som en effekt av medicinering.

21 1. Ja 2. Nej

22 Ospcificerad uppfödnings- eller ätstörning Restkategori för kliniskt signifikanta problem som uppfyller defininonen för en uppfödnings- eller ätstörning, men som inte uppfyller kriterierna för någon annan diagnos eller Nllstånd (FED)

23 Pica A. Ihållande ätande av ämnen som ej är näringsämnen eller livsmedel under minst en månad. B. olämpligt för individens utvecklingsnivå (en ålder av minst 2 år föreslås för diagnos). C. inte del av en kulturellt sanknonerad eller socialt normanv praxis. D. Om uteslutande i samband med någon annan psykiatrisk störning (t.ex. mental retardanon, genomgripande störningar i utvecklingen, schizofreni) är det Nllräckligt allvarligt för as monvera yserligare klinisk uppmärksamhet.

24 RuminaOon disorder - Idisslande A. Upprepade uppstötningar av mat under en period av minst en månad B. inga bevis för as es associerat gastrointesnnalt eller annat medicinskt Nllstånd (t.ex. esofageal reflux) är Nllräckligt för as ensamt förklara de upprepade uppstötningarna C. inte enbart under förloppet av AN, BN, BED eller ARFID (se nedan) D. Om uteslutande i samband med någon annan psykiatrisk störning (t.ex. mental retardanon, genomgripande störningar i utvecklingen, schizofreni) är det Nllräckligt allvarligt för as monvera yserligare klinisk uppmärksamhet.

25 ARFID: Avoidant- restricove food intake disorder - Undvikande/restrikOv störning i födointag (Odigare Uppfödningssvårigheter hos spädbarn eller barn) A. Störning i ätande eller födointag (inkluderande, men inte begränsat Nll, uppenbar brist på intresse för mat eller ätande; undvikande baserat på sensoriska egenskaper hos mat; eller oro för aversiva konsekvenser av ätande) som visar sig i upprepade misslyckanden as Nllgodose Nllräckliga näringsmässiga och/eller energibehov och som leder Nll en eller flera av följande: 1. Betydande viktminskning (eller utebliven viktuppgång eller stagnerande Nllväxt hos barn); 2. Beroende av sondmatning eller näringsnllskos; 3. Markant störning i psykosocialt fungerande. B. inga belägg för as brist på Nllgänglig mat eller en associerad kulturellt sanknonerad praxis är Nllräckligt för as ensamt svara för störningen.

26 ARFID, forts. C. inte enbart under förloppet av AN eller BN och det finns inga bevis för en störning i upplevelsen av den egna kroppsvikten eller formen. D. förklaras inte bäsre av en samndig medicinsk åkomma eller annan psykiatrisk störning. När den uppträder Nllsammans med någon annan störning/sjukdom överskrider ätstörningens svårighetsgrad den som normalt förknippas med störningen/sjukdomen och monverar yserligare klinisk uppmärksamhet. Subtyper. Texten i DSM- 5 beskriver: 1. individer som inte äter Nllräckligt/visar litet intresse för födointag 2. individer som endast acceptera en begränsad diet med avseende på sensoriska egenskaper 3. individer vars matvägran är relaterad Nll aversiva erfarenheter

27 1. Ja 2. Nej

28 1. Ja 2. Nej 3. Osäker

29 AN: (forcarande) ingen viktgräns, amenorré bort, omformulerade kriterier (sänkta trösklar), forcarande undertyper BN: inga undertyper, sänkta trösklar för frekvens + duranon BED: formell diagnos, sänkta trösklar för frekvens + duranon OSFED: Atypisk AN Atypisk BN Atypisk BED Purging disorder Night eanng syndrome UFED

30 MaNlda, 22 år, minskade i vikt från BMI 29 Nll BMI 22 på 7 månader, har legat stabilt där i ca es halvår. Har mycket tankar på mat, mycket rädd för as gå upp i vikt, och hennes självkänsla är starkt påverkad av hur hon tycker as kroppen ser ut. Joggar varannan vecka för as kontrollera vikten men har svårt as monvera sig. Känner ganska ola as hon tappar kontrollen sis ätande och frossar, men det är inte överdrivet mycket mat det handlar om. Har sömnproblem, vaknar ola på näserna och äter nånnng, mår dåligt över det och har ola svårt as somna om eleråt.

31 1. Atypisk AN 2. Atypisk BN 3. Purging disorder 4. Night eanng 5. Atypisk BED 6. OSFED 7. UFED

32 AN 21% AN 22% EDNOS 52% DSM- IV BN 27% EDNOS 38% BED 4% DSM- 5 BN 36% samt liknande/bäsre åtskillnad mellan diagnoser i kliniska variabler (=ingen förlust / mer informanon) Birgegård, Norring & Clinton (2012) Int. J. of Ea6ng Disorders N=2584

33 EDNOS 41% DSM- IV BED 8% AN 19% BN 32% BED 9% EDNOS 26% DSM- 5 BN 40% AN 25% samt bäsre åtskillnad mellan diagnoser i kliniska variabler (=mer informanon) Nakai, Fukushima, Taniguchi, Nin & Teramukai (2013). Eur. Eat Disorder Review N=1029

34 Under 18 år EDNOS 52% EDNOS 65% AN 21% AN 23% BN 12% BN 27% EDNOS 38% EDNOS 55% BED 4%! AN 22% AN 25% BN 36% BED 1% BN 19% Birgegård, Norring & Clinton (2012) Int. J. of Ea6ng Disorders

35 alla kriterier för AN förutom : inkluderar det kroppsuppfasningsstörning och förnekande av allvar, trots normal- eller övervikt? Vad är betydande viktnedgång? När ska den ha skes? Ska den vara pågående? Despite significant weight loss, the individual s weight is within or above the normal range, and there is a) an intense fear of gaining weight or becoming fat, or persistent behavior that interferes with cessa6on of weight loss, and b) a disturbance in the way in which one's body weight or shape is experienced, or undue influence of body weight or shape on self- evalua6on.* *Birgegård, Groß, de Man Lapidoth & Norring (2013) J. of Ea6ng Disorders

36 kliniskt signifikanta problem som uppfyller definioonen för en uppfödnings- eller ätstörning, men som inte uppfyller kriterierna för annan/t diagnos eller Nllstånd men det finns ingen sån defininon!?

37 Ekeroth, Clinton, Norring & Birgegård (submised): OSFED (OFECNEC), enl. vårt eget försök Nll defininon, har betydligt mindre symptom än övriga grupper, och verkar inte ingå i ätstörning

38 Persistent behavior that interferes with weight gain Gräns mellan BN och BED? Hur mkt kompensanon är OK? (ICD- 11: komp. i max hällen av hetsätningsfallen, much less frequent than the BE episodes, not specifically in order to compensate for BE ) Gräns mellan BN och Purging disorder: mängd mat (ICD- 11 inkluderar subjeknv hetsätning, många studier antyder as storleken inte spelar roll)

39 Ingen defininon av ätstörning Inga övegripande inklusions- eller exklusionskriterier Majoriteten får UNS, ssk barn/ungdomar Bristande validitet & reliabilitet Diagnosväxlingar & återinsjuknande DefiniNoner av kriterier/symptom (ssk OBE)

40 Svensk DSM- 5 i vinter Troligen i intervjuer osv om ca nåt år? SEDI Ndigare!? Ska vi gå före eller vänta?

41 DSM- 5 ICD- 10 Anorexia nervosa Anorexia nervosa Bulimia nervosa Bulimia nervosa Hetsätningsstörning Ätstörning, ospecificerad Atypisk anorexia nervosa Atypisk anorexia nervosa Atypisk bulimia nervosa Atypisk bulimia nervosa Atypisk hetsätningsstörning Ätstörning, ospecificerad Självrensningsstörning Ätstörning, ospecificerad NaSätandesyndrom Ätstörning, ospecificerad OFECNEC Ätstörning, ospecificerad Pica Picasyndrom (hos spädbarn och barn eller vuxna) Idisslande Rumina6ons6llstånd hos spädbarn (ej hos vuxna) ARFID Matvägran hos spädbarn och barn (ej hos vuxna) - Psykogen ap6törlust - Överdrivet ätande eller kräkningar samman- hängande med andra psykiatriska störningar

42 Anorexia nervosa AN med farligt låg kroppsvikt 1, restriknv typ AN med farligt låg kroppsvikt 1, hetsätande och/eller självrensande typ AN med måsligt låg kroppsvikt, restriknv typ AN med måsligt låg kroppsvikt, hetsätande och/eller självrensande typ Bulimia nervosa 2 BN med historia av AN BN utan historia av AN Hetsätningsstörning 2 Undvikande/restrikOv störning i födointag (=ARFID) Pica Idisslande Andra uppfödnings- och ätstörningar 1 BMI<14 för vuxna eller BMI<0.1 percennlen för barn 2 Hetsätning definieras primärt av kontrollförlust, inte av mängd mat

43 Ingen vet vad ÄTSTÖRNING är DSM är kanske es elände, men det är det enda elände vi har och vi måste använda det på samma säs DSM- 5 är inte den stora förbäsring vi hade önskat oss, men ändå en liten, och ingen försämring

44 1. För många 2. För få 3. Lagom många

45