Mål och Budget för Avesta Kommun

Mål och Budget för Avesta Kommun 2018-2020 KF 2017-06-19 108

Innehållsförteckning: Förord... 3 Kommunens organisation... 4 Vision - Avesta 2030... 5 Kommunövergripande mål... 6 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet hållbar utveckling/klimatneutralt... 6 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet medborgarinflytande... 7 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet ungdomsstaden... 8 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet folkhälsa/trygghet... 9 Kommunfullmäktiges mål för Avesta 2020... 12 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet ekonomi... 13 Ekonomiska förutsättningar...14 Ekonomiprocess... 14 Styrprocessen i Avesta... 15 Interna förutsättningar... 16 God ekonomisk hushållning...17 God ekonomisk hushållning... 17 Styrelsernas uppdrag... 17 Omvärlds- och nulägesanalys...18 Samhällsekonomisk utveckling... 18 Kommunalskatt och kommunalekonomisk utjämning 2018-2020... 19 Extra flyktingstatsbidrag till Avesta enligt vårpropositionen 2016... 19 Befolkning, boende, arbetsmarknad... 19 Personalredovisning... 21 Finansiell analys...21 Särskilda beslut 2018-2020...25 Drift- och resultatbudget...27 Finansieringsbudget...28 Balansbudget...29 2

Förord Samarbetspartierna Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet lägger här fram sin budget för åren 2018-2020. Det är en budget med starka tydliga satsningar på Omsorgen och Skolan samt investeringar för ett snabbt växande Avesta. Ett Avesta som åren 2015-2017 haft ett stort åtagande i den flyktingsituation som råder i Världen, Europa och Sverige, vi har givits och vi har tagit och tar ett stort ansvar. Kommunens personal tillsammans med civilsamhället har ställt upp på ett fantastiskt sätt. Det avspeglar sig också i detta budgetdokument där vi använder de mycket välbehövliga välfärdsmiljarderna som regeringen beslutat om till stora ramhöjningar för Omsorgsstyrelsen och Bildningsstyrelsen samt en stor pott för Integrations- och utvecklingsmedel. Vår kärnverksamhet är att ge våra barn en bra uppväxt med hög kvalitet i våra skolor och förskolor, att vi tar hand om våra äldre när de behöver och att vi har en attraktiv och trygg miljö och det syns i våra prioriteringar och fördelningen av våra skattemedel som har en tydlig rödgrön prägel. Arbetet med Avesta 2020 fortsätter att löpa som en röd tråd i vårt arbete med att Avesta Kommun ska vara ett regionalt tillväxtcentrum med ökat antal arbetstillfällen, företag och positiv inflyttning. Lars Isacsson Henrik Öhrn Pia Aronsson 3

Kommunens organisation ANSVARSOMRÅDEN Kommunfullmäktige: fastställer kommunens budget och beslutar hur mycket skatt invånarna i kommunen ska betala beslutar vilka nämnder/styrelser som ska finnas väljer ledamöter och ersättare till kommunstyrelsen och nämnderna/styrelserna väljer revisorer som granskar kommunens verksamhet utser ledamöter i kommunala bolag Kommunstyrelsen: leder och samordnar allt arbete inom kommunen ansvarar för kommunens ekonomi har uppsiktplikt över övriga styrelsers/nämnders arbete Nämnder/styrelser: ansvarar för det dagliga arbetet inom kommunen förbereder ärenden som ska beslutas av fullmäktige genomför beslut som fattas i fullmäktige 4

Vision - Avesta 2030 Avesta är 2030 en inflyttningsort i en dynamisk tillväxtregion, människor väljer att leva sina liv i och flytta till Avesta för att här finns bra skolor och äldreomsorg, en levande landsbygd, bra infrastruktur, handel, stort kulturutbud och en bra regional arbetsmarknad. Satsningar på entreprenörskap för kvinnor och män har lett till att nya företag skapats och befintliga företag getts möjlighet att växa. Avesta är en möjligheternas kommun som kan erbjuda många alternativ till boende, arbete, studier, fritid och rekreation. Med de kraftkällor som ett rikt näringsliv, en levande landsbygd, spännande evenemang, intressanta utbildningar, ett kulturliv som lyfter, naturens närhet och tjusning och många människors initiativrikedom utgör, är förutsättningarna inför framtiden goda. 5

Kommunövergripande mål Kommunfullmäktiges mål i perspektivet hållbar utveckling/klimatneutralt Transport och energilösningarna inom kommunen ska vara hållbara och energieffektiva. Vi ska skapa förutsättningar till en långsiktig och hållbar utveckling, vilket innebär att kommunen tar ytterligare steg i sitt miljöarbete. Mål: Transport och energilösningarna inom kommunen skall vara hållbara och energieffektiva Avesta ska vara fortsatt Fairtrade City-diplomerad Avesta ska fortsätta vara medlem i Sveriges Ekokommuner Andelen ekologiska livsmedel i kommunens verksamheter ska öka Andelen närproducerade livsmedel i kommunens verksamheter ska öka Indikatorer 2014 2015 2016 2017 2018-2020 Kollektivtrafikresande, antal resor Källa och mätperiod: Dalatrafik, mätning av antal resor Andel Fairtradeprodukter ska öka, andel av livsmedel Utfall 567 254 716 333 539 022 (6 mån) Mer än 820 000 Plan Mer än 820 000 6,5 % 7,3 % 5,6 % Öka Öka Källa och mätperiod: Egen mätning 31/12, Upphandling Återvinning av hushållsavfall, genom materialåtervinning Källa och mätperiod: KKiK dec, U07414 Ekologiska livsmedel, andel i kommunens verksamhet Källa och mätperiod: KKiK dec, U07409 Upphandling Andel närproducerade livsmedel skall öka, dvs livsmedel producerade inom en 15-milsradie från Avesta kommun. 22 % 28 %? 32% 36% (2018) Minst 36% (2019 2020) 24 % 26 % 25 % 27% 30% (2018) Minst 30% (2019-2020) 15% Öka Öka Källa och mätperiod: Egen mätning 6

Kommunfullmäktiges mål i perspektivet medborgarinflytande Medborgarna är i grunden för Avesta kommuns utveckling. Att finnas i ett sammanhang och känna sig behövd och bekräftad ger delaktiga medborgare. Avesta kommun präglas av en Vi-känsla där alla människors synpunkter är viktiga. Mål: Medborgarna i Avesta ska ges möjlighet till aktivt inflytande genom medborgardialog Årligen förbättra nöjd-inflytande index Bättre tillgänglighet, vägledning och svar på frågor för en bättre service till Avesta kommuns invånare Indikatorer 2014 2015 2016 2017 2018-2020 Delaktighetsindex, Kommunens kvalitet i korthet Källa och mätperiod: KKiK dec, Kolada U00416 Utfall Plan 52 % 41 % 41 % 47 % 50 % (2018) 55 % (2019 58 % (2020) Nöjd-inflytande-index, mäts årligen via SCB:s medborgarundersökning Källa och mätperiod: SCB, våren, Kolada U00408, rang Ingen mätning Plats 113 Plats 128 Plats 100 75 (2018) 50 (2019) 25 (2020) Kommunens kvalitet i korthet, mått 1-3 1. E-post, svar på en enkel fråga inom två dagar, andel % 2. Andel av medborgarna som via telefon får direkt svar på en enkel fråga 3. Andel av medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande via telefon 70 % 57 % 96 % 39 % 78 % 56 % 81% Minst 86% Minst 60% Minst 85% Minst 86% Minst 60% Minst 85% Källa och mätperiod: KKiK dec, Kolada U00412, U00413, U00486 7

Kommunfullmäktiges mål i perspektivet ungdomsstaden Ungdomarna ska se Avesta som en kommun där de har möjligheter att utvecklas och där de kan bidra med sin kreativitet och sina lösningar. Vi behöver möta ungdomarna där de är för att skapa möjlighet för dem att vara delaktiga i samhällsbyggandet. Mål Ungdomar i Avesta ska ha verklig tillgång till inflytande Andel som påbörjar och slutför gymnasieutbildning ska öka Avesta ska bli en av Sveriges 20 bästa skolkommuner Indikatorer 2014 2015 2016 2017 2018-2020 Mäta ungdomars upplevda tillgång till inflytande: Indikatorer tas fram till revidering i höst när enkäten är genomförd Målgrupp för enkäten är åk 7-9 och gymnasiet. Utfall Enkät utarbetad Mätning genomförd Plan Källa och mätperiod: Egen mätning Nationella prov åk3, sv, ma, andel som klarat alla delprov Källa och mätperiod: KKiK dec, Kolada N15474 Andel elever som är behöriga till yrkesprogram Källa och mätperiod: Skolverket, Kolada N15428 Meritvärde åk 9, kommunala skolor, 17 ämnen 66 % 62 % 56 % 70 % 80 % (2018) 90 % (2019) 90% (2020) 79,6 % 81,3 % 80,9 % 85 % 87 % (2018) 90 % (2019) 90 % (2020) 215,1 216,6 218 219 (2018) 220 (2019) 221 (2020) Källa och mätperiod: Skolverket, 31/12 Kolada N15505 Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, hemkommun, andel (%) Källa och mätperiod: KKiK, dec Kolada N17457 Sammanvägt resultat i grundskolan, lägeskommun, ranking Källa och mätperiod: Skolverket, Kolada U15428 81,3 % 73,6 % 75 % 80% (2018) 85 % (2019) 85 % (2020) 273 179 246 150 130 (2018) 100 (2019) 80 (2020) 8

Kommunfullmäktiges mål i perspektivet folkhälsa/trygghet Grunden för friska och trygga invånare är en levande demokrati. En väl fungerande kommunal service som omsluter alla från barn till äldre är kännetecken för en välmående kommun. Idag är den goda hälsan inte jämt fördelad i samhället och folkhälsoarbetet i Avesta handlar därför om att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Mål Trygghet - Alla invånare ska uppleva att det känns tryggt att bo, leva och verka i Avesta Folkhälsa - Avestas invånare ska ha en god folkhälsa. 1. Ekonomisk och social trygghet, a. Öka möjligheter till egen försörjning b. Minska barnfattigdom 2. Trygga och goda uppväxtvillkor Sjukfrånvaron inom kommunen (organisationen) ska minska Avesta Kommun som arbetsgivare ska ha en attraktiv, hälsofrämjande och utvecklande arbetsmiljö Indikatorer 2014 2015 2016 2017 2018-2020 Trygghet, Nöjd-Region-index, delfråga A7 Hur trygg och säker du känner dig utomhus kvällar/nätter, mot rån och misshandel samt mot inbrott i hemmet Utfall Plan Mäts ej 57 50 52 % 55 % (2018) 58 % (2019) 58 % (2020) Källa och mätperiod: SCB, årligen, våren Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare möter inom 14 dagar 18 20 20 15 Högst 15 Källa och mätperiod: KKiK dec, Kolada U21401 Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel 4,9 % (2013) 4,7 % (2014) 4,7 % (2015) 4,3 % (2016) Högst 4,3% Källa och mätperiod: KKiK dec, Kolada N31807, årsvis i efterskott Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende 111 167 121 57 Högst 57 Källa och mätperiod: KKiK dec, Kolada U23401 Barn i befolkningen som ingår i familjer med ekonomiskt bistånd, andel (%) 9,3 (2013) 8,1 (2014) 7,5 (2015) 7,5 (2016) Högst 7,5 Källa och mätperiod: Kolada, U31803, årsvis i efterskott Barn ska känna sig trygga i skolan, mäts i årskurs 5 och årskurs 8 Åk 5: 94,7% Åk 8: 98,3% Åk 5: 97,8% Åk 8: 97,3% Åk 5: 95,7% Åk 8: 92,8 % Öka Öka 9

Källa och mätperiod: Egen mätning Sjukfrånvaro för 12-månaders-period, % (medarbetare) Källa och mätperiod: Egen mätning, 31/12 Medarbetarenkät Totalindex för områdena - samspel mellan medarbetare och ledare - engagemang och meningsfullhet - förtroende och öppenhet - gemenskap och samarbete - ansvarstagande och initiativförmåga Svarsfrekvens Källa och mätperiod: Egen mätning, 31/12 6,60 % 6,93 % 6,68 % 6,5 % 6,0 % (2018) 5,5 % (2019) 5,5 % (2020) Totalindex 70 Svarsfrekvens 80% Mäts ej Totalindex 72 Svarsfrekvens 80 % (2018) Mäts ej 2019 Totalindex 75 Svarsfrekvens 80 % (2020) 10

Kommunfullmäktiges mål i perspektivet kulturstaden En attraktiv kulturpolitik är basen för ett öppet, nyfiket, jämlikt och demokratiskt samhälle. Genom kulturen skapas kreativitet, god hälsa och social gemenskap. Vi ser kulturen som en tillväxtfaktor och vårt starka föreningsliv bidrar till medborgarnas engagemang. Mål Öka antalet besökare vid våra kulturella besöksmål En bred musik- och kulturskola med många deltagare Indikatorer 2014 2015 2016 2017 2018-2020 Verket, antalet besökare 29 062 Utfall 31 424 28 939 31 000 Plan 32 000 (2018) 32 000 (2019) 32 000 (2020) Visentparken, antal besökare 7 732 8 751 9 256 10 000 10 000 Källa och mätperiod: Egen mätning Kulturskolan, antal deltagare Vårtermin Hösttermin 360 353 351 363 341 370 400 400 400 400 Källa och mätperiod: Egen mätning 11

Kommunfullmäktiges mål för Avesta 2020 Avesta ska vara en dynamisk tillväxtregion, med ett breddat näringsliv som är förankrat både lokalt och regionalt. Mål Befolkningsökning Fler arbetstillfällen Bättre näringslivsklimat Avesta ska fram till 2018 halvera ungdomsarbetslösheten Indikatorer 2014 2015 2016 2017 2018-2020 Befolkningsstatistik Utfall Plan 22 022 22 781 23 161 Öka Öka Källa och mätperiod: Skatteverket, 31/12 Antal arbetstillfällen, dagbefolkning Källa och mätperiod: SCB, registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, dagbefolkning, årsvis i efterskott, (dec) Antal nyregistrerade företag/1 000 invånare Källa och mätperiod: KKiK, 31/12 Kolada U00901, halvårsmätning Öppna Jämförelser, Företagsklimat (Insikten, SKL:s företagsenkät) Källa och mätperiod: KKiK dec, Kolada U07451 Svenskt näringslivs rankning, + 100 platser Startvärde, 173 (2013) Källa och mätperiod: KKiK, 31/12, Kolada U40402 Arbetslöshetsstatistik, gruppen ungdomar 18-24 år, jämförelsetal år 2013, 22,8 % Källa och mätperiod: Arbetsförmedlingen 31/12, Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd Högst Sverigesnitt efter 2018 9 904 (2013) 9 930 (2014) 10 028 (2015) Öka 50 per år Öka 50 per år 4,1 4,9 4,0 4,5 4,6 (2018) 4,8 (2019) 5,0 (2020) Mäts ej NKI 75 Mäts ej NKI 68 Mäts ej 2018 (resultat) NKI 76 (2019) 181 203 140 115 90 (2018) 73 (2019) 70 (2020) 22,1 % 27,9 % 23,2 % 18 % 11,4% (2018) -50 % jfr 2013 Högst Sverigesnitt 2019-2020 12

Kommunfullmäktiges mål i perspektivet ekonomi Mål Oförändrad skattesats Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska kortsiktigt för 2018-2020 högst uppgå till 99,6 procent. Utrymmet upp till 100 procent är det utrymme som exempelvis kan användas till att stärka det egna kapitalet, göra investeringar eller för att öka handlingsberedskapen för oförutsedda händelser. 13

Ekonomiska förutsättningar Ekonomiprocess Kommunfullmäktige tar beslut om skattesats och budget i juni månad. Syftet med ett tidigt beslut är att ge styrelser och nämnder mer tid för internbudgetarbete och möjliggöra att eventuella verksamhetsanpassningar kan genomföras redan före årsskiftet. Taxor som fastställs av kommunfullmäktige beslutas i november. Då görs också justeringar för ny skatteprognos och eventuella revideringar i övrigt. Tidplan Kommunstyrelsens arbetsutskott 23 maj Kommunstyrelsen 7 juni Kommunfullmäktige den 19 juni 2017 Revidering hösten: Kommunstyrelsens arbetsutskott den 30 oktober Kommunstyrelsen den 13 november Kommunfullmäktige 27 november, beslut om utdebitering, investeringar och taxor. Styrelsernas Mål och budget, exklusive KF-taxor och investeringar, ska lämnas till Kommunkansliet senast 20 november för delgivning till Kommunfullmäktige i november. Styrelsernas detaljbudget ska rapporteras in till Kommunkansliet senast den 15 december 2017, för registrering i ekonomisystemet. Uppföljning Kommunstyrelsen ansvarar för uppföljning och dialog med styrelserna. Månadsuppföljning Uppföljningen ska ske för månaderna februari, april, juli september och oktober. Vid månadsuppföljningarna redovisas; ekonomi- och personalstatistik åtgärdsplaner hur väl man klarar av att hålla sin budget och årsprognos Månadsuppföljning mars I mars ska en mer omfattande uppföljning göras till kommunstyrelsen som förutom ovan även omfattar; de kommunala bolagen, avstämning av särskilda uppdrag avstämning av fullmäktige beslutade mål Delårsrapport augusti och årsredovisning Innehållet i dessa två uppföljningar är lagstyrda, omfattar hela kommunkoncernen, och ska behandlas av kommunfullmäktige. Vid dessa uppföljningstillfällen ska information ges om hur styrelserna lyckats i förhållande till; beslutade fullmäktigemål tilldelade ekonomiska ramar särskilda uppdrag personalredovisning enligt lagstiftning avstämning av styrelsernas indikatorer för målen som beslutats av Kommunfullmäktige i Mål och budget. 14

Detta ska redovisas enligt den uppföljning av mål som beslutats i detta dokument. Det ska också beskrivas med vilka aktiviteter styrelsen genomför eller planerar verksamheten i riktning mot dessa mål. Verkställighetsbevakning Den ska ske två gånger per år. Uppföljningsrapporterna ska godkännas av respektive styrelse/nämnd, alternativt arbetsutskott innan den överlämnas till kommunstyrelsen. I övrigt ges ekonomienheten i uppdrag att i detalj utforma dokumenten. Föreligger avvikelser mot beslutade mål och ekonomiska ramar ska alltid förslag till åtgärder lämnas i syfte att komma till rätta med avvikelsen. Mål- och budgetdokumentet ska kommuniceras med all personal så att kommunens mål blir kända av alla medarbetare. Medarbetarna ska vara delaktiga i hur målen förverkligas. Styrprocessen i Avesta December Januari År 1 År 2 November KF fastställer revidering Mål och Budget Förvaltningens detaljbudget klar Årsredovisning Resultat och omvärldsdagar majoritet Februari Oktober Månadsrapport Styrelsens beslut om Mål och budget Månadsrapport Månadsrapport inkl måluppföljning Rambudgetarbete startar Mars Styrelsens budgetarbete Månadsrapport Månadsrapport Budgetberedning September Delårsrapport inkl måluppföljning April Förvaltningens budgetarbete Månadsrapport Förslag till Mål och budget Augusti KF-beslut, Mål och Budget, övergripande mål och ramar Maj Juli Juni 15

Interna förutsättningar Övriga kostnader och intäkter Övriga kostnads- och intäktsförändringar samt volymförändringar av verksamhet ska hanteras inom tilldelad ram. Beräknad allmän prisstegring med 2 procent, enligt prognos från SKL, ska inrymmas i befintlig ram. Internräntan: Internräntan för år 2018 uppgår preliminärt till 2,25 procent. Den fastställs i januari enligt gällande investeringspolicy. Investeringar: Verksamhetens investeringsäskanden hanteras under löpande budgetår enligt den av kommunfullmäktige fastställda investeringspolicyn. Internhyreshöjning Gamla Byn AB:s aviserade hyreshöjning ska inrymmas inom befintlig ram och hyreshöjningen sker utifrån 2017 års nivå. Hyresjustering, %, presenteras i samband med revidering av Mål och Budget i november. Städindex SCB-index (maj-index i juni). För 2018 ska ökningen procent inrymmas inom befintlig ram. Procentsatsen för 2018 är 2,1 %. Taxor Styrelserna äger rätt att höja taxorna för verksamheten. Styrelserna äger även rätt att införa nya taxor om de är av ringa värde och eller ringa omfattning. Kommunfullmäktige ska besluta om taxeförändringar i övrigt, för de taxor som enligt kommunens taxepolicy är hänskjutna till Kommunfullmäktige. Arbetsgivaravgifter Lönekostnadsökning för den tillsvidareanställda personalen budgeteras centralt under kommunstyrelsen för perioden 2018-2020. Det gäller för samtliga förvaltningar med undantag för V-Dala miljö- och bygg och upphandlingsenheten. I styrelsernas ram ingår löneläget per 31 mars 2017. Personalomkostnadspålägget kommer preliminärt att öka med 0,87 % för 2018. Ökningen ska inrymmas i beslutad ram. Följande personalomkostnadspålägg ska användas för år 2018: Anställda Förtroendevalda Lag/avtal 31,50 31,42 Pension/löneskatt 7,70 Rehab/friskvård/FHV 1,25 Totalt 40,45 31,42 16

God ekonomisk hushållning Kommunfullmäktiges vision av hur kommunen ska utvecklas är utgångspunkten för målstyrningsprocessen. Utifrån visionen beslutar fullmäktige om Mål och budget för perioden. Mål och budget innehåller de ekonomiska ramarna för styrelserna och de mål som fullmäktige vill att kommunen ska uppnå under de kommande tre åren. Mål och budget tas fram i budgetberedningen av ordförandegruppen, utifrån vissa givna förutsättningar. Kommunfullmäktige fattar beslut om Mål och budget i juni. Revidering av Mål och budget sker i november. Mätbara mål är ett viktigt krav för att målen ska kunna följas upp. Mätbarheten åstadkoms med hjälp av så kallade indikatorer. Indikatorer visar hur väl målet är uppnått. Indikatorerna kan vara kommunövergripande eller styrelsespecifika. Oftast krävs det flera indikatorer för att kunna avgöra om kommunen närmar sig det uppsatta målet. Om den politiska målsättningen inte kan mätas i form av en indikator ska den istället formuleras som en inriktning, fullmäktige kan då ge styrelserna direkta uppdrag. Aktiviteter visar på åtgärder som vidtagits för att på sikt uppnå målen. Ansvarsområde, åtgärder och indikatorer ska anges i styrelsernas respektive verksamhetsplaner. Styrelserna ska även ange de aktiviteter som kortfattat talar om vilka åtgärder som styrelsen planerar att genomföra för att uppnå målsättningen i den strategiska planen. I årsredovisning och delårsrapport redovisas en samlad redogörelse för God ekonomisk hushållning. I dessa dokument görs en sammanvägning av det ekonomiska resultatet samt hur väl målen i planen har uppfyllts. God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär bland annat att varje generation ska bära sina kostnader för den service de konsumerar. God ekonomisk hushållning ställer krav på ett ekonomiskt resultat som långsiktigt både säkerställer skyddet av kommunens tillgångar och kommunens åtagande mot invånare, anställda och leverantörer. God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsmässigt perspektiv tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Styrelsernas uppdrag Styrelsernas uppdrag är att följa fullmäktiges intentioner. Kommunfullmäktiges mål ska ligga till grund för styrelsernas indikatorer för sina respektive verksamheter. Styrelsernas Mål och Budget med indikatorer för verksamheterna som överensstämmer med fullmäktiges mål ska därför beslutas och lämnas till kommunkansliet senast den 20 november. I denna budget fastslås skattesats och styrelsernas budgetramar. Med beaktande av målen har styrelserna möjlighet att fritt budgetera om mellan olika resultatenheter. Styrelsernas budgetarbete ska ske i nära dialog med verksamheterna. Den långsiktiga ekonomiska inriktningen i styrelsernas budgetarbete ska vara att skapa en buffert i verksamheten motsvarande 2 procent varje år för att kunna möta särskilda händelser som kan uppstå under året. 17

Omvärlds- och nulägesanalys Samhällsekonomisk utveckling Svensk ekonomi fortsätter att växa i snabb takt även under 2017 och väntas kulminera under 2018. Vi befinner oss i en högkonjunktur. För åren därefter, 2019-2020, antas ekonomin återgå till ett konjunkturellt normaltillstånd vilket innebär att sysselsättningen stagnerar och att skatteunderlaget utvecklas svagare. Utvecklingen innebär ett betydande glapp mellan intäkter och kraftigt ökade behov av skola, vård och omsorg inom kommunsektorn som den snabba befolkningsutvecklingen för med sig. Särskilt svag prognostiseras utvecklingen bli under åren 2019 och 2020 i samband med att konjunkturläget gradvis försvagas. Anpassningar kommer att behöva ske genom en kombination av skattehöjningar, effektiviseringar, omprioriteringar, samverkan, höjda statsbidrag och försämrade ekonomiska resultat. De historiskt låga, negativa räntorna som gynnat kommuner med stora lånestockar prognosticeras att stiga från och med 2018 vilket innebär ett ökat tryck för de kommuner som står inför stora investeringsbehov som måste lånefinansieras. Det finns också en stor osäkerhet i vår omvärld för närvarande som kan påverka vår inhemska ekonomi eftersom vi är ett litet, exportberoende land. Befolkningen den 1 november ligger som grund för den preliminära skatteutbetalningen kommande år. På grund av att befolkningsökningen de senaste åren uppgått till mer än 1,2 procent har Avesta fått ett tillskott i form av eftersläpningskompensation. I senaste skatteunderlagsprognosen per april 2017 har kostnadsutjämningen minskat till en tredjedel vilket inneburit att skatten uppräknats kraftigt för kommande planperiod. Prognosen för reala skatteunderlaget visar dock att detta inte täcker kommande kostnadsökningar. Det negativa ekonomiska gapet mellan intäkter och kostnader bedöms bli 40 miljarder för hela kommunsektorn vilket måste hanteras. I maj 2017 presenterade SKL följande prognos för utvecklingen i Sverige. I nedanstående tabell redovisas den procentuella förändringen om inte annat anges; Procentuell förändring 2017 2018 2019 2020 Tillväxten BNP 2,8 2,1 1,4 1,7 Arbetade timmar 1,5 0,8-0,1 0,0 Arbetslöshet 6,3 6,1 6,2 6,5 Arbetade timmar 1,5 0,8-0,1 0,0 Konsumentpris KPI 1,7 2,0 2,6 2,7 Realt skatteunderlag 1,5 1,1 0,4 0,7 Reporänta -0,5 0,25 18

Kommunalskatt och kommunalekonomisk utjämning 2018-2020 Skattesats i Avesta för år 2018 beräknas bli oförändrad, 22,44 kronor. Skatteintäkterna är beräknade efter senaste prognos från Sveriges kommuner och landsting, april 2017, inklusive egen prognos för befolkningsutvecklingen. Specifikation av skatteintäkter och utjämning, kkr 2018 2019 2020 Kommunalskatt 1 085 872 1 129 251 1 165 614 Summa kommunalskatt 1 085 872 1 129 251 1 165 614 Utjämning Inkomstutjämning 233 320 234 882 245 114 Kostnadsutjämning -8 648-8 722-8 796 Regleringsbidrag -4 269-6 312-8 773 LSS-utjämning -22 416-22 609-22 802 Summa statsbidrag 197 987 197 239 204 743 Summa skatter/utjämning 1 283 859 1 326 490 1 370 357 Kommunal fastighetsavgift 45 496 45 496 45 496 Totalt 1 329 355 1 371 986 1 415 853 Extra flyktingstatsbidrag till Avesta enligt vårpropositionen 2016 För att skapa långsiktiga planeringsförutsättningar för kommuner och landsting avser regeringen att föreslå att 10 miljarder kronor tillförs kommunsektorn för 2017 och framåt. Pengarna till kommunsektorn kommer dels att fördelas på samma sätt som via det kommunalekonomiska utjämningssystemet (kr/inv.), dels med en fördelningsnyckel där hänsyn tas till antal asylsökande och nyanlända. I höstpropositionen presenterades det slutliga bidraget, som något högre för Avesta än i vårpropositionen. Utfall givet samma underlag åren 2018-2021 2018 2019 2020 2021 Enligt flyktingvariabler 43 347 233 30 960 000 18 580 000 0 Enligt befolkningsfördelning 4 855 373 8 090 000 11 330 000 16 180 000 Totalt 48 202 607 39 050 000 29 910 000 16 180 000 Befolkning, boende, arbetsmarknad År Invånare Förändring Födelsenetto Flyttnetto Dalarna Sverige Utlandet 2010 21 583-179 -79-98 1-211 112 2011 21 486-97 -92-5 -10-79 84 2012 21 467-19 -110 89 9-75 155 2013 21 582 115-69 184-6 -87 277 2014 22 022 440-38 468-3 33 438 2015 22 781 759-58 804-8 284 528 2016 23 161 380-5 373-111 -220 704 2017Q1 23 208 47-27 74 10-79 123 Till och med första kvartalet 2017 har Avestas befolkning ökat med ytterligare 47 personer till 23 208 invånare. Födelsenettot är efter första kvartalet är negativt, det vill säga det dör fler än det föds i Avesta. Det positiva flyttnettot är det som bidrar till befolkningsökningen. 19

Demografi I Avesta är det framförallt antalet personer över 70 år som kommer att öka de kommande åren. Diagrammet visar Avestas demografi 2016-11-30. Födelsenettot är negativt men i och med den stora inflyttningen ökar även de yngre årskullarna. Boende Den stora befolkningsökningen innebär ett stort tryck på bostadsmarknaden. Vi står inför stora investeringsbehov både när det gäller bostäder och lokaler för våra kommunala verksamheter. Vårt fastighetsbolag kommer att behöva göra större nyupplåningar för att klara investeringsbehovet. Arbetsmarknad Arbetslösheten i Avesta har minskat men ligger fortfarande högre än i Dalarna och riket. Det är framförallt bland nyanlända ungdomar som arbetslösheten ökat kopplat till ökningen av nettoinflyttningen av nyanlända som fått permanent uppehållstillstånd i kommunen. Antal arbetslösa i Avesta kommun 16-64 år 18-24 år 2013 dec 1 052 278 2014 dec 1 106 268 2015 dec 1 548 349 2016 dec 1 480 273 2017 apr 1 408 255 Utveckling av försörjningsstöd och vårdtimmar 20

Personalredovisning Pensionsavgångar 2016-2021 Pensionsavgångar under kommande treårsperiod redovisas i nedanstående tabell; Förvaltning 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Bildning 22 14 14 17 32 24 Kommunkansli 4 3 6 8 7 4 Miljö o Bygg 1 2 3 Omsorg 20 8 24 17 32 29 Totalt 47 25 46 45 71 57 Pensionsåtaganden Kommunens årliga pensionskostnad beräknas enligt KPA till mellan 75-90 mkr inklusive särskild löneskatt. Den individuella pensionsdelen som beräknas som procentuell andel av den årliga lönesumman utbetalas årligen till de anställda enligt fullmäktigebeslut. Finansiell analys Den finansiella analysmodellen utgår från fyra finansiella aspekter; det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. De fyra aspekterna, resultat, kapacitet och risk samt kontroll, utgör grunden i modellen. Målsättningen är att utifrån dessa identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem och därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen. Resultat Kapacitet Med resultat avses balansen mellan löpande kostnader och intäkter och utveckling av investeringar. Kapacitet beskriver den finansiella motståndskraften på lång sikt. Avesta kommun resultat 2016 var väldigt bra. Tillfälliga medel för flyktingmottagande på 64,4 mkr, bra skatteutveckling och goda resultat för verksamheterna har bidragit i en positiv riktning. Resultatet 2016 uppgick till 73,8 mkr, att jämföras med budgeterat resultat på 6 mkr. För de kommande åren budgeteras resultatet till totalt 21 mkr under planperioden. Fördelningen under perioden: 2018: 10,6 mkr, 2019: 5,4 mkr, 2020: 5,4 mkr. Balanskrav Det lagstadgade balanskravet för kommuner och landsting enligt Kommunallagen, innebär att kommunens resultat ska överstiga noll. Enligt rekommendationer och praxis ska realisationsvinster och extraordinära poster inte medräknas då avstämning mot balanskravet görs. Minskar det egna kapitalet, till följd av underskott, ska det återställas inom tre år. Enligt nya regler för balanskravet finns numera möjlighet att sätta av medel de år som resultatet enligt balanskravet överstiger 2 % av skatter och generella statsbidrag. Medlen ingår som en del i det egna kapitalet och kallas resultatutjämningsreserv. 2018 motsvarar ett resultat på 2 procent 27 mkr. 21

Kommunen redovisat positivt årsresultat från 2010 och därmed uppfyllt gällande balanskrav. Kommunen har även uppnått det långsiktiga resultatet enligt god ekonomisk hushållning med 2 procent respektive år förutom 2012 när avsättning till Karlslund gjordes. Resultatutjämningsreserv, RUR Från och med 2010 har resultat överstigande 2 procent enligt fullmäktigebeslut avsätts i en resultatregleringsreserv (RUR) att användas i lågkonjunktur och om kommunen redovisar ett negativt resultat. Definitionen av lågkonjunktur är när det årliga underliggande skatteunderlaget för riket understiger den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. Upplösning får enligt RUR reglerna göras upp till ett nollresultat i en sidoordnad balanskravsutredning. I Avesta uppgår den ackumulerade avsättningen till RUR efter bokslut 2015 till det maximala beloppet på 40 mkr. Kommunfullmäktige har fattat beslut om RUR som avser en reservering och disponering enligt propositionen med koppling till konjunktursvängningar. Ytterligare avsättning till RUR måste beslutas av fullmäktige. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna visar hur stor del av skatteintäkterna som går åt till den löpande verksamheten. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna och statsbidragen uppgick i samband med årsredovisning 2016 till 94 procent. Budget 2018 innebär att relationstalet hamnar på 99,2 procent. Det kortsiktiga målet är att nettokostnadernas andel av skatteintäkterna inte ska överstiga 99,6 procent, eftersom även delar av investeringarna finansieras med skatteintäkter. % 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Verksamheten 94 93 97 97 97 97 Avskrivningar 2 2 2 3 3 3 Finansnetto 0 0 0 0 0 0 Totalt 96 94 99,3 99,2 99,6 99,6 Kostnader och intäkter En viktig förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. Nettokostnaderna bör inte öka mer än skatteintäkterna och den kommunala utjämningen. Investeringar Den totala ramen för investeringsbudgeten beräknas till netto 84 mkr för 2018, 94 mkr för 2019 och 66 mkr för 2020. Stora delar av fastighetsbolaget Gamla Byn AB:s volym utgörs av investeringar i lokaler för kommunens verksamheter. Betydande investeringar är planerade för Avesta Vatten och Avfall AB. 22

Skattefinansieringsgrad av investeringar Ett viktigt nyckeltal skattefinansieringsgraden som visar hur stor andel av investeringarna som har finansierats med skattemedel när den löpande driften har finansierats. Den senaste 5-årsperioden har finansieringen kunnat ske med egna medel då självfinansieringsgraden varit mellan 92-173 procent. För perioden 2017-2020 kommer upplåningen att behöva öka då självfinansieringen endast uppgår till mellan 45-65% av investeringarna. mkr 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Nettoinvesteringar -58-57 -89-84 -94-66 Finansiering Kvar av skatteintäkter efter löpande drift 71 99 40 46 42 42 Självfinansieringsgrad 122% 173% 45% 54% 45% 65% Soliditet Soliditet är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor andel av kommunens tillgångar som finansieras med egna medel. Soliditeten påverkas av investeringsvolym, upplåning och resultatutveckling. Det finns ingen vedertagen norm för hur stor soliditeten bör vara. Det viktigaste är den långsiktiga trenden, det vill säga om soliditeten minskar eller ökar. Utfall Budget och plan Soliditet enligt balansräkning 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Exkl internbank Soliditet exkl upplåning som sker för bolagens behov 44 44 42 41 40 39 Soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Exkl internbank Soliditet, exkl. upplåning som sker för bolagens behov -32-18 -14-12 -11-10 Lån Låneskulden beräknas öka under perioden på grund av den höga investeringstakten. Kommunen kommer bland annat att göra investeringar i infrastruktur. Stora investeringar i verksamhetslokaler, som ägs av fastighetsbolaget Gamla Byn AB, är planerade under perioden. Dessa investeringar påverkar kommunens resultaträkning i form av ökade hyreskostnader. Dessutom planeras bostadsbyggnationer i både extern och egen regi för att möta befolkningsökningen. Den totala låneskulden för koncernen beräknas uppgå till ca 1,5 miljarder vid planperioden slut, vilket är inom ramen för den av kommunfullmäktige fastställda lånelimiten. Risk Kontroll Risk ska spegla vilka risker som kan påverka resultat och kapacitet. Kontroll visar hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs. 23

Finansnetto Till följd av den höga investeringstakten och den låga resultatnivån kommer det under perioden 2018-2020 att uppstå behov av extern finansiering. Detta kommer att innebära högre räntekostnader. Nedanstående diagram visar 1% höjning av räntan på befintlig lånestock och vid ett utökat lånebehov på 650 mkr. Pensioner mkr 2016 2017 2018 2019 2020 Pensioner, kortfristig del 37 41 43 45 47 Avsättningar till pension 90 89 90 96 102 Pensionsförpliktelse äldre än 1998 610 596 588 586 581 T o tal pensio nsskuld 737 726 721 727 730 Pensionskostnad som belastar resultatet 77 87 90 Förpliktelse i % av total skuld 83% 82% 82% 81% 80% Finansiering av de årliga pensionskostnaderna sker via återlåning, det vill säga via beskattningsrätten. Pensionskostnader som belastar resultaträkningen under perioden är totalt 254 mkr. Känslighetsanalys Analysen visar hur mycket kostnaderna respektive intäkter ökar i och med förändrade antaganden och därmed påverkar kommunens finansiella situation. mkr Löneförändring med 1 % inkl. PO samtlig personal i kommunen 9,4 Bruttokostnadsförändring med 1 % 14,7 Generella statsbidrag med 1 % 2,2 Förändrad utdebitering med 1 kr 48,0 Förändrad äldreomsorgstaxa med 10 % 2,4 Förändrad barnomsorgstaxa med 10 % 1,1 Förändring av befolkningen med 50 pers 2,6 Förändring av skatteunderlag 1 % 12,1 24

Särskilda beslut 2018-2020 Övergripande: 2018 2019 2020 Ramar är justerade för löneavtal till och med 31 mars 2017 Prel ökning av personalomkostnadspålägget 2018, + 0,87 % ska rymmas inom ram Belopp i tkr, om inte annat anges Kommunfullmäktige: Tillfälliga medel Allmänna val/eu-val 250 250 Utbildning nyvalda 500 Fullmäktigeberedning 100 100 100 Ramförändring Ramförstärkning 400 Kommunstyrelsen: Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund, inkl. pensionskostnader 29 543 30 982 31 690 Löneavtal och pensioner, (mkr) 125 166 204 Tillfälliga medel Framtid Avesta för år 2018-2020 3 000 3 000 3 000 Myggprojekt 250 250 250 Offentliga miljöer och infrastruktur, KS 46 2012 3 000 3 000 3 000 Åtgärder för ungdomsarbetslöshet 6 000 Tillfälliga medel integration och utveckling 28 000 11 000 11 000 Dalavalidering, årsavgift 2018-2019 130 130 Projektanställning tillgänglighetsanspassning 2017-2018, 6 mån/år 350 Ramförändring - verksamhet Lönenämnden, uppräkning kommunbidrag -14 135 150 Samhällsbetalda resor, nytt avtal 2017 1 900 780 Upphandling, uppräkning kommunbidrag 132 E-beställning, licenser 370 Årslicens ny kommunwebb 100 Överförmyndarverksamhet 280 Belysning elljusspår, kapitaltjänst 58 Bostadsanpassning 600 Administrativt stöd FAHNS-kommuner 100 Tillnyktringsenhet, Dalakommuner och landstinget 300 Posom-utbildningar 30 Investeringar - ramförändring Kapitaltjänstkostnader och övriga driftkostnader för övergripande investeringar. Medel överförs till berörd styrelse efter färdigställande. Väghållning, broar, belysning 2 664 1 772 2 850 Fastigheter 84 84 Parker/grönytor/lekparker 226 226 Övergripande projekt/medborgarförslag 181 181 Parker/grönytor/lekparker ökade driftkostnader 150 150 150 Åtgärder skolmiljöer, kaptj/hyreshöjande åtgärder 500 25

Omsorgsstyrelsen: 2018 2019 2020 Tillfälliga medel Försörjningsstöd 5 000 5 000 Ramförändring Ramförstärkning, styrelse 15 000 Bildningsstyrelsen: 2018 2019 2020 Ramförändring Ramförstärkning, styrelse 12 000 Västmanland-Dalarna Miljö och Byggnadsnämnd Ramförändring Kommunbidrag, Avestas andel, uppräkning 542 561 551 Finansiering: I finansnettot ingår: Kreditavgift från Gamla Byn AB, AIAB, VAAB 0,5 % av lånestocken 5 000 6 000 7 000 26

Drift- och resultatbudget Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 Kommunfullmäktige 4 180 4 830 5 330 4 580 Kommunstyrelsen 297 006 354 574 376 725 418 038 varav Kommungemensamma kostnader 167 258 222 338 243 573-44 383 Omsorgsstyrelsen 488 199 488 199 503 199 498 199 Bildningsstyrelsen 537 717 549 717 549 717 549 717 Västmanland Dalarna miljö- och byggnadsnämnd 15 061 15 603 16 164 16 715 SUMMA 1 342 163 1 412 923 1 451 135 1 487 249 Resultatbudget Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 Verksamhetens nettokostnader -1 263 100-1 325 900-1 358 900-1 391 000 Avskrivningar -30 000-35 100-36 300-37 000 Verksamhetens nettokostnader -1 293 100-1 361 000-1 395 200-1 428 000 Skatteintäkter/generella statsbidrag 1 261 900 1 329 400 1 372 000 1 415 900 Statligt tillskott flykting/vårprop 42 800 43 300 30 900 18 600 Finansiellt netto -1 900-1 100-2 300-1 100 Förändring EGET KAPITAL 9 700 10 600 5 400 5 400 Nettokostnadsandel 99,3 99,2 99,6 99,6 27

Finansieringsbudget Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Versamhetens nettokostnader -1 263 100-1 325 900-1 358 900-1 391 000 Skatteintäkter o intäkter av bidrag 1 304 700 1 372 700 1 402 900 1 434 500 Finansiellt netto -1 900-1 100-2 300-1 100 1. Verksamhetens netto 39 700 45 700 41 699 42 400 INVESTERINGAR Inköp av materiella tillgångar -89 250-84 000-93 700-65 500 2. Investeringsnetto -89 250-84 000-93 700-65 500 FINANSIERING Utlåning Utlåning/ökning långfristiga fordringar 0 0 0 0 Upplåning Nyupplåning 53 000 40 000 51 000 21 000 3. Finansieringsnetto 53 000 40 000 51 000 21 000 Justering för icke rörelsekapitalpåverkande poster Avsättning pensioner -2 954-1 624 1 607 2 134 4. Icke rörelsekapitalpåverkande poster netto -2 954-1 624 1 607 2 134 Förändring av likvida medel (1+2+3+4) 497 75 606 34 28

Balansbudget Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 747 563 797 263 855 463 884 763 Bidrag till statlig infrastruktur 15 200 14 400 13 600 12 800 Omsättningstillgångar 287 623 287 698 288 304 288 338 SUMMA TILLGÅNGAR 1 050 386 1 099 361 1 157 367 1 185 901 SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital 444 083 454 683 460 082 465 483 därav Årets resultat 9 700 10 600 5 400 5 400 Avsättningar 150 337 148 713 150 320 152 453 Kort- och långfristiga skulder 455 965 495 965 546 965 567 965 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 1 050 386 1 099 361 1 157 367 1 185 901 Soliditet 42% 41% 40% 39% *balansbudgeten är exklusive Internbanken 961 Mkr. 29