PROJEKT VATTEN SYFTET MED PROJEKTET: Öka förståelse för begreppen flyta och sjunka. Öka nyfikenheten för naturvetenskap.

Relevanta dokument
HANDLINGSPLAN. Naturvetenskap och Teknik. För Skinnskattebergs kommuns förskolor UTFORSKA UPPTÄCKA URARTA UNDERSÖKA

Draken Bertas Experiment. ett projektarbete på Kycklingen Vt 2012

Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan

Fenomen som undersöks

Tema vatten hösten 2012

VATTEN LJUD RÖRELSE LUFT LJUS PROGRAMMERING

TEKNIKCENTRUM Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar

Lpfö 98 reviderad 2010, naturvetenskap och teknik

ARBETSPLAN 2013/2014. Verkö förskola

BORTA MED VINDEN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat naturvetenskap

Regnbågens förskola är byggd 1992 och ligger på Mårtens fälad. Förskolan har en stor gård med mycket grönområden runt omkring.

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

Tema Kretslopp. Mål 1: Nedbryttningsprocessen

TEKNIKCENTRUM Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Verksamhetsportfolio. Kinnarps förskola. Läsår 2011/2012. Klicka på pilen i verktygsfältet för att fortsätta bildspelet

VÄLKOMMEN TILL. Vikarielärares Experimentkalender 2018

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar - Naturvetenskap och teknik, Förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR Avdelning: Brogårds förskola

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Läsår Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Naturvetenskap, teknik, energi-, Skolområde Ekholmen (Kvinneby, resurs- och klimat!

Ett pedagogiskt uterum

Avdelning Sporrens utvärdering

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen

Verksamhetsplan Matildelunds förskola Avdelning Vargavrån

Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12

Lärande & utveckling.

VATTENEXPERIMENT. Undersök hur många vattendroppar som får plats på ett rent tvåeurosmynt innan vattnet rinner över!

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Ett av barnen hittade en grov gren på marken som han knäckte av. Grenen visade sig vara blå inuti.

Arbetsplaner Förskolan Gläntan, avd Hajen läsåret

Arbetsplan. Lillbergets förskola avdelning /2016. Barn och utbildning

Kvalitetsarbete. Lilla Foss Förskola Blåbäret. Vattenexperiment och vattenlek

NORRBACKA FÖRSKOLOR SOLENS ARBETSPLAN Ht Vt 2011

Vår verksamhet under läsåret

Ståthållaregatan 35 Kalmar Anette Johansson

Arbetsplan

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap - Naturvetenskap och teknik, Äldre

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Kvalitetsredovisning 2012

Omtentamen i sidoämnet Reggio Emiliainspirerad pedagogik i förskolan II hp HT Maila din uppgift till senast den 7/3-2011

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Lokal arbetsplan läsåret 2011/12

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Arbetsplan

Hjul och snurrande upptäckter

education ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SKOGSTORP Arbetslag Igelkotten/ Räven

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Jollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik

Arbetsplan Violen Ht 2013

NORRBACKA FÖRSKOLOR PEDAGOGISK VERKSAMHETSPLAN VATTEN LÄSÅR Lyan, Skutan, Norrbacka, dagbarnvårdare

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Arbetsbeskrivning för

Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor

Kvalitetsrapport läsåret 2012/2013

Kvalitetsredovisning Höjdens förskola, avd Lillebo, ålder 1-2 år. Tema: Naturvetenskap

Verksamhetsplan. Läsåret Förskolan Lillåsen

HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

Våra tankar kring temat:

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Höjdens förskola - Trollebo

Ladans bearbetning av juluppdraget Min lampa

Hallsta Östra Förskoleområde Arbetsplan arbetsåret 14/15

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Verksamhetsplan Uteförskolan Totte

ÄLVENS GROVPLANERING OCH MÅL vt Personalen har sin planering. Barnen har utelek tillsammans med avd. Forsen.

Tranbärets månadsbrev september 2015

Arbetsbeskrivning för Peter Lundhs förskola avd. Snövit ht-11/vt-12.

Systematiska kvalitetsarbetet

Fördjupningsmaterial till filmen Medforskande

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Lokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur

Luftundersökningar. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Luft Åk 1-3

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Tegelstugans förskola, rapport Gröna skolgårdar 2016

Svalans Verksamhetsberättelse Naturens skatter

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

3 Beskrivning av arbetssätt och arbetsformer och det löpande arbetet med kvalitet och hur vi arbetar med uppföljning, utvärdering och utveckling

Arbetsplan läsåret

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Blåbärets Kvalitetsredovisning

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016

Transkript:

PROJEKT VATTEN SYFTET MED PROJEKTET: Öka förståelse för begreppen flyta och sjunka. Öka nyfikenheten för naturvetenskap.

Varför valdes detta projekt? Barnen visade ett stort intresse för vatten och det ville vi ta fasta på. Vi ville utmana barnen i deras tankar och låta dem få möjlighet att pröva och utforska olika fenomen med vatten.

HUR? Genom att vi har ett utforskande och prövande arbetssätt efter barnens egen förmåga. Att få ta del av andras erfarenheter och kunskaper. Vi utgår från barnens intresse och deras erfarenheter. Vi har valt att genomföra experimenten/undersökningar i smågrupper. Grupperna har bestått av 2-3 barn och även i grupper på ca 10 barn. Dessa grupper är uppdelade efter mognad och ålder. Detta har vi valt utifrån att varje barns förutsättningar ska möjliggöras och att de ska kunna få sin röst hörd, i större utsträckning än i en storgrupp.

I alla experiment använde vi oss av öppna frågor, detta för att det inte ska finnas några givna svar. Vad...? Hur...? Varför...?

Vi låter barnen jämföra sina teorier med vetenskapliga teorier! Vad säger läroplanen: Utveckla sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen Utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap

Experiment flyta och sjunka Hur? Vattenlekbord fyllt med vatten. Olika saker till att pröva flyta och sjunka med: kork, duplo, kaplastav, papper, bestick, äggkopp, olika frukter, olika leksaksdjur m.m. Barnen får ställa hypoteser om vad som kommer att hända när vi lägger i de olika sakerna i vattnet. Barnen får prova sina egna funderingar och teorier.

Dinosaurier: Flyter för den vill det. Den sjunker för att den är liten, men den kan simma. Tror den sjunker för att den är tung, men den sjönk. Det var nog för den var så tung. Krokodil: Sjunker för den är för liten. Tror den flyter, men den sjönk. Det var nog för att det var luft i den och luften blev vatten istället.

Kork: Den är lätt, därför flyter den. Den sjunker aldrig! Den bara snurrar runt! Sedan provar barnen hur de kan få korken att förflytta sig. De kommer på att de kan blåsa på den. Den kommer nog flyta för den är lätt och har ingen luft i sig. Den flöt för den var lätt och hade ingen luft i sig. Bestick: De sjunker för de är ju i metall och hårda. Den sjunker för vattnet vill ner och luften vill upp.

Äggkopp: Tror att de sjunker för de är stora. Först flöt den för att sedan sjunka, för de fick ju vatten i sig. Om man inte tar vatten i så flyter den Den flyter om man är försiktig och den sjunker när man skvätter vatten i den. Man måste vara försiktig när man sätter i den så det inte kommer i vatten. Den flyter, men om man tar den upp och nerpå och kastar i den så sjunker den

Päron: Den sjunker för den är stor. Äpple: Den flyter för den är rund. Sjunker för den simmar. Den är lätt. Banan: Den flyter för den är liten. Flyter för det är en banan. Den flyter för den ser ut som en livboj! Den är lätt, därför flyter den. Duplo: Om det kommer vatten i hålet så sjunker den, precis som äggkoppen gjorde. Om det inte inte är fullt med vatten i den så flyter det. Precis som min stekpanna! När det är vatten i den så sjunker den! Den sjunker för det är mycket vatten tror jag.

Experiment ägg i saltvatten och apelsinen Barnens nyfikenhet om flyta och sjunka var stort därför valde vi att arbeta vidare inom området densitet. Ägg i saltvatten Ett ägg läggs i en glasburk med vatten. Vad händer? Vi tar upp ägget, saltar rikligt och blandar om. Vad händer när vi lägger i ägget? Apelsinen En behållare med vatten och två apelsiner. En oskalad och en skalad. Vi lägger dem i vatten. Vad händer?

Barnens tankar: Det är ju som i Thailand, för när man badar där så flyter man. (ägget) Apelsinen flyter i saltvatten både med skal och utan. Apelsinen kommer att flyta för den har luft i sig och luften vill upp och vattnet vill ner. Det är ett hål i apelsinen och då vill den åka runt, för det är luft i den. Hålet i apelsinen gör att den flyter.

Experiment magiska burken: En hög glasburk, sirap, färgat vatten, matolja, metallgem i olika storlekar, krita, suddigum, pastaskruv och en kork. Hur gjorde vi: Vi hällde först ca 3 cm sirap i burken, sedan lika delar färgat vatten och matoljan. Vi låter barnen ställa sina hypoteser över vad de tror kommer att hända. Sedan prövar vi vad som händer när vi lägger de olika sakerna i den magiska burken. Vad händer? Varför?

Barnens tankar: Kork, sudd och krita:det blev en i varje rum. Kritan är i vattnet för att sirapen orkar hålla den och vattnet orkar bära oljan. Litet gem: Han måste så till sin pappa. Stort gem: Den sjönk, räddar sin unge. Den var för smal.

Barnens reflektioner! Det lägger sig ju i olika grupper. Korken flyter för den är så lätt. Kolla vattnet ligger på sirapen! Vi gör en glass. Vattnet vill neråt och luften vill upp. Det blir rött, eller gult eller brunt. (Barnen tittar på färgerna på de olika ingredienserna).

Reflektioner från vårt projekt med vatten: Vi har sett ett stort intresse hos barnen, där frågor och hypoteser har väckt både nyfikenhet och engagemang hos barnen. Det har varit väldigt bra för barnen att vi delat upp oss i smågrupper för att kunna möta barnen utifrån där de är. Många tankar och funderingar har barnen delat med oss under projektets gång och det har gjort att vi valt att göra många experiment för att utmana barnen i deras utforskande. Barnen har uttryckt en stor glädje under hela projektet och intresse för att fortsätta med nya experiment. Vi kommer att ha barnen uppdelade i smågrupper även då och utgå ifrån vart barnen intresse ligger. Detta för att vi sett att barnen har gynnats av att vi delat upp dem. Pedagogerna har större chans att lyssna in varje barn och de barn som inte tar så mycket plats vågar mer.

Barnen har under projektets gång kunnat ta del av dokumentationsväggen där samtal mellan barn-barn, barnpedagog och barn/pedagogförälder skett. En viktig del i lärandet!

Gudhems förskola Avd Ängen Våren 2017