MBT och SUICIDALITET Niki Sundström och Peder Björling Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra Agenda Dödsönskan Suicidtankar Suicidplaner Rysk roulette Suicidförsök Kronisk suicidalitet Parasuicidala handlingar Domna bort... 1
Kronisk suicidalitet Inte depression, ett sätt att leva En del av identiteten Påverkas av men beror ej på humörsvängningar Akut suicidrisk - kronisk suicidalitet Flera element i kronisk suicidalitet Intensiv psykisk smärta Tomhet Behov av kontroll Hopplöshet Meningslöshet Interpersonell kontext Suicidalitet som kommunikation Suicidalitet påverkas av kommunikation När kommunikation inte är möjlig är risken som störst 2
Predicera och förebygga suicid Det finns mycket kunskaper om riskfaktorer men inte bra metoder att predicera. Evidens saknas för individspecifika metoder att förebygga suicid. Beakta riskfaktorer. Använd mentaliseringsperspektiv, psykiatrisk kunskap och teamet för att hantera situationen Riskfaktorer Specifika psykologiska symtom: impulsivitet, ilska, psykos, våldsamhet Axel II-komorbiditet Allvarliga medicinska problem Hög stressnivå Bristande socialt stöd/nätverk Suicid i familjehistorien Tillgång till medel Glapp i vårdkedjan. Nyligen utskriven. BPD och suicidalitet Patienter med emotionell instabilitet är mer benägna att tänka på suicid (Fergusson et al., 2000). Personlighetsstörning som utmärks av emotionell instabilitet - suicidalitet är ofta ett kroniskt tillstånd (Livesley, 2003; Paris, 2003) BPD har signifikant fler suicidförsök än deprimerade patienter (Soloff et al., 2000). 3
BPD och suicidalitet Högre grad av psykopatologi hos de som gör fler suicidförsök än ett. 41 % av de som upprepar har BPD (Forman et al., 2004). Alkohol/droger bakom suicid mer än 1/3 (Links & Kolla, 2005). 10% av BPD-patienter begår självmord (Paris, 2003). Många försök Många riskfaktorer 10% suiciderar Alltså: Men... De flesta som gjort upprepade suicidhandlingar suiciderar inte Psykofarmaka och suicidalitet Psykofarmaka kan bidra till förebygga suicid...om patienten lider av en sjukdom där farmakologisk behandling har evidens för att förebygga suicid. T ex depression. Bensodiazepiner kan öka impulsivitet och har inte visat effekt på suicidalitet. 4
Vad kan vi göra? Upprätthållande av kontakt (Minskad tillgång till dödliga medel) Vana och utbildning i suicidriskbedömning Använd teamet för bedömning och beslut Krisplan som är känd för både patient, behandlare och andra i vårdkedjan Samarbete med anhöriga då det är möjligt och lämpligt Illusion av trygghet Årligen sker stort antal suicid på vårdavdelning Inte ovanligt att självskada och suicidförsök ökar vid inläggning Lång inläggning utan konstruktiv vårdprocess ökar upplevelse av utanförskap och minskar hoppet om ett värdigt liv. Risk att inläggningen blir för terapeutens skull Risk för regression Att mentalisera då patienten är suicidal svårt... Oro för patienten Oro för egen skuld Oro för anmälan Oro för andras åsikter Ilska mot patienten? Självkritik? - Använd teamet - 5
Terapeutens dilemma Att rädda ett liv att misslyckas med att rädda ett liv Att stå ut med osäkerhet för att möjliggöra förändring - Teamet! Hur gör vi? Terapin kan inte bedrivas i ett klimat av rädsla. Adresseras i teamet och med patienten. Att härbärgera suicidalitet ger hopp, lättnad, möjliggör agentskap och stärker allians. Det går att mentalisera om suicidalitet!!! Risklägen Låtsasläge Teleologisk hållning 6
Bemötande Ta suicidtankar och suicidhandlingar på allvar Validera det lidande de står för Använd ett validerande och utforskande förhållningssätt för att förstå: Den faktiska kontexten Den interpersonella kontexten Mentaliseringsprocessen Flera perspektiv fler möjligheter än inläggning eller extratider Stimulera agentskap även här 7