Att möta den som inte orkar leva
|
|
- Ann-Christin Bergman
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Att möta den som inte orkar leva Ullakarin Nyberg Konsultpsykiater, suicidforskare, författare Ordförande Svenska psykiatriska föreningen Norra Stockholms psykiatri Centrum för PsykiatriForskning, KI
2 Varför tar man sitt liv? Fritt val? Hen valde att ta sitt liv Hämnd? Ovanligt egoistisk? Modig? Feg? Nästan alltid depression som underliggande faktor
3 VÄLFÄRDSPROBLEM
4 Sårbarhet SAMHÄLLE INDIVID Arbetslöshet/finanskris Stigma för psykiska sjukdomar och suicid Tillgång till dödliga metoder Tillgång till alkohol, droger Diskriminering, mobbing Rapportering av suicid i media Ensamhet Könsroller Ärftlighet och biologi Personlighetsdrag Tidigare s-försök Trauma i barndomen, erfarenhet av våld Psykisk sjukdom Somatisk sjukdom Psykosocial situation/kriser Tillgång till dödliga metoder Uppföljning inom vården Kön, ålder, ekonomi, bostadsort, ursprungsland Utanförskap Grubblande över sexuell identitet VÅRD Dålig tillgänglighet Bristande kompetens och rutiner Dålig kontinuitet och uppföljning Säkerhetsbrister Bristande samverkan
5 Risk för suicid i åldern år i relation till betyg i åk 9, män (Björkenstam et al, 2011) R i s k f ö r s u i c i d Betyg åk 9
6 Suicid som psykologiskt misstag
7 Skadornas och självmordens andelar av samtliga dödsfall i olika åldrar ,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0, Olycksfallsskador Suicid
8 Evidensbaserade strategier för självmordsprevention Evidens finns Flera utvärderingar behövs Folkhälsoinriktade insatser Begränsning av medel Skolbaserad prevention Gatekeeper-utbildning Medierelaterade insatser Hjälplinjer Kliniska insatser Behandling av depression/suicidalitet Vårdkedja/uppföljning Utbildning av primärvård Evidens saknas Screening för självmordsnärhet G. Zalsman et al. (2016). Suicide prevention strategies revisited: 10-year systematic review. Lancet Psychiatry, 3(7):
9 SJÄLVMORDSLINJEN
10 Suicidriskbedömning: en svår uppgift Psykisk sjukdom hos 90% av dem som tar sitt liv Samtidigt som >90% av patienter med psykisk sjukdom inte begår självmord
11 En person som inte orkar leva 1. Olösliga problem: Jag klarar inte av det! 2. Utmattning: Jag orkar inte längre! 3. Psykisk smärta: Jag står inte ut! 4. Utanförskap: Jag är alldeles ensam.
12 Självmordsförsök hos unga S-försök: % gör nytt försök inom ett år Risk för fullbordat suicid inom ett år efter s-försök är 0,5 1% S-försök: ökar risken med gånger jämfört med normalbefolkningen Beteendet måste ingå i bedömningen!
13 Olikheter
14 Patientfall En 17-årig pojke, Samir, hittas av polis på spårområdet efter att en vän har larmat om akut suicidrisk via 112. Samir har skrivit avskedsbrev till fem av sina närmaste vänner och har två veckor tidigare förberett ett hängningsförsök som avbröts av att en kompis råkade komma förbi. Samir är redlöst berusad, förtvivlad och ångestfylld och säger gång på gång till polisen att han vill dö. De för honom till medicinakuten, eftersom han är nedkyld. Där berättar han för mottagande sjuksköterska att hans pojkvän har gjort slut och att livet därför inte är värt att leva. Den kompis som larmade har ringt till akutmottagningen och berättat att patienten har verkat deprimerad under en längre tid och att han har hoppat av gymnasiet. Han har en ansträngd relation med sin familj, som inte accepterar att han är homosexuell. Efter tillnyktring får Samir träffa en psykiatrisk konsultläkare på medicinakuten, som bedömer att den akuta suicidrisken är hög. Han erbjuder Samir att stanna över natten på BUP-avdelning. Samir insisterar på att ingen annan kan lösa hans problem och att han måste få åka hem. Läkaren på BUP skriver därför ett vårdintyg. Samir lugnar sig efter en stunds samtal och säger att han kan tänka sig att stanna och tillbringar natten på psykiatrisk akutvårdsavdelning.
15 Patientfall På morgonen är Samir lugn och samlad. Han ber om ursäkt för sitt uppträdande kvällen innan och säger att han har tänkt igenom situationen och bestämt sig för att han vill återuppta sina studier. Han ångrar att han har dramatiserat en situation som går att ta sig igenom om han bara anstränger sig. Han vill inte ha någon uppföljande kontakt med vården eftersom han inte är psyksjuk, men tackar alla inblandade för att de bryr sig om honom trots att han inte är värd deras omsorger. Han förnekar bestämt fortsatt suicidavsikt och bedöms som trovärdig i detta av läkare. Efter samtal med dagjour (nybliven specialist i psykiatri), utan anhörig närvarande, går Samir motvilligt med på uppföljning i öppen vård och vårdintyget avskrivs därför. Han går hem.
16 Frågor Riskfaktorer? Skyddande faktorer? Suicidriskbedömning? Hur vägs suicidrisken in i behandlingsplaneringen? Vad hade ni velat göra?
17 Förhållningssätt Jag kommer att göra allt som står i min makt för att du ska välja att leva Jag bryr mig om hur det går för dig STANNA - LYSSNA - DELA
18 Skäl att leva Hon hade så snälla ögon Han strök mig över kinden, det glömmer jag aldrig Det märktes att personalen brydde sig om mig Sjuksköterskan fick tårar i ögonen när han berättade att min son var död Vi fick inte den vanliga landstingsfilten utan deras specialfilt, den var blå Hon flyttade min brits så att jag inte skulle få solen i ögonen
19 Empatisk gymnastik Vad gör mitt liv värt att leva? Vad skulle få mig att vilja dö? Livsviljan är konstant, viljan att dö är tillfällig och möjlig att påverka
20 Självmordsguiden.se Däremot kan man träna sig och sina tankar så när du genomför akten, verkar inte självmordet så konstigt och främmande för dig och dina tankegångar.
21 Att upptäcka När man mår som du gör är det vanligt att man tänker att livet inte är värt att leva. Hur är det för dig? Har du någon gång varit i en så svår situation att du har försökt ta ditt liv eller varit nära att göra det? Det är värdefullt att hjälpa människor att sätta ord på sitt psykiska lidande. Vi måste prata mer om konsekvenser!
22 Vad är målsättningen? Inte att avlägsna suicidtankar Öppenhet det här går att prata om Minskad känsla av utanförskap Gemensam förståelse Förstärka skälen att leva Hopp om att förändring är möjlig Fokus på liv, inte på död. Alla är ambivalenta.
23 Hur gör man? Bekräftelse, uppmuntran det känns hopplöst hör jag du tror inte att någon kan hjälpa dig det du berättar låter allvarligt berätta gärna mer, det är viktigt att jag förstår du är modig som berättar Två experter vad bra att du berättar för mig jag tror på dig och jag vill förstå kan du hjälpa mig? har du något råd till oss?
24 Acceptans, normalisering I din situation är det vanligt att man tänker på döden som en utväg, hur är det för dig? Så kan man tänka, men man kan också tänka så här. Det är inte konstigt att du tänker så
25 Balans mellan svårigheter och möjligheter Vad är viktigt i ditt liv? När känner du hopp? Kan du trösta dig själv? Kan du trösta någon annan? Vad har hjälpt dig att orka fram till idag? Gemensamt ansvar - delaktighet
26 MOTKRAFT Vi är utrustade med varandra (Ylva Eggehorn
27
28 Existentiella frågor Vad tror du händer efter döden? Är du rädd för att dö? Tror du på Gud? Hjälper din tro dig att leva? Brukar du be? Är det en tröst för dig?
29 Vad behöver vi känna till? Underliggande riskfaktorer, går ofta inte att påverka Akuta riskfaktorer individuella. Vad har hänt? Detaljer kring eventuella suicidförsök/planer Förmåga till problemlösning Livsinnehåll. Vad har hjälpt dig att leva fram till idag? Stöd i omgivningen. Vem känner till hur du har det? Förmåga till hjälpsökande. Vem ber du om hjälp?
30 HUR REAGERAR VI? Jag känner mig som en mördare, som att jag har skickat patienten rätt in i döden. Jag tror att jag är olämplig för det här jobbet, jag blir ju så ledsen. Om jag bara hade stannat lite längre hade det kanske inte hänt, men jag var tvungen att hämta barnen. Han förnekade alla tankar på suicid, både inför mig och inför sin son, och han var väldigt övertygande. Jag borde ha förstått ändå.
31 Min bok nok.se/bestallningsformular Podcast om suicid: Allt du velat veta Existenspodden Inferno podcast SVTplay: 30 liv i veckan Aldrig ensam Ny bok: Klinisk suicidprevention, jan 2018
Att möta den som inte orkar leva
Att möta den som inte orkar leva Ullakarin Nyberg Konsultpsykiater, suicidforskare Ordförande Svenska psykiatriska föreningen Norra Stockholms psykiatri Centrum för PsykiatriForskning, KI Ullakarin.nyberg@sll.se
Läs merAtt mötas i det som förenar
Att mötas i det som förenar Ullakarin Nyberg Konsultpsykiater, suicidforskare, författare Ordförande Svenska psykiatriska föreningen Norra Stockholms psykiatri Centrum för PsykiatriForskning, KI Ullakarin.nyberg@sll.se
Läs merAtt möta den som inte orkar leva
Att möta den som inte orkar leva Ullakarin Nyberg Konsultpsykiater, suicidforskare, författare Ordförande Svenska psykiatriska föreningen Norra Stockholms psykiatri Centrum för PsykiatriForskning, KI Ullakarin.nyberg@sll.se
Läs merAtt möta den som inte orkar leva. Ullakarin Nyberg Konsultpsykiater, suicidforskare Norra Stockholms psykiatri Centrum för PsykiatriForskning, KI
Att möta den som inte orkar leva Ullakarin Nyberg Konsultpsykiater, suicidforskare Norra Stockholms psykiatri Centrum för PsykiatriForskning, KI Tabuering och tystnad Det är två sorger i en. Ingen frågar
Läs merAtt möta den som inte orkar leva
Att möta den som inte orkar leva Ullakarin Nyberg Konsultpsykiater, suicidforskare, författare Ordförande Svenska psykiatriska föreningen Norra Stockholms psykiatri Centrum för PsykiatriForskning, KI Ullakarin.nyberg@sll.se
Läs merVåga fråga- kunskap & mod räddar liv
Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.
Läs merAtt möta den som inte orkar leva. Ullakarin Nyberg Konsultpsykiater, suicidforskare Norra Stockholms psykiatri Centrum för PsykiatriForskning, KI
Att möta den som inte orkar leva Ullakarin Nyberg Konsultpsykiater, suicidforskare Norra Stockholms psykiatri Centrum för PsykiatriForskning, KI Är det farligt att må dåligt? För det mesta helt normalt,
Läs merVåga fråga- kunskap & mod räddar liv
Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Steg för livet Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Suicide Zero Bildades 2013 Utbildning, påverkan och opinionsbildning Över 50 000 personer följer oss
Läs merAtt arbeta med suicidnära patienter
Att arbeta med suicidnära patienter Grete Holm Czarnecki, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut i KBT Unga Vuxna mottagningen, Psykiatrin, USÖ 701 85 Örebro Telefon: 019-602 56 56 Email: grete.holm-czarnecki@regionorebrolan.se
Läs merSjälvmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras
Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras 1 Vad är svårt med självmord? Vanliga myter 1. Självmord grundar sig på rationella tankar om livets värde 2. Man kan inte hindra någon som har bestämt
Läs merKonsten att rädda liv Without you there is no me Suicid en konsekvens av utanförskap?
Konsten att rädda liv Without you there is no me Suicid en konsekvens av utanförskap? Ullakarin Nyberg Ullakarin.nyberg@sll.se Suicidforskare, psykiater Norra Stockholms Psykiatri Dystert rekord för Golden
Läs merSuicidriskprevention genom forskning
Suicidriskprevention genom forskning Tabita Sellin Jönsson Med Dr., Forskare UFC Utvecklingsenheten, Psykiatri Region Örebro län tabita.sellin-jonsson@regionorebrolan.se Utgångspunkt: Forskningsresultat
Läs merHandlingsplan vid suicidrisk
Handlingsplan vid suicidrisk Berörda enheter Avdelning 41N, Garnis Rehabcenter, Rehabiliteringsmedicins mottagning Sunderby sjukhus. Syfte Att säkerställa patientsäkerhet i vårdkedjan. Processbeskrivning
Läs merSuicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin
Regional medicinsk riktlinje Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS 2017-00132) giltigt till mars 2019 Utarbetad av
Läs merVad gör vi då? Det här häftet är en kortfattad vägledning för personal som möter människor som kan bära på suicidala tankar.
1 [7] Vad gör vi då? Det här häftet är en kortfattad vägledning för personal som möter människor som kan bära på suicidala tankar. Denna information innehåller bland annat; Myter kring suicid Bemötande
Läs merMBT och SUICIDALITET. Agenda. Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra
MBT och SUICIDALITET Niki Sundström och Peder Björling Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra Agenda Dödsönskan Suicidtankar Suicidplaner Rysk roulette Suicidförsök Kronisk
Läs merFAKTA OM SJÄLVMORD I SVERIGE
FAKTA OM SJÄLVMORD I SVERIGE 4 människor tar sitt liv varje dag. Ca 1500 personer dör varje år till följd av självmord. Vanligaste dödsorsaken bland unga mellan 15-24 år. FAKTA OM SJÄLVMORD I SVERIGE Varje
Läs merSuicidalitet arbete inom olika verksamheter, på Gotland
Regionstyrelseförvaltningen RSF Regionövergripande Rutin Regiongemensamma dokument Suicidalitet arbete inom olika verksamheter, på Gotland Innehåll Inledning...1 1. Oro/risk för suicid handläggning inom
Läs merSammanfattning av utvärderingen av projektet Aktion Livräddning. - första etappen
Sammanfattning av utvärderingen av projektet Aktion Livräddning - första etappen BAKGRUND Nästan varje dag begår en person självmord i Stockholms län. Det totala antalet självmord (säkra och osäkra) var
Läs merVi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den som inte mår bra till att i värsta fall suicidera
Vi är rädda för att vi inte vet vad vi ska säga Vi är rädda för svaret och hur vi ska reagera Vi är många gånger rädda för att säga fel saker Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den
Läs merPsykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen
Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen (Jennifer.Strand@psy.gu.se) Agenda Problem och igenkänning Depression Suicid Kommunikation Stress & prestationsångest MI vid svåra samtal Konkreta åtgärder Att
Läs merRiktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen
Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen Ansvarig för dokumentet Chefläkare Charlotta Brunner, psykiatriförvaltningen Beslutsdatum 2013-05-31. Rev. 2014-04-24 Beslutat av Psykiatriförvaltningens
Läs merPsykisk Livräddning. Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga. Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev.
Psykisk Livräddning Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev.com Tage Danielssons droppe En droppe, droppad i livets älv, har ingen
Läs merNationell samordning suicidprevention
Nationell samordning suicidprevention 10 november 2017 Jenny Telander Folkhälsomyndigheten 1 januari 2014 - ersatte Smittskyddsinstitutet och Statens folkhälsoinstitut Nationell kunskapsmyndighet med övergripande
Läs merHur involverar man anhöriga Ludmilla Rosengren
Hur involverar man anhöriga Ludmilla Rosengren Tabu - Skam - Skuld Att må dåligt Svårt att be om hjälp Svårt att erbjuda hjälp Sjukvården motverkar inställningen! I somatisk vård Om detta hade varit en
Läs merSuicidprevention. Att prata om självmord är ett skydd för livet. 30 mars Carin Tyrén
Suicidprevention Att prata om självmord är ett skydd för livet 30 mars Carin Tyrén Suicidprevention i Region Östergötland - uppdrag från HSN Region Östergötland ska vara den pådrivande länsövergripande
Läs merDet var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng
Äldre tiders synsätt påverkar oss Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng Sverige kristnas - Livet var okränkbart och att döda sig själv var lika illa som att döda
Läs mer2015-06-15. 90 % av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner. Varje psykiatrisk patient
90 % av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner 3 Varje psykiatrisk patient Självmordsrisk vid depression skall betraktas som en potentiell självmordsrisk innan
Läs merSuicidprevention. Samordning av suicidpreventiva insatser i Östergötland. Carin Tyrén
Suicidprevention Samordning av suicidpreventiva insatser i Östergötland PV-Forum 2016-03-09 Carin Tyrén Suicidprevention i Region Östergötland - uppdrag från HSN ska vara den pådrivande länsövergripande
Läs merAtt samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården
Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården Maj 2019 Thomas Jonsland Alla kan prata med barn. Alla kan också utveckla sin förmåga att prata med barn. Varför
Läs merAtt möta och bemöta. Ullakarin Nyberg Psykiater, suicidforskare Norra Stockholms psykiatri
Att möta och bemöta Ullakarin Nyberg Psykiater, suicidforskare Norra Stockholms psykiatri Kan det drabba mig? Jag är inte psyksjuk! Rädsla - 2011 Nästan var tredje person som bor i Västra Götaland kan
Läs merSjälvmord. Prof. Kristian Wahlbeck Vasa PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN
Självmord Prof. Kristian Wahlbeck Vasa 24.09.07 Vaasan mielenterveystyön osaamiskeskus Vasa kompetenscentrum för mentalvård Vaasa Excellence Centre for Mental Health SJÄLVDESTRUKTIVT BETEENDE OCH SJÄLVMORD
Läs merTotalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:
Läs merKronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök
Kronisk suicidalitet Suicidalitet Maria Wiwe& Peder Björling MBT-teamet Huddinge Att definiera sig själv på något sätt utanför den levande världen = stark identitetskänsla. Stark inre smärta. Inget kortvarigt
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TENTAMEN Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk15Vb Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:
Läs merSamverkan kring Suicidprevention
Samverkan kring Suicidprevention Presentation vid länskonferens Karlstad 2 juni 2017 Birgitta Huuva samordnare Region Örebro län 1 2017-06-02 Suicidprevention en gemensam angelägenhet i Sjukvårdsregionen
Läs merRiv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet
Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet Riv 65-årsgränsen Varför ska vi prata om äldre och psykisk ohälsa? Hur definieras
Läs merAtt leva med schizofreni - möt Marcus
Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk
Läs merDepression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!
Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid
Läs merSkolläkardagar Gävle 2-3 februari 2017
Skolläkardagar Gävle 2-3 februari 2017 Ett psykiskt hälsofrämjande program Danuta Wasserman Professor i psykiatri och suicidologi Chef för NASP vid KI Eva Lundin Projektsamordnare YAM Beatrice Johansson
Läs merMed barnets ögon. Mötet med sårbara och självmordsnära ungdomar- så kan vi stödja och hjälpa
Med barnets ögon Mötet med sårbara och självmordsnära ungdomar- så kan vi stödja och hjälpa, Professor emerita (britta.alin-akerman@ki.se Leg psykolog, leg psykoterapeut Anställd vid NASP (Nationell prevention
Läs merBemötande vid självskadebeteende. Kaskadutbildning riktad till primärvård, somatisk akutmottagning m.fl.
Bemötande vid självskadebeteende Kaskadutbildning riktad till primärvård, somatisk akutmottagning m.fl. KASKAD Nationella Självskadeprojektet Norra Noden Stockholms läns landsting, Uppsala, Sörmland, Gotland,
Läs merBemötande vid självskadebeteende information och övningar
Bemötande vid självskadebeteende information och övningar Ett nationellt projekt - För bättre vård och bemötande av personer med självskadebeteende Projektet är uppdelat i 3 noder. Medverkande från norra
Läs merSjälvmordsriskbedömning
Självmordsriskbedömning Luleå 24 april 2018 Maria Carlsson Leg psykolog, leg psykoterapeut och specialist i klinisk psykologi BUP-verksamheten, NU-sjukvården SBU:s slutsatser Det saknas vetenskapligt stöd
Läs merDepressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet
Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)
Läs merMELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik
MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för riskbedömning för självmord, självmordsförsök och fullbordat självmord Fastställd av SN 79 Den 29 september 2015 Sida Ersätter
Läs merMotiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige
Motiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige Veikko Pelto-Piri, Lars Kjellin och Ingemar Engström Tvångsvård - Juridiskt Förutsättningar Tvångsvård inom slutenvården får endast ges om patienten
Läs merSuicide Zero är en ideell organisation som arbetar för att radikalt minska självmorden.
Suicide Zero är en ideell organisation som arbetar för att radikalt minska självmorden. Suicide Zero Ideell organisation som bildades 2013 av Alfred Skogberg, som idag är generalsekreterare Suicide Zero
Läs merJag har accepterat, men kommer aldrig förlåta
Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta Publicerad 2016-02-15 Hedersvåld. Melissa är en av många flickor som under uppväxten kontrollerades av sina föräldrar. Efter åratal av kontroll, hot och våld
Läs merVAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT
1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror
Läs merse hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN
SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står
Läs merInnehåll. Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25
Innehåll Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25 Vad innebär lagtexten om värdegrund för äldre personer? 31 för anhöriga? 37 för personal? 43 Hur kan du stötta dina medarbetare
Läs merFem tips för att HANTERA en oförstående omgivning!
K Ä N N E R D U D I G D Ö M D? Fem tips för att HANTERA en oförstående omgivning! Du är inte ensam Inspiration för en väl fungerande vardag med barn med adhd. Metoder för att minska kaos och konflikter.
Läs merArbetet med suicidprevention och minskad psykisk ohälsa #skyddförlivet
Arbetet med suicidprevention och minskad psykisk ohälsa #skyddförlivet Vid suicidpreventionsdagen 8 september 2017 Inriktning ungdomar och unga vuxna Birgitta Huuva, regional samordnare suicidprevention
Läs merLÄSGUIDE till Boken Liten
LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen prata om viktiga
Läs merPSYKISK LIVRÄDDNING. En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord
PSYKISK LIVRÄDDNING En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord Jan Beskow, Li Wikström ordförande respektiv medlem i Västsvenska Nätverket för Suicidprevention, WNS Ge inte upp!
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merKonsten att rädda liv-att förebygga självmord. Ullakarin Nyberg Psykiater, suicidforskare Norra Stockholms psykiatri Karolinska Institutet
Konsten att rädda liv-att förebygga självmord Ullakarin Nyberg Psykiater, suicidforskare Norra Stockholms psykiatri Karolinska Institutet Är det farligt att må dåligt? För det mesta helt normalt, hör till
Läs merNär vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)
KONFERENS PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE GÖTEBORG 2017-03-02 NÄR
Läs merLÄSGUIDE till Boken om Liten
LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken om Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen samtala
Läs merTelefonrådgivning inom psykiatrin
Gå 4 betala för 3! Telefonrådgivning inom psykiatrin Suicidriskbedömning hur fångar du upp patientens tankar och funderingar? Sekretess, anonymitet och dokumentation vilka lagar påverkar telefonrådgivningen?
Läs merPå Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.
Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning
Läs merRIKTLINJE. Självskadebeteende, självmordstankar, självmordsförsök och misstänkt självmord
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2018-04-17 Anna Gröneberg, Therese Lindén Anna Gröneberg Mas, Lotta Kjellner (tf utredning socialtjänst), Lillemor Berglund VC HSL och förvaltningschef VO
Läs merRiktlinjer för suicidprevention Norrköpings kommun. Utkast2012-01-05
Riktlinjer för suicidprevention Norrköpings kommun Utkast2012-01-05 2 Innehållsförteckning 1. Bakgrund.3 2. Nationella strategier..... 3 3. Befintliga program och dokument.... 6 4. Lokala strategier och
Läs merAtt tala om självmord är ett skydd för livet
Att tala om självmord är ett skydd för livet Stockholm 2014-01-29 marie-louise.soderberg@mind.se Mind för psykisk hälsa sedan 1931 Tidskriften Psykisk Hälsa Nyhetsbrev Stödverksamheter Kunskapsspridning,
Läs merAsylsökande och suicid. Maria Sundvall, psykiater Flykt, exil, trauma
Asylsökande och suicid Maria Sundvall, psykiater Flykt, exil, trauma 170505 Mustafa, 18 år Mustafa, 18 år, kommer till psykakuten en kväll i sällskap med Lillian, som arbetar på Mustafas boende. Under
Läs merLikabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015
Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med
Läs merAkutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm
Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik
Läs merNär mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Läs merTrasiga Töser som Tillfogar sig Trauma. Anders Albinsson, Överläkare/MLA - Allmänpsykiatrin i Växjö
Trasiga Töser som Tillfogar sig Trauma Anders Albinsson, Överläkare/MLA - Allmänpsykiatrin i Växjö 2019-04-11 Sammanhållen sluten- och dagsjukvård Enhet 24 2008-09-01 2012-09-27 Utreda och behandla svåra
Läs merTill föräldrar och viktiga vuxna:
Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död
Läs merSamsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist
Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella
Läs merSuicid, suicidrisk och prevention
Anmäl hela teamet gå 4, betala för 3! Unik konferens för dig inom psykiatrin! Suicid, suicidrisk och prevention Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Internet ett nytt sätt att uttrycka
Läs merHedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Läs merPsykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC
Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt
Läs merPass 4B. Hur skapar vi långsiktig systematisk suicidprevention i Sverige? 13 september 2017 kl Sid
Pass 4B Hur skapar vi långsiktig systematisk suicidprevention i Sverige? 13 september 2017 kl. 13.10-14.40 Sid 1. 2017-09-25 Upplägg Inledning Korta presentationer av medverkande Samtal med fokus på nationell
Läs merRegional handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa
Bilaga 4 kommunstyrelsen 2017-06-07 107 Regional handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa Handläggare: Karin Haster, Folkhälsa och samhällsmedicin Datum: 2017-04-24 Dokumenttyp: Diarienummer:
Läs merSjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.
Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November
Läs merSe till mig som liten är
Se till mig som liten är Barn som anhörig 1 Kuratorn En resurs för barn som anhöriga 2 Vad gör kuratorn? Kris- och stödsamtal Information om samhällets stöd och resurser Anhörigstöd Myndighetssamverkan
Läs merFÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016
Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik
Läs merSuicidalt beteende bland personer med schizofreni
Suicidalt beteende bland personer med schizofreni Margda Wærn, Professor/öl Sektionen för psykiatri och neurokemi, Göteborgs universitet Psykoskliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Föreläsning bygger
Läs merLIKABEHANLDINGSPLAN NORRGÅRDENS FÖRSKOLA
LIKABEHANLDINGSPLAN 2014 NORRGÅRDENS FÖRSKOLA Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan Förskolans värdegrund och uppdrag: Förskolan ska ta tillvara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla
Läs merDET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL
DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk
Läs merDokument till kvalitetssystem Arbetsområde: Gällivare kommun. Reviderad senast: 2015-05-18
Sida 1 (8) Samverkansprogram Rutin vid suicid samt andra onaturliga dödsfall utanför sjukhuset inom Sida 2 (8) Rutin vid suicid samt andra onaturliga dödsfall utanför sjukhuset. Polis eller ambulans kallar
Läs merSex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR
Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Vem? 3 Inget storstadsproblem
Läs merKognitiv nedsättning och anhörigperspektiv
Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Janina Stenlund, Leg. sjuksköterska, Silviasjuksköterska Uppläggning Kognitiv svikt Anhörigsjukdom och anhörigstöd Nationella riktlinjer för vård och omsorg Metoder/förhållningssätt
Läs merSjälvmord - ansvar. Självmord. Vad tänker du? Vad är svårt? Olagligt? Självmord (suicid) 2013-09- 29
Självmord - ansvar Självmord * Ett gemensamt samhällsansvar * Tabu * Skam * Rädslor 1 2 Vad tänker du? Vad är svårt? 1. Självmord grundar sig på rationella tankar om livets värde 2. Man kan inte hindra
Läs merVåga tala om psykisk ohälsa! Till dig som är äldre eller är närstående till en äldre person
Våga tala om psykisk ohälsa! Till dig som är äldre eller är närstående till en äldre person 1 Broschyren har tagits fram i samarbete mellan fem myndigheter (ehälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Läkemedelsverket,
Läs merMichael Westerlund Institutionen för mediestudier, Stockholms universitet Stockholm
Efterlevandeenkät Denna enkät vänder sig till dig som förlorat en anhörig eller nära vän i självmord. För att delta ska du ha fyllt 18 år. Syftet med enkäten är att undersöka vilka stödresurser du som
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller
Läs merElevversion av Nygårdskolans och Nygårdskolans fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling
Elevversion av Nygårdskolans och Nygårdskolans fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017-2018 Nygårdskolan Innehåll 1 Vad är en likabehandlingsplan 4 2 Vad betyder diskriminering
Läs merExistentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården
Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård
Läs merAtt vägleda kring psykisk hälsa med hjälp av 1177 Vårdguiden, UMO/YOUMO, Hjälplinjen och Rådgivningsstödet webb
Att vägleda kring psykisk hälsa med hjälp av 1177 Vårdguiden, UMO/YOUMO, Hjälplinjen och Rådgivningsstödet webb Emma Holmér, 1177 Vårdguiden, emma.holmer@inera.se Emma Frid, Rådgivningsstödet webb, emma.frid@inera.se
Läs merEtt erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår
Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.
Läs merOmvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017
Omvårdnad vid förestående och inträffad död Annette Holst-Hansson 2017 DÖENDET OCH DÖDEN EN NATURLIG DEL AV LIVET Livshotande tillstånd - sjukdom - trauma - suicid OMVÅRDNAD I SAMBAND MED Döende och död
Läs merVad är suicidalitet? På väg mot en gemensam kunskapsbas
Vad är suicidalitet? På väg mot en gemensam kunskapsbas Jan Beskow www.suicidprev.com Samverkan vid hot om suicid Trygghetsdagen 2014 SKL, Stockholm Innehåll Självmord och andra olyckshändelser Tabuering,
Läs merStöd för barn och familjen
Stöd för barn och familjen Kuling.nu Beardslees familjeintervention Gruppverksamhet Barnombud Samverkan Ensamhet Min mamma är psykiskt sjuk, ingen av mina kompisar vet om det de märker väl att min familj
Läs merLäkares anmälningsskyldighet enligt vapenlagen. Vägledning för rättstillämpning
Läkares anmälningsskyldighet enligt vapenlagen Vägledning för rättstillämpning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merBilaga A Traumaintervju
Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,
Läs merHälsa - och hälsofrämjande möten Umeå
Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå 2015-04-21 Cecilia Edström cecilia.edstrom@vll.se Sofia Elwer sofia.elwer@vll.se Lena Sjöquist Andersson lena.sjoquist.anderson@vll.se Folkhälsoenheten, Västerbottens
Läs mer