SUICIDALITET SOM PROBLEMLÖSNING, OLYCKSHÄNDELSE OCH TRAUMA
|
|
- Martin Sandström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SUICIDALITET SOM PROBLEMLÖSNING, OLYCKSHÄNDELSE OCH TRAUMA Oana Precup, överläkare inom barn och ungdomspsykiatri
2 SUICIDALITET Samlingsnamn för tankar och planer på suicid samt genomförda suicidhandlingar d.v.s suicidförsök och fullbordade suicid. Från latinska Sui själv, sig själv caedere upphöra, utplåna, döda
3 NORMAL SUICIDALITET Vanliga, ofta kortvariga tankar på suicid är funktionella, nyttiga genom att de bidrar till avspänning i låsta situationer Det finns en utväg De leder också in mot personens viktigaste problem, ökar energin i problembearbetning samt erbjuder radikala problemlösningar: Jämfört med döden är det mesta mer acceptabel
4 PATOLOGISK SUICIDALITET Tankar på suicid som blivit dysfunktionella, som upptar alltför stor del av medvetandet under alltför lång tid och som inte bidrar till utan snarare hindrar problemlösningar utarbetandet av ett suicidalt modus Känslig för banala triggers och kan resultera i en kortvarig, plötsligt påkommande, snabb ökning av självmordsbenägenhet en suicidal episod
5 SUICIDALITET SOM PROBLEMLÖSNING Slutgiltigt sätt att lösa problem-och skapa nya. Evolutionärt utvecklad skyddsmekanism för att bevara livet. Vi tänker alla på suicid då och då, särskilt när det är besvärligt Det känns som om trycket lättar och vi kommer fram till det livsproblem som är viktigast att lösa Närheten till döden ger kraft och radikalitet åt lösningsförsöken, hjälper kroppen att leva
6 SUICIDALITET SOM OLYCKSHÄNDELSE Tankar på döden tär extra mycket på energireserverna I utmattat tillstånd är förmågan att härbärgera nya påfrestningar, nya besvikelser starkt nedsatt En olycka- en plötslig förlust av kontrollen-inträffar så lätt. Det kan vara fysisk (t.ex en trafikolycka eller psykisk, t.ex suicid) Problemlösningen misslyckas totalt och slutar i katastrof Det var inte meningen, med det blev så Olycksfallsprevention
7 SUICIDALITET SOM TRAUMA Ett suicidförsök i sig är en traumatisk händelse, en förvirrande vanmakt i dödens närhet. Aktivitetsnivå är på topp och frontalloberna fungerar dåligt. Spridda minnesfragment återstår av det som hänt. Den som vaknar efter en förgiftning behöver mötas med varma ögon, varm röst och varma händer skapa den tryggheten för att genast våga närma sig det som hänt en begriplig, meningsfull och hanterbar berättelse. Suicidala personer behöver varsam hjälp med allt detta. De behandlas med respekt
8 Bedömningar av suicidalitet är mer centrerade på klinikerns än på patientens behov. Mer samtal, mer dialog-paradigmskifte. Tabueringen av suicidalitet är understödd av föreställningar om suicidiets rationalitet, smittsamhet och om preventionens omöjlighet. Suicidalitet smittar, särskilt bland ungdomar-särskilt varsamhet. Helt orimlig generalisering att hävda att tal om suicid bör undvikas (förebyggande arbete vore omöjligt) Har du några suicid tankar vs tänker du på självmord?
9 I Sverige dör cirka 50 ungdomar/år på grund av självmord i åldern år (vanligaste dödsorsaken). Fullbordade självmord föregås av flera suicidförsök Majoriteten av ungdomar som suiciderat har haft en pågående depressiv episod. (missbruk, impulsivitet). Självmordshandlingar förekommer oftare under slutet av vår- och höstterminen-problemen i skolan har hopat sig. Inför skolårets början ses en ökning av suicidförsök. Risken för förnyat självmordsförsök är störst under de närmaste 6 månader efter ett tidigare försök.
10 STRUKTURERAD SUICIDRISKBEDÖMNING Suicidal intention: Vilja att dö, vilja att göra ett aktivt suicidförsök Varaktighet av suicidtankar Frekvens av suicidtankar Suicidal planering, faktiska förberedelser Tidigare suicidförsök: antal, allvarlighet, orsak. Suicidal kommunikation: muntlig, avskedsbrev/annat skriftligt meddelande, icke verbal kommunikation Sociala faktorer: suicid i familjen eller närkrets, problem/konflikter i familjen, aktuell relationsproblematik, isolering, förlust Aktuell sjukdomsbild: depression, ångest, sömnstörning, psykotisk föreställning, våldsbenägenhet, missbruk/beroende/drogpåverkan, kroppslig sjukdom
11 Det goda bemötandet syftar till att skapa en relation med den suicidnära patienten genom att visa engagemang, respekt och empati Icke-dömande attityd Att möta barn och ungdomar som tänker på självmord är en viktig uppgift som är samtidigt psykologiskt krävande Stora krav på att man ska kunna förutsäga risken för en suicidhandling-svårt: olika allvarlighet och avsikten varierar starkt med tid och situation
12 Suicidhandlingar har ofta ett starkt impulsmässigt inslag, även om tankarna funnits sedan tidigare. Noggrann undersökning av patientens tillstånd och hur patienten ser på livsmening, död och suicid Tidigare suicidförsök är den starkaste kända riskfaktorn för suicid Risken är särskilt förhöjd hos personer med allvarliga psykiska störningar som tidigare vårdats i samband med suicidförsök genom våldsamma metoder. Upprepad självskada utan suicidal intention är kopplad till ökad risk för fullbordat suicid i framtiden
13 Att prata med ungdomen i enrum (ungdomar vill inte oroa föräldrar) Majoriteten av ungdomar berättar för någon kamrat om att de gjort ett suicidförsök (föräldrarna är ovetande) Suicid och suicidförsök har rapporterats från 3-4 års ålder. (ytterst ovanligt, ökar stort i samband med puberteten) Pojkars/killarnas suicidförsök görs med aktiva och farligare metoder (hänga sig, skjuta sig) Flickor/tjejer använder passiva metoder: överdos av medicinering-vilket inte förringar lidandet och allvarligheten i avsikten men ger större chans att ångra sig eller att någon hittar ungdomen
14 Hopplöshet Dödstankar Dödsönskan Suicidtankar Suicidönskan Suicidförsök Suicidplaner Känns det hopplöst? Har du tänkt att det vore skönt att slippa leva? Har du önskat att du vore död? Har du tänkt att göra dig själv något, att ta livet av dig? Är det något som hindrar dig från att ta livet av dig? Har du velat eller varit nära att begå självmord? Har du tidigare gjort något suicidförsök? När? Var? Hur? Varför? Har du planerat hur du skulle göra för att ta livet av dig? Suicidförberedelser Har du gjort några förberedelser? Vilka? Har du samlat tabletter? Tillgång till självmordsredskap? Avskedsbrev? Suicidavsikt Har du bestämt dig för att ta livet av dig (var, när)?
15 I. SAD (Sad persons scale): manligt kön, ålder 19 år, >45 år, depression, tidigare suicidförsök, alkoholmissbruk, tankestörning, socialt nätverk saknas, aktiva suicidplaner, bor ensam II. III. Suicidstege: nedstämdhet/hopplöshet, dödstankar, dödsönskan, suicidtankar, suicidönskan, suicidförsök, suicidplaner, suicidförberedelser, suicidavsikt Patientens aktuella problem/övriga riskfaktorer: relationer, skolan, tidigare våldsamt suicidförsök, suicid hos släktning, impulsivitet, kräkning, annan psykisk sjukdom IV. Skyddande faktorer: social nätverk, fungerande vårdkontakt, kulturell eller religiös övertygelse V. Bedömning av suicidrisknivå Låg suicidrisk Förhöjd eller svårbedömd suicidrisk Hög suicidrisk (vid nytillkommen hög suicidrisk ska erfaren läkare alltid kontaktas) Kroniskt förhöjd suicidrisk men ej överhängande Ställningstagande till vårdnivå
16 Suicidalt tänkande och beteende Svårighetsgrad, frekvens och intensitet Skäl för att leva Självmordsavsikt Dödlighet Motivation Utlösande faktorer Omgivningens reaktioner på självmordshandlingen
17 Svårighetsgrad, frekvens och intensitet Att tala högt om självmordplaner är en indikation på intensiteten i självmordtankarna Patienter med självmordstankar och som har konkreta, specifika planer och en avsikt att fullfölja sin plan----stor sannolikhet att göra ett försök inom ett år Självmordförsök utan att ha funderat mycket i förvägimpulsivitet, berusning Ungdomen berättar för en annan ungdom och avkräver tystnadsplikt. Det är bättre att förlora en vänskap än en vän. Vilja att leva och vilja att dö kan existera samtidigt
18 SKÄLEN FÖR ATT LEVA Bristande mod Att inte vilja såra sina föräldrar/andra kära Religiösa betänkligheter Viss hoppfulhet inför framtiden Hopp inför möjligheten att behandlingen skulle hjälpa Att försöka få balansen att tippa över från dödsdrift till livsvilja Självmordförsök-ångrar sig ungdomen att det inte lyckades
19 SJÄLVMORDSAVSIKT Ville ungdomen verkligen dö? Grad av planering Valet av tidpunkt syftade till att underlätta eller försvåra upptäckt Mindre barn beroende på sin kognitiva nivå saknar förmåga att planera och utföra ett självmordsförsök med dödlig utgång >16 år starkare självmordsavsikt, högre grad av planering 16 år försöken är mer impulsstyrda
20 LETALITET Den faktiska kroppskada som följer av ett självmorsförsök Dödliga metoder (skjutvapen, hängning, strypning, hopp från en höjd) hör ofta ihop med fullbordat självmord. De som använder dessa metoder och inte fullbordar självmordet löper en högre risk Yngre personer kan ha en felaktig föreställning om dödligheten hos en viss metod Patientens uppfattning om metodens dödlighet bör också fastställas
21 Motiv Att fly från smärtsamma känslor Outhärdlig situation Påverka andra Att utrycka starka känslor manipulativt handlar om relationer Behandlingen inriktas på skäl att leva vidare och på att öka hoppfullhet Utlösande faktorer: Händelse/serie händelser som driver patienten att försöka ta livet av sig (24-48h) Konflikter med föräldrar, kamratkonflikter, misslyckande i skolan, disciplinära eller rättsliga problem, förlust av en viktig relation Misshandel, våld, att ha blivit mobbad, oro för den sexuella läggningen
22 OMGIVNINGENS REAKTION PÅ SJÄLVMORDSHANDLINGARNA Suicidbeteende kan förstärkas negativt eller positivt genom omgivningens reaktioner Avvisande och vrede till att vilja visa stöd och omsorg Kan kasta ljuset över motivet för självmordshandlingen, det kan förstärka beteende och kan vara varningstecken för att behandlingen inte kommer att fullföljas
23 PSYKISK SJUKDOM Unipolär depressiv störning-humörsvängningar, irritabilitet och sömnproblem är förknippade med en ökad risk för försök/fullbordande av självmord (irritabla, impulsiva, sämre på att lösa problem) Bipolär störning- depression ger dysfori och förtvivlan, manin innebär impulsivitet och irritabilitet Paniksyndrom, social ångest och PTSD ökar risken för självmordhandlingar Impulskontrollstörning: bristande hämning, tendens till impulsiva handlingar
24 PSYKOLOGISKA EGENSKAPER Hopplöshet Bristande förmåga att uppnå och bibehålla positiva känslor Impulsivitet Emotionell instabilitet Tröskeln för reaktioner, amplitud och varaktighet Impulsiv aggression-tendensen att svara med fientlighet/aggression på provokation eller frustration Impulsiv aggression=reaktiv aggression en aggressiv handling som personen har planerat (instrumentell aggression) EI som beror på sjukdom, sömnbrist, drogmissbruk EI som livslångt personlighetsdrag
25 SAMMANFATTNING Våga fråga och prata om suicidala tankar Bedömningen handlar om här och nu och kan inte förutsäga suicidrisken under nästkommande timmar Anamnesupptagande men avvägande av psykiska besvär, riskfaktorer men även skyddsfaktorer Fokus på skyddsfaktorer (social stöd, medicinering, problemhanteringsförmåga och känslan av sammanhang och mening i livet) Säkerhetsplan (krisplan) Vilken vårdnivå krävs (inläggning, tätare besök)
Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin
Regional medicinsk riktlinje Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS 2017-00132) giltigt till mars 2019 Utarbetad av
Läs merVåga fråga- kunskap & mod räddar liv
Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.
Läs merAtt arbeta med suicidnära patienter
Att arbeta med suicidnära patienter Grete Holm Czarnecki, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut i KBT Unga Vuxna mottagningen, Psykiatrin, USÖ 701 85 Örebro Telefon: 019-602 56 56 Email: grete.holm-czarnecki@regionorebrolan.se
Läs merSjälvmordsriskbedömning
Självmordsriskbedömning Luleå 24 april 2018 Maria Carlsson Leg psykolog, leg psykoterapeut och specialist i klinisk psykologi BUP-verksamheten, NU-sjukvården SBU:s slutsatser Det saknas vetenskapligt stöd
Läs merMBT och SUICIDALITET. Agenda. Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra
MBT och SUICIDALITET Niki Sundström och Peder Björling Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra Agenda Dödsönskan Suicidtankar Suicidplaner Rysk roulette Suicidförsök Kronisk
Läs merSjälvmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras
Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras 1 Vad är svårt med självmord? Vanliga myter 1. Självmord grundar sig på rationella tankar om livets värde 2. Man kan inte hindra någon som har bestämt
Läs merKronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök
Kronisk suicidalitet Suicidalitet Maria Wiwe& Peder Björling MBT-teamet Huddinge Att definiera sig själv på något sätt utanför den levande världen = stark identitetskänsla. Stark inre smärta. Inget kortvarigt
Läs mer2015-06-15. 90 % av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner. Varje psykiatrisk patient
90 % av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner 3 Varje psykiatrisk patient Självmordsrisk vid depression skall betraktas som en potentiell självmordsrisk innan
Läs merBedömning och akut hjälp vid självmordsrisk en ovetenskaplig hjälpreda
Bedömning och akut hjälp vid självmordsrisk en ovetenskaplig hjälpreda Nedanstående tankar och förslag får naturligtvis anpassas till situationen, patienten och huruvida patienten har gjort ett aktuellt
Läs merHandlingsplan vid suicidrisk
Handlingsplan vid suicidrisk Berörda enheter Avdelning 41N, Garnis Rehabcenter, Rehabiliteringsmedicins mottagning Sunderby sjukhus. Syfte Att säkerställa patientsäkerhet i vårdkedjan. Processbeskrivning
Läs merDet var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng
Äldre tiders synsätt påverkar oss Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng Sverige kristnas - Livet var okränkbart och att döda sig själv var lika illa som att döda
Läs merSuicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson
Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom Bo Runeson Fallbeskrivning Depression, troligen bipolär sjukdom med ångestinslag Instabilt skede av bipolär sjukdom Ingen suicidriskbedömning dokumenterades
Läs merRiktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen
Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen Ansvarig för dokumentet Chefläkare Charlotta Brunner, psykiatriförvaltningen Beslutsdatum 2013-05-31. Rev. 2014-04-24 Beslutat av Psykiatriförvaltningens
Läs merAtt möta den som inte orkar leva
Att möta den som inte orkar leva Ullakarin Nyberg Konsultpsykiater, suicidforskare Ordförande Svenska psykiatriska föreningen Norra Stockholms psykiatri Centrum för PsykiatriForskning, KI Ullakarin.nyberg@sll.se
Läs merPsykisk Livräddning. Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga. Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev.
Psykisk Livräddning Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev.com Tage Danielssons droppe En droppe, droppad i livets älv, har ingen
Läs merVad är suicidalitet? På väg mot en gemensam kunskapsbas
Vad är suicidalitet? På väg mot en gemensam kunskapsbas Jan Beskow www.suicidprev.com Samverkan vid hot om suicid Trygghetsdagen 2014 SKL, Stockholm Innehåll Självmord och andra olyckshändelser Tabuering,
Läs merVåga fråga- kunskap & mod räddar liv
Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Steg för livet Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Suicide Zero Bildades 2013 Utbildning, påverkan och opinionsbildning Över 50 000 personer följer oss
Läs merVad gör vi då? Det här häftet är en kortfattad vägledning för personal som möter människor som kan bära på suicidala tankar.
1 [7] Vad gör vi då? Det här häftet är en kortfattad vägledning för personal som möter människor som kan bära på suicidala tankar. Denna information innehåller bland annat; Myter kring suicid Bemötande
Läs merEtt axplock rutiner och hjälpmedel för suicidriskbedömning. Sammanställda av Michael Rangne mars 2012.
Ett axplock rutiner och hjälpmedel för suicidriskbedömning. Sammanställda av Michael Rangne mars 2012. Del 1. RUTIN Strukturerad suicidriskbedömning vid NSP 2012-01-19 (Ullakarin Nyberg, modifierad av
Läs merSjälvmord - ansvar. Självmord. Vad tänker du? Vad är svårt? Olagligt? Självmord (suicid) 2013-09- 29
Självmord - ansvar Självmord * Ett gemensamt samhällsansvar * Tabu * Skam * Rädslor 1 2 Vad tänker du? Vad är svårt? 1. Självmord grundar sig på rationella tankar om livets värde 2. Man kan inte hindra
Läs merSuicidalt beteende bland personer med schizofreni
Suicidalt beteende bland personer med schizofreni Margda Wærn, Professor/öl Sektionen för psykiatri och neurokemi, Göteborgs universitet Psykoskliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Föreläsning bygger
Läs merSuicidnära/ självskadande patienter. Bemötande och behandling. Thomas Gustavsson leg psykolog
Suicidnära/ självskadande patienter Bemötande och behandling Thomas Gustavsson leg psykolog Vad vet vi egentligen Siffror suicid Cirka 180 000 människor i Sverige har allvarliga självmordstankar varje
Läs merFamiljen som skyddande faktor vid suicidalitet. Martin Forster Karolinska Institutet
Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet Martin Forster Karolinska Institutet Risk- och skyddsfaktorer för suicidalitet Individuella riskfaktorer Depression/ångest (1,5,8,10-12,14,15) Missbruk eller
Läs merPsykiskt status www.slso.sll.se/affektivamottagningen
Psykiskt status Mats Adler, Affektiva mottagningen, Psykiatri Sydväst, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge www.slso.sll.se/affektivamottagningen 1 Psykiskt status innebär att man observerar uttryck
Läs merPSYKISKT STATUS del 2. Ylva Stewénius
PSYKISKT STATUS del 2 Ylva Stewénius 130910 Psykiskt status, innehåll Yttre / allmänt beteende Vakenhet Klarhet Orienteringsgrad Formell kontakt Emotionell kontakt Stämningsläge Affekter Motorik Tankeinnehåll
Läs merSuicidriskprevention genom forskning
Suicidriskprevention genom forskning Tabita Sellin Jönsson Med Dr., Forskare UFC Utvecklingsenheten, Psykiatri Region Örebro län tabita.sellin-jonsson@regionorebrolan.se Utgångspunkt: Forskningsresultat
Läs merSyftet med dokumentet är att skapa en länsgemensam rutin som omfattar primärvård och somatisk specialistvård inom Region Gävleborg.
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(12) Dokument ID: 11-216302 Fastställandedatum: 2016-12-21 Giltigt t.o.m.: 2017-12-21 Upprättare: Ann-Kristin A Åstrand Fastställare: Svante Lönnbark Suicidnära patients
Läs merSuicidprevention. Samordning av suicidpreventiva insatser i Östergötland. Carin Tyrén
Suicidprevention Samordning av suicidpreventiva insatser i Östergötland PV-Forum 2016-03-09 Carin Tyrén Suicidprevention i Region Östergötland - uppdrag från HSN ska vara den pådrivande länsövergripande
Läs merSuicidprevention. Att prata om självmord är ett skydd för livet. 30 mars Carin Tyrén
Suicidprevention Att prata om självmord är ett skydd för livet 30 mars Carin Tyrén Suicidprevention i Region Östergötland - uppdrag från HSN Region Östergötland ska vara den pådrivande länsövergripande
Läs merPsykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen
Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen (Jennifer.Strand@psy.gu.se) Agenda Problem och igenkänning Depression Suicid Kommunikation Stress & prestationsångest MI vid svåra samtal Konkreta åtgärder Att
Läs merSjälvskadande och MBT. Agenda. Självskadande 15-11-29. Självskadande Suicidalitet Krisplan
Självskadande och MBT Självskadande Suicidalitet Krisplan Agenda Självskadande Även om många av dem som skadar sig själva lider av borderline personlighets-störning, så gäller det absolut inte alla! Om
Läs merMADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale)
Sida av MADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale) Ref: Montgomery S, Åsberg M. A new depression scale designed to be sensitive to change. British Journal of Psychiatry 979; 4: 82-9. Skattningsformulär
Läs merMBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Hur vanligt är det? 2010-11-10. Olika typer av självskadande
MBT-teamet Peder Björling ledningsansvarig överläkare MBT-teamet Huddinge psykiatriska öppenvårdsmottagning Psykiatriska kliniken Psykiatri sydväst Mentaliseringsbaserad terapi Speciellt utformad behandling
Läs merDepression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.
Depression hos barn och ungdomar Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.se Förebygga och behandla depression vad kan ske i skolan? Förebygga
Läs merDEP LYFTET. Att hantera och värdera självmordsrisk Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin. Version 2
DEP LYFTET Att hantera och värdera självmordsrisk 2017 Version 2 Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin DEPLYFTET ATT HANTERA OCH VÄRDERA SJÄLVMORDSRISK 2017 Innehåll Inledning 3 Förtest 3 Uppkomst
Läs merEnsamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö
Ensamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö Björn Axel Johansson, Överläkare Psykiatri Skåne, Division BUP VO Slutenvård, Akutavdelningen BUP:s vårmöte, Tylösand, 2013-04-24
Läs merMortalitet hos personer med AST
Mortalitet hos personer med AST Tatja Hirvikoski Docent, leg psykolog, specialist i neuropsykologi, KIND, Karolinska Institutet & FoUU-chef, Habilitering & Hjälpmedel, Stockholm Föreläsningens innehåll
Läs merUnga asylsökande och suicid
Unga asylsökande och suicid Maria Sundvall, psykiater, TC Flykt, exil och trauma 180419 Gilda Perna Upplägg Mustafa och Faheme Utmaningar att bedöma i migrationssituationen Vad mer finns det att fånga
Läs merAtt bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm
Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm 2017-03-14 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära
Läs merAtt möta den som inte orkar leva
Att möta den som inte orkar leva Ullakarin Nyberg Konsultpsykiater, suicidforskare, författare Ordförande Svenska psykiatriska föreningen Norra Stockholms psykiatri Centrum för PsykiatriForskning, KI Ullakarin.nyberg@sll.se
Läs merSamverkan kring Suicidprevention
Samverkan kring Suicidprevention Presentation vid länskonferens Karlstad 2 juni 2017 Birgitta Huuva samordnare Region Örebro län 1 2017-06-02 Suicidprevention en gemensam angelägenhet i Sjukvårdsregionen
Läs merBemötande vid självskadebeteende information och övningar
Bemötande vid självskadebeteende information och övningar Ett nationellt projekt - För bättre vård och bemötande av personer med självskadebeteende Projektet är uppdelat i 3 noder. Medverkande från norra
Läs merfortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom
Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna
Läs mer50 min om: SUICID- SUICIDRISKBEDÖMNING- DEPRESSION
SUICID- SUICIDRISKBEDÖMNING- DEPRESSION Norrländska läkemedelsdagarna 2017. Hans Ericson Psykiater Sundsvall 50 min om: Suicidriskbedömning Riskgrupper Om de Nationella riktlinjerna vid depression Depression
Läs merVad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?
Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Björn Axel Johansson, Överläkare Psykiatri Skåne, Division BUP VO Slutenvård, Akutavdelningen BUP:s vårmöte, Tylösand, 2013-04-24
Läs merSuicidalitet arbete inom olika verksamheter, på Gotland
Regionstyrelseförvaltningen RSF Regionövergripande Rutin Regiongemensamma dokument Suicidalitet arbete inom olika verksamheter, på Gotland Innehåll Inledning...1 1. Oro/risk för suicid handläggning inom
Läs merAsylsökande och suicid. Maria Sundvall, psykiater Flykt, exil, trauma
Asylsökande och suicid Maria Sundvall, psykiater Flykt, exil, trauma 170505 Mustafa, 18 år Mustafa, 18 år, kommer till psykakuten en kväll i sällskap med Lillian, som arbetar på Mustafas boende. Under
Läs merFlyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv
Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv BUPs asylpsykiatriska enhet Anneli.Eriksson-Bagri@sll.se Karin.Hedberg@sll.se 1 januari 2016 fanns i Stockholm 5000 asylsökande ensamkommande barn och 3600
Läs merNär någon i familjen fått cancer
När någon i familjen fått cancer Fysioterapeuter inom onkologi och palliation, Karlstad 2019-03-18 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära
Läs merHälsa Sjukvård Tandvård CAMS. Kartläggning och bedömning av självmordsproblematik
Hälsa Sjukvård Tandvård CAMS Kartläggning och bedömning av självmordsproblematik CAMS (Collaborative Assessment and Management of Suicidality) Tillvägagångssätt vid användande av formuläret Formuläret
Läs merNär någon i familjen fått cancer
När någon i familjen fått cancer Utbildningsdag i palliativ vård, USÖ, 2019-02-13 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära Cancer. https://www.youtube.com/watch?v=ccoyqmivrle
Läs merKvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa
Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos
Läs merDEP LYFTET. Självmordsriskbedömning. Undervisningsmaterial. Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin. Version 1 2014
Version 1 2014 DEP LYFTET Undervisningsmaterial Självmordsriskbedömning Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin DEPLYFTET självmordsriskbedömning INNEHÅLL Inledning 3 Förtest 3 Risk- och skyddsfaktorer
Läs merPersonpåkörningar på järnväg. -suicid eller olycksfall? Järnvägens säkerhetskonferens 2018, Örebro
Personpåkörningar på järnväg -suicid eller olycksfall? Järnvägens säkerhetskonferens 2018, Örebro Anna-Lena Andersson anna-lena.andersson@trafikverket.se Regeringen har som vision att ingen ska behöva
Läs merBarn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet
Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa Asylsökande barn och ungdomar inom BUP i Stockholm under 2015 (ej Prima Barn och Norrtälje) Period: 2015-01-01 2015-12-31 Fram till 160915 i parentes Ensamkommande
Läs merDepressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet
Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)
Läs merVårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?
Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Prevalens Befolkningen 0,7 2,7 % Psykiatrisk öppenvård 1 -- 20 % Psykiatrisk slutenvård
Läs merSuicidprevention fakta om suicid i Örebro län
Suicidprevention fakta om suicid i Örebro län Ungdomar och unga vuxna Tabita Sellin Jönsson Med Dr., Forskare UFC, Institutionen för Hälsa och Medicin, Örebro Universitet Uppföljningsstrateg, Utvecklingsenheten,
Läs merUnderlag för psykiatrisk bedömning
1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,
Läs merREGIONALT VÅRDPROGRAM
REGIONALT VÅRDPROGRAM Suicidnära patienter 2010 REGIONALT VÅRDPROGRAM Suicidnära patienter 2010 Huvudförfattare Bo Runeson ISBN 91-85211-72-9 RV 2010:02 Det medicinska programarbetet inom SLL Det medicinska
Läs merMentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet:
Mentaliseringsbaserad terapi - MBT 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetssyndrom? Varför får man borderline personlighetssyndrom? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad
Läs merVAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?
1 VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? I skolans krisplan ska finnas ett särskilt avsnitt om vad som ska göras om skolan drabbas av ett självmord eller
Läs merFAKTA OM SJÄLVMORD I SVERIGE
FAKTA OM SJÄLVMORD I SVERIGE 4 människor tar sitt liv varje dag. Ca 1500 personer dör varje år till följd av självmord. Vanligaste dödsorsaken bland unga mellan 15-24 år. FAKTA OM SJÄLVMORD I SVERIGE Varje
Läs merArbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3)
Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3) Steg 1: Information om fallet Information Gärningsperson: Utsatt: Bedömare: Datum: Informationskällor: Tidigare partnervåld
Läs merstöd samhälle viktigt samverkan politik förebygga nätverk erfarenhet kunskap Samverkan mot suicid
viktigt samverkan stöd kunskap erfarenhet nätverk politik förebygga samhälle Samverkan mot suicid guide för att inleda eller utveckla befolkningsinriktad suicidprevention Utvecklingen av suicidalitet kan
Läs merFastställd av: Sandor Eriksson, verksamhetschef/vuxenpsykiatrin
Riktlinje Process: 3.4 RGK Specialiserad psykiatrisk vård Område: Självmordsproblematik Giltig fr.o.m: 2018-06-19 Faktaägare: Andrea Christoffersson, chefsöverläkare, vuxenpsykiatrin, Region Kronoberg
Läs merLågaffektivt bemötande Fördjupning och kollegialt lärande med Ulf Lidman. PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.
Lågaffektivt bemötande Fördjupning och kollegialt lärande med Ulf Lidman 11 och 13 oktober 2017 PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. FOKUSOMRÅDE PIK projektet medfinansieras
Läs merVårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922
Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället
Läs merVÅLD SOM UTTRYCK FÖR PSYKISK OHÄLSA FSUM
VÅLD SOM UTTRYCK FÖR PSYKISK OHÄLSA FSUM 2019-05-16 UNGDOMAR SOM PATIENTGRUPP Som ungdomsterapeut förväntar man sig att möta många unga människor som kommer att beskriva hur svårt det är att bli vuxen.
Läs merMed barnets ögon. Mötet med sårbara och självmordsnära ungdomar- så kan vi stödja och hjälpa
Med barnets ögon Mötet med sårbara och självmordsnära ungdomar- så kan vi stödja och hjälpa, Professor emerita (britta.alin-akerman@ki.se Leg psykolog, leg psykoterapeut Anställd vid NASP (Nationell prevention
Läs merUppdrag handlingsplan Suicidprevention och minskad psykisk ohälsa
Uppdrag handlingsplan Suicidprevention och minskad psykisk ohälsa Sept 2017 Birgitta Huuva, regional samordnare suicidprevention Bakgrund Arbetet med att utforma en handlingsplan för suicidprevention och
Läs merRiv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet
Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet Riv 65-årsgränsen Varför ska vi prata om äldre och psykisk ohälsa? Hur definieras
Läs merKvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:
Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man
Läs merProgram för suicidriskbedömning av barn- och ungdomar
Program för suicidriskbedömning av barn- och ungdomar Medicinska sektorsrådet för barn- och ungdomspsykiatri i Västra Götalandsregionen 2 Innehållsförteckning SID Uppdragshandling 3 Regionalt självmordsriskprogram
Läs merAtt vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten
Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten 1 En tillräcklig förälder Skydd säkerhet Kunna förstå barnets behov Sätta sig in
Läs merVårdprogram för Suicidnära patienter
Primärvård, psykiatri och habilitering ÖREBRO LÄNS LANDSTING Version nr Diarie nr År/löp nr 09OLL1752 2009/03 Sidan 1 av 18 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum
Läs merArbetet med suicidprevention och minskad psykisk ohälsa #skyddförlivet
Arbetet med suicidprevention och minskad psykisk ohälsa #skyddförlivet Vid suicidpreventionsdagen 8 september 2017 Inriktning ungdomar och unga vuxna Birgitta Huuva, regional samordnare suicidprevention
Läs merSFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion
SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling
Läs merLANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens
Läs merATT SKRIVA INTYG OM PSYKISKT HÄLSOTILLSTÅND I FLYKTINGÄRENDE
ATT SKRIVA INTYG OM PSYKISKT HÄLSOTILLSTÅND I FLYKTINGÄRENDE I kontakt med flyktingar är det mycket vanligt att det finns behov av att skriva intyg. Bedöm innan intyget skrivs att det finns såväl en bakomliggande
Läs merVAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?
1 VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? I skolans krisplan bör det finnas ett särskilt avsnitt om vad som ska göras om skolan drabbas av ett självmord
Läs merSjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.
Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November
Läs merSuicide Zero är en ideell organisation som arbetar för att radikalt minska självmorden.
Suicide Zero är en ideell organisation som arbetar för att radikalt minska självmorden. Suicide Zero Ideell organisation som bildades 2013 av Alfred Skogberg, som idag är generalsekreterare Suicide Zero
Läs merRiktlinje för vård av självmordsnära brukare och rutiner vidsjälvmordstankar, vid självmordsförsök och vid självmord
Riktlinjer utarbetade för: Vård och omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Annika Jansson och Mary-Ann Lunde Giltig f
Läs merHandlingsplan för suicidprevention för Västerbottens läns landsting
Handlingsplan för suicidprevention för Västerbottens läns landsting 2015 2016 Gäller barn, unga och vuxna Ansvarig för revidering: Ansvarig och godkänd av: Helen Alskog Håkan Larsson V-chef Primärvården
Läs merBilaga A Traumaintervju
Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,
Läs merHar hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Läs merDepression. 26 september 2013
Depression 26 september 2013 Epidemiologi Prevalens 6% I Sverige har 12% av alla sjukskrivna diagnosen depression Patienter med depression 31% ingen vårdkontakt 51% misskända patienter 6% otillräcklig
Läs merLäkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet
Sarantos Stasinakis Överläkare/Äldrepsykiatriskamottagningen Nacka AT-studierektor/Psykiatri Södra Stockholm Regional ST-studierektor för kurser/cpf Expertråd för Geriatriska sjukdomar Läkemedelsverket
Läs merPSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE
SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01
Läs merBemötande vid självskadebeteende. Kaskadutbildning riktad till primärvård, somatisk akutmottagning m.fl.
Bemötande vid självskadebeteende Kaskadutbildning riktad till primärvård, somatisk akutmottagning m.fl. KASKAD Nationella Självskadeprojektet Norra Noden Stockholms läns landsting, Uppsala, Sörmland, Gotland,
Läs merSocialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort
Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest
Läs merInternettips. Trycktips. TakeCare -> Juris online. www1.psykiatristod.se/global/vardprogram_fulltext/rv_suicidnara_ patienter_2010.
Internettips Michael Rangne 2016-03-18 insidan.slso.sll.se/global/centralt%20verksamhetsst%c3%b6d/st%c3% B6d%20och%20service/eH%C3%A4lsa/Takecare/TakeCare%20manuale r/manual%20f%c3%b6r%20suicidrelaterade%20s%c3%b6kord%20i%2
Läs merSJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD
SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD RIKTLINJE VID SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig: Medicinskt ansvarig
Läs merVanliga sorgereaktioner i samband med förluster och förändringar är:
Fakta om sorg Sorg tycks vara en av vår mest försummade och missförstådda upplevelse, både av sörjande och av dess omgivning. Vår syn på sorg är att det handlar om brustna hjärtan, inte om trasiga hjärnor.
Läs merInstrument för bedömning av suicidrisk
Instrument för bedömning av suicidrisk En systematisk litteraturöversikt September 2015 SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment
Läs merSjälvmord. Prof. Kristian Wahlbeck Vasa PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN
Självmord Prof. Kristian Wahlbeck Vasa 24.09.07 Vaasan mielenterveystyön osaamiskeskus Vasa kompetenscentrum för mentalvård Vaasa Excellence Centre for Mental Health SJÄLVDESTRUKTIVT BETEENDE OCH SJÄLVMORD
Läs merBarn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet
Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa Stockholms barn- och ungdomspsykiatri Mottagningar och enheter * 13 lokala mottagningar * 5 enheter för heldygnsvård * 4 mellanvårdsmottagningar * 9 specialistenheter
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs mer