Livsmedelsforum Malmö den 19 oktober 2017 Mervärden i svensk köttproduktion både heta och hållbara! Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad, Jordbruksverket Svenskt köttproduktion & hållbara mervärden! Mervärde: Hållbart kött: Mervärden i konsumtion av kött kopplat till vårt smak-, syn- och luktsinne tas inte upp här! Ger dig något betydelsefullt som inte finns hos alternativen och som du är beredd att betala extra för. Produktionen värnar djurvälfärd, hälsa hos människor & djur, miljö & kretslopp. Köttets status i varukorgen? Köttet ifrågasätts av flera hållbarhetsskäl hälsa, miljö, djuretik men ser vi några effekter på konsumtionen?
Alla pratar om svenska mervärden men kan vi ge konkreta exempel som utgår från skillnader i hur vi bedriver vårt jordbruk? Dessa frågor besvaras i ett kommunikationsprojekt om hållbar mat på Jordbruksverket via: Flera kunskapsunderlag om mervärden i svensk animalieproduktion Ett kunskapsunderlag om mervärden i svensk vegetabilieproduktion Finns under konsumentfliken på Jordbruksverkets webbplats!
Svenska mervärden miljö/klimat och landsbygd Miljö och klimat: 1. Effektiv foderomvandling, gott hälsoläge och målmedveten avel = bra tillväxt = lägre klimatpåverkan per kilo kött 2. Hög andel nötkött från mjölkkor - klimatpåverkan slås ut på kött & mjölk 3. Stor andel vallfoder till nötkreatur - täcker marken året runt 4. Odling av vallfoder läcker mindre växtnäring och har mindre behov av växtskyddsmedel än annan foderproduktion (kräver dock mycket körtid) 5. Lägre användning av växtskyddsmedel i all foderproduktion 6. Hårda regler för spridning av stallgödsel ger minskat växtnäringsläckage 7. Greppa Näringen (som förenar miljönytta & ekonomi) en rådgivningssuccé! Djuren i lantbruket berikar vår landsbygd: 1. Ger sysselsättning och möjligheter att leva på landsbygden 2. Bidrar till att nå miljömålet Ett rikt odlingslandskap 3. Höjer jordbrukets produktionsvärde och ger arbetstillfällen i fler branscher 4. Gynnar den svenska försörjningsförmågan
Svenska mervärden djurhälsa/smittskydd och djurskydd Djurhälsa och smittskydd: 1. Förebyggande arbete med djurhälsa, utrotning av sjukdomar, regler för import av levande djur, biosäkerhet = friska djur 2. Friska djur = mindre antibiotika Djurskydd - gris som exempel: 1. Större grisningsbox för suggor 2. Större utrymmen för tillväxtgrisar 3. Övre gräns för slaktgrisstallars storlek 4. Alla grisar går lösa hela livet 5. Berikning av stallmiljö (oftast halm) för sysselsättning och bobyggnad 6. Helspaltgolv förbjudet 7. Svanskupering förbjuden behövs heller inte om grisen har sysselsättning 8. Smågrisar måste bedövas vid kastrering 9. Smågrisar får inte avvänjas före 28 dagars ålder 10. Alla grisar är sociala djur och ska hållas i grupp 11. Strikta regler för fukt, koldioxid, buller, dagsljusinsläpp 12. Transport till slakt max 8 timmar 13. Obedövad slakt förbjuden
Åtta trender och annat som påverkar vår syn på kött som livsmedel 1. Hästköttskandalen (vem kan man lita på?) 2. Vi har blivit klimatstressade (hur mycket, köttslag & ursprung ökad betydelse!) 4. Agenda 2030 (nås vi av budskapen?) 5. Hälsofokus (=mindre kött på våra tallrikar?) 3. Minskat prisfokus, ökat trygghetsfokus 6. MRSA, antibiotika, djurskyddsregler (SE ligger bra till!) 7. (Sv)ekologiskt är hett (dyrare kött = mindre kött?) 8. Livsmedelsverkets kostråd för rött kött (max 500 gram/v, men bryr vi oss?)
förbrukning kg/capita 90 80 70 60 50 40 Utveckling av köttförbrukningen senaste åren Svensk förbrukning av kött +30 procent sedan 1995 Rekord 2016 med 87,7 kg/capita (varav cirka hälften hamnar på gaffeln), liten minskning hittills i år Förändringar mellan köttslagen: gris- och kyckling+ Varför mer kött på våra tallrikar? EU-medlemskapet och sänkt moms gav lägre priser Mattrender och proteindieter Svenskarna har god ekonomi Traditioner och kultur Produktutveckling och tillgänglighet Snabbmat och uteätande ökar Vegetariska trenden är mer snack än verkstad? 30 20 10 0 Griskött Nötkött Matfågel Lammkött Övrigt kött Totalt
18% 16% Andel av utgifter på mat och dryck 1994-2014 Kött, ägg och mejeri: Basvaror med relativt höga kilopriser Alkohol: Höga skatter 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Bröd, spannmålsprodukter Kött Fisk Mjölk, ost, ägg Oljor, fetter Frukt Grönsaker Godis, glass, sylt Salt, kryddor, såser, barnmat Kaffe, te, choklad Läsk, juice, saft, mineralvatten Alkoholhaltiga drycker
1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Gram/vuxen/vecka Konsumtion av rött kött och Livsmedelsverkets kostråd 700 600 500 400 300 200 100 Konsumtionen på gaffeln är ungefär hälften av förbrukningen i slaktad vikt. Från 1993 äter vi mer rött kött än vad kostrådet från 2015 rekommenderar (idag ca +25 procent)! Nedgång beror på ökad andel matfågel i vår köttdiet! 0 Total konsumtion rött kött Kostråd 2015
Faktum är att vi äter mer av det mesta idag - både animalier och vegetabilier - och maten är dessutom mer processad! + -
Hur går det då för det svenska köttet idag, med trender och annat som påverkar?
Andel svenskt kött av förbrukningen 1995-2016 100% 89,2% Svenskt kött i konkurrens med import 98,0% 104,0% - Från 1995 sjunkande andel svenskt kött av förbrukningen (=självförsörjningsgrad) - Produktionen av nöt/gris/lamm idag 20% lägre medan matfågel 110% högre än 1994 - Sedan 2013 återhämtning av andelen svenskt kött, främst för griskött och matfågel - Antibiotikafrågan 120% viktig men även andra svenska mervärden som djurskydd och miljö - Den svenska bonden är het idag! 80% 60% 51,6% 70,1% 59,7% 67,3% 40% 28,0% 20% 0% Nötkött Griskött Lammkött Matfågel
ANDEL EKO AV TOTAL PRODUKTION Konkurrensen om ekokonsumenterna - Produktionen av ekologiska livsmedel i Sverige har ökat sedan 2009, men stannat av - Högre andel svensk ekomat än andel svensk konventionell mat i offentlig sektor - Alltså: det finns en anpassningsförmåga även om det går långsamt för matfågel o gris 25,0 20,0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Lägger vi till betesmark blir andelen eko ca 16% 15,0 10,0 5,0 0,0 LAMM NÖT GRIS MATFÅGEL ÄGG ÅKERMARK
Pris minskad betydelse trygghet & hälsa allt viktigare Tjurpriser SE EU 3 år bakåt: Skillnad uppemot 10 kr/kg 48 46 44 42 40 38 36 34 32 30 Sverige Danmark Tyskland Irland EU Grispriser SE EU 3 år bakåt: Stabilt höga på orolig EU-marknad Stor och långvarig prisskillnad gentemot EU:s inre marknad = starkt inhemsk efterfrågan på svenskt kött! 19 18 17 16 15 14 13 12 11 10 Sverige Danmark Tyskland Polen EU Slutsatser: Mervärden i svensk produktion av kött är både heta & hållbara! Goda möjligheter nå målet i Livsmedelsstrategin om ökad hållbar produktion av kött!