Tusen funderingar. Sporrens utvärdering ht16/vt17

Relevanta dokument
Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först.

HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT

Kvalitetsarbete Myran

Verksamhetsberättelse Sparven

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Fjäderns utvärdering 2017 TRÄD

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Systematiska kvalitetsarbetet

HANDLINGSPLAN. Naturvetenskap och Teknik. För Skinnskattebergs kommuns förskolor UTFORSKA UPPTÄCKA URARTA UNDERSÖKA

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Uppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Blåbärets Kvalitetsredovisning

Ett tågprojekt växer fram

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Avdelning Sporrens utvärdering

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Uppdrag: SPINDELNS KROPP

SMÅKRYP PÅ LAND. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013

Veckobrev v 4 KOM IHÅG

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

Tema Kretslopp. Mål 1: Nedbryttningsprocessen

Vandrandepinnar som förändrar miljön. Ett projektarbete från Lillskogens förskola. I samarbete med ett arbetslag som arbetade med barn i åldrarna

Svalans Verksamhetsberättelse Naturens skatter

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.

Verksamhetsberättelse för Solstigensförskola

Ett av barnen hittade en grov gren på marken som han knäckte av. Grenen visade sig vara blå inuti.

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t

Kvalitetsredovisning Höjdens förskola, avd Lillebo, ålder 1-2,5 år. Tema: Natur/Naturvetenskap

Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Uppdaterad. v 43. v 42. Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först. Böcker, sånger och verser

Lokal arbetsplan för förskolan

Vår vision. Vi utbildar barn för framtiden genom att se barnens unika förmågor samt tillsammans främja en hållbar utveckling.

DRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt.

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

MED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE

Lingonets pedagogiska planering 2013/2014.

Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan

Stjärnfallet Novas arbetsplan 2015/2016

I Språkets värld. Bäckagårds förskolas digitala verksamhetsberättelse 2014/2015 avdelning: Lärkan

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete

Lpfö 98 reviderad 2010, naturvetenskap och teknik

Verksamhetsplan Duvans förskola

Kvalitetsredovisning Läsåret

Projekt Spindlar. Bakgrund

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

Kvalitetsredovisning 2012

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Arbetsbeskrivning för

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Skutans prioriterade mål våren 2017, med fokus på natur och teknik

- Kulor har hjärta men ingen mage!

Projekt sinneslabyrinten. Rapport Gröna skolgårdar Äppellunden hösten 2018

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN.

Lokal arbetsplan läsåret 2011/12

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014

Bilaga projekt NaturTre och NaturEtt. Varför valde vi just detta tema eller projekt Bäret - NaturTre

Verksamhetsplan Duvans förskola

Årsberättelse

Kvalitetsarbete i förskolan

September Verksamhetsplan för Lillhedens förskola /2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

Vår verksamhet under läsåret

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Bamses Verksamhetsplan. För

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

IGELKOTTENS VERKSAMHETSPLAN

Verksamhetsplan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Äggets utvärdering 2014/2015

Ett pedagogiskt uterum

Lyckans mål 2016/2017

Tegelstugans förskola, rapport Gröna skolgårdar 2016

Ön Av Benjamin

Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar.

Läsåret 2011/2012. Utvärderingsdatum Maj 2012

Arbetsbeskrivning för Peter Lundhs förskola avd. Snövit ht-11/vt-12.

SKOGSLEKAR I TYRESTA

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Arbetsplan. Killingens förskola

Västra Vrams strategi för

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

Hälsningar alla barn och pedagoger på Signalen

Arbetsplan för Ängen,

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Ugglebos kvalitetsredovisning 2014

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Transkript:

Tusen funderingar Sporrens utvärdering ht16/vt17

Fokus under året Det här läsåret har vi pedagoger på Sporren valt att fokusera på småkryp och biologi. Vi har tidigare år arbetat med naturvetenskap med inrikting fysik. I år valde vi att fortsätta att arbeta med naturvetenskap men med en ny inrikting, biologi. Ur Läroplanen för förskolan Lpfö98 reviderad 2010 Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar - respekt för allt levande och omsorg i sin närmiljö - utvecklar sin förmåga att urskilja, undersöka, dokumentera, utforska, ställa frågar om och samtala om naturvetenskap - förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra - Utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv Bakgrund Projektet började redan ute på gården där barnen letade småkryp tillsammans. En dag vi gick till skogen tog vi med oss luppar, förstoringsglas, burkar och kikare som barnen kunde utforska med. Barnen hittade snäckar, maskar, en tusenfoting och en humla som vi tog tillbaka till förskolan för att titta närmare på. Dagen efter hade tusenfotingen rymt och barnen hade många teorierna om vad som hade hänt? Hade den självmant rymt eller var det en tjuv som hade tagit tusenfotingen? Detta var starten på projektet Småkryp.

Hur visar barnen respekt för allt levande och omsorg i sin närmiljö -Sniglarna ska vara tillsammans för de måste hitta varandra! Efter att ha undersökt sniglarna med det digitala mikroskopet skulle barnen släppa ut snäckorna igen. Barnen valde komposten för att snäckorna kunde äta på äpplena när de blev hungriga och för att - De ska vara tillsammans. - Aaa för att de ska hitta varandra. - I trappan kan tusenfotingen klättra med sina tusen ben! I vårt arbete med projektrummet kom barnen med önskemål att få göra ett hus till tusenfotingen så att den skulle vilja vara där. Enligt barnen var det viktigt att tusenfotingen hade: vattenskål, mat, soffa som var mjuk, myshörna att spegla sig i, trappa att klättra i, TV med tak, säng, snöre att klättra upp till huset om den trillat ner samt en genväg runt huset.

Utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra För att lyfta varje småkryps egenskaper och vad just den är bra på valde pedagogerna att intervjua barnen. Varför finns snäckan? - För att göra naturen fin. Det blir blommor där snigeln har åkt. Slemmet blir till blommor. Vad är snäckan bra på? - Sniglar är bra på att förlänga ögonen när de ska se längre. - Fastna på väggarna och inte ramla. Med slemmet. - De kommer fram när det regnar och är blött ute och gör slemspår efter sig. De kan ha alla möjliga slags färger på skalet. Olika färger för att de är olika sniglar. - Det är bra på att gömma sig i sitt skal. Varför finns spindlar? - Dom gör spindelnät så man kan utforska vilken sorts spindel det är. - Jag tror dom jobbar med att hjälpa maskar under jorden. Vad är spindel bra på? - Göra nät så att spindeln kan äta småkryp. - Att göra spindelnät ur rumpan så att de kan hänga. - Några är farliga. De kan bitas. De kan bita människor.

Utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv - Snigeln har hårt skal, vi har mjukt skal! Tidigare har barnen haft funderingar kring vad som finns inuti snäckans skal. Vid flera tillfällen har barnen fått diskutera och reflektera kring detta ämne. A: Hjärtat ser ut som det spricker där (pekar på lungan) B: Hjärtat är bakom de här två sakerna (pekar på lungorna) C: Det här är hjärtat (pekar på hjärtat). tror jag A Nej, där är hjärtat! (pekar på höger lunga) B: Aldrig i livet! Här är dem som man andas med. (pekar på lungorna) A: Ja för dem gör luften (pekar på lungorna) B: Ja, och bakom dem ligger hjärtat. (konversation mellan tre barn kring anatomin av människa/snäcka) Spindelnätets funktion Pedagog: Vad tror du spindelnätet är gjort av? A: spindelnät. Gör trådar på trädet. Sen spinner dem spindelnät där bak. Den äter vita streck och sen sprutar de ut sin mat. Pedagog: Är spindelnätet mat? A: Ja, fast det är det som gör spindelnätet, maten. Pedagog: Maten som spindeln äter blir sen spindelmat? A: Ja, precis. B: Hur kan dem äta då? Om de inte har gjort något spindelnät hur kan de fånga och äta då?

Hur utvecklar barnen sin förmåga urskilja, undersöka, dokumentera, utforska, ställa frågar om och samtala om naturvetenskap Vad skulle du vilja veta om småkryp? Barnen har under projektets gång ställt sig frågor och löpande har barnen utforskat sina frågeställningar. Här kommer några exempel på frågor som barnen har undersökt Kan tusenfotingen gräva genom jorden? -Tusenfotingen kunde krypa genom sanden för jag ser den inte! Varför behöver spindeln åtta ben? Några barn gick till avdelningen Hönan med sina frågor eftersom Hönan tidigare har arbetat med spindlar. - Spindlar har åtta ben för att hålla balansen. Hur blir det spindelnät? A: Spindeln drar ut tråden från stjärten med sin arm. B: Spindlar har inga armar. C: Med sina bakben. A: Spindeln fäster tråden med något kladdigt.

Har tusenfotingar tänder? Barnen föreslog att vi kunde googla för att ta reda på om tusenfotingar har tänder. - Hur känns det att ha en snigel på sig? - Undra hur det känns när Det kittlas! tusenfotingen kryper på mig? - Hur känns det att ha ett skal på ryggen? - Om sniglar tävlar mot varandra vinner båda? - Heja Christoffer!

Digitalt mikroskop Djuren som vi tog med från skogen fick barnen undersöka närmare med ett digitalt mikroskop. Vad utforskar barnen? Vad är intressant? -Snäckan har en svart prick i ögat precis som vi människor. -Jag vill se tänderna. Har snäckan tänder? -Vänta! Vänta Jag tror jag såg en kulle eller någonting på den här (på masken).

Pedagogernas analys Barnen hade många frågor och funderingar kring småkryp som gjorde att undersökandet utvecklades över tid. Varför hamnade fokuset på Tusenfotingen? Kan det bero på att Tusenfoting är mer ovanlig än en mask eller snäcka/snigel? Var det för att den hade rymt? Hade det blivit samma fokus om en snäcka/snigel hade rymt? Vi pedagoger tror att intresset för tusenfotingen beror på att tusenfotnigar inte är lika vanligt förekommande för barnen som snäckor/sniglar och maskar. Vi tror även att mystiken kring vart tusenfotingen hade rymt bidrog till det stora intresset. En nackdel med att ha många mål är att det har varit svårare att få en överblick över hur vi har arbetat fördjupat med varje mål. Vi tror att om vi hade haft färre mål hade vi haft större möjlighet att fördjupa oss mer i varje mål. - respekt för allt levande och omsorg i sin närmiljö Vi såg att barnen var väldigt omhändertagande mot småkrypen. Djuren har blivit en naturlig del i barnens vardag. Alla barn kan relatera till och har erfarenhet av att ha mött olika djur/småkryp. Vi såg att barnen visar samhörighet och respekt för djuren genom att behandla småkrypen som det vore en kompis tex det är viktigt att ha en kompis att leka med, mat, hus, lyfta upp djuren försiktigt så att djuren inte tar skada osv. - förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra Vi hade önskat att vi hade djupdykt mer kring det här målet. Ett dilemma som uppstod under arbetet var att det uppkom ett nytt spår som vi pedagoger blev engagerade att arbeta vidare med. När vi sedan tog upp tråden igen fanns det inte tillräckligt med tid att fortsätta fördjupa oss vidare. Vi hade gärna fortsatt att arbeta vidare med detta mål om vi hade varit samma arbetslag. Kan vi fortsätta jobba med detta mål även fast vi byter arbetslag till hösten? - utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv Något som vi pedagoger är bra på är att erbjuda barnen många olika tillfällen att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv. Vi har sett att barnen ifrågasätter och försöker förstå andras teorier genom att ställa följdfrågor som leder vidare till en diskussion, till exempel kring spindelnätets funktion. Genom medvetna utvalda frågor från oss pedagoger om småkrypens unika egenskaper fördjupade vi oss i barnens

frågeställningar. Vilket ledde till att barnens frågeställningar utvecklades och blev mer detaljerade. Vi såg att det medvetna valen gör skillnad för barns lärande. Det är viktigt att utmana barnens tankar vidare. - utvecklar sin förmåga att urskilja, undersöka, dokumentera, utforska, ställa frågar om och samtala om naturvetenskap Genom att erbjuda barnen många olika språk (dramatisera, lera, rita, digitalt mikroskop, levande djur etc) i sitt utforskande har vi fångat upp fler barn i projektet. Ett dilemma som vi upplevt under läsåret är att få med de yngre barnen i projektet när småkrypen försvann under vintern. Kan det beror på vilka val av spår vi valde att gå vidare med? Var det för abstrakt när vi pratade om teorier? I slutet av projektet när vi utvärderade med barnen om vad de har lärt sig av att arbeta med projekt småkryp så lyfter barnen flera saker som påvisar deras delaktighet och ett lärande. Något som vi pedagoger har utvecklat det här läsåret är att vi på ett medvetet sätt valt vilka av barnens spår som vi ska arbeta vidare med med utgångspunkt med målen i åtanke. Detta har inneburit att vi har fördjupat oss mer än vi gjort tidigare men vi skulle kunna fördjupa oss ännu mer. Vi pedagoger har ökat vår medvetenhet och blivit mer i ifrågasättande i våra diskussioner kring de pedagogiska val som vi ska ta. Något som vi tyckte var viktigt i förra årets utvärdering var arbetet med vår ateljé. Det här läsåret har vi pedagoger ökat vår medvetenhet genom att vara mer närvarande i ateljén, utmana barnen, gjort ateljén mer estetisk. Genom små estetiska förändringar som tex att göra borden mer inbjudande ser vi att fler barn väljer att gå in i ateljén. Under höstterminen har vi under flera personalmöten fått träffas de äldre och yngre avdelningarna. Detta har varit givande att få utbyta erfarenheter med kollegorna. Vi önskar fler träffar mellan avdelningarna.

Barnens utvärdering För att synliggöra barnens lärande från vårt projekt så avslutade vi med att barnen fick reflektera tillsammans kring småkrypspkrojektet. Vad har ni lärt er? - Att man ska vara försiktig när man tittar på djuren. - Att det heter snäcka. ( Många barn benämner snäcka som snigel) - Att man inte får göra illa tusenfotingen. Att man inte ska dra snigeln i ögonen. - Jag har sett att snigeln kan göra slem. - Att vara försiktig då man lyfter upp dem. - Jag tycker att det var roligt att leta efter djur. En gång hittade jag ett litet djur på en stubbe. Om man lyfter på stenar kan man hitta maskar. - Att maskar inte har några ögon. - Att sniglarna sover i sitt skal. - Jag kunde se att skalbaggen var rosa på skalet. ( när vi använde digitala mikroskopet) - Jag kunde se att masken hade en kulle på sig. ( tjockare mitt på kroppen) - Att sniglarna inte alltid går lika snabbt. De gick olika fort. - Olika sniglar kan vara olika snabba. - Olika sniglar kan göra olika saker. Coola grejer! - Jag tycker faktiskt att maskar är lita halv läskiga. Jag har hålla i en mask en gång. - Spindlar har åtta ben för att kunna hålla balansen och klättra mycket i sitt nät. Ni har ju även provat på att vara snäckor. - Det var roligt! Vi hade stolar som skal på ryggen. - Det kittlades lite med skal på ryggen. - Jätte roligt! Vi fastnade då vi kröp.

Vi har sett på en film om larver, spindlar & snäckor. - Det var roligt med snigelns ögon som kunde bli långa. - Jag tror det beror på att snigeln ska kunna se bra. För om någon är långt borta då kan man kolla om det är någons hund eller barn, istället för att gå, för då tar det längre tid. - Spindlar ger aldrig upp. Några av er har ju dessutom varit och besökt några barn på hönan som har jobbat med spindlar. Ni tog med er frågor och funderingar som ni ställt er. Fick ni svar på era frågor? Lärde hönan barnen er något nytt? - Spindlar har åtta ben för att kunna hålla balansen och klättra mycket i sitt nät. Hur kan spindlarna göra nät? - De drar ur tråden från stjärten, drar ut tråden med sin arm. - De har inga armar. - Med sina bakben. - Dom fäster trådarna med något kladdigt. De drar ut tråden från stjärten, drar ut tråden med sin arm. Vi har även pratat om vad som finns i snigelns/snäckans skal. - Ett träd - Det är lungor, men det ser ut som ett träd. Har ni lärt er vad småkryp äter? - Jag visste inte förut att sniglar äter löv och blad. - Tusenfotingar och maskar äter löv. - Snigeln äter löv. - Och blad. - Snigeln äter jord. - Spindlar äter flugor. - Spindlar äter myror också. - Jag vet att spindlar oftast fångar flugor för att äta upp dom.

Viktiga tankar inför nästa termin - Inte skynda fram. Låta saker och ting få ta tid. - Att våga utmana barnen och stanna kvar i det svåra kan hjälpa barnen att komma vidare. - Ha färre mål för att kunna djupdyka. - Träffa de yngre/äldre avdelningarna mer kontinuerligt. - Ateljéarbetet kräver tid att upprätthålla en inspirerande miljö. Fortsätt att prioritera tid i ateljén.