M0038M Differentialkalkyl, Lekt 16, H15

Relevanta dokument
M0038M Differentialkalkyl, Lekt 17, H15

UPPGIFTER KAPITEL 2 ÄNDRINGSKVOT OCH DERIVATA KAPITEL 3 DERIVERINGSREGLER

Sekant och tangent Om man drar en rät linje genom två punkter på en kurva får man en sekant. (Den gröna linjen i figuren).

MA2001 Envariabelanalys

Sekantens riktningskoefficient (lutning) kan vi enkelt bestämma genom. k = Men hur ska vi kunna bestämma tangentens riktningskoefficient (lutning)?

Läsanvisningar till kapitel 6 i Naturlig matematik. Avsnitt 6.6 ingår inte.

201. (A) Beräkna derivatorna till följande funktioner och förenkla så långt som möjligt: a. x 7 5x b. (x 2 x) 4. x 2 +1 x + 1 x 2 (x + 1) 2 f.

Planering för kurs C i Matematik

Kan du det här? o o. o o o o. Derivera potensfunktioner, exponentialfunktioner och summor av funktioner. Använda dig av derivatan i problemlösning.

M0038M Differentialkalkyl, Lekt 15, H15

MAA7 Derivatan. 2. Funktionens egenskaper. 2.1 Repetition av grundbegerepp

KOKBOKEN. Håkan Strömberg KTH STH

KONTROLLSKRIVNING. Matematik C. Datum: Tid:

M0038M Differentialkalkyl, Lekt 7, H15

ENDIMENSIONELL ANALYS B1 FÖRELÄSNING XV. Föreläsning XV. Mikael P. Sundqvist

Kapitel , 2102 Exempel som löses i boken a) Löneökning per månad: 400 kr. b) Skattehöjning per månad: 5576 kr 5376 kr = 200 kr.

Några viktiga satser om deriverbara funktioner.

Matematik 3c Kap 2 Förändringshastighet och derivator

x 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a.

2 Derivator. 2.1 Dagens Teori. Figur 2.1: I figuren ser vi grafen till funktionen. f(x) = x

DOP-matematik Copyright Tord Persson. Gränsvärden. Uppgift nr 10 Förenkla bråket h (5 + h) h. Uppgift nr 11 Förenkla bråket 8h + h² h

6. Samband mellan derivata och monotonitet

x 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a.

+ 5a 16b b 5 då a = 1 2 och b = 1 3. n = 0 där n = 1, 2, 3,. 2 + ( 1)n n

x 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a.

NpMa3c vt Kravgränser

Mälardalens högskola Akademin för utbildning, kultur och kommunikation

M0043M Integralkalkyl och Linjär Algebra, H14,

Institutionen för Matematik, KTH Lösningar till tentamen i Analys i en variabel för I och K (SF1644) 1/ e x h. (sin x) 2 1 cos x.

Studieanvisning till Matematik 3000 kurs C/Komvux

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 2.2

Mälardalens högskola Akademin för utbildning, kultur och kommunikation

M0038M Differentialkalkyl, Lekt 10, H15

Förkortning och förlängning av rationella uttryck (s. 29 Origo 3b)

Envariabelanalys 5B1147 MATLAB-laboration Derivator

Modul 1: Funktioner, Gränsvärde, Kontinuitet

LMA222a. Fredrik Lindgren. 17 februari 2014

Modul 1: Funktioner, Gränsvärde, Kontinuitet

DERIVATA. = lim. x n 2 h h n. 2

1 Förändingshastigheter och derivator

ATT KUNNA TILL. MA1203 Matte C Vuxenutbildningen Dennis Jonsson

Kompendium om. Mats Neymark

Studietips infö r kömmande tentamen TEN1 inöm kursen TNIU22

Tentamen i Matematisk analys MVE045, Lösningsförslag

SF1625 Envariabelanalys

x 4 a b X c d Figur 1. Funktionsgrafen y = f (x).

SF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

8 + h. lim 8 + h = 8

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen

SF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

Mälardalens högskola Akademin för utbildning, kultur och kommunikation

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

Tentamen Matematisk grundkurs, MAGA60

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Lösningar till kryssproblemen 1-5. Uppgifter till lektion 1: = 10 x. = x 10.

3. Skissa minst en period av funktionskurvan 3y = 4 cos(8x/7). Tydliggör i skissen på enklaste vis det som karakteriserar kurvan.

med angivande av definitionsmängd, asymptoter och lokala extrempunkter. x 2 e x =

a5 bc 3 5 a4 b 2 c 4 a3 bc 3 a2 b 4 c

Lösningsförslag till Tentamen: Matematiska metoder för ekonomer

Frågorna 1 till 6 ska svaras med sant eller falskt och ger vardera 1

5. Förklara varför sannolikheten att en slumpvis vald lottorad har 7 rätt är x + x 2 innehåller termen 14x. Bestäm

Tentamen IX1304 Matematik, Analys , lösningsidéer

M0038M Differentialkalkyl, Lekt 4, H15

Moment 8.51 Viktiga exempel , 8.34 Övningsuppgifter 8.72, 8.73

Envariabelanalys: Vera Koponen. Envariabelanalys, vt Uppsala Universitet. Vera Koponen Föreläsning 5-6

SF1625 Envariabelanalys Tentamen Lördagen den 11 januari, 2014

x +y +z = 2 2x +y = 3 y +2z = 1 x = 1 + t y = 1 2t z = t 3x 2 + 3y 2 y = 0 y = x2 y 2.

Prov i Matematik Prog: NV, Lär., fristående Analys MN UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Michael Melgaard, tel

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C HÖSTEN 2009

Förkortning och förlängning av rationella uttryck (s. 27 Origo 3c)

Tavelpresentation - Flervariabelanalys. 1E January 2017

Mälardalens högskola Akademin för undervisning, kultur och kommunikation

SF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

4 Fler deriveringsregler

Planering för Matematik kurs E

Gamla tentemensuppgifter

f(t 2 ) f(t 1 ) = y 2 y 1 Figur 1:

Differentialens geometriska betydelse

Lösning till kontrollskrivning 1A

M0038M Differentialkalkyl, Lekt 14, H15

Välkommen till MVE340 Matematik B för Sjöingenjörer. Kursinnehåll i stora drag. Kurslitteratur MVE Carl-Henrik Fant MV, Chalmers 1

Fri programvara i skolan datoralgebraprogrammet Maxima

f (x) = 8x 3 3x Men hur är det när exponenterna inte är heltal eller är negativ, som till exempel g(x) = x h (x) = n x n 1

Tentamen i matematik. f(x) = ln(ln(x)),

SF1625 Envariabelanalys

Ingen ny teori denna dag. Istället koncentrerar vi oss på att lösa två tränings-ks:ar.

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson, Sebastian Pöder

Ellipsen. 1. Apollonius och ellipsen som kägelsnitt.

(5 + 4x)(5 2y) = (2x y) 2 + (x 2y) ,

LÖSNINGSFÖRSLAG TILL TENTAMEN 2 SF1664

Matematik C (MA1203)

SF1669 Matematisk och numerisk analys II Lösningsförslag till tentamen DEL A. r cos t + (r cos t) 2 + (r sin t) 2) rdrdt.

6 Derivata och grafer

III. Analys av rationella funktioner

x 1 1/ maximum

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen Torsdagen den 20 augusti 2015

Ekvationer & Funktioner Ekvationer

Checklista för funktionsundersökning

SF1664 Tillämpad envariabelanalys med numeriska metoder Lösningsförslag till tentamen DEL A

Instuderingsfrågor för Endimensionell analys kurs B1

Transkript:

M0038M Differentialkalkyl, Lekt 16, H15 Staffan Lundberg Luleå Tekniska Universitet Staffan Lundberg M0038M H15 1/ 25

Repetition Lekt 15 Femte och trettioförsta elementet i en aritmetisk talföljd är 7 respektive 1/2. Bestäm dels den aritmetiska talföljdens differens, dels det första elementet i talföljden. Staffan Lundberg M0038M H15 2/ 25

Tangenten till en kurva m.m. 1600-talets största matematiska framsteg var förmodligen införandet av differentialkalkylen, som Leibniz och Newton utvecklade. Detta verktyg visade sig vara en utmärkt modell för att kunna bestämma en tangent till en kurva, ett klassiskt problem som studerades redan på 200-talet f.kr. av den grekiske matematikern med smeknamnet den store geometrikern, Apollonius. Staffan Lundberg M0038M H15 3/ 25

Differenskvot/Ändringskvot y f (x) f (x 0 ) P x 0 Q y x x0 + x Sekant f (x 0 + x) x För funktionen y = f (x) gäller att den genomsnittliga förändringshastigheten beskrivs av differenskvoten/ändringskvoten y x. Den genomsnittliga förändringshastigheten utgör vårt verktyg för att närmare analysera vad som händer då tillskottet i x-led går mot allt mindre värden. Staffan Lundberg M0038M H15 4/ 25

Vi betraktar nedanstående figur: y f (x) Q Sekant f (x 0 ) P h y f (x 0 + h) x 0 x0 + h x Genom punkterna P och Q på grafen till y = f (x) drar vi en sekant. Tillskottet i x-led benämner vi h (tidigare x). Staffan Lundberg M0038M H15 5/ 25

Ur figuren konstaterar vi: y = f (x 0 + h) f (x 0 ). Sekantens lutning (riktningskoefficient) anges, som vi nog redan känner till, av ändringskvoten k PQ = y h = f (x 0 + h) f (x 0 ) h Vi ställer oss frågan: Vad händer då h 0? Vi tänker oss följande process: Staffan Lundberg M0038M H15 6/ 25

Vi låter punkten P vara fixerad och tänker oss att punkten Q färdas på grafen och alltmer närmar sig punkten P. Låt oss konstruera en följd av sekanter, alla med egenskapen att passera genom punkterna P och Q. Staffan Lundberg M0038M H15 7/ 25

Ur figuren ser vi att sviten av sekanter kommer att övergå till tangenten till funktionskurvan y = f (x) i punkten P. Med detta intuitiva resonemang har vi förberett oss för följande definition En funktion f är deriverbar i x 0 om och endast om gränsvärdet f (x 0 + h) f (x 0 ) lim h 0 h existerar. Detta gränsvärde benämns derivatan av f i x 0 med beteckningen f (x 0 ). Staffan Lundberg M0038M H15 8/ 25

Geometrisk tolkning y Tangent P 0 f (x) Geometriskt är f (x 0 ) riktningskoefficienten hos den räta linje som tangerar y = f (x) i tangeringspunkten P 0 : (x 0, f (x 0 )). x Staffan Lundberg M0038M H15 9/ 25

Anmärkning Ändringskvoten anger den genomsnittliga förändringshastigheten. Derivatan anger den momentana förändringshastigheten, dvs. förändringshastigheten i en punkt. Exempel Låt f (x) = x 2 3x och utför följande kalkyler: Ställ upp och förenkla ändringskvoten f (4 + h) f (4) h Låt h 0 i ändringskvoten. Vad händer? Staffan Lundberg M0038M H15 10/ 25

Exempel Använd definitionen av derivata för att bestämma f (x) då f (x) = x 1 + x. Staffan Lundberg M0038M H15 11/ 25

Lösningsförslag Vi betraktar ändringskvoten: x+h 1+x+h x 1+x f (x + h) f (x) = = h h (x + h)(1 + x) x(1 + x + h) = = (Lite pyssel... ) h(1 + x + h)(1 + x) 1 =. (1 + x + h)(1 + x) Staffan Lundberg M0038M H15 12/ 25

Sedan låter vi h gå mot noll: och vi är klara. f (x) = lim h 0 1 (1 + x + h)(1 + x) = 1 (1 + x) 2, Staffan Lundberg M0038M H15 13/ 25

Tangentens ekvation Välj en punkt P 0 : (x 0, y 0 ) på kurvan y = f (x). Välj vidare en godtycklig punkt (x, y) på tangenten L. Om f är deriverbar i x 0, innebär detta att kurvans tangent i P 0 har riktningskoefficienten f (x 0 ). y P 0 (x, y) y = f (x) L x Staffan Lundberg M0038M H15 14/ 25

Men riktningskoefficienten kan alternativt uttryckas y f (x 0 ) x x 0. Med andra ord kan tangentens ekvation kan skrivas y f (x 0 ) = f (x 0 )(x x 0 ). Anmärkning Med välkända uttrycket y = kx + m skriver vi alternativt tangentens ekvation: y = f (x 0 ) x + m, där m = f (x 0 ) f (x 0 ) x 0. Staffan Lundberg M0038M H15 15/ 25

Exempel Låt f (x) = x 2 + 4x. Bestäm riktningskoefficienten för tangenten till funktionskurvan y = f (x) i den punkt där x = 1. Bestäm tangentens ekvation i tangeringspunkten med x-koordinaten 1. Anmärkning För vinkelräta linjer L 1 resp. L 2 med riktningskoefficienter är k 1 resp. k 2, gäller k 1 k 2 = 1 Staffan Lundberg M0038M H15 16/ 25

Exempel Använd definitionen av derivata för att bestämma f (2) då f (x) = x 2 + 2. Bestäm ekvationen för tangenten och normalen till kurvan y = x 2 + 2 i den punkt på kurvan som har x-koordinaten 2. Staffan Lundberg M0038M H15 17/ 25

Ibland (t.ex. vid laborativa moment) är man intresserad av att undersöka vad som händer med funktionsvärdet för en funktion f (x), för en liten förändring av x. Anta att y = f (x) är en deriverbar funktion. Hur påverkas y-värdet då x-värdet förändras från x till x + x? Staffan Lundberg M0038M H15 18/ 25

Vi beskriver förändringen y längs funktionskurvan y = f (x): y = f (x + x) f (x) Med utgångspunkt från derivatans definition kan vi säga följande: f (x) f (x + x) f (x) x För små värden x gäller tydligen = y x. y f (x) x. Staffan Lundberg M0038M H15 19/ 25

Differential Detta betyder geometriskt, att vi approximerar den verkliga förändringen y med förändringen längs tangenten till y = f (x). Uttrycket f (x) x betecknas ofta dy och kallas differentialen av f. Staffan Lundberg M0038M H15 20/ 25

Anmärkning y är förändringen i y- värde längs kurvan. dy är förändringen i y- värde längs tangenten. Staffan Lundberg M0038M H15 21/ 25

Avslutande exempel Antag att f (x) = x 2. Låt punkten P ha x-koordinaten 1. Bestäm y, dy, om vi antar att x = 0, 01. Staffan Lundberg M0038M H15 22/ 25

Läs och lös på egen hand Poiseuilles lag beskriver vätskeflödet F (liter/min) av en vätska genom ett cylindriskt rör med radien r. Flödet ges av F = kr 4. Bestäm approximativt hur stor procentuell ökning som behövs hos radien för att flödet skall ökas med 10%. Staffan Lundberg M0038M H15 23/ 25

Lösningsförslag tjuvtitta inte Vi söker r/r då F/F = 0.10. F = F df r r dr r = F (r) r. En smula modifieringar ger till slut F F = 0.1 F (r) r F = 4kr3 r kr 4 = 4 r r Uppenbarligen måste radien ökas med ungefär 2.5%.. Staffan Lundberg M0038M H15 24/ 25

Att fundera på... Låt f (x) = x. Använd definitionen av derivata för att bestämma f (1). f (1 + h) f (1) h 1 + h 1 = = ((etc... Fullborda på egen hand)) h Staffan Lundberg M0038M H15 25/ 25