Hur bemöter vi människor i akut kris

Relevanta dokument
Regionalt kunskapscentrum Kris-& Katastrofpsykologi (RKK) Att möta vuxna, barn och ungdomar efter allvarliga händelser

Vikten av rätt bemötande när du möter människor i kris

Traumadagen. Stockholm. 14 september Regional psykologisk och social krisberedskap i Stockholms län ett samverkansprojekt

Modern krishantering:

Att möta barn och ungdomar efter allvarliga händelser

Krisstöd vid allvarlig händelse

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som drabbats av skogsbränder 2018

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?

Trauma och återhämtning

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Kris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Vad utmärker en kris och ett trauma? - olika traumasituationer - om PTSD. Föreläsning inom ramen för RFMA:s konferens. 13 maj 2011.

Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Materialet får endast användas tillsammans med korrekt hänvisning till författaren. Det är främst framtaget för kursdeltagare som tagit del av

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Varför traumakunskap i skolan? Åhörarkopior. psykologi.se/material/

Kris och Trauma hos barn och unga

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Krisstöd - att stärka människors motståndskraft

Vad. Hur kan man hjälpa hjälparna?

Materialet får inte kopieras utan korrekt hänvisning till källan. Om du önskar mer fördjupning samt referenser rekommenderas boken Krisstöd (Natur &

PSYKOLOGISK FÖRSTAHJÄLP

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

FRILUFTSFRÄMJANDET. Handlingsplan vid kriser

Reaktioner vid omskakande händelser

Handlingsplan för krisarbete efter det akuta skedet

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Att vara beredd. Förberedelse komplex fråga Att vara krisstödjare under extraordinära omständigheter.

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)

En PTSD-patient dyker först upp i somatiken

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet.

Hantera förlust, trauma och kris - individens och organisationens perspektiv

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande

Traumatiserade unga flyktingar Frida Metso, leg psykolog

Att förstå posttraumatisk stress

Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016

Bilaga till Omsorgsgruppens handlingsplan för Högsby kommuns skolor och förskolor vid olycka/dödsfall/kris

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

Akuta insatser för barn och unga efter svåra händelser

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Åhörarkopior. pedagogiskpsykologi.se/material. Böcker. Förkunskaper. Syfte med dagen, : Anton Sjögren leg.

SMART Utbildningscentrum

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Psykiskt trauma och dess inverkan på brottsoffrets beteende under det straffrättsliga förfarandet

Planeringsenheten NU sjukvården. När svåra händelser inträffar Information och praktiska råd till dig som har varit med om en allvarlig händelse

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Bemötande aspekter för nyanlända.

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

Barns sorg. några råd till familj och vänner. av Atle Dyregrov och Elin Hordvik

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Praktisk stress och krishantering Peter Jonsson, säkerhets och krishanteringsexpert

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Trauma och Prostitution

Anna Eldebo leg. psykolog Larissa Voutilainen PTP-psykolog

Smakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se

CPP Child and Parent Psychotherapy. Susanna Billström Jessica Pehrson

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg

REGIONAL PSYKOLOGISK OCH SOCIAL KRISBEREDSKAP

Välkommen till kurator

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Vad menar vi med kris? Traumatiska kriser. Vad kan utlösa en kris? Den röda livstråden. Ställföreträdande traumatisering.

JUNI För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet.

Trauma, stress och krisstöd

Ensamkommande ungdomaren resursstark riskgrupp

Child Parent Psychotherapy, CPP

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

SAMTALET SOM STÖD FÖR ÄLDRES PSYKISKA HÄLSA. Monica Stenberg Temabo AB Bergsund

Hur bemöta tonårsflickor utsatta för våldtäkt? ATSUB Göteborg 22 april 2013

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?

Handlingsplan vid krissituationer. Bobygda skola

Hur skapar vi en bra krisberedskap för psykologiskt och socialt stöd vid en allvarlig händelse i länet?

Transkript:

Hur bemöter vi människor i akut kris Traumadagen 13 september 2017 Charlotte Therup Svedenlöf Enhetschef, psykolog, psykoterapeut, doktorand KI Regionalt kunskapscentrum kris- & katastrofpsykologi charlotte.therup-svedenlof@sll.se www.katastrofpsykologi.se

ØKort information om enheten för Kris- & katastrofpsykologi ØUtmärkande för allvarliga händelser ØRiskfaktorer, psykiska reaktioner ØStödinsatser

Regionalt kunskapscentrum Kris- & katastrofpsykologi (RKK) Vision bevarad hälsa och livskvalité hos drabbade efter allvarliga händelser. Vi har en tro på individers, organisationers och samhällets förmåga att bemästra och övervinna svåra händelser. Katastrofberedskap (inkl. PKL*), expertstöd Utbildning och övning Metodutveckling och forskning * Psykologisk/psykiatrisk katastrofledningsorganisation

Kris- & katastrofpsykologi i Stockholms läns landsting Petra Adebäck Bengt Andrée Charlotte Therup Svedenlöf Malin Claesson Anneli Lagerqvist

Vägar genom sorg Informationsskrifter Till dig ungdom som varit med om en allvarlig händelse Till dig som har varit med om en allvarlig händelse Till dig vars barn varit med om en allvarlig händelse If you have been involved in a serious accident Under hösten kommer RKK att ge ut en informationsskrift med text och illustrationer för barn i form av en liten bok.

Var kommer kunskapen ifrån? Utvärdering av program Återkoppling från drabbade Katastrof-forskning Klinisk erfarenhet Trauma-forskning Konsensus mellan experterna (ACPMH, 2010)

Utmärkande för allvarliga händelser Ø Liv och död, upplevt livshot, och är fysiskt/ psykologiskt skrämmande Ø Inträffar plötsligt och oväntat Ø Är okontrollerbara och omöjliga att fly ifrån Ø Har hög intensitet av sinnesintryck Ø Oftast många lätt fysiskt skadade/oskadade (Ozer et al. 2003, Socialstyrelsen, 2008, Bonanno, 2013, )

Försvårande/risk faktorer individuella variationer 1. Risk - händelse 2. Risk - reaktion 3. Risk - person 4. Brist på skyddande faktorer (Norris FH, Tracy M, Galea S, 2009)

Krisdrabbades rättigheter Att möta respekt för sina upplevelser Att reaktioner och beteende accepteras Att få stöd för sin bearbetning Sänka stressnivån Normalisera Reducera sekundära stressorer Inge hopp (S. Hobfoll, P Watson 2007, Dückers, 2013)

Exempel på akuta reaktioner Rädsla Oro Känsla av sårbarhet Overklighetskänsla och katastrofkänsla Ilska Avstängdhet tex. mimiklöshet, ointresse Påträngande minnesbilder Skuldkänslor Kroppsliga reaktioner tex. huvudvärk, hjärtklappning, fumlighet, svårt att andas

Exempel på långsiktiga reaktioner Påträngande minnesbilder Återupplevande Överdriven vaksamhet Undvikande av händelsen Förändrat beteende Drar sig undan från sociala kontakter Koncentrationssvårigheter Sömnproblem Förändrad lek

Principer för Krishjälp Stegvisa stödåtgärder ur den drabbades perspektiv Trygghet faran över Rekonstruktion sammanhängande bild Gemenskap från isolering till social samhörighet

Krishjälp Omedelbart - professionellt medmänskligt stöd Snabbt insatt stöd respektfull omgivning Där den drabbade befinner sig Tro på god prognos de flesta klarar sig bra Riskbedömning! (Norris FH, Tracy M, Galea S, 2009)

Stegvisa åtgärder Initialt svårt att avgöra om krisreaktionen är `normal eller kan utvecklas till traumatisk stress-sjukdom 1. (för alla) gott krisomhändertagande 2. (för vissa) krisintervention 3. (för några få) traumafokuserad psykoterapi 1 Utmaning 2 3 Kris Trauma

1. För alla - Grunder för krisstöd Främja lugn Främja trygghet och känsla av säkerhet Främja samhörighet Främja känsla av självtillit och tillit till samhällets förmåga Främja känsla av hopp (S. Hobfoll, P Watson med fl. i Psychiatry 70(4) år 2007)

Krisstöd Visa omsorg Lugna Informera Lyssna Stödja Undvik patologisering och medikalisering!

ü ü ü ü ü Varsamhet Vänlighet Värme Vila Vätska Krisstöd Visa omsorg

ü ü Varsam beröring Krisstöd, forts. Acceptera reaktioner / beteende Lugna ü Skydda från ytterligare onödig stress p g a o Starka intryck o Allmänhet / media

ü ü ü Vem du är Tid och plats Vad som hänt Krisstöd, forts. Informera ü ü ü Vad som kommer att hända Åtgärder Reaktioner överlämna broschyr Till dig som ungdom `Till dig vars barn som varit med om varit med om en en allvarlig händelse allvarlig händelse `Till dig som har varit med om en allvarlig händelse Vägar genom sorg

Krisstöd, forts. Lyssna ü Låt den drabbade prata om händelsen när han/hon själv är beredd ü Undvik tomma fraser

Krisstöd, forts. Ge tid att verkliggöra det overkliga Stödja ü Uppmuntra egna resurser ü Hindra destruktiva handlingar och förhastade beslut ü Lova inte mer än du kan hålla och följ uppgivna löften

Krisstöd, forts. Stödja Ge stöd ü Ta kontakt och visa omsorg upprepade gånger ü Underlätta för familjer att återförenas ü Erbjud uppföljning

Psykologisk Första Hjälp (PFH) Terrorism and Disaster Branch national Child Traumatic Stress Network och Naional Center for PTSD. Minska det omedelbara nödlidandet och stödja bemästring och adaptiva funktioner på kort och lång sikt. Evidensinformerad (evidence informed) Vänder sig till barn, ungdomar, vuxna och familjer.

8 huvuddelar i Psykologisk Första Hjälp 1. Kontakt och åtagande 2. Säkerhet och trygghet 3. Stabilisering 4. Problem och behovsinventering 5. Praktiskt stöd 6. Socialt stöd 7. Information om bemästring 8. Fortsatt stöd Samt Självhjälp för krisstödjare, olika arbetsblad och bilagor med informationsmaterial (The National Child Traumatic Stress Network and the National Center for PTSD)

Följ upp och länka vidare Alla bör följas upp men speciellt o När reaktionen är väldigt stark o När reaktionen håller i sig väldigt länge o När personen drar sig tillbaka

för dem med 2. För vissa - Krisintervention kraftig ångest, panik, förtvivlan dissociation, desorganiserat beteende kraftig sömnstörning (James & Gilliand, 2013)

3. För några få Traumafokuserad terapi Evidens för - Traumafokuserad KBT (kognitiv beteendeterapi) - EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) Andra varianter av traumafokuserad terapi, särskilt vid samtidig förlust. Läkemedel Primärvårdsläkare, psykiatriker Eklektisk Kropp - själ - ande Aktiv Psykopedagogisk Stödjande Underlätta självläkning (Friedman M, Keane TM, Resick PA. Handbook of PTSD. Science and practice.)

Det som utmärker barn och ungdomar utvecklingsmässigt Kognitiv förmåga Motorisk förmåga Inte fullt utvecklad Emotionell förmåga Språklig förmåga

Små barn 0-5 år Hjälplösa, försvarslösa, passiva Svårt att tänka ut händelseförloppet Helt beroende av hjälp Känsliga för separation Små barn behöver mycket stöd Exempel på olika reaktioner: Svårtröstad, Gnällig, Klängig, Ängslig, Hyperaktiv, Arg, Apatisk, Svårkontaktad, Mimiklöshet

Skolbarn 6-12 år Fler bemästringsstrategier Fantasi att tänka ut Reaktionen en spegelbild av föräldrarnas Återgår snabbt till det vanliga Behov av pauser - dosera känslor Exempel på olika reaktioner: Gråter, Nedstämd, Allvarlig, Protesterar, Skuldkänslor, Ilska mot andra, Undviker kontakt

Tonåringar 13-18 år Normalt - frigörelse från föräldrarna Tankeprocesserna mer utvecklade Förstår konsekvenser över tid Existentiella frågor Hjälp i kamratgruppen Exempel på olika reaktioner: Förtvivlan, Uppgivenhet, Riskbeteende, Självkritik, Självdestruktivt beteende, Hämndoch hatkänslor, Pessimism

Riskfaktorer för barn och ungdomar samma som för vuxna + Subjektivt livshot mot en själv eller närstående Ofrivilla separationer Traumatiserade föräldrar Tidigare svårigheter hos barnet (Trickey et al. 2012)

Krisstöd - barn Utgå från barnets perspektiv Stöd föräldern att återta föräldrar-förmågan Trygga och lugna få ner stressnivån Var aktiv och Rikta dig direkt mot barnet Lyssna - ge möjlighet att berätta Informera åldersadekvat, ärligt, konkret Förklara och Har förstått? Gör delaktig Inge hopp barn kan ha svårt att själv tänka framåt

Krisstöd Visa omsorg Lugna Informera Lyssna Stödja

Psykologiskt stöd - ett samverkansprojekt Utøya 2011 Nice 2016 Drottninggatan 2017