Diabetes, mat och motion

Diabetes, mat och motion

Innehållsförteckning Vad är diabetes? 4 Symtom på diabetes 4 Olika typer av diabetes 5 Diabetes är en allvarlig sjukdom 6 Behandling vid diabetes 8 Lågt och högt blodsocker 9 Vad kan man göra själv? 10 11 Vilka undersökningar görs och varför? 12 13 Mat och diabetes 14 23 Materialet är framtaget i samarbete med: Leg. dietist Hannah Helgegren. Materialet är faktagranskat av: Professor och överläkare Claes-Göran Östenson, Kliniken för endokrinologi, metabolism och diabetes, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.

Vad är diabetes? Diabetes är ett samlingsnamn för tillstånd med förhöjda blodsockervärden. Vanligtvis talar man om typ 1-diabetes och typ 2-diabetes men på senare år har man beskrivit flera typer av diabetes. Insulin bildas i bukspottkörteln. Cellerna behöver insulin för att ta upp kolhydraterna (sockerarterna) som finns i maten. Vid brist på insulin eller nedsatt känslighet för insulin (så kallad insulinresistens), kan kroppen inte tillgodogöra sig de olika sockerarterna i maten och därmed stiger sockerhalten i blodet. Diagnosen diabetes ställs ofta efter att blodsockervärdet i två blodprov tagna på morgonen före frukost varit över 7 mmol/l. Diabetes kan också diagnosticeras med ett HbA 1c -prov (se sid 12) eller med ett sk oralt glukostoleranstest, där blodsockervärdet förutom efter fasta även mäts efter intag av 75 g druvsocker löst i vatten. Tunntarm Magsäck Bukspottkörteln Symtom på diabetes Högt blodsocker kan ge ett eller flera symtom, särskilt vid typ 1-diabetes: törst stora urinmängder trötthet dimsyn viktnedgång Vid typ 2-diabetes kommer symtomen smygande och de kan inledningsvis vara svåra att upptäcka. Ofta har man haft sjukdomen flera år innan diagnosen ställs. Vid typ 1-diabetes är sjukdomsförloppet mer akut. 4

Olika typer av diabetes De två vanligaste formerna av diabetes kallas typ 1- och typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes är en kronisk sjukdom som utvecklas för att bukspottkörteln slutat producera insulin på grund av en autoimmun reaktion. Det är kroppens eget immunförsvar som förstör de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Orsaken till detta vet man inte säkert idag. Denna typ av diabetes drabbar vanligen barn eller unga vuxna, men kan även drabba äldre personer. Behandlingen vid typ 1-diabetes är alltid insulin. Typ 2-diabetes är en kronisk sjukdom som innebär att bukspottkörteln inte producerar tillräckligt med insulin och/eller att känsligheten för insulin är nedsatt. Oftast får man en successiv nedgång i insulinproduktionen samtidigt som det insulin som kroppen producerar har sämre verkan i kroppen. Typ 2-diabetes drabbar oftast personer över 40 år, men kan också drabba yngre personer. Vid typ 2-diabetes börjar behandlingen oftast med kost, motion och tabletter, men många behöver efter några år behandling med insulin. I vissa fall börjar behandlingen med insulin direkt. Det viktiga är att sänka blodsockret och att hålla det på en jämn nivå. Vid både typ 1- och typ 2-diabetes ses, förutom förhöjt blodsocker, oftast också förändringar i blodfetter och högt blodtryck. 5

Diabetes är en allvarlig sjukdom För högt blodsocker kan ge skador på nerver, t ex i fötterna (se sid 13). Det kan också skada de små blodkärlen (kapillärerna) vilket i sin tur kan leda till skador på till exempel ögon och njurar. Kopplat till skador på nerver och blodkärl finns också en ökad risk att drabbas av erektionsstörningar. Andra komplikationer vid diabetes är förhöjt blodtryck och förhöjda blodfetter (kolesterol) vilket kan bidra till åderförkalkning i de större kärlen. Patienter med diabetes löper därför en ökad risk att insjukna i hjärtkärlsjukdomar såsom stroke och hjärtinfarkt. Förutom att försöka hålla sina blodsockervärden så normala som möjligt är det viktigt att kontrollera även blodfetter (kolesterolhalten i blodet) och blodtryck regelbundet. Öga 6

H H jä jä ju ärl F dk a rta N o Bl rn 7 ot re

Behandling vid diabetes Som tidigare nämnts är behandlingen vid typ 1-diabetes alltid insulin. Vid typ 2-diabetes kan behandlingen variera beroende på hur sjukdomen utvecklats. I början kan förändrad kost och mer motion räcka för att få bättre blodsocker. Typ 2-diabetes är en progressiv sjukdom vilket gör att behandling med tabletter sätts in, när inte kost och motion längre räcker för att hålla blodsockret på en bra nivå. Sådana läkemedel hjälper kroppen att frisätta mer insulin eller bättre utnyttja det insulin som finns. Insulininjektioner kan i de flesta fall komma att behövas med tiden. All behandling vid diabetes syftar till att sänka blodsockret och hålla det så jämnt som möjligt utan för många toppar eller dalar. Ett målvärde för HbA 1c (se sid 12) på 52 mmol/mol kan ses som ett riktvärde. Tala med din vårdgivare vad som är acceptabla blodsockernivåer för just dig, då målen för blodsockerbehandlingen är individuella! 8

Blodsocker Lågt blodsocker Använder man insulin, eller tabletter som frisätter insulin, kan man i vissa situationer drabbas av för lågt blodsocker, även kallat känning eller hypoglykemi. Det inträffar när blodsockret sjunker och blir lägre än 3,0 3,5 mmol/l med symtom. Det kan bero på att man ätit för lite, motionerat, druckit alkohol eller tagit för mycket insulin. Man kan känna sig darrig, skakig, svettig, snurrig, hungrig, okoncentrerad och trött. Man kan också få huvudvärk, hjärtklappning eller känna sig irriterad eller upprymd. Ibland är det svårt att känna igen symtomen och därför är det viktigt att kontrollera blodsockret om du misstänker att det är lågt. Åtgärd: Mät blodsockret, intag kolhydrater tex druvsockertabletter, mjölk eller söt dryck. Försök också äta en smörgås eller en frukt, t ex en banan. Ta det gärna lugnt en stund. Vid kraftig känning, när ovan åtgärder inte ger någon förbättring kontakta sjukvården. Detta kan var ett akut, livshotande tillstånd. Högt blodsocker Högt blodsocker, eller hyperglykemi, inträffar vanligtvis när blodsockret stiger över 15 mmol/l. Orsaken kan vara att man ätit mera mat och mer kolhydrater än vanligt. Blodsockret kan också stiga om du motionerat mindre än vanligt, liksom om du har en infektion i kroppen. Åtgärd: Mät blodsockret. Rådgör med din diabetessjuksköterska om du behöver justera din medicindos, ändra din kost eller motionera mera. Lyssna på din kropp och lär dig de tidiga symptomen på högt och lågt blodsocker. 9

Vad kan man göra själv? Motion Alla människor behöver röra på sig för att må bra. Gärna 30 minuters rörelse eller promenad varje dag. Har du diabetes är detta extra viktigt så fort du använder de stora musklerna i benen och armarna, så tar musklerna upp socker från blodet. Det betyder att blodsockret sjunker och ligger på en mer normal nivå. Att röra sig och motionera är därför en mycket effektiv medicin som du själv kan styra över och som hjälper din kropp att må bra! Blodsockret blir bättre, blodtrycket kan förbättras, blodfetterna kan förbättras och du kan lättare hålla en hälsosam vikt. Fysisk aktivitet kan också hjälpa till att motverka stress och det höga blodsocker som kan bli effekten av att man är stressad. 10

Försök att utöva någon vardagsmotion varje dag. Lägg samman de olika sakerna du gör under en dag och försök få ihop minst en halvtimme, exempelvis om du går ut med hunden, cyklar, dammsuger, promenerar, arbetar i trädgården osv. Det blir en mycket bra grund! Om du ovanpå detta kan genomföra en lite intensivare motion ett par gånger per vecka så har det ytterligare effekt för hälsan. Men prova en eller två förändringar i taget, målet är att du skall orka fortsätta med allt bra du gör! Eftersom motion sänker blodsockret, kan det ibland hända att motion i samverkan med blodsockersänkande medicin kan ge alltför lågt blodsocker. Detta är särskilt vanligt hos personer med insulinbehandling. Fråga din diabetessjuksköterska eller doktor hur du ska göra med mat och insulin när du motionerar. Mäta blodsockret Hur blodsockret reagerar på olika typer av mat eller motion är individuellt. Därför är det viktigt att du lär dig att mäta blodsockret. Hur ofta du ska mäta ditt blodsocker beror på vilken behandling du har och hur mycket ditt blodsocker svänger. Din diabetessjuksköterska eller doktor kan ge dig information om hur ofta det är lämpligt att du mäter blodsockret och vad du ska göra om mätvärdet är för högt eller för lågt. 11

Vilka undersökningar görs och varför? Vad är HbA 1c? HbA 1c är ett mått på hur blodsockret legat i genomsnitt under 2 3 månader innan provet tas 1. HbA 1c bör kontrolleras vid varje besök hos läkare eller sjuksköterska (dock ej oftare än var tredje månad). Varför mäts blodfetterna? Vid typ 2-diabetes är blodfetterna oftast lätt förhöjda och förändrade på ett sätt som kan vara skadligt för blodkärlen. Ibland räcker inte förbättrad kost till för att förbättra blodfetterna, då kan tablettbehandling behövas. Därför kontrolleras blodfetterna minst en gång per år. Varför mäts blodtrycket? Högt blodtryck är vanligt vid typ 2-diabetes och ofta även vid typ 1-diabetes. Ett högt blodtryck skadar blodkärlen. Motion och viktnedgång kan ofta sänka blodtrycket. Om blodtrycket ändå inte normaliseras bör det behandlas med blodtryckssänkande medicin. Högt blodtryck kan också vara ett tecken på att njurarna tagit skada. Då är det viktigt att blodtryckssänkande läkemedel sätts in för att skydda njurarna. Varför fotograferas ögonbotten? Diabetes kan orsaka förändringar i blodkärlen i ögat som, om de inte behandlas, kan leda till blindhet. Därför fotograferas ögonbotten för att upptäcka eventuella förändringar. Om förändringarna upptäcks i tid kan de behandlas och man bevarar synen. Varför tas urinprov? Man undersöker om urinen innehåller äggviteämnen (protein). Diabetessjukdomen kan skada njurarna vilket leder till att protein läcker ut i urinen. Om man upptäcker detta tidigt går det att hejda förloppet, ofta genom att lägga till en speciell blodtrycksmedicinering. Referens: 1. http://www.diabetes.co.uk/hba1c-units-converter.html 12

Varför kontrolleras vikten? Vid typ 2-diabetes är övervikt vanligt. Övervikten gör att kroppen behöver mer insulin. Om vikten minskar kan ibland den egna insulinproduktionen räcka till och behandling med mediciner kan minskas. Om vikten däremot ökar kommer blodsockret med största sannolikhet att stiga ytterligare och kräva ytterligare behandling. Därför ingår vägning vid varje besök hos diabetessjuksköterska eller läkare. Varför undersöks fötterna? Högt blodsocker kan orsaka skador på nerver och blodkärl. Om nerverna till foten skadas, kan man få svårt att känna när skon skaver eller om man trampar på något vasst. Sår på fötterna uppstår då lätt och är allvarliga för en person som har diabetes eftersom de läker sämre. Därför kontrolleras fötterna för att upptäcka ev skador på ett tidigt stadium. 13

Mat och diabetes Den viktiga maten Maten vi äter skall hjälpa oss med flera saker. Bland annat skall den ge oss all näring vi behöver, hålla blodsockret på en jämn nivå, minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar och hjälpa oss att få eller bibehålla en hälsosam vikt. Kort sagt, den skall göra att vi mår bra på både kort och lång sikt. Grunden till en bra diabetesbehandling vilar på 3 ben: mat motion medicin Vad som fungerar bäst för var och en att äta kan se olika ut. Därför behöver de flesta personer med diabetes möjlighet att diskutera sin mat med en dietist, för att få mer kunskap om bra mat och för att få individuellt anpassade råd. Lika viktigt är också att få stöd om man skall genomföra förändringar i sin kost. Be din läkare eller sjuksköterska om att få en remiss till dietist. Målet med kosten är att blodsockret inte skall ligga för högt eller för lågt, att du skall bli mätt, att maten skall vara god och att du skall hålla din kropp frisk. Det finns vissa livsmedel som forskningen har visat är extra bra att äta när man har diabetes. Information om dessa samt några andra mattips som är bra när man har diabetes kommer vi att presentera på de kommande sidorna. Kanske kan du prova några små förändringar? Det kan ge många hälsofördelar. Goda livsmedel som gör gott Fullkornsprodukter kan vara bröd, flingor, pasta, gryn, olika matkorn och ris. De fullkornsprodukter som är märkta med nyckelhålet har extra mycket fiber och fullkorn och inte så mycket socker. Välj gärna fullkornsprodukter så ofta du kan! Fullkorn ger bra mättnad och minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom. Baljväxter, bönor, ärter och linser ger fibrer, protein och långsamma kolhydrater. Använd dem i soppor, grytor, sallader, röror eller rostade som snacks. Ät gärna åtminstone 100 g ett par gånger per vecka.

Antioxidanter finns i färgrika grönsaker, bär och frukter. De skyddar kroppen och är extra viktiga att äta när man har diabetes! Kaffe, 3 eller fler koppar om dagen ger en positiv effekt på hjärta och blodkärl. Välj hellre bryggkaffe än kokkaffe för blodfetternas skull. Frukt och bär. Låt naturens färgglada vitaminpaket ge dig näring och skyddande antioxidanter. Ät gärna 2 3 stycken/portioner frukter och bär varje dag. Nötter, ät som mellanmål, använd i müsli, i bak eller som topping på en sallad. Ät gärna ½ dl (ca 30 g) per dag, de flesta dagar i veckan. Nötter, mandel och fröer innehåller nyttiga fetter och många mineraler. De ger bra mättnad och höjer inte blodsockret, men innehåller mycket energi/kalorier så ät inte en för stor mängd per dag. Fisk, ät gärna 2 3 gånger i veckan eller mer! Prova kokt, stekt, i ugn, rökt, gravad, som smörgåspålägg eller som en del av mellanmålet. Ger nyttigt omega 3 fett och förbättrar bland annat blodfetterna. Grönsaker och rotfrukter. Låt ingen dag gå utan grönsaker; råa, kokta, stekta, wokade, ugnsbakade, alla sorter är bra! Ät gärna flera nävar grönsaker per dag. Ger bra näring! Servera grönsaker till varje måltid och du får ett jämnare blodsocker. Grönsaker hjälper också till att ge mycket mättnad men få kalorier och kan därför hjälpa dig att gå ner i vikt. Alkohol, en regelbunden måttlig konsumtion kan skydda hjärta och kärl. Lagom är bäst! För mycket kan öka risken för försämrad hälsa. För många personer kan det finnas anledning att begränsa mängderna alkohol eller avstå. 15

Vikten En majoritet av de som har typ 2-diabetes, men också många som har typ 1-diabetes, har en övervikt. Kan man minska övervikten så vinner man många fördelar. Både i form av bättre ork och energi, men ofta också i form av bättre blodsocker, blodtryck, blodfetter och mindre risk för hjärtkärl sjukdom. För att gå ner i vikt behöver du äta mindre energi (kalorier) och gärna också röra dig lite extra. Många får hjälp av att äta mer grönsaker som mättar och äta lite mindre eller färre portioner mat. Intaget av sällanmat så som godis, bakverk, glass, snacks, snabbmat, söta drycker och alkohol kan behöva ses över så att det inte blir för stora mängder eller för ofta. Prova dig fram och se om du kan hitta alternativ till extra godsaker när det inte är fest. En fördel är också att äta mer regelbundet, med mat på samma tider, jämnt fördelat över dagen och utan att hoppa över exempelvis frukost eller lunch. Då är det lättare för dig att vara lagom hungrig vid måltiderna och inte äta för mycket mat på kvällen. Om du dessutom har möjlighet att gå extra promenader eller göra något annat där kroppen är i rörelse som exempelvis att cykla, simma eller dansa så får du bra hjälp med din viktnedgång även av detta. 16

När behöver jag äta? Här är vi alla olika. Men har du diabetes så är det svårt för kroppen att äta mycket och sällan, eller mycket och för ofta. Därför mår de flesta bäst om de äter frukost, lunch och middag, utspritt över dagen. 1 portion vid varje måltid. Dessutom fungerar det bra för de flesta att äta ett, två eller tre små mellanmål under dagen. Ett mellanmål äter du inte för att bli mätt utan framför allt för att bli mindre hungrig vid nästa måltid. Ett mellanmål kan vara en knäckesmörgås, en halv dl nötter eller en frukt. Ibland kan ett mellanmål behövas för att hjälpa blodsockret att inte bli för lågt, då är det viktigt att mellanmålet innehåller kolhydrater. Exempelvis frukt eller smörgås innehåller kolhydrater. Ofta behövs mellanmålet framför allt för att man inte skall bli för hungrig och äta för mycket vid nästa måltid, eller att man blir hungrig och sugen och då äter något som är sött eller innehåller för mycket kalorier. Därför är nyttiga och planerade mellanmål bra då äter du det du tänkt att du skall äta! 17

Hur mycket mat behöver jag? Alla behöver äta olika mycket mat. En person som rör sig mycket gör av med mer energi än någon som är mycket stillasittande. En man behöver oftast mer än en kvinna. Idag rör sig många mindre än vad man gjorde förr. Samtidigt äter vi allt mer. Då sparar kroppen den extra energin vi ätit som fett på kroppen och vi får en övervikt. Jobbar du för att få eller bibehålla en hälsosam vikt så är det bra att begränsa sig till en portion mat vid varje måltid. Är du mer hungrig så ta gärna mer grönsaker till. Vill du veta mer om vilka mängder mat som är lagom för dig, fråga din dietist eller diabetessjuksköterska. Vatten är bästa drycken och bästa törstsläckaren. Smaksätt gärna med citron, bär, frukt eller grönsaksskivor. Ha en tillbringare färdig i kylskåpet! Sötsaker, efterrätter och snabbmat Ibland vill man äta något extra gott. Inget är förbjudet men har du diabetes får du välja smart. Det viktigaste är att inte alltför ofta äta något med massa extra kalorier eller med väldigt mycket socker. När du sedan väljer att äta det extra goda kan du ta till olika knep. På hamburgerrestaurang kan man välja bort eller äta mindre av pommes frites och söt läsk. På tårtkalas kan man välja en lite mindre bit tårta. Kan man välja fritt bland efterrätter på restaurang så välj hellre de lite fetare med grädde, nötter, smörkräm, pannacotta, mörk ckoklad osv, än de med mycket socker. Förvisso innehåller de feta desserterna mycket kalorier men om du äter dem sällan behöver det inte vara något större problem. Då är det viktigare att du inte får jättehögt blodsocker och mår dåligt när det är fest. Tallriksmodellen Många har god hjälp av tallriksmodellen, vilket är ett sätt att dela upp tallriken så att man lättare får i sig tillräckligt mycket av olika sorters livsmedel och olika näringsämnen. Tallriken delas in i 3 olika delar där den första delen fylls av grönsaker och rotfrukter, den andra delen av proteinrika livsmedel så som kött, fisk, fågel, ägg, ost eller vegetariska proteinalternativ, och den tredje delen av kolhydratinnehållande livsmedel så som potatis, ris, pasta, bulgur, quinoa eller bröd. 18

För de som är fysiskt aktiva så kan de tre olika delarna av tallriken vara lika stora. För de som tränar mycket behöver ofta kolhydratdelen vara extra stor, till och med fylla halva tallriken. Kroppen använder kolhydrater när man tränar och motionerar hårt. Om man inte är så fysiskt aktiv så är det bra om delen med grönsaker och rotfrukter fyller halva tallriken och de övriga två delarna med protein och kolhydrater fyller en fjärdedel var. Det är den tallriksmodell som passar för de flesta och som kan hjälpa till att minska övervikt. För de som är aktiva Det är framför allt kolhydrater som höjer blodsockret efter en måltid. som tränar mycket de För de som vill gå ner i vikt För 19

Nyckelhål I de nordiska länderna finns det en märkning som visar vägen till extra hälsosamma livsmedel. Symbolen ser ut som ett grönt eller svart nyckelhål och sätts på livsmedel som innehåller en eller flera av följande saker; mer fiber, mer fullkorn, mindre socker, mindre salt, bättre fettkvalité eller mindre fett. Genom att välja nyckelhålsmärkta varor så hjälper du din kropp att få i sig mer fibrer och bättre sorters fett. Något som är extra viktigt när man har diabetes. Lösliga fibrer som finns i råg, havre, korn och grönsaker hjälper kroppen att sänka blodfetterna samtidigt som det gör blodsockret jämnare. Bättre sorts fett Man har sett många hälsovinster av att välja omättade fetter. Detta är fetter som är mjuka när de tas ut ur kylskåp. Exempel på livsmedel med omättade fetter är rapsolja, olivolja, nyckelhålsmärkt matfett, nötter, fröer, fet fisk, avokado och majonnäs. För att dessa bra fetter skall få plats i din kost utan att det blir för mycket kalorier så behöver de allra flesta äta mindre av livsmedel som innehåller mättat fett. Begränsa därför gärna intaget av: ost, grädde, smör, fet korv, bacon, kakor, snabbmat och snacks.

Byt och välj höj blodsockret långsammare Genom att byta olika livsmedel mot varandra kan du få ett jämnare blodsocker. Istället för snabb höjning prova långsammare Vitt bröd Potatismos Vitt, klibbigt ris Couscous Risnudlar Cornflakes / K-special / Branflakes Fruktjuice / fruktdryck / Proviva / nyponsoppa Söt saft och läsk med socker Grovt bröd med hela korn, gärna nyckelhålsmärkt, gärna surdeg Hel kokt potatis eller potatis rostad i ugn Råris, fullkornsris, pairboiled ris Bulgur, mathavre, matkorn, korngryn, quinoa Vanlig pasta, fullkornspasta Havre eller rågbaserade flingor med nyckelhålsmärkning Hel frukt eller bär, inte i flytande form Sockerfri light saft och light/zero läsk, eller smaksatt mineralvatten Blodsockret blir lite jämnare och höjs långsammare om man lägger till grönsaker med tuggmotstånd, och om man använder dressing i form av vinäger eller vinägrett (olja + vinäger). 21

Ät lagom mycket mat! Välj magra mejeriprodukter! Välj fiber och fullkorn! Ät mer fisk! Ät bär, frukt och mycket grönsaker! Rör på dig varje dag! Ät mindre sötsaker! Drick vatten!

2015.05 / SE/DIA/0414/0048(2) / Produktion: ahlqvist arvidsson, Malmö. Tryck: CA Andersson, Malmö. Besök gärna vår webplats www.novonordisk.se Novo Nordisk Scandinavia AB Box 50587 202 15 Malmö Tel 040 38 89 00 www.novonordisk.se