Primär viktstabilitet- Vad är det och kan vi främja den?

Relevanta dokument
Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.

Hur mår vi i Gävleborg? Levnadsvanornas betydelse för hälsan? regiongavleborg.se

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

Praktik, Effekt och Hälsoekonomi i Västerbottens Hälsoundersökningar

Stillasittande & ohälsa

Självskattade hälsa: Kan den användas för att tydliggöra individens och befolkningens behov?

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009

Levnadsvanornas betydelse för hälsan? Hur mår vi i Gävleborg? regiongavleborg.se

Hälsosamtal med 70-åringar. Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Vikt sex år efter barnets födelse:

Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning

Hälsoeffekter av motion?

Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist. Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier

Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent

Motivation till hälsa

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Uppföljningsrapport 2017: Västmanlands hälsosamtal för 50- åringar

Xenical och viktminskning

Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid.

Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder?

En frisk skolstart - föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor

Delprov 3 Vetenskaplig artikel Med rätta svar

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr

Prevention Primär prevention. Transteoretiska modellen, TTM The transtheoretical model of behaviour change, Prochaska & DiClemente 1983

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

LCHF = ökad risk för cancer och hjärt- och kärlsjukdom?

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Skolhälsovårdsjournaler som unik resurs i forskning

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

= + 16KG +1KG 4 KG KATT VIKTEN AV VARFÖR ÄR ÖVERVIKT HOS KATTER SÅ VANLIGT? ATT HÅLLA VIKTEN FETMA

Prevention och behandling vid

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Docent & Barnläkare. Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin Enheten för Epidemiologi och Global Hälsa Umeå universitet

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

FaR - Fysisk aktivitet på recept. Människans utveckling Är det möjligt...? Det vet väl alla att det är nyttigt att röra på sig.!??

Hur undviker man diabetes?

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Livmodercancer, solvanor och vitamin-d. Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

Viktig, ung och stolt. Göteborg

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Erfarenheter och resultat

Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt?

Coacha till fysisk aktivitet vid RA

Är det nyttigt med fet mat?

Fetma under graviditet en interventionsstudie

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?

Förskriva hälsa Utveckling av Tobaksavvänjning på Recept i primärvården i utsatta områden i Stockholm

XL-S Medical Fettbindare är ingen mirakelkur vid viktminskning

Det nya åldrandet. Förändringar i Göteborgs äldre befolkning under 40 år

Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna

Bild 1. Bild 2. Bild (n=4000) 7.6% 2003 (n=1800) 18.4% Obesity from %

Välkomna till. BORIS dagen 13/ BORIS-dagen 2015

Hälsa historiskt perspektiv

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Viktiga Gravida. Projekt Mödrahälsovården Kalmar Län Minskad viktuppgång, övervikt och fetma under graviditet

Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas tidigt?

Hur aktiva är vuxna?

En guidad tur i kostdjungeln

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

European Dietetic Action Plan (Handlingsplan för europeiska dietister) EuDAP ( )

Namn: Anders Andersson Datum:

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Riktade hälsosamtal med 40, 50 och 60 åringar. Socioekonomisk uppföljningsrapport

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

Äldre kvinnor och bröstcancer

Befolkningsinriktade hälsosamtal

Kost och Fysisk Aktivitet

förstå din hunds viktkontroll

Att främja förändrad livsstil bland personer med psykiskt funktionshinder. Studier av metabola och psykologiska effekter, upplevd mening och hälsa.

Yttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter

Människosynen i sammanfattningen

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Vad är Ett friskare Sverige? Magdalena Sundqvist, hälsoutvecklare VLL Inspiration för ett friskare Västerbotten

Rökning har inte minskat sedan Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.


Kost och motion för allmänheten Jacob Gudiol, Blekinge landsting 2014

Nutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist

Gå eller cykla till jobbet. Kurt Boman Professor, överläkare Campus 3 April 2012

Mat för hälsa hållbarhetens 4:e dimension

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

förstå din katts viktkontroll

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

FaR-nätverk VC. 9 oktober

Transkript:

Primär viktstabilitet- Vad är det och kan vi främja den? Kristina Lindvall, Dietist, PhD Enheten för Epidemiologi och Global Hälsa, Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin, Umeå Universitet Folkhälsoenheten, Västerbottens Läns Landsting

Viktstabilitet-Definitioner Viktförändring ±3% under en viss tidsperiod. Viktförändring ±5% under en viss tidsperiod. BMI-förändring under en viss tidsperiod. Stevens J, Truesdale KP, McClain JE, Cai J: The definition of weight maintenance. Int J Obes (Lond) 2006, 30:391-399.

Varför fokusera på viktstabilitet? I flertalet studier beträffande viktnedgång bibehåller deltagarna ej den reducerade vikten: - Beroende av att man tidigare har haft en högre vikt? - Viktminskningsprogram ses som tillfällig förändring i kost, motion samt övrig livsstil. Folkhälsoperspektiv: Skifta fokus: Minska högriskvikt bibehålla lågriskvikt. Den största vinsten hälsomässigt går att göra genom små förändringar i den större delen av befolkningen?

Varför viktstabilitet forts. Om man lyckas förebygga viktökning besparas insatser från såväl individ som samhälle för att komma ner till den lägre vikten igen. WHO har rekommenderat förebyggande av viktuppgång och främjande av viktstabilitet som de två grundläggande stegen i en effektiv kontroll av fetma. World Health Organization: Obesity: Preventing and managing the global epidemic: report of a WHO consultation In WHO Techical Report Series 894. Geneva, World Health Organization; 2000:1-253.

Viktstabilitet i forskning Viktstabilitet har i jämförelse med viktminskning fått relativt lite uppmärksamhet i tidigare forskning. Det finns ett behov av att utveckla en djupare förståelse för de faktorer som bidrar inte enbart till viktminskning utan även till viktstabilitet.

Antal träffar beroende på sökord Sökord Obesity Antal publ år 1980 Antal publ år 1990 Antal publ år 2000 Antal publ år 2005 Antal publ år 2015 4366 9959 21 033 33 570 85 140 Obesity AND treatment 2239 4992 10 037 16 303 42 279 Prevention AND obesity 287 658 2000 3801 12 012 Primary prevention AND obesity 8 30 109 225 522 Long-term weight maintenance 0 3 16 25 57 Long-term weight maintenance AND obesity 0 2 13 21 49 Primary weight maintenance 0 0 0 0 3 Nytt område-1997-who ser fetma som en viktig folkhälsofråga Tidigare- Förstå vad fetma är och hur det kan behandlas Mindre fokus på hur man kan förebygga övervikt och fetma såväl genom att främja sekundär- och primär viktstabilitet

Primär viktstabilitet Svenska medarbetare Lars Weinehall, EPIGH, Umeå Universitet Margareta Norberg, EPIGH Maria Emmelin, Lunds universitet Christel Larsson, Göteborgs universitet Hans Stenlund, EPIGH Stig Wall, EPIGH Göran Lönnberg, EPIGH Amerikanska medarbetare Paul Jenkins, Bassett, NYCAMH Julie Sorensen. Basset, NYCAMH John May, Bassett, NYCAMH, Melissa Scribany, Bassett, NYCAMH Anne Nafziger, Bertino Consulting Nicole Krupka, Bassett, NYCAMH Lynae Wyckoff, Bassett, NYCAMH Kathy Kasprowicz, Bassett, NYCAMH Thomas A Pearson, URMC

Primär viktstabilitet jämfört med sekundär viktstabilitet Tidigare övervikt eller fetma viktminskning bibehållen viktminskning = sekundär viktstabilitet Baslinjevikt viktstabil under (en 10-årsperiod) av det vuxna livet = primär viktstabilitet Möjligheterna att förebygga viktökning bland normalviktiga och överviktiga individer

Den svenska studiemiljön Västerbottens hälsoundersökningar År 1985-2014: - 108 473 individer - minst ett tillfälle - 42 941 individer - minst två tillfällen - 8 273 individer tre tillfällen Norberg M, Wall S, Boman K, Weinehall L: The Västerbotten Intervention Programme: background, design and implications. Global Health Action 2010, 3: 4643 DOI: 10.3402/gha.v3i0.4643. Blomstedt Y, Norberg M, Stenlund H, Nystrom L, Lonnberg G, Boman K, Wall S, Weinehall L: Impact of a combined community and primary care prevention strategy on all-cause and cardiovascular mortality: a cohort analysis based on 1 million person-years of follow-up In Vasterbotten County, Sweden, during 1990-2006. BMJ Open 2015, 5:e009651.

Viktiga faktorer för primär viktstabilitet 1. En tredjedel av alla normalviktiga samt överviktiga VHUdeltagare (BMI 18.5-29.9), ökade ej i vikt. 2. En högre ålder, att vara kvinna, vara överviktig vid första undersökningen, ett senare undersökningsår, en diagnos i form av diabetes samt att inte snusa ökade chansen för att bibehålla vikten. 3. Att vara yngre, normalviktig och utan hälsoproblem ökade risken för viktuppgång med 150%. Nafziger AN, Lindvall K, Norberg M, Stenlund H, Wall S, Jenkins PL, Pearson TA, Weinehall L. Who is maintaining weight in a middle-aged population in Sweden? A longitudinal analysis over 10 years. BMC Public Health 2007, 7:108.

Intervjustudie beträffande primär viktstabilitet Syfte: Att utforska konceptet viktstabilitet i en medelålders befolkning genom att fokusera på attityder, beteenden och strategier av betydelse för viktstabilitet. Deltagare: - Kvinnor och män - Ålder 40-65 år - BMI 18.5-29.9 - Deltagit 2 ggr i VHU - Relativt viktstabila Lindvall K, Larsson C, Weinehall L, Emmelin M. Weight maintenance as a tight rope walk a Grounded Theory study. BMC Public Health 2010, 10:51.

The holistic eater

Huvudstrategi: Att lita på sitt arv Ingen struktur alls - Tänker inte alls - Ingen ansträngning att hålla vikten - Ingen övervikt i familjen - Genetiskt arv - Äter olika, olika dagar - Äter efter egna behov Matvanor det är ganska olika. Det är inte samma alls Hur ser det ut? Var är jag? Hinner jag hem och äta middag hemma med dem (familjen), eller måste jag äta ute?...om jag äter frukost måste jag äta lunch Äter jag ingen frukost kan jag vara utan mat till klockan tio på kvällen. Man 40

Huvudstrategi: Att ha kontroll Jag äter för min hälsa - Distanserad från föräldrars vanor - Hög mental beredskap - Eget ansvar för hälsa - Medveten och påläst konsument - Hellre näringsriktig än god mat - God kontroll över vikten Kroppen behöver ju fett även, men man får inte äta för mycket fett Alltså delvis har jag väl blivit intresserad (av mat) för att det beror väl på pappas blodfetter och hans hjärtinfarkter. Och sedan han dog ju inte av hjärtinfarkten utan han fick cancer Då har jag också funderat på det där. För han hade ju väldigt högt kolesterol Då skulle det vara mycket fleromättat fett, det var ju det som var nyttigt då. Sedan har man ju sagt att nu ska det inte vara så mycket fleromättat fett utan nu ska det vara enkelomättat fett som är bättre. Man 60

Syfte- Enkätstudien Identifiera faktorer som är av betydelse för att hålla vikten beroende på vilken ålder, vilket kön samt vilket baslinje-bmi man har.

Resultat- Enkätstudien Majoriteten (91.6%) av de faktorer som testats hade ett samband med primär viktstabilitet. Däremot bara ett fåtal signifikanta i minst hälften av grupperna som var indelade efter ålder (30, 40, 50), kön och BMI (normal, övervikt) vid första undersökningstillfället. Det verkar alltså vara väldigt olika attityder, strategier och beteenden som är av betydelse för att bibehålla vikten beroende på ålder, kön och BMI. Lindvall K, Jenkins P, Emmelin M, Scribani M, Norberg M, Larsson C, Weinehall L. Primary weight maintenance: An observational study exploring candidate variables for intervention. Nutrition Journal 2013, 12:97.

Den amerikanska studiemiljön Otsego, Herkimer, Madison, Chenango, Delaware, Schoharie, Montgomery http://www.ilike2learn.com/ilike2learn/continent%20 Maps/Country%20Maps/UnitedStates/New%20York.gif http://www.health.state.ny.us/statistics/cancer/regist ry/images/nycounty_610x442.png

Upstate Health and Wellness-studien Har genomförts i tre omgångar 1989, 1999 and 2009. Självrapporterade värden. UHWS-deltagare med ett självrapporterat BMI. Ett urval av UHWS-deltagare bjöds sedan in för att både självrapportera och mäta vikten. Lewis C, Gadomski A, Nafziger A, Reed R, Jenkins P, Dennison B, Green A: Insights from a large rural population laboratory: Health census `89 and `99. Annals of Epidemiology 2000, 10:454-455. Scribani M, Shelton J, Chapel D, Krupa N, Wyckoff L, Jenkins P: Comparison of bias resulting from two methods of self-reporting height and weight: a validation study. JRSM Open 2014, 5.

Syfte- Svensk-amerikanska delstudien Genomsnittlig förändring i kilo samt procent över en tioårsperiod. Jämförelse av förändring i vikt mellan svenska och amerikanska kvinnor i olika åldrar samt med olika BMI vid första undersökningstillfället. Vidare undersökning av det svensk-amerikanska paret som visade största skillnaden i viktförändring.

Jämförelse svenska och amerikanska kvinnor Genomsnittlig viktförändring i procent mellan åren 1999-2009; - 4.9% för svenska kvinnor - 9.1% för amerikanska kvinnor Genomsnittlig viktförändring i kilogram; - 3.5kg för svenska kvinnor - 6.4kg för amerikanska kvinnor. Lindvall K, Jenkins P, Scribani M, Emmelin M, Larsson C, Norberg M, Weinehall L. Comparisons of weight change, eating habits and physical activity between women in Northern Sweden and Rural New York State- Results from a longitudinal study. Nutrition Journal 2015, 14:88. Lindvall K. Being able to be stable: exploring primary weight maintenance as a public health strategy for obesity prevention (avhandling). Umeå Universitet, 2013.

Viktförändring i procent 1999-2009

Åtta slutgiltiga variabler 1. Jag tycker om att äta snabbmat 2. Jag belönar mig själv med mat 3. Jag är fysiskt aktiv för om jag inte är det så saknar jag det 4. Jag är fysiskt aktiv för att förebygga en skada eller sjukdom 5. Jag är fysiskt aktiv för att utföra ett arbete eller för att ta mig någonstans 6. Jag vardagsmotionerar 7. Jag håller fast vid mina motionsvanor även under semestern 8. Jag motionerar mindre på vintern

Sammanfattningsvis Relativt nytt forskningsområde. Olika definitioner av viktstabilitet. Fokus främst på sekundär viktstabilitet. Primär viktstabilitet: a) Bredda interventionsprogram till att inkludera unga, normalviktiga samt friska personer. b) Differentiera råd till personer även för primär viktstabilitet. c) Ev. skräddarsy interventioner efter ålder, kön och BMI. d) Möjlig målgrupp- 30-åriga normalviktiga kvinnor.

Återstående forskning kring primär viktstabilitet 1. Kausala samband 2. Omgivande miljöer på olika nivåer 3. Hur inkorporera forskningsresultat i kliniskt arbete?

Preliminära (ej publicerade) resultat VHU-data En ökning i vikt >7% i jämförelse med viktstabilitet ±3% associeras med fördubblad risk för diabetes bland personer med normalvikt, övervikt och fetma. På befolkningsnivå: Om viktökning +1,0kg/m 2 kan förebyggas- minskas kumulativa incidensen för diabetes med 21.9%.

Tack till alla er som lyssnat! Ett stort tack till alla studiedeltagare samt medarbetare i VHU och Upstate Health and Wellness-studien Svenska medarbetare Lars Weinehall, EPIGH, Umeå Universitet Margareta Norberg, EPIGH Maria Emmelin, Lunds universitet Christel Larsson, Göteborgs universitet Hans Stenlund, EPIGH Stig Wall, EPIGH Göran Lönnberg, EPIGH Amerikanska medarbetare Paul Jenkins, Bassett, NYCAMH Julie Sorensen. Basset, NYCAMH John May, Bassett, NYCAMH, Melissa Scribany, Bassett, NYCAMH Anne Nafziger, Bertino Consulting Nicole Krupka, Bassett, NYCAMH Lynae Wyckoff, Bassett, NYCAMH Kathy Kasprowicz, Bassett, NYCAMH Thomas A Pearson, URMC