Olyckor.

Relevanta dokument
Skadade i trafiken 2009

SKADADE I TRAFIKEN En sammanställning av antal skadade och omkomna i trafikolyckor. Dalibor Sentic Stadsbyggnadsförvaltningen

Sida1. Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun

Trafiksäkerhet för barn och unga

Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister. Underlag 2.0

Sida1. Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun

Personskador i trafiken STRADA Värmland

Personskador i trafiken STRADA Värmland

Trafikolyckor En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen. Lägesrapport

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum

SKADEUTVECKLING I KOMMUNERNA. Talare: Claes Johansson & Kristina Mattsson

Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008

FRÅN PROBLEMINRIKTADE TILL

OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped Matteo och Johan

Vägtrafikskador personer omkom i vägtrafikolyckor under personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 2017.

Vägtrafikskador 2018

Trafikolyckor En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen. Lägesrapport

STRADA rapport för 2012

Trafikolyckor. En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen

Effekter och vikten av sänkta hastigheter i tätort. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet på VTI

Antal omkomna

Olycksutveckling Moped

Trafikolyckor En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen. Lägesrapport

Bedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien.

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem

Trafikolycksutvecklingen i Stockholm 2009

STRADA Värmland

Sjukvårdsrapporterade olyckor ombord på buss inom Stockholms län under perioden en översikt

Omkomna personer vid polisrapporterade vägtrafikolyckor, antal dödade per invånare. Åren

TSV En jämförelse av dödade och skadade mopedister. före och efter införandet av AM-behörighet

Gemensam inriktning för säker gångtrafik 1.0

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

Antal omkomna

TSV En jämförelse av dödade och skadade mopedister. före och efter införandet av AM-behörighet

Trafiksäkerhetsarbete i Umeå

Oskyddade Trafikanter

STRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon Stefan Pinzke Peter Lundqvist

Hur såg trafiksäkerhetsutvecklingen. Hans-Yngve Berg, Transportstyrelsen, Åsa Forsman, VTI och Rikard Fredriksson, Trafikverket

# VTlnotat. (db 1. T mygg/i nam_ Statens vag- och trafiklnstltut. Uppdragsgivare: Vägverket. Distribution:.fri/nyförvärv/begrânsad

Trafik, Kistinge. Enkel trafikutredning med anledning av planprogram för Kistinge industriområde, Halmstad Mars 2015 TEKNIK- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN

Olyckor med snöskoter

Viktiga fakta om de vanligaste MC-olyckorna

Bilaga 3: Bakgrund till statistiken, definitioner och avgränsningar

motorc för åren , version 1.0

En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm

Trafikolyckor En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen. Lägesrapport

Den kommunala trafikskadebilden. en STRADA-analys

TRAFIKSÄKRA ÖREBRO! Eva-Li Westerberg, Örebro kommun. Malin Rosén, SWECO

Olycksanalys av det statliga vägnätet i Stockholms län

När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB

Trafikräkningar och trafikolyckor i Lunds kommun 2011

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

Rapport Enkät kring skyddsutrustning vid motorcykel- och mopedolyckor SMC Uppsala i samarbete med NTF Uppsala län. Akademiska Sjukhuset

Trafiksäkerhetsprogram för Båstads kommun

Säkrare gator och hastighetsgränser i Huddinge

En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm

Samarbete mellan Svenska Frakturregistret och Transportstyrelsen

Dödade och skadade på övergångsställe. regeln om väjningsplikt. VTI notat VTI notat

Hastighetsdämpande åtgärder vid Bergsgatan/Almbacksgatan samt Bergsgatan/Monbijougatan TN

Mopedolyckor efter EU-mopedens införande

Varför en översyn?

Olycksundersökning av trafikolycka på riksväg 26 mellan Gislaved och Smålandsstenar

Trafiksäkerhetsuppföljning och nytt trafiksäkerhetsprogram i Huddinge

Djupstudier av trafikolyckor. Analys av material från 196 dödsolyckor i Mälardalen

Säkerhetsläget på cykel. Ylva Berg, Trafiksäkerhetsenheten

Rapport Enkät kring skyddsutrustning vid motorcykel- och mopedolyckor SMC Uppsala i samarbete med NTF Uppsala län. Akademiska Sjukhuset 2004/

OLYCKS- BOKEN Statistik och fakta om trafikolyckor

Trafikolycksutvecklingen i Stockholm 2010 BILAGA 1

Trafiksäkerhetsprogram för Stockholms stad , Del 1 Analys av befintlig trafiksäkerhetssituation

SIKA Statistik Vägtrafik Vägtrafikskador 2006

Vägtrafikolyckor. Handledning vid rapportering

Ombyggnation av korsningar längs Hågelbyleden

Trafiksäkerhetsåtgärder på Bergslagsvägen/Drottningholmsvägen. Inriktningsbeslut och genomförandebeslut samt godkännande av åtgärdsplan

Trafiksäkerhetsprogram En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet

Förfrågan om beteende vid övergångsställen i Lovisa

PM Olycksanalys. Trafikplaneringsstudie för väg E4 genom centrala. Örnsköldsvik. Jon Hansson. Datum

Svenskene vet mer enn oss om ulykkene blant myke trafikanter. TRAFIKKSIKKERHETSKONFERANSEN 2016 Nils Petter Gregersen

Cykelbokslut.

Trafikdatarapport Trafiksäkerhet i Umeå UMEÅ.

Vägtrafikskador 2014 Road traffic injuries 2014

Trafikolyckor 2011 BILAGA 1. En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm. - på väg mot ett Stockholm i världsklass

Fler rör sig i staden. Men färre skadas i trafiken

Rapport. Trafiken i Norrköping TEKNISKA KONTORET

2008:27. Vägtrafikskador SIKA Statistik Vägtrafikskador. skador

Publikation 2004: åriga personbilsförare inblandade i dödsolyckor år Analys av Vägverkets djupstudiematerial

Remissvar KS-2016/2472 Huddinge kommuns trafiksäkerhetsplan

OLYCKS- OCH SKADEREDUCERANDE EFFEKTER AV ABS (ANTILOCK BRAKE SYSTEM) PÅ MOTORCYKLAR

Betydelsen av bälte. Analys av omkomna i personbil i Stockholms län mellan

Rattfylleriets omfattning bland svårt skadade förare

Trafiksäkerhet och konjunktur

Innehållsförteckning

Bilaga 1 Trafikolyckor. En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen

Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning

Fotgängarnas fallolyckor i Göteborg underlag för åtgärdsprogram. Rapport nr: 1:2011 ISSN:

Presentation över Trafiksäkerhetsläget på väg, Nollvisionen och etappmålen

HANDBOKENS UPPBYGGNAD. Globala och lokala motiv Nuvarande kunskapsläge Processen

Trafikrapport en sammanställning för Norrköpings kommun

Drift och underhåll för cyklisters säkerhet

Transkript:

Olyckor 2016 En sammanfattning av trafikolyckorna inom Skellefteå kommun under 2016 www.skelleftea.se

Trafikolyckor i Skellefteå kommun 2016 Sammanfattning De senaste tre åren har det inträffat färre olyckor inom Skellefteå kommun, jämfört med åren 2012-2013*. Under 2016 inträffade även betydligt färre allvarliga olyckor än under 2015. Cyklister och fotgängare är de mest utsatta trafikantgrupperna sett till svårhetsgrad. Sett till de senaste fem åren utgör cyklister och fotgängare cirka 78 procent av de allvarligt skadade och dödade i trafikolyckor inom Skellefteå kommun. Fallolyckor stod för hälften av de olyckor som gav allvarliga skador under 2016. Bland dessa olyckor anges ofta att väglaget har varit halkigt, vilket lett till att personen i fråga har fallit. Ingen människa ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken - Nollvisionen Olyckorna inom Skellefteå kommun 2016 Under 2016 inträffade 514 personskadeolyckor inom Skellefteå kommun. De lindriga och måttliga olyckorna står för cirka 96 procent av det totala antalet olyckor under 2016. Under det gångna året inträffade 17 allvarliga olyckor. 14 av de 17 allvarliga olyckorna drabbade fotgängare och cyklister, de övriga olyckorna drabbade personer som färdades i en personbil, på moped eller snöskoter. Enligt den officiella statistiken inträffade under 2016 två dödsolyckor med två avlidna personer, vilket är färre än 2015. Dessa två personer var personbilsförare. De två personbilsolyckorna inträffade på det statliga vägnätet. En dödsolycka drabbade även en fotgängare på det kommunala vägnätet. Denna olycka är undantagen från den officiella statistiken på grund av att den officiella statistiken endast redovisar dödsolyckor som Polisen rapporterat in samt att minst ett fordon ska ha varit inblandat i olyckan. * Under 2013,2014 och 2015 har Polisen haft problem med inrapporteringen av olyckor med svåra personskador vilket lett till ett större bortfall. Dödsolycka Måttlig olycka Dödsolycka* Allvarlig olycka Lindrig olycka 1

1000 900 800 700 600 500 400 Olyckor Trendlinje 300 200 100 0 2012 2013 2014 2015 2016 Diagram 1: Antal personskadeolyckor i Skellefteå kommun 2012-2016 78% av alla som dödas eller skadas allvarligt i trafiken är en fotgängare eller cyklist Olyckstyper - hur ser olycksbilden ut i Skellefteå? Under de senaste fem åren har 3462 personskadeolyckor inom Skellefteå kommun rapporterats in till STRADA, vilket ger ett medelvärde på cirka 692 personskadeolyckor per år. De senaste tre åren har det inträffat färre personskadeolyckor inom kommunen vilket är positivt. Trenden tyder på att antalet olyckor minskar. Även antalet allvarliga olyckor och dödsolyckor är färre under 2016 än under 2012-2015. Det ska dock påpekas att under åren 2013-2015 har Polisen harft problem med inrapporteringen i STRADA, vilket har lett till ett större bortfall. Bilisterna* utgör 14 procent av de allvarligt skadade och dödade i trafiken. Den vanligaste olyckstypen är singelolyckor och mer än hälften av dessa olyckor inträffar på det statliga vägnätet. Även mötesolyckor och korsandeolyckor är bland de vanligare olyckstyperna där någon skadas allvarligt eller omkommer. Det är endast Polisen som rapporterar in misstanke om rattonykterhet. Polisen har under de senaste fem åren rapporterat in cirka 130 trafikolyckor per år, och endast i fyra procent av fallen har rattonykterhet misstänkts. Cyklister och fotgängare är de mest utsatta trafikantgrupperna sett till svårhetsgrad. 78 procent av alla personer som dödas eller skadas allvarligt i trafiken tillhör någon av dessa två trafikantgrupper. Majoriteten av dessa skador uppkommer från singelolyckor på cykel eller fallolyckor. Vanligen inträffar det varje år även ett fåtal kollisioner mellan bilister och fotgängare eller cyklister, som leder till allvarliga skador eller dödsfall. * Som bilist avses förare eller passagerare i personbil eller lastbil. 2

Olyckstyp Antal skadade personer och skadans allvarlighet Död* Allvarligt skadad Måttligt skadad Lindrigt skadad S Singel (motorfordon) 1 12 (3) 44 (9) 360 (96) Okänd/ osäker skada M Möte (motorfordon 2 4 (3) 8 51 (18) 1 O Omkörning (motorfordon) 1 1 12 (4) U Upphinnande (motorfordon) 3 (1) 223 (83) 4 (1) A Avsvängande (motorfordon) 2 9 (1) 66 (18) 1 (1) K Korsande (motorfordon) 1 4 12 (7) 230 (136) 2 C Cykel - Motorfordon 3 5 (4) 25 (20) 85 (67) 5 (4) F Fotgängare - Motorfordon 3 (2) 3 (2) 15 (9) 48 (35) 3 (3) G0 Fotgängare singel 80 (68) 682 (594) 775 (697) 8 (7) G1 Cykel singel 27 (24) 206 (165) 447 (369) G2 Moped singel 2 13 (7) 71 (45) G3 Cykel - Fotgängare 6 (6) 10 (9) G4 Cykel - Cykel 1 (1) 14 (14) 37 (27) G5 Cykel - Moped 3 (3) G6 Moped - Fotgängare 1 (1) G7 Moped - Moped 1 (1) 2 (2) G8 Fotgängare - Fotgängare 1 (1) 1 (1) W Vilt (motorfordon) 6 51 (11) Övrigt 7 (4) 44 (31) 92 (54) 1 Skadade personer under 5 år 10 (2) 149 (110) 1090 (866) 2564 (1675) 28 (15) Tabell 1: Antal skadade personer per olyckstyp inom Skellefteå kommun under 2012-2016 (antal skadade personer inom det kommunala vägnätet anges inom parentes) * Personer som ej ingår i den officiella statistiken visas ej (fallolyckor, sjukdomfall och självmord är undantagna). På det kommunala vägnätet inträffar varje år olyckor som medför allvarliga skador eller dödsfall för alla trafikantgrupper, men fotgängare och cyklister är särskilt utsatta. Samtliga personer som avlidit till följd av en olycka i trafikmiljön på det kommunala vägnätet är fotgängare och olyckorna är kollisioner mellan ett motorfordon och en fotgängare. Kollisioner mellan cyklister och motorfordon som leder till allvarliga eller måttliga skador inträffar vanligen i korsningar. Bland orsakerna till olyckorna återfinns brister i hur man beaktar högerregeln, cyklister blir påkörda av vänstersvängande bilar och bilar som kör ut från fastighetsutfarter samt kollisioner med bildörrar som öppnas. Olyckor mellan fotgängare och motorfordon inträffar också vanligen i gatukorsningar eller på platser där fotgängare kan korsa en gata, t.ex. ett övergångsställe eller en passage. När olyckorna resulterar i allvarliga skador är övergångsstället eller passagen sällan hastighetssäkrad eller att fotgängaren korsar gatan på en plats som saknar en anordnad passage. Allvarliga och måttliga olyckor drabbar även bilister inom det kommunala vägnätet. Vanligast är singelolyckor och korsandeolyckor. Korsandeolyckorna inträffar i korsningar där förare brister i väjningsplikt eller stopplikt. När det gäller singelolyckorna går det inte att utläsa något tydligt mönster vad gäller plats eller orsaker till olyckorna. Fallolyckor och singelolyckor med cykel utgör en klar majoritet bland de olyckor som ger allvarliga skador på det kommunalal vägnätet. Av den anledningen är det viktigt att Skellefteå kommun arbetar för att minska antalet olyckor, men även att arbeta för att minska dess allvarlighetsgrad. För att minska de allvarliga konsekvenserna av singelolyckor på cykel är användandet av cykelhjälm mycket viktigt. Bland de allvarliga singelolyckorna bar endast 3 av 24 cykelhjälm, vilket utgör cirka 12 procent. Bland samtliga singelolyckor med cykel bar cirka 51 procent cykelhjälm. Det är tydligt att cykelhjälmsanvändandet är högt fram till de tidiga tonåren. Fram till 14-årsåldern är anger majoriteten av de skadade cyklisterna att de använt cykelhjälm vid olyckan. Från 14 år anger majorieten att de inte använt cykelhjälm vid olyckstillfället. När det gäller fallolyckor anger cirka 60 procent att fallolyckan skett på grund av att underlaget har varit halkigt av snö eller is. Detta tyder på att Skellefteå kommun bör arbeta ännu mer med att förbättra halkbekämpningen. 3

Hur drabbas barn? Barns skadebild är betydligt bättre än för den vuxna befolkningen. De senaste fem åren har endast tre barn* skadats allvarligt inom det kommunala vägnätet. Små barn i ålder 0-5 år skadas minst både vad gäller antalet olyckor och skadornas svårhet. Den vanligaste olyckan som drabbar barn i grundskoleåldern är singelolyckor med cykel. Skadegraden är vanligen lindrig eller måttlig. Nästan hälften av alla mopedolyckor som inträffar på det kommunala vägnätet drabbar ungdomar som är 15-16 år. Antalet olyckor tenderar att öka när barnet är 10-12 år eller äldre, vilket kan hänga ihop med att barns rörlighet ofta växer i samband med stigande ålder. Majoriteten av olyckorna är dock fortfarande av lindrig eller måttlig art. Skillander mellan kvinnor och män Fler kvinnor än män skadas i trafikolyckor inom det kommunala vägnätet. De största skillnaderna i olycksbilden är att 65 procent av de fotgängare som skadas är kvinnor. Även inom trafikantkategorin buss utgör kvinnor en större andel än män bland de skadade. Bland de skadade motorcyklisterna är samtliga män. Män utgör även majoriteten av de skadade inom trafikantkategorin skoter/terrängfordon och traktor. Olycksdrabbade platser Ungefär 60 procent av alla olyckor som inträffade inom Skellefteå kommun under 2016 inträffade i Skellefteå tätort, och ungefär var tionde olycka inträffade i Skellefteå centrum. Nästan alla olyckor är lindriga eller måttliga sett till skadegraden, endast två allvarliga olyckor inträffade under 2016 i Skellefteå centrum, varav en var en fallolycka och den andra en singelolycka med cykel. Fallolyckor var vanligast (37 av 61), men olyckor där cyklister och fotgängare kolliderade med motorfordon (10 av 61) utgjorde en större del av olyckorna på gatorna i Skellefteå centrum. Olycksdrabbade gator i Skellefteå centrum under 2016 var Kanalgatan, Skeppargatan, Trädgårdsgatan och E4:an. 43% 57% Det finns inga stora skillnader mellan könen sett till skadegraden, förutom inom kategorierna måttliga skador och dödade. 63 procent av personer med måttliga skador är kvinnor och 60 procent av de dödade är män. * Med barn avses personer i åldern 0-17 år. Kvinna Man Allvarlig skada Måttlig skda Lindrig skada Okänd/osäker skada Olyckor inom Skellefteå tätort under 2016 4

www.skelleftea.se