Trafikdatarapport Trafiksäkerhet i Umeå UMEÅ.

Transkript

1 Trafikdatarapport Trafiksäkerhet i Umeå UMEÅ

2 Innehåll Trafiksäkerhet i Umeå Framtagen av: Umeå kommun, Gator och parker Sammanfattning Inledning Fortsatt arbete Avgränsning Påverkan på statistiken Väghållningsområde Befolkningsutveckling Skadeklassificering AIS ISS Medicinsk invaliditet Sjukhusrapporterade olyckor i Umeå stad Medicinsk invaliditet Olyckstyp Åldersfördelning Sjukhusrapporterade olyckor i Hörnefors Medicinsk invaliditet Olyckstyp Åldersfördelning Polisrapporterade och sjukhusrapporterade dödsolyckor i Umeå kommun och Umeå stad Olycksdrabbade platser i Umeå stad Fotgängare singelolyckor Cykel singelolyckor Upphinnandeolyckor "Heta platser" Singelolyckor Kollisionsolyckor Uppföljning av olycksdata och andra trafiksäkerhetsmått Uppföljning av ändrade hastigheter...29 Jämförelse med föregående trafikdatarapport...30 Slutsatser...32 Bilaga 1. Sjukhusrapporterade olyckor i Umeå stad Bilaga 1.1 Medicinsk invaliditet...34 Bilaga 1.2 Olyckstyp...35 Bilaga 1.3 Åldersfördelning...36 Bilaga 2. Sjukhusrapporterade olyckor i Umeå stad Bilaga 2.1 Medicinsk invaliditet...39 Bilaga 2.2 Olyckstyp...40 Bilaga 2.3 Åldersfördelning...41 Bilaga 3. Sjukhusrapporterade olyckor i Umeå stad Bilaga 3.1 Medicinsk invaliditet...44 Bilaga 3.2 Olyckstyp...45 Bilaga 3.3 Åldersfördelning...46 Bilaga 4. Sjukhusrapporterade olyckor i Umeå stad Bilaga 4.1 Medicinsk invaliditet...49 Bilaga 4.1 Olyckstyp...50 Bilaga 4.2 Åldersfördelning...51 Bilaga 5. Singelolyckor Bilaga 6. Kollisionsolyckor Bilaga 7. Fotgängare singelolyckor Bilaga 8. Cykel singelolyckor Bilaga 9. Upphinnandeolyckor Bilaga 10. Karta över tättbebyggt område Umeå Bilaga 11. Karta över tättbebyggt område Hörnefors... 68

3 Sammanfattning "Umeå kommuns trafiksäkerhetsmål är att minska antalet allvarligt skadade och dödade med 39 % från år 2007 till 2020." Varje höst sammanställer Umeå kommun statistik från Transportstyrelsens trafikskaderegister Strada. Trafikdatarapporten redovisar statistik från fyra år tillbaka i tiden, åren En fyraårsperiod studeras eftersom enskilda år har för få olyckor för att finna frekventa olycksplatser. Sjukhusrapporterade olyckor presenteras och analyseras för Umeå stad samt för en av kommundelarna. Kommundelarna redovisas vart tredje år enligt ett rullande schema. Trafikdatarapporten används som en uppföljning av de mål och åtgärdsområden som beskrivs i Trafiksäkerhetsprogrammet samt som underlag till det årliga gatuombyggnadsprogrammet. Trafikdatarapporten syftar till att säkerställa att kommunens trafiksäkerhetsarbete följer nationella och kommunala mål. Under åren har 3168 personer skadats i vägtrafiken i Umeå stad. Fotgängare i singelolyckor är den mest skadedrabbade gruppen och cyklister i singelolyckor den näst mest skadedrabbade gruppen. Tillsammans står dessa två trafikantslag för 85 % av de allvarliga skadorna i vägtrafiken i Umeå stad. Under perioden har två personer omkommit i Umeå stad. I Hörnefors har 40 personer skadats i vägtrafiken och ingen person har omkommit till följd av sina skador. De mest olycksdrabbade platserna i Umeå stad är Vasaplan (fotgängare-singel), Svingen (cyklister-singel) och väg 503, trafikplats Umeå södra (upphinnandeolyckor) bland bilister. Umeå kommun följer årligen upp olycksdata och andra trafiksäkerhetsmått, bland annat: Antal allvarligt skadade och omkomna i Umeå kommun Antal allvarligt skadade och omkomna i förhållande till befolkningen i Umeå kommun Antal allvarligt skadade barn och ungdomar i Umeå kommun Dessa indikatorer och övriga indikatorer som redovisas i rapporten är viktiga att följa då det är dessa som visar trafiksäkerhetsläget i kommunen. TRAFIKSÄKERHET I UMEÅ

4 1. Inledning Inledning Redan i slutet på 1970-talet arbetade Umeå kommun systematiskt med trafiksäkerhet med hjälp av engagerade tjänstemän som vartannat år tog fram trafikdatarapporter. Initialt baserades statistiken på polisrapporterad skadestatistik, men redan från år 1991 baseras uppgifterna på sjukhusrapporterad skadestatistik. Umeå är unikt ur det hänseende att det finns statistik sedan lång tid tillbaka som visar hur utvecklingen sett ut de senaste 40 åren. Ända sedan riksdagen beslutade om nationella mål för trafiksäkerhetsarbetet, Nollvisionen, har Umeå kommun satsat stora resurser på att minska antalet trafikolyckor som leder till allvarliga skador eller dödsfall. Umeå kommuns trafiksäkerhetsmål är att minska antalet allvarligt skadade och dödade med 39 % från år 2007 till Denna rapport presenterar och analyserar data från Transportstyrelsens trafikskaderegister för trafikolyckor, Strada Swedish Traffic Accident Data Acquisition. I databasen samlas uppgifter från både polis och sjukhus. Rapporten redovisar och analyserar data från åren Umeå kommuns trafiksäkerhetsarbete Trafiksäkerhetsprogram Trafikdatarapport (årlig uppföljning) Beslut i Tekniska nämnden Vision Mål Strategier Åtgärdsområden Godkänns i Tekniska nämnden Trafiksäkerhetsläget Olycksdrabbade platser Aktuell olycksdata Indikatorer, resultat Indikatorer, vilka? Genom framtagande av Trafiksäkerhetsprogram och Trafikdatarapport har Gator och parker ett målstyrt och systematiskt trafiksäkerhetsarbete. Trafiksäkerhetsprogrammet tas fram ungefär vart sjätte år och Tekniska nämnden beslutar om bland annat visioner, mål och strategier. I Trafiksäkerhetsprogrammet presenteras aktuell olycksdata och det år som Trafiksäkerhetsprogrammet tas fram utgår trafikdatarapporten. Trafikdatarapporten är en årlig uppföljning av bland annat Trafiksäkerhetsprogrammets mål, åtgärdsområden och indikatorer. Trafikdatarapporten godkänns av Tekniska nämnden. Trafikdatarapporten presenterar bland annat aktuell olycksdata, trafiksäkerhetsläget i Umeå stad och kommundelarna, redovisar olycksdrabbade platser och om indikatorerna följer målen. Både Trafiksäkerhetsprogrammet och Trafikdatarapporten används som underlag till det årliga gatuombyggnadsprogrammet. 4 TRAFIKSÄKERHET I UMEÅ

5 1.1 Fortsatt arbete Årets olycksrapport redovisar statistik från åren både enskilt och sammanslaget. Under hösten 2017 ska en ny rapport tas fram som redovisar statistik från år 2016 och den sammanslagna statistiken 3 år bakåt i tiden, åren En fyraårsperiod studeras eftersom enskilda år har för få olyckor för att finna frekventa olycksplatser. Varje år ska en kommundel (Hörnefors, Holmsund/Obbola eller Sävar) redovisas i rapporten och år 2016 tas statistik för Hörnefors fram. Statistiken som presenteras för kommundelen är en sammanslagen fyraårsperiod. Inledning 1.2 Avgränsning Avgränsningsområde i denna rapport är Umeås tättbebyggda område, vilket betyder att bland annat E4-(Kolbäcksvägen) ingår inte i statistiken. Avgränsningsområde i Hörnefors är tättbebyggt område. Ytterligare en avgränsning är att för att en person ska räknas som omkommen i en vägtrafikolycka måste personen avlida inom 30 dagar efter olyckan annars räknas det som en allvarlig skada*. 1.3 Påverkan på statistiken År 2015 har det skett en nedgång i antalet inrapporterade olyckor i Strada. Att nedgången i antal rapporterade fall sjunkit så mycket jämfört med 2014 beror på att Transportstyrelsen beslutat att all datainsamling till Strada sjukvård ska baseras på att det finns en ifylld trafikskadejournal. Tidigare fick sjukhusen registrera in olycksfall med de kända uppgifter de kunde hämta från till exempel läkaranteckning, ambulansjournal, röntgensvar och så vidare, om ett följebrev med skadejournal skickats hem till patienten, så kallat informerat samtycke. Då ansågs patienten vara informerad och ha lämnat sitt samtycke till registrering. Nu måste skadejournalen vara ifylld för att sjukhuset ska kunna registrera olyckan/skadan i Strada. Personalomsättningen på akutsjukvården är cirka 25 %. Det innebär många nya sjuksköterskor som ska lära sig nya rutiner och då kan skadejournalen lätt glömmas bort. Detta leder till att skadejournalen måste skickas ut med brev istället och bortfallet blir då stort. Bortfallet är cirka % på de som får skadejournalen hemskickad. Information om vikten av att ge patienten skadejournalen under besöket är mycket viktigt och något som personal på akuten arbetar aktivt med. Endast personer som har sökt sig till Norrlands Universitetssjukhus eller via vårdcentralerna blivit remitterade till Universitetssjukhuset ingår i statistiken. Det innebär att det utöver redovisad statistik finns ett mörkertal av personer som sannolikt blivit lindrigt skadade och antingen inte alls sökt vård eller där vårdcentralerna har kunnat tillgodose vårdbehovet. Polisrapporterad skadestatistik finns tillgänglig men har inte analyserats, annat än dödolyckorna, då betydligt färre vägtrafikskadade kommer till polisens kännedom än till sjukvårdens kännedom. * Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0, Kapitel 9 Trafiksäkerhet och olyckskostnader TRAFIKSÄKERHET I UMEÅ

6 1.4 Väghållningsområde Inledning Umeå kommuns väghållningsområde innefattade år 2015 hela Umeå tätort med undantag för väg E4, E12, 364 och 363 där Trafikverket är väghållare. På Universitetsoch sjukhusområdet är fastighetsägarna väghållare. Vidare innefattas även kommunens tättbebyggda områden. I denna rapport presenteras statistik för Umeå stad samt Hörnefors. Se bilagor över tättbebyggt område. 1.5 Befolkningsutveckling Mellan 2008 och 2015 har Umeå kommuns befolkning ökat med personer. Under samma tidsperiod har antalet allvarliga olyckor samt dödsolyckor minskat från 62 personer år 2008 till 26 personer år I diagrammet visas antalet allvarligt skadade och dödade i förhållande till befolkningen. Diagrammet visar tydligt att trots en ökande befolkning så minskar olyckorna. Umeå kommuns trafiksäkerhetsarbete har bidragit till en minskning av personskador i trafiken och arbetet med att minska antalet trafikolyckor har varit framgångsrikt. I ett tidigt skede identifierades oskyddade trafikanter som en viktig målgrupp där åtgärder för att separera huvudnätet för gång- och cykel från övrig trafik har prioriterats. En hastighetsöversyn har medfört en utökning av antalet 30- och 40-sträckor där oskyddade trafikanter vistas i gaturummet. Antalet hastighetsdämpande åtgärder, till exempel farthinder, upphöjda korsningar, avsmalningar och cirkulationsplatser har stadigt ökat. I takt med detta arbete har antalet oskyddade trafikanter i konflikt med motorfordon kraftigt reducerats. Figur 1: Befolkningsutveckling samt allvarligt skadade och omkomna i förhållande till befolkningen Befolkning Skadade Invånare Antal allvarligt skadade/omkomna i förhållande till befolkningen (*10 000) År 1.6 Skadeklassificering Statistiken i denna rapport presenteras utifrån ISS samt prognostiserad medicinsk invaliditet. I tabellerna framgår det vilken skala som använts. 6 TRAFIKSÄKERHET I UMEÅ

7 1.6.1 AIS Allvarligheten hos varje enskild skada i Strada bedöms enligt en internationell skadeklassificering The Abbreviated Injury Scale (AIS) som är en sexgradig ordinal skala. Skalan går från 1 som är en lätt skada till 6 som är en maximal (ej behandlingsbar, oftast dödlig) skada. AIS-grad AIS=1: Lindrig skada, exempelvis småsår, stukning, finger- eller näsfraktur AIS=2: Moderat skada, exempelvis hjärnskakning med medvetslöshet < 1 timma, okomplicerade frakturer AIS=3: Allvarlig skada, exempelvis hjärnskakning med medvetslöshet 1 6 timmar, lårbensbrott, amputation av fot AIS =4: Svår skada, exempelvis blödning i hjärnan, inre blödningar, amputation av ben AIS=5: Kritisk skada, exempelvis skada på kroppspulsådern, levern eller hjärnstamskada AIS=6: Maximal skada, skada som nästan alltid är dödlig Inledning AIS-graden är specifik för varje skada och graden beror inte på skadans konsekvenser, utan anger skadan som sådan. Därför kan skadegraden anges så snart som diagnos satts. För en individ med flera skador kan en sammanlagd skadegrad beräknas som betecknas ISS, som är en funktion av det högsta AIS-värdet för var och en av de tre svårast skadade kroppsregionerna. AIS- och ISS- värdena anger inte ett mått på skadans effekt på lång sikt, det vill säga risken för invaliditet ISS Effekten av en eller flera skador beräknas enligt Injury Severity Score (ISS) som utgår från AIS-klassifikationen. ISS kan anta värden från 1 till och med 75. Definitionsmässigt ges ISS värdet 75 om det föreligger en skada med AIS-grad = 6 oavsett vad det finns för andra skador. Oskadade personer eller personer vars skador är ospecificerade har ISS = 0. ISS-värdet kan sägas beskriva risken för att en person avlider till följd av sina skador. Som regel ligger sjukvårdens uppgifter till grund för vilken skadegrad som en person får i Strada. I Strada finns följande skadegrader: Allvarligt skadad (ISS 9 ) Personer vars skador ger ett ISS-värde på minst 9. Denna skadegrad tilldelas endast personer vars skador är registrerade av sjukvården. Måttligt skadad (ISS 4 8) Personer vars skador ger ett ISS-värde på 4 8 eller personer som polisen har registrerat som svårt skadade. Lindrigt skadad (ISS 1 3) Personer vars skador ger ett ISS-värde på 1 3 eller personer som polisen har registrerat som lindrigt skadade. Osäker skada Personer som sjukvården har registrerat med ospecificerad skada. Oskadad Personer som sjukvården inte har registrerat som skadad eller personer som polisen inte har registrerat som skadad. Okänd skada Personer som sjukvården har registrerat där man inte har bedömt skadan (personen kan exempelvis ha avvikit från sjukhuset), eller personer som polisen har registrerat med okänd skadegrad. TRAFIKSÄKERHET I UMEÅ

8 1.6.3 Medicinsk invaliditet Inledning Om man efter ett olycksfall får en bestående nedsättning i kroppsfunktionen kallas det för medicinsk invaliditet (RPMI Risk för permanent medicinsk invaliditet). Allvarligt skadade (medicinsk invaliditet) beräknas utifrån sjukvårdens rapportering. Medicinsk invaliditet skiljer sig åt från begreppet allvarligt skadad (ISS 9 ). Den medicinska invaliditeten delas in i två nivåer. Allvarligt skadad (medicinsk invaliditet) avser en prognostiserad invaliditetsgrad på minst 1 % och Mycket allvarligt skadad (medicinsk invaliditet) avser en prognostiserad invaliditetsgrad på minst 10 %. Varje persons skador medför en beräknad risk för medicinsk invaliditet. Dessa risktal summeras till ett antal personer. För att beräkna risken av medicinsk invaliditet räknar man först ut skadan med högst risk (högst AIS) per kroppsregion, se tabell 1 och 2. Om flera skador uppstått så summeras dessa ihop. Varje person får då en sammantagen risk och riskerna summeras sedan ihop så att man får en sammantagen bild av prognosen för totala antalet medicinskt invalida. 8 TRAFIKSÄKERHET I UMEÅ

9 Tabell 1: Risk för enskild skada med medicinsk invaliditet på 1 % Kroppsregion AIS1 AIS2 AIS3 AIS4 AIS5 Huvud Nacke 16, Ansikte 5, Ej möjligt Armar 17, Ej möjligt Ben 17, Bröst 2, Rygg 4, Buk 2, Ländrygg 5, Hud 1, Inledning Tabell 2: Risk för enskild skada med medicinsk invaliditet på 10 % Kroppsregion AIS1 AIS2 AIS3 AIS4 AIS5 Huvud 2, Nacke 2, Ansikte 0, Ej möjligt Armar 0, Ej möjligt Ben Bröst Rygg Buk Ländrygg 0, Hud 0,03 0, Exempelvis om en person får en AIS 1 skada i nacken (halsryggen) löper den 16,7 % risk för bestående hälsoförlust på 1 % eller mer. Det betyder att nästan 17 personer av 100 som får en nackskada kommer att få en allvarlig skada. TRAFIKSÄKERHET I UMEÅ

10 Olyckor Umeå stad Sjukhusrapporterade olyckor i Umeå stad För att på ett bättre sätt kunna analysera personskadorna slås de fyra åren samman. Under fyraårsperioden har personer skadats i vägtrafiken. Fotgängare* i singelolycka är den mest skadedrabbade gruppen och står för 46 % av personskadorna. Av samtliga olyckor fick 64 % en lindrig skada, 32 % en måttlig skada och 4 % en allvarlig skada. Fotgängare och cyklister i singelolyckor står för 85 % av de allvarliga skadorna. En (1) person omkom till följd av sina skador under perioden. Det finns även en polisrapporterad dödsolycka i Umeå stad, denna olycka presenteras inte i tabell 3 då endast sjukhusrapporterade olyckor redovisas där. Under perioden har en (1) person omkommit efter 30 dagar på sjukhus och en (1) person har omkommit på grund av sjukdomsfall i vägtrafiken i Umeå stad. Dessa räknas inte som dödsolyckor i vägtrafik. Personen som avlidit efter 30 dagar på sjukhus räknas som en allvarlig olycka medan personen som omkommit på grund av sjukdomsfall inte tas med i statistiken. 4,5 av 10 3 av 10 0,5 av 10 skadade var fotgängare i singelolyckor skadade var cyklister i singelolyckor skadade var bilister i upphinnandeolyckor * Fotgängare är den mest skadedrabbade trafikantgruppen. I begreppet fotgängare singel ingår även skateboardåkare, inlinesåkare, stöttingåkare samt personer med rollator eller rullstol. Till antalet är dessa få. 10 TRAFIKSÄKERHET I UMEÅ

11 Tabell 3: Olyckstyp och skadegrad Olyckstyp Antal skadade personer och skadans allvarlighet Död Allvarligt skadad ISS > 9 Måttligt skadad ISS 4 8 Lindrigt skadad ISS 1 4 S Singel (motorfordon) M Möte (motorfordon) 10 O Omkörning (motorfordon) 5 U Upphinnande (motorfordon) A Avsvängande (motorfordon) 31 K Korsande (motorfordon) 1 67 C Cykel - motorfordon F Fotgängare - motorfordon G0 Fotgängare singel G1 Cykel singel G2 Moped singel G3 Cykel - Fotgängare 5 8 G4 Cykel - Cykel G5 Cykel - Moped 2 7 G6 Moped - Fotgängare G7 Moped - Moped 1 1 G8 Fotgängare - Fotgängare 4 V Övrigt Skadade personer under fyra år Olyckor Umeå stad Medicinsk invaliditet Under åren blev 112 personer allvarligt skadade när olyckan skedde och sjukvården gjort sin bedömning enligt ISS och AIS. Även om skadan inte var allvarlig när den inträffade kan den ge men för livet och varje persons skador medför en beräknad risk för medicinsk invaliditet. Dessa risktal summeras till ett antal personer. Detta betyder att skadan enligt ISS kan vara lindrig men en permanent medicinska invaliditet kan ändå uppkomma. Detta märks särskilt vid upphinnandeolyckor, där så kallad pisksnärtskada kan uppstå. Enligt ISS bedöms dessa olyckor nästan alltid som lindriga men enligt prognosen för åren beräknas cirka 30 personer få en allvarlig skada och 4 personer en mycket allvarlig skada i dessa olyckor. Enligt prognosen beräknas cirka 634 personer få en allvarlig skada med risk för medicinsk invaliditet på 1 % och 75 personer en mycket allvarlig skada med risk för medicinsk invaliditet på 10 %. TRAFIKSÄKERHET I UMEÅ

12 Tabell 4: Prognostiserad medicinsk invaliditet Olyckor Umeå stad Olyckstyp Antal skadade personer och skadans allvarlighet Prognostiserat antal personer uppdelat efter olyckstyp Allvarligt skadade (RPMI 1 %) Mycket allvarligt skadade (RPMI 10 %) S Singel (motorfordon) 11,59 1,49 M Möte (motorfordon) 1,10 0,16 O Omkörning (motorfordon) 0,53 0,08 U Upphinnande (motorfordon) 30,48 4,31 A Avsvängande (motorfordon) 3,62 0,51 K Korsande (motorfordon) 9,51 1,22 C Cykel - motorfordon 12,52 1,63 F Fotgängare - motorfordon 9,28 2,26 G0 Fotgängare singel 327,02 32,91 G1 Cykel singel 169,80 21,74 G2 Moped singel 4,97 1,14 G3 Cykel - Fotgängare 2,05 0,16 G4 Cykel - Cykel 15,27 2,31 G5 Cykel - Moped 0,81 0,11 G6 Moped - Fotgängare 0,00 0,00 G7 Moped - Moped 0,53 0,03 G8 Fotgängare - Fotgängare 0,45 0,03 V Övrigt 34,69 4,84 Summa 634,22 74,93 12 TRAFIKSÄKERHET I UMEÅ

13 2.2 Olyckstyp De som oftast skadas i trafiken är fotgängare och cyklister i singelolyckor. Av alla skadade i trafiken detta år var (48 %) fotgängare. Av dessa skadades 96 % i singelolyckor och 3 % i kollision med motorfordon. Under åren skadades cyklister, vilket är 37 % av alla skadade. Den vanligaste olyckstypen bland cyklister är singelolyckor som stod för 81 % av skadefallen. Den tredje mest olycksdrabbade trafikantgruppen var bilister och den vanligaste olyckstypen är upphinnandeolyckor som står för 52 % av alla olyckor med motorfordon inblandat. Olyckor Umeå stad Tabell 5: Olyckstyp (i bil ingår även lastbil och buss) Fotgängare Cyklist MC Moped Bil Annan trafikant Summa Singel Fotgängare Cykel MC 1 1 Moped Bil Annat Summa Tabell 6: Typer av bilolyckor Olyckstyp Antal Upphinnande 188 Korsande 66 Singel 55 Avsvängande 29 Möte/omkörning 14 Annat 10 Summa 362 TRAFIKSÄKERHET I UMEÅ

14 2.3 Åldersfördelning Olyckor Umeå stad Av de som skadats under åren var 41 % män och 59 % kvinnor. Kvinnorna är överrepresenterade bland fotgängarolyckor med 66 % av personskadorna och män är överrepresenterade i motorcykelolyckor med 92 % av personskadorna. Bland kvinnor är fotgängarolyckor den vanligaste olyckstypen och och den mest skadedrabbade åldersgruppen är år. Åldersgrupperna år står tillsammans för 40 % av personskadorna bland kvinnors fotgängarolyckor. Även fotgängare i åldrarna år är en skadedrabbad grupp med relativt höga olyckstal för såväl kvinnor som män, dock skadas kvinnor cirka 1,5 gånger mer än män även här. Kvinnor skadas i något högre grad än män i cykelolyckor och står för 54 % av personskadorna. Åldersgruppen år är den mest skadedrabbade bland både män och kvinnor och står för 19 % av personskadorna. Åldersgrupperna år står för 45 % av personskadorna. Bland män skadas 44 % i åldersgrupperna år och bland kvinnor i samma åldersgrupp skadas 46 %. Tabell 7: Skadade fördelat på ålder och kön Cykel Fotgängare Moped MC Bil Övrigt Åldersgrupp Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Summa I tabell 7 ser man tydligt att kvinnor är överrepresenterade bland skadade fotgängare och de skadas också i högre grad i cykelolyckor. Män är däremot överrepresenterade i motorcykelolyckor. Kvinnor skadas oftare i bilolyckor. Av samtliga olyckor med bil, exklusive buss och lastbil, var 255 personer förare av det fordon som var inblandad i olyckan. 90 personer skadades som passagerare och av dessa var 78 % kvinnor. 14 TRAFIKSÄKERHET I UMEÅ

15 Tabell 8: Totalt antal skadade fördelat på ålder och kön samt procentuell fördelning Summa Procentuell andel fördelat på kön Åldersgrupp Man Kvinna Man Kvinna % 1 % % 2 % % 4 % % 7 % % 14 % % 7 % % 5 % % 5 % % 5 % % 6 % % 7 % % 8 % % 9 % % 7 % % 5 % % 5 % % 4 % % 2 % Summa % 100 % Olyckor Umeå stad Tabell 8 visar att kvinnor skadas i större utsträckning än män. I åldersgrupperna år skadas flest, både bland män och kvinnor. Figur 2: Antal skadade fördelat på år och skadegrad Antal skadade År Lindrigt skadad Måttligt skadad Allvarligt skadad Död År 2015 syns en tydlig nedgång i antalet inrapporterade personskador i Strada. Läs mer om orsaker till bortfall på sida 4. TRAFIKSÄKERHET I UMEÅ

16 Olyckor Hörnefors Sjukhusrapporterade olyckor i Hörnefors Under åren blev 40 personer trafikskadade i tättbebyggt område i Hörnefors. Den vanligaste olyckstypen är fotgängare och cyklister i singelolyckor. Ingen person har skadats allvarligt i trafiken i Hörnefors. Tabell 9: Olyckstyp och skadegrad Olyckstyp Antal skadade personer och skadans allvarlighet Död Allvarligt skadad ISS > 9 Måttligt skadad ISS 4 8 Lindrigt skadad ISS 1 4 S Singel (motorfordon) M Möte (motorfordon) O Omkörning (motorfordon) U Upphinnande (motorfordon) A Avsvängande (motorfordon) K Korsande (motorfordon) 2 C Cykel - motorfordon 3 F Fotgängare - motorfordon G0 Fotgängare singel 9 11 G1 Cykel singel 3 7 G2 Moped singel 2 G3 Cykel - Fotgängare G4 Cykel - Cykel 1 1 G5 Cykel - Moped G6 Moped - Fotgängare G7 Moped - Moped G8 Fotgängare - Fotgängare V Övrigt 1 Skadade personer under fyra år TRAFIKSÄKERHET I UMEÅ

17 3.1 Medicinsk invaliditet Under åren blev ingen person allvarligt skadad i Hörnefors enligt ISS. Enligt prognosen för medicinsk invaliditet beräknas cirka 6 personer få en allvarlig skada med risk för medicinsk invaliditet på 1 % och en person en mycket allvarlig skada med risk för medicinsk invaliditet på 10 %. Tabell 10: Prognostiserad medicinsk invaliditet Olyckstyp Antal skadade personer och skadans allvarlighet Prognostiserat antal personer uppdelat efter olyckstyp Olyckor Hörnefors Allvarligt skadade (RPMI 1 %) Mycket allvarligt skadade (RPMI 10 %) S Singel (motorfordon) M Möte (motorfordon) O Omkörning (motorfordon) U Upphinnande (motorfordon) A Avsvängande (motorfordon) K Korsande (motorfordon) 0,22 0,03 C Cykel - motorfordon 0,05 0,00 F Fotgängare - motorfordon G0 Fotgängare singel 4,44 0,28 G1 Cykel singel 1,18 0,09 G2 Moped singel 0,18 0,03 G3 Cykel - Fotgängare G4 Cykel - Cykel 0,18 0,08 G5 Cykel - Moped G6 Moped - Fotgängare G7 Moped - Moped G8 Fotgängare - Fotgängare V Övrigt 0,18 0,00 Summa 6,43 0,51 TRAFIKSÄKERHET I UMEÅ

18 3.2 Olyckstyp Olyckor Hörnefors De som oftast skadas i trafiken är fotgängare och cyklister i singelolyckor. Av alla skadade i trafiken under fyraårsperioden var 20 (50 %) fotgängare. Av dessa skadades 100 % i singelolyckor. Under tidsperioden skadades 15 cyklister, vilket är 38 % av alla skadade. Den vanligaste olyckstypen bland cyklister är singelolyckor som stod för 67 % av skadefallen. Tabell 11: Olyckstyp (i bil ingår även lastbil och buss) Fotgängare Cyklist MC Moped Bil Annan trafikant Summa Singel Fotgängare 0 Cykel 2 2 MC 0 Moped 0 Bil Annat 0 Summa TRAFIKSÄKERHET I UMEÅ

19 3.3 Åldersfördelning Åldersgruppen år står för 53 % av de som skadats i cykelolyckor samt 25 % av de som skadas i fotgängarolyckor. Flest cykelolyckor sker i unga åldrar och lika fördelat mellan könen, fotgängarolyckor däremot sker i både unga och äldre åldrar. Av de som skadas i en fotgängarolycka i Hörnefors är 60 % över 50 år. Tabell 12: Skadade fördelat på ålder och kön Cykel Fotgängare Moped MC Bil Övrigt Olyckor Hörnefors Åldersgrupp Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Summa TRAFIKSÄKERHET I UMEÅ

20 Tabell 13: Totalt antal skadade fördelat på ålder och kön samt procentuell fördelning Olyckor Hörnefors Summa Procentuell andel fördelat på kön Åldersgrupp Man Kvinna Man Kvinna % 4 % % 4 % % 35 % % 9 % % 4 % % 0 % % 0 % % 9 % % 0 % % 4 % % 4 % % 0 % % 9 % % 4 % % 4 % % 0 % % 4 % % 4 % Summa % 100 % 40 Under åren syns att kvinnor skadas något oftare än män. 20 TRAFIKSÄKERHET I UMEÅ

21 4. Polisrapporterade och sjukhusrapporterade dödsolyckor i Umeå kommun och Umeå stad I Umeå stad har två personer omkommit i en trafikrelaterad olycka under den aktuella tidsperioden. En motorcyklist och en bilist kolliderade i centrala Umeå samt en fotgängare omkom till följd av sina skador efter att ha blivit påkörd av ett motorfordon. Motorcykelolyckan är enbart polisrapporterad och anges därför inte i tabell 3 på sida 9. Dödsolyckor I Umeå kommun omkom 8 personer i en trafikrelaterad olycka under tidsperioden. Tabell 14: Omkomna i Umeå kommun under tidsperioden Fotgängare Cyklist MC Moped Bil Annan trafikant Summa Singel Fotgängare 0 Cykel 0 MC 1 1 Moped 0 Bil Annat 0 Summa Under perioden har en (1) person omkommit efter 30 dagar på sjukhus och en (1) person har omkommit på grund av sjukdomsfall i vägtrafiken i Umeå stad. Dessa räknas inte som dödsolyckor i vägtrafik och redovisas därför inte i tabell 14. Personen som avlidit efter 30 dagar på sjukhus räknas som en allvarlig olycka medan personen som omkommit på grund av sjukdomsfall inte tas med i statistiken. En cyklist kolliderade med en bilist samt en bilist omkom i en singelolycka. Tre personer har omkommit på det statliga vägnätet i Umeå kommun på grund av sjukdomsfall. Alla olyckorna var singelolycka med bil. Dessa räknas inte med i den officiella statistiken. TRAFIKSÄKERHET I UMEÅ

22 5. Olycksdrabbade platser i Umeå stad Olycksdrabbade platser Vissa platser i Umeå stads tättbebyggda område är mer olycksdrabbade än andra. De vanligaste olyckstyperna är fotgängare och cyklister som skadats i singelolyckor. Upphinnandeolyckor är den vanligaste typen av kollisionsolycka bland motorfordon. För dessa olyckskategorier har separata kartor tagits fram. Olyckorna har inträffat under perioden och baseras på sjukhusrapporterade personskador i Umeås tättbebyggda område. Kartorna finns i bilaga 7 9. Antalet olyckor bland oskyddade trafikanter som kolliderat med motorfordon samt kollisionsolyckor mellan motorfordon (exkl. upphinnandeolyckor) är få till antalet, vilket innebär att olyckor från många år behöver användas för att hitta olycksdrabbade platser. 5.1 Fotgängare singelolyckor Av alla de som skadas i vägtrafiken i Umeå stad är ungefär 46 % en fotgängare i singelolycka. Många av olyckorna inträffar vintertid och den vanligaste olycksorsaken är att fotgängaren halkat på snö eller is. Nedan visas några av de mest olycksdrabbade platserna bland fotgängare i singelolyckor. Statistiken baseras på en fyraårsperiod, Tabell 15: De mest olycksdrabbade platserna Plats Lindrig Måttlig Allvarlig Totalt antal skadade 1 Vasaplan Rådhustorget Kungsgatan, Sveagatan V. Kyrkogatan Renmarkstorget Storgatan, Renmarkstorget Ö. Kyrkogatan Vasagatan, Kungsgatan Skolgatan Ö. Kyrkogatan, Sandaparken Kallkällevägen Gammliabacken TRAFIKSÄKERHET I UMEÅ

23 5.2 Cykel singelolyckor Av alla som skadas i vägtrafiken i Umeå stad är nära 31 % cyklister i singelolyckor. Olyckorna inträffar i störst utsträckning på platser där det är stora cykelflöden och möjligt att komma upp i höga hastigheter. Nedan visas några av de mest olycksdrabbade platserna för cykel-singelolyckor. Statistiken baseras på en fyraårsperiod, Tabell 16: De mest olycksdrabbade platserna Plats Lindrig Måttlig Allvarlig Totalt antal skadade Olycksdrabbade platser 1 Svingen och första delen av Kungsgatan Gammliabacken Tunnel Kyrkbron GC-väg utmed Mariehemsvägen (norra sidan), Bofinksvägen Mariehems centrum 5 Gamla bron Fridhemsvägen Kungsgatan, Sveagatan V. Kyrkogatan Kungsgatan, korsningen Brogatan Kungsgatan, V. Kyrkogatan Döbelnsgatan Tunnelbacken Upphinnandeolyckor Av alla bilister som skadas årligen får drygt 52 % sin skada i en upphinnandeolycka. Olyckorna inträffar till största delen på det högtrafikerade vägnätet och ofta i närheten av korsningspunkter. Nedan visas de mest olycksdrabbade platserna. Statistiken baseras på en fyraårsperiod, Tabell 17: De mest olycksdrabbade platserna Plats Lindrig Måttlig Allvarlig Totalt antal skadade 1 Väg 503, Trafikplats Umeå södra* Dunkersgatan 2 Väg 503 vid V. Norrlandsgatan Ö. Kyrkogatan, korsning Järnvägsallén Hissjövägen, infart Regementet 7 7 vid trafikljus 5 Väg 503 vid Storgatan Fogvägen, Formvägen E Strombergs väg, påfart Östermalmsleden * Trafikplats Umeå södra är bron som går över Järnvägsallén TRAFIKSÄKERHET I UMEÅ

24 5.4 "Heta platser" Olycksdrabbade platser Kartor med olycksdrabbade platser har tagits fram för tättbebyggt område i Umeå stad. Kartorna är uppdelade på singelolyckor bland samtliga trafikanter samt kollisionsolyckor bland samtliga trafikanter Singelolyckor I kartan har allvarliga olyckor markerats med en stjärna. I kartan syns tydligt att flest olyckor sker i centrala staden, på frekventa gång- och cykelvägar samt i olika backar i staden till exempel, Svingen, Gammliabacken och Tunnelbacken. Kartan finns i bilaga Kollisionsolyckor I kartan har allvarliga olyckor samt dödsolyckor markerats med en stjärna. I kartan syns tydligt att flest olyckor sker vid högtrafikerade vägar och korsningar. Flest olyckor sker på Västra Esplanaden, Östra Kyrkogatan och Holmsundsvägen. Kartan finns i bilaga TRAFIKSÄKERHET I UMEÅ

25 6. Uppföljning av olycksdata och andra trafiksäkerhetsmått Umeå kommun följer årligen upp olycksdata från Strada. Skadestatistiken är viktig för att kunna följa trender inom trafiksäkerhetsområdet. I Umeå har huvudfokus varit att följa antalet allvarligt skadade och omkomna då det är vad Nollvisionen fokuserar på. De senaste åren har trenden varit god, det vill säga antalet allvarligt skadade och omkomna i kommunen minskar. Målet är att år 2020 ska inte fler än 38 personer skadas allvarligt eller dödas i vägtrafiken i Umeå. Längst till höger i figur 3 syns kommunens uppsatta mål om antalet allvarligt skadade och omkomna fram till år Om trenden håller i sig kommer Umeå kommun vara nere på 26 allvarligt skadade och dödade i vägtrafiken år Uppföljning Figur 3: Antal allvarligt skadade och omkomna i Umeå kommun (rullande 12-månadersvärden) Antal allvarligt skadade och omkomna månadersperiodens startår, månad och datum Umeå kommuns mål om antalet allvarligt skadade och dödade i vägtrafiken fram till år Umeå kommuns trafiksäkerhetsmål är att minska antalet allvarligt skadade och omkomna med 39 % från 2007 till I dagsläget ser möjligheterna att lyckas ut att vara goda, men det finns områden som innebär utmaningar; exempelvis fotgängares och cyklisters singelolyckor samt motorcykelolyckor. Statistiken redovisas även relaterat till Umeå kommuns befolkning. Siffrorna visar att trots att befolkningen ökar* och därmed sannolikt även trafikarbetet, så minskar antalet allvarligt skadade och omkomna stadigt. * Se även avsnitt 3 befolkningsutveckling TRAFIKSÄKERHET I UMEÅ

26 Figur 4: Antal allvarligt skadade och omkomna i förhållande till befolkningen (*10 000) 7,0 Uppföljning 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Umeå kommun följer även upp hur många barn och ungdomar (0 25 år) som skadas allvarligt eller omkommer i vägtrafiken varje år. Tabell 18 visar hur antalet allvarligt skadade barn och ungdomar minskat de senaste åren. Inga barn i åldrarna 0 12 år har skadats allvarligt. Av 14 allvarligt skadade barn och ungdomar så är 10 stycken av dem i åldrarna år. Tabell 19 visar att två ungdomar har omkommit de senaste åren. Tabell 18: Sjukhusrapporterade allvarliga olyckor bland barn och ungdomar i Umeå kommun År Totalt alla åldersgrupper Åldersgrupp år 7 12 år år år Summa 0 25 år TRAFIKSÄKERHET I UMEÅ

27 Tabell 19: Sjukhusrapporterade dödsolyckor bland barn och ungdomar i Umeå kommun År Totalt alla åldersgrupper Åldersgrupp Uppföljning 0 6 år 7 12 år år år 1 Summa 0 25 år Antalet omkomna i trafiken i Umeå kommun är få. För att kunna utläsa en trend redovisas därför rullande tioårsperioder. I tabell 20 (med rullande tioårsperiod) kan utläsas att antalet dödsolyckor i Umeå stad minskar. Ser man till enskilda kategorier är siffrorna fortfarande mycket låga och trender därför svåra att uttala sig om, men för t ex bilförare/bilpassagerare, cyklister och motorcyklister kan en nedåtgående trend skönjas. Tabell 20: Polisrapporterade och sjukhusrapporterade olyckor i Umeå stad TRAFIKPLANERING/Trafiksäkerhet Polisrapporteradeoch sjukhusrapporterade olyckor Antal polisrapporterade dödsolyckor i Umeå stad per rullande 10-årsperiod Antal omkomna bilförare/bilpassagerare i Umeå stad per rullande 10-årsperiod Antal omkomna fotgängare i Umeå stad per rullande 10-årsperiod Antal omkomna cyklister i Umeå stad per rullande 10-årsperiod Antal omkomna mopedister i Umeå stad per rullande 10-årsperiod Antal omkomna motorcyklister i Umeå stad per rullande 10-årsperiod TRAFIKSÄKERHET I UMEÅ

28 Antalet allvarligt skadade och dödade i Umeå kommun i förhållande till befolkningen har minskat, vilket tabell 21 visar. Uppföljning Det senaste året har inrapporteringen av trafikskadade minskat, varför det finns anledning att betrakta 2015 års siffror med försiktighet. Tabell 21: Sjukhusrapporterade olyckor i Umeå kommun Sjukhusrapporterade olyckor Antal allvarligt skadade/dödade i förhållande till 4,2 4,3 3,5 4,2 3,3 2,2 befolkningen (*10 000), i Umeå kommun Antal trafikskadade i Umeå kommun Antal allvarligt trafikskadade i Umeå kommun Andel allvarligt trafikskadade i Umeå kommun 3,5 % 4,0 % 3,2 % 3,8 % 3,4 % 3,2 % Antal skadade cyklister i Umeå kommun Antal allvarligt skadade cyklister i Umeå kommun Andel allvarligt skadade cyklister i Umeå kommun 3,8 % 4,4 % 1,5 % 3,4 % 3,4 % 3,0 % Antal skadade fotgängare i Umeå kommun Antal allvarligt skadade fotgängare i Umeå kommun Andel allvarligt skadade fotgängare i Umeå kommun 2,4 % 4,4 % 4,6 % 5,2 % 2,9 % 4,0 % Antal skadade mopedister i Umeå kommun Antal allvarligt skadade mopedister i Umeå kommun Andel allvarligt skadade mopedister i Umeå kommun 5,9 % 3,1 % 7,7 % 4,3 % 3,2 % 0 % Antal skadade motorcyklister i Umeå kommun Antal allvarligt skadade motorcyklister i Umeå kommun Andel allvarligt skadade motorcyklister i Umeå kommun 15,0 % 21,4 % 10,5 % 11,8 % 28,6 % 20,0 % Antal skadade i personbil i Umeå kommun Antal allvarligt skadade i personbil i Umeå kommun Andel allvarligt skadade i personbil i Umeå kommun 3,8 % 1,6 % 3,9 % 0,6 % 2,1 % 0,9 % 28 TRAFIKSÄKERHET I UMEÅ

29 Uppföljning av ändrade hastigheter Varje år görs trafikmätningar på utvalda gator i Umeå stad för att följa upp trafikflöden och hastigheter. Sedan 2012 följer även Umeå kommun upp hastighetsefterlevnad på vissa utvalda 40-, 60- och 70-gator som mäts årligen. Målet är att 80 % av trafiken inom varje hastighetsgräns ska hålla hastighetsbegränsningen. En granskning av hastigheterna visar att andelen som håller rätt fart på gator med hastigheten 40 km/tim har ökat stadigt från 54 % till 64 % under perioden Även på gator med hastigheter på 60- och 70 km/tim har hastighetsefterlevnaden ökat under perioden. Uppföljning Figur 5: Hastighetsefterlevnad andel inom hastighetsgräns km/tim 60 km/tim 70 km/tim Andra parametrar som Umeå kommun följer upp årligen syftar till att ta reda på hur säkra gatumiljöerna är för fotgängare och cyklister men även hur personer beter sig i trafiken genom att exempelvis mäta hastighetssäkrade passager och hjälmanvändning. Tabell 22: Andra parametrar som Umeå kommun följer Andel hastighetssäkrade passager 71 % 71 % Andel separerat gång- och cykelvägnät från biltrafik 92 % 92,5 % 92,7 % Andel kvinnor och män som använder cykelhjälm 18 % 20 % 25 % 26 % Andel fjärdeklassare som deltagit i Umecyklisten 82 % 92 % 85 % Uppföljningen syftar till att säkerställa att kommunens trafiksäkerhetsarbete går i riktning mot nationella och kommunala mål. Trafikdatarapporten används även som underlag i arbetet med mål och åtgärdsområden i Trafiksäkerhetsprogram samt som underlag i det årliga gatuombyggnadsprogrammet. TRAFIKSÄKERHET I UMEÅ

30 Jämförelse med föregående trafikdatarapport Uppföljning Den senaste trafikdatarapporten arbetades fram under år 2012 och godkändes av Tekniska nämnden år Den rapporten redovisar statistik från åren 2010 och 2011 men i vissa fall användes statistik från år 2008 fram till 2011 (en fyraårsperiod) för att på ett bättre sätt beskriva Umeås utveckling. Sänkta hastigheter i det lokala vägnätet Mycket har skett sedan den senaste trafikdatarapporten togs fram och man kan inte fullt ut jämföra den nu framtagna rapporten som innefattar åren med statistik från åren Det som har skett i Umeå är att E4 genom centrum har blivit riksväg 503 samt att Kolbäcksvägen har blivit E4. Ytterligare förändringar sedan den senaste trafikdatarapporten är att en hastighetsöversyn har genomförts, vilket lett till sänkningar i lokalvägnätet från 50 km/tim till 30- eller 40 km/tim. På huvudvägnätet har många av vägarna fått en sänkt hastighet från 50 km/tim till 40 km/tim. På några få platser i staden har en höjning av hastigheten skett samt att 50 km/tim är kvar på vissa platser, främst där kollektivtrafik i stomstråk går. Uppföljning har skett av de nya hastigheterna och hastigheten har korrigerats på vissa sträckor baserat på inkomna synpunkter och uppföljningens resultat. Umeå kommun arbetar sedan år 2009 aktivt med information i olika former. År 2012 skapades ett cykelforum som möts två gånger per år. Kampanjer har genomförts där målgrupperna har varit olika, men där syftet har varit ökad trafiksäkerhet respektive ökad användning av de hållbara färdsätten. Några insatser som kan nämnas är Umecyklisten som genomförs för alla elever i åk 4 sedan våren 2012, Skola för hållbart resande ( ), flera cykelaktiviteter årligen (2 4 st/år), hållbara tjänsteresor (2012 ), Cykelkampen (2013 ), Kollvisionen (2015 ), m. fl. Kommunen informerar varje höst vid flera tillfällen om vikten av att använda cykellysen och reflexer och delar också ut gratis cykellysen och reflexer. Fotgängares singelolyckor minskar på Vasaplan Fotgängares singelolyckor samt cyklister singelolyckor kan man jämföra mer direkt då inga större förändringar har skett på det gång- och cykelvägnät som var mest olycksdrabbat under åren De mest olycksdrabbade platserna under var Vasaplan, Renmarkstorget och Rådhustorget, detsamma gäller för åren TRAFIKSÄKERHET I UMEÅ

31 På Vasaplan skedde 56 olyckor under åren jämfört med åren då 39 olyckor skedde, en minskning med 31 %. På Rådhustorget och Renmarkstorget sammanslaget skedde det 63 olyckor under åren , jämfört med åren då 55 olyckor skedde. Det finns ett bortfall i statistiken under 2015 (cirka 30 % Umeå kommun), men det kan inte ensamt förklara minskningen i antalet personskador cyklister i Svingen varje dygn Uppföljning Den mest olycksdrabbade platsen för cyklister i singelolyckor var under åren Svingen samt första delen av Kungsgatan med 42 antal skadade, jämfört med åren då 19 personer skadades där. Svingen har haft en ökning av antalet cyklister från i snitt per dygn åren till i snitt per dygn åren Sannolikt har även antalet fotgängare ökat. Detta har gjort att Svingen idag är mer trafikerad och att man som trafikant då måste ta det lugnare på denna plats. En rad åtgärder har genomfört på Svingen för att försöka minska antalet olyckor, bland annat har man med målning separerat fotgängare från cyklister och den första delen av Kungsgatan har blivit bredare samt att fotgängare och cyklister separerats även där. En olycksdrabbad plats som lyftes i den förra trafikdatarapporten var tunneln under Järnvägsstationen som idag ersatts med Sara Lidman-tunneln. Under åren skedde 19 olyckor i den gamla tunneln. Från det att Sara Lidman-tunneln öppnade under senare delen av 2012 har fyra personer skadats där. Färre olyckor på de mest olycksdrabbade platserna De åtgärder som nämns ovan kan ha haft en påverkan på upphinnandeolyckorna i staden. För åren hade de sju mest olycksdrabbade platserna 153 olyckor och för åren är vi nere på 60 olyckor på de idag sju mest olycksdrabbade platserna. Den mest olycksdrabbade sträckan åren var E4 genom centrala staden från Tegsbron till Ridvägen med totalt 67 antal skadade. Idag sker bara en tredjedel av antalet olyckor på sträckan, detta efter hastighetsöversynen och omdragningen av E4. De mest olycksdrabbade platserna för åren är även idag bland de mest olycksdrabbade men i betydligt mindre omfattning än innan. Detta kan inte enbart förklaras med att det finns ett bortfall ur statistiken under år TRAFIKSÄKERHET I UMEÅ

32 Slutsatser Uppföljning Trafikolyckorna i Umeå kommun minskar och redan år 2015 har Umeå kommun, för tillfället, uppnått sina mål om att minska antalet allvarligt skadade och dödade med 39 % från år Umeå kommun har ett aktivt och långsiktigt trafiksäkerhetsarbete som ligger till grund för att framgångsrikt minska antalet skadade. Trafiksäkerheten finns med i tidiga skeden av planeringsprocessen samt i alla steg av den, från översiktlig planering till detaljplanering, bygglov och driftsskede. Trafiksäkerheten behöver prioriteras i stadsutvecklingen och för att lyckas måste trafikanten, fordonet och gatumiljön samspela. Umeå kommun har en samordnande roll inom trafiksäkerhetsarbetet och tillsammans med berörda aktörer ska kommunens trafiksäkerhetsmål nås. De grupper som skadas allvarligast i Umeå består till stor del av fotgängare och cyklister i singelolyckor och dessa behöver prioriteras särskilt. Några ytterligare slutsatser som kan dras utifrån Umeå kommuns trafiksäkerhetsarbete är: Sänkta hastigheter har gett resultat. Antalet 30-sträckor har ökat och i kombination med hastighetsdämpande åtgärder skapas säkrare passager för oskyddade trafikanter. Olyckor där fotgängare och cyklister omkommit efter att blivit påkörda av motorfordon är ytterst ovanligt idag. Cirkulationsplatser, gupp och upphöjda korsningar har stadigt ökat, vilket ger en hastighetsdämpande effekt i korsningspunkter och på sträckor. Särskilda riktade insatser behövs för att minska antalet singelolyckor bland fotgängare och cyklister (förbättring av gång- och cykelvägnätet, beteendepåverkan/information osv) då dessa är de mest olycksdrabbade trafikantgrupperna. Befolkningen ökar medan antalet allvarligt skadade och omkomna minskar. Antalet skadade barn och ungdomar minskar. De mest olycksdrabbade platserna har blivit mindre olycksdrabbade. Genom åtgärder som lyfts i det årliga gatuombyggnadsprogrammet bygger vi bort de mest olycksdrabbade platserna. Kvinnor skadas i högre utsträckning än män (59 % kvinnor, 41 % män). Den mest skadedrabbade åldersgruppen är år. Skadade i trafiken 59% 41% Umeå kommuns trafiksäkerhetsarbete har bidragit till en minskning av skadade i trafiken. Varje enskild olycka blir svårare att komma åt ju färre det är som skadas och det i relation till en ökande befolkning gör det ännu svårare. Umeå kommun ska fortsatt arbeta för att minska antalet olyckor i staden, i kommundelarna och i kommunen. 32 TRAFIKSÄKERHET I UMEÅ

33 Bilaga 1. Sjukhusrapporterade olyckor i Umeå stad 2012 Under år 2012 blev 880 personer trafikskadade i tättbebyggt område i Umeå stad. Den vanligaste olyckstypen är fotgängare och cyklister i singelolyckor, dessa grupper står även för flertalet av de allvarliga skadorna i trafiken. 21 personer skadades allvarligt i trafiken och en (1) person omkom till följd av sina skador under året. Bilaga 1 Olyckor ,5 av 10 2,5 av 10 0,5 av 10 skadade var fotgängare i singelolyckor skadade var cyklister i singelolyckor skadade var bilister i upphinnandeolyckor Tabell B1-1: Olyckstyp och skadegrad Olyckstyp Antal skadade personer och skadans allvarlighet Död Allvarligt skadad ISS > 9 Måttligt skadad ISS 4 8 Lindrigt skadad ISS 1 4 S Singel (motorfordon) 6 14 M Möte (motorfordon) 2 O Omkörning (motorfordon) 1 U Upphinnande (motorfordon) A Avsvängande (motorfordon) 6 K Korsande (motorfordon) 1 25 C Cykel motorfordon F Fotgängare motorfordon G0 Fotgängare singel G1 Cykel singel G2 Moped singel 4 11 G3 Cykel fotgängare 2 3 G4 Cykel cykel 9 16 G5 Cykel moped 1 3 G6 Moped fotgängare G7 Moped moped G8 Fotgängare fotgängare 1 W Vilt (motorfordon) V Övrigt 2 19 J8 Tåg motorfordon Skadade personer under ett år TRAFIKSÄKERHET I UMEÅ